Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Emerging Expert Program – Lung Cancer

Inbjudan

Emerging Expert Program – Lung Cancer (EEP lungcancer)

Svenska lungcancerstudiegruppen (SLUSG) har genom Emerging Expert Program Lung Cancer (EEP lungcancer) skapat ett utbildningskoncept för att möta den snabba utvecklingen inom lungcancerområdet. Utbildningen tar avstamp i de utmaningar lungcancerorienterade läkare möter i den kliniska vardagen. Föreläsningar och seminarier utgår från att deltagaren har god ämneskunskap och har som målsättning att utmana deltagarna till ytterligare fördjupning i ämnet.

EEP lungcancer ges som utbildningsinternat en gång per termin under fyra terminer. Målet är att deltagare skall följa hela utbildningsprogrammet men i mån av plats kommer möjlighet ges att delta i enstaka utbildningsinternat. En uttalad målsättning med utbildningen är att ett nationellt nätverk mellan lungcancerorienterade läkare byggs upp för att möjliggöra kunskapsutbyte.

MÅLGRUPP

Utbildningsprogrammet vänder sig till läkare inom specialiteterna Lungmedicin, Onkologi, Thoraxkirurgi, Thoraxradiologi och Patologi. Deltagare bör ha ett tydligt fokus mot behandling och utred­ning av lungcancer och vara förtrogen med current practice. Utbild­ningsplatser kommer dock även erbjudas ST-läkare med tydligt lungcancerfokus och seniora läkare med önskan om att uppdatera sin kunskap.

KURSDATUM

Kurs 1 – Molekylär patologi och målstyrda terapier, kursansvariga Maria Planck, Lund,
Patrick Micke, Uppsala, 10 – 11 november 2020 – sista ansökningsdag 9 oktober via www.cancerakademin.se

Kurs 2 – Utredning och SVF, kursansvariga Anders Vikström, Linköping, Stefan Barath, Lund,
16 – 17 mars 2021

Kurs 3 – Lokalt avancerad sjukdom, kursansvariga Per Landelius, Uppsala, Andreas Hallqvist,

Göteborg, hösten 2021

Kurs 4 – Cytostatika och Immunterapi, kursansvariga Mikael Johansson, Umeå, Ana Carneiro, Lund, våren 2022.

LOKAL

Lejondals slott, Lejondals allé 6, Bro
http://www.lejondalsslott.se/

Kursavgift
Ca 3.000 kr exkl moms per kurstillfälle.

KURSINTYG

Kursintyg utfärdas efter varje kurstillfälle.

INFORMATION OM KURSEN SAMT ANMÄLAN

Ytterligare information om kursen, program samt anmälan finner ni via nedanstående länk:

https://cancerakademin.se/evenemang/6413/

Välkomna!

Oscar Grundberg
Kursansvarig

Mötet genomförs i samarbete med Cancerakademin och med stöd från Läkemedelsindustrin

Högintensivt fokuserat ultraljud ny möjlighet mot prostatacancer

Högintensivt fokuserat ultraljud ny möjlighet mot prostatacancer

Akademiska blir första sjukhuset i Sverige med att införa högintensivt fokuserat ultraljud, HIFU, som potentiellt botande behandling mot prostatacancer. Metoden innebär att tumörvävnad bränns bort med ultraljud riktat enbart mot själva tumörområdet inne i prostata. Behandlingen startar efter årsskiftet inom ramen för en klinisk studie. Här beskriver docent Michael Häggman fördelarna med den nya behandlingen.

Vid många tumörformer i parenkymatösa organ har en central behandlingsprincip varit att behandla hela det tumörbärande organet, till exempel vid bröst-, njur-, urinblåseoch prostatacancer. Vid flera av dessa tumörformer har dock en mer konservativ, organbevarande kirurgisk behandlingsstrategi vunnit insteg, med andra ord sektorsresektion vid bröstcancer, partiell nefrektomi eller värmeablation vid njurcancer, öppen urinblåseresektion i tillämpliga fall. Prostatacancer har hitintills kurativt behandlats med helorganbehandling (radikal prostatektomi eller strålbehandling). Prostatacancer är till yttermera visso mannens vanligaste tumörsjukdom med omkring 10 000 nya fall per år och med 2 500 dödsfall/år också den vanligaste orsaken till manlig cancerdöd.

Helorganbehandling av prostatacancer – med radikal prostatektomi eller fulldos strålbehandling – är dock belastat med livskvalitetspåverkande bieffekter (impotens, inkontinens, rektala biverkningar av strålning och sena strålningsrelaterade bieffekter med fistlar etc). Robotassisterad prostatektomi har inte kunnat visas ha lägre incidens av impotens eller inkontinens jämfört med öppen operation. Behovet av en mindre biverkningsbelastad kurativ behandling för prostatacancer står klart. Det främsta argumentet mot en organbevarande (fokal) behandling av prostatacancer har varit att tumören i de flesta fall är multifokal. Tidigare bilddiagnostik med transrektalt ultraljud, CT, har inte kunnat påvisa enskilda tumörer, med transrektalt ultraljud ses mindre än 50 procent av tumörerna som en iakttagbar förändring. MR prostata har under de sista 5–10 åren förfinats och standardiserats med det så kallade PIRADS-systemet, där enstaka lesioner karaktäriseras standardiserat. Detta har gett möjlighet till korrelation med operationspreparat, tumörgradering, staging etc och öppnat nya möjligheter både för riktad biopsidiagnostik och i förlängningen riktad, fokal behandling. Fusion av MR och ultraljud i realtid har gett möjlighet att rikta biopsier och med stor säkerhet diagnostisera enskilda tumörlesioner i prostata ned till storleksordning 5 mm. Detta öppnar för möjligheten att med fusionsledning rikta en fokal behandling.

Läs hela artikeln

American Pancreatic Association – 50 – årsjubileum med fokus på uppmuntrande samarbeten

American Pancreatic Association – 50 – årsjubileum med fokus på uppmuntrande samarbeten

Mötet var denna gång – som de tidiga gångerna man genomfört mötet på Hawaii – hållet tillsammans med Japan Pancreatic Society, vilket var en av grunderna till det stora antalet deltagare – fler än tusen betalande.

Det låter exklusivt att lägga ett vetenskapligt möte på Hawaii, men vulkanön Maui med cirka 150 000 invånare erbjuder i övrigt inte mycket utöver vackra vyer, mild värme, badande, god mat och golfspel (och en vingård) – vilket sannolikt var en orsak till att en stor del av deltagarna faktiskt var på två och ett halvt-dagarsmötet större delen av tiden. Medelåldern på deltagarna var sannolik sådan att vetenskapliga diskussioner var väl så intressanta som solande vid poolerna. Jämfört med exempelvis European Pancreatic Club är det amerikanska mötet mycket mer inriktat på basal vetenskap; även de sessioner som kategoriseras som clinical är ofta att betraktas som basala, inklusive tämligen avancerad statistik (och powerpoints överlastade med kurvor, statistik och obegripliga bilder). Alla sammanfattningar (abstracts) från mötet (cirka 800) finns redovisade i Pancreas 2019; 48: 1401–1563. Redovisningen ska ses endast som vissa nedslag bland allt det presenterade, och enbart rörande cancer, även om man redovisade nyheter om fysiologi, farmakologi, akut och kronisk pankreatit som var minst lika intressanta. Som ”bifynd” kan påpekas att de unga amerikanska föredragshållarna nästan alltid är enormt mycket mera övertygande/ självcentrerade än vad man är van vid avseende europeiska och asiatiska föreläsare – amerikanarna är inlärda att det de talar om är bland det viktigaste som hänt inom den vetenskapliga världen och att deras resultat är värda mycket stor uppmärksamhet. Det var en rad amerikanska och europiska ”stor-pankreatologer”, vilka dock hellre talar om det som varit än det som kan förväntas komma. På den kliniska sidan kan också understrykas att allt fler resultat kommer från samarbeten mellan olika kliniker och olika länder, vilket är uppmuntrande. Nedan följer några nedslag i kavalkaden av nya rön – ibland sedda i ljuset av de gamla.

Läs hela referatet

 

LITIUM – kan lindra strålskador efter att barn behandlats för hjärntumör

LITIUM – kan lindra strålskador efter att barn behandlats för hjärntumör

Barn som fått strålning mot hjärnan för att behandla tumörer kan få kognitiva problem senare i livet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador, långt efter att de uppkommit. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry och forskarna planerar nu att testa behandlingen i kliniska prövningar. Här beskriver ST-läkaren i pediatrik, Gustaf Hellspong, hur de fortsatta forskningsplanerna ska läggas upp.

Varje år diagnostiseras knappt 100 barn med hjärntumör i Sverige, och av dem kommer en del att strålbehandlas mot hjärnan. Det är sedan länge känt att joniserande strålning har potential att orsaka skada i både sjuk och frisk vävnad, och hjärnan är inget undantag. Tvärtom är ett barns växande hjärna, och dess intrikata och mångfacetterade utveckling som pågår under hela uppväxten, mycket känslig för strålningens skadliga effekter. En av de mest påtagliga konsekvenserna av detta inträffar inte omedelbart efter behandlingen, utan visar sig månader till år efter avslutad strålterapi: kognitiv nedsättning1. Ju yngre barnen är vid strålbehandlingen, och ju högre stråldosen är, desto värre blir de kognitiva biverkningarna. Detta tar sig uttryck på flera sätt – inte bara i specifika kognitiva tester, utan även i en försvårad skolgång med sämre utgångsbetyg, lägre behörigheter till högre utbildning, sämre karriärmöjligheter, och inte minst subjektiv intellektuell tröghet och uttröttbarhet, ibland kallad hjärntrötthet. Inte sällan leder detta till lägre grad av självständighet, lägre självskattad livskvalitet och nedstämdhet. Nuförtiden strålbehandlas de flesta barn i Sverige med protonstrålning, vilket kanske orsakar mindre skador på frisk hjärnvävnad jämfört med fotonstrålning. Ännu finns endast begränsat med uppföljningsdata hos protonstrålade barn, men även denna stråltyp orsakar kognitiva seneffekter2.

BILDAR FRIA RADIKALER
Den joniserande strålningen orsakar bildning av fria radikaler i exponerad vävnad och utsätter celler för oxidativ stress, aktiverar mikrogliaceller, utlöser frisättning av proinflammatoriska cytokiner och orsakar en direkt DNA-skada
– vilket i slutändan leder till apoptotiska processer i hjärncellerna. Exakt i vilka, och i hur många, hjärnceller detta sker är avhängigt strålfältet och stråldosen. I många fall ges dels en högre stråldos riktad enbart till tumörbädden (efter kirurgiskt avlägsnande), dels ges en lägre dos till hela hjärnan.
Kognition är ett begrepp nästan lika komplext som hjärnan själv, och många olika kognitiva domäner – såsom verbalt och visuospatialt minne, uppmärksamhetsförmåga och processhastighet – utgör delar av det som inom vetenskapen definieras som intelligens, oftast bedömt via IQ-testning, och sammansatt till ett fullskale-IQ. Vissa kognitiva domäner tycks känsligare än andra för strålningens skadliga effekt. En av dessa domäner är processhastighet, vilken är en grundläggande komponent i kognitiv funktion. Den är ett mått på hur snabbt en individ kan behandla information och agera korrekt utifrån den – till exempel hur snabbt en person kan identifiera och namnge specifika föremål på en bild. Flera studier har visat att strålbehandlade barn uppvisar signifikanta nedsättningar just i processhastighet, och att detta också i sin tur kan förklara försämringar även i andra kognitiva domäner som är beroende av normal processförmåga. En förutsättning för en bevarad processhastighet är förekomst av välfungerande myeliniserade bansystem. Detta avspeglas i att påverkan på dessa bansystem har identifierats radiologiskt efter strålbehandling och korrelerats med samtidiga processhastighetsbegränsningar3.

Läs hela artikeln

 

Förbättrat stöd för unga vuxna som lever med cancer

Stödet för unga vuxna som drabbas av cancer måste förbättras. Det är utgångspunkten i ett projekt som Regionalt cancercentrum norr nu genomför, med en samfinansiering av den ideella organisationen Ung Cancer och Cancerforskningsfonden i Norrland. Projektet vänder sig till unga vuxna, 16–30 år, i norra sjukvårdsregionen, som lever med cancer. Wannes Van Assche har nyligen rekryterats som projektkoordinator. Tanken är att han under det närmaste två åren ska utforma och införa en stödfunktion utifrån de ungas behov. Arbetet omfattar även dem som har haft cancer som barn.

Wannes Van Assche, projektkoordinator för stöd till unga med cancer. Foto Anna Selberg

– Unga vuxna med cancer är en bortglömd grupp som lätt kan hamna mellan stolarna. Att kunna bidra till ett bättre stöd för den här gruppen känns väldigt viktigt och givande för mig, säger Wannes Van Assche.

Projektet ligger organisatoriskt under RCC Norr, med lokalisering i Umeå, men projektkoordinatorn kommer att driva arbetet i nära samverkan med Ung cancer. Det finns även en styrgrupp med företrädare både från cancervården i norra sjukvårdsregionen och från Ung cancer.

– Vi är så glada att få göra detta tillsammans med Wannes, RCC norr och cancerforskningsfonden i Norrland. Att få möjlighet att bygga upp ett livsviktigt stöd för unga vuxna cancerdrabbade, en bortglömd målgrupp i samhället och vården, är något som vi jobbat för länge, säger Emma Tonnes, generalsekreterare för Ung Cancer.

Projektet innebär samverkan med många olika verksamheter i hela norra sjukvårdsregionen, med involverade vårdgivare och med flera externa aktörer. Målsättningen är att förbättra cancervården för unga vuxna, utifrån deras perspektiv.

– Att Ung Cancer och Cancerforskningsfonden i Norrland ger oss förutsättningar att bygga upp denna stödfunktion, är en fantastisk möjlighet för norra sjukvårdsregionen. Jag tror att detta projekt kommer att kunna göra skillnad både för de drabbade och för personalen som möter dem, säger Mirjam Bergknut, psykoterapeut och kurator vid Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus.