Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Risk för spridd njurcancer bedöms med DNA-markör

Det är möjligt att förutsäga risken för att njurcancer ska spridas utanför njuren genom att analysera skillnader i så kallad DNA-metylering i tumören vid diagnos. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.


Emma Andersson Evelönn, doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap samt Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet.

– Ett framtida mål är att vidareutveckla de modeller vi har skapat för att kunna selektera patienterna med hög risk för tumörspridning. Nya behandlingsalternativ för patienter med hög risk studeras och kan komma att ingå i vårdprogrammet för njurcancer och på så sätt förbättra livskvaliteten hos patienter med ökad risk för tumörspridning, säger Emma Andersson Evelönn, doktorand vid Umeå universitet.I de studier som ligger till grund för avhandlingen har Emma Andersson Evelönn och forskarkollegor i Umeå analyserat DNA-metylering hos tumörer vid klarcellig njurcancer, som är den vanligaste formen av cancer i njurarna. DNA-metylering är en typ av kemisk förändring av DNA som, utan att påverka DNA-sekvensen, är delaktig i hur gener regleras och uttrycks i celler, om gener är på- eller avslagna.

Det visade sig att tumörer som hade spritt sig till kringliggande organ hade en högre grad av DNA-metylering än de tumörer som enbart var lokaliserade inom njuren. Olika prognosgrupper för tumörspridning kunde på detta sätt grupperas utifrån DNA-metylering.

Njurcancer upptäcks vanligtvis när patienter genomgår röntgenundersökning av buken, innan patienten uppvisar de klassiska symtomen med blod i urinen, flanksmärta och/eller en kännbar massa. Andelen patienter med spridd sjukdom vid diagnos har sjunkit men risken för återfall vid lokal sjukdom är fortfarande cirka en på tre.

– Att identifiera njurcancer med ökad risk för spridning är av vikt för att förbättra patienternas prognos, få möjlighet till kompletterande behandling och bättre livskvalitet, säger Emma Andersson Evelönn.

Enda botemedlet för njurcancer som är begränsad till njuren, är att hela njuren eller delen av njuren med tumör opereras bort. Det finns idag medicinsk behandling att ge vid spridning av sjukdom som förlänger överlevnadstiden samt minskar patientens besvär.

Emma Andersson Evelönn är uppvuxen i Älvsbyn, Norrbotten. Hon är utbildad läkare och har även gått biomedicinprogrammet vid Umeå universitet.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Emma Andersson Evelönn
Telefon 090-785 44 10
Mobil: 070-330 09 76
E-post: [email protected]

AI ska optimera bröstcancerdiagnostiken

Tack vare ett anslag på 20 miljoner kronor ska ett forskarteam utveckla ett AI-system för att förbättra bilddiagnostiken inom bröstcancer. Forskningen inom patologi leds av Johan Hartman på Karolinska Universitetssjukhuset.

Johan Hartman. Foto: Niklas Elmehed

– Vi bygger ett AI-system som själv ska kunna hitta och diagnosticera cancer i de mikroskopibilder som vi jobbar med. Systemet ska då kunna fungera som ett beslutsstöd för radiologer och patologer när vi diagnosticerar bröstcancer, berättar Johan Hartman, specialistläkare på Klinisk patologi och cytologi och den som leder forskningsgruppen.

Mikroskopibilder undersökt idag digitalt, men många diagnoser hamnar i en gråzon då vissa tumörer inte bedöms som aggressiva, men heller inte som helt godartade. AI-systemet ska minska antalet patienter i denna gråzon.

– Idag finns det stor variation i bedömningarna av bilder eftersom vi människor bedömer olika. Men AI ska kunna hitta information i bilderna som vi inte kan upptäcka. Det kommer att hjälpa oss mycket i vårt arbete och fler patienter kommer få en tydligare diagnos och därmed rätt behandling för dem, säger Johan Hartman.

Strålning mot cancer kan orsaka skador och cancer

Anna-Karin Wennstig, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet och överläkare vid Sundsvalls sjukhus. Foto: Elin Hellström.

Kvinnor som får strålbehandling i höga doser mot bröstcancer löper ökad risk att drabbas av skador på hjärtats kranskärl samt lungcancer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen pekar på att det är viktigt att strålningen genomförs med så välriktad stråldos som möjligt.

– Man ska inte av vara rädd för strålbehandling i sig. För många patienter är den en viktig del av behandlingen för att förebygga återfall. Men patienter och sjukvård bör vara medvetna om riskerna och vidta de åtgärder som går för att minimera dem, säger Anna-Karin Wennstig, doktorand vid Umeå universitet och överläkare i onkologi.

I sin avhandling har Anna-Karin Wennstig analyserat data för kvinnor som fått strålbehandling mellan 1992 och 2012. Sammanlagt har 68 000 kvinnor med bröstcancer ingått i underlaget, som jämförts med 340 000 åldersmatchade kvinnor utan bröstcancer.

I en av avhandlingens studier kunde man se att risken för förträngning i vänster kranskärls nedåtstigande gren, den del som är mest utsatt vid strålning av vänster bröst, var fem gånger så stor vid stråldoser över 20 Gray, jämfört med doser under 1 Gray. I en annan studie bedömdes risken för ischemisk hjärtsjukdom, det vill säga sjukdom i kranskärl. Det gick att se att kvinnor som fått strålbehandling för cancer i vänster bröst hade 18 procents högre förekomst av kranskärlssjukdom jämfört med kvinnor som fått strålbehandling för cancer i höger bröst.

– Det är fullt genomförbart att rita in kranskärlen när man planerar strålbehandling för att kunna beräkna den stråldos som kranskärlen får vid behandlingen. Allmänt gäller att försöka hålla stråldosen så låg som möjligt utanför bröstet för att skona övrig vävnad men samtidigt få en effektiv behandling av cancersjukdomen, säger Anna-Karin Wennstig.

En tredje studie visar att kvinnor som fått strålbehandling för bröstcancer löpte en mer än fördubblad risk att få lungcancer. De kvinnor med bröstcancer som fick lungcancer efter strålbehandlingen hade dock en signifikant bättre överlevnad om de hade haft en tidigare bröstcancer jämfört med om de inte haft en tidigare. Det beror troligen på att lungcancern hos dessa kvinnor hittades i ett tidigare skede innan den gett symtom, i samband med uppföljning av den förra bröstcancern.

Anna-Karin Wennstig är uppvuxen i Sollefteå, utbildad läkare i Umeå och arbetar som överläkare vid Onkologkliniken på Sundsvalls sjukhus.

Till avhandlingen

Ronden

Ronden är en interaktiv utbildning med fokus på verklighetsbaserade patientfall som är framtagna av Roche AB i samarbete med specialister inom olika terapiområden.

Under en Ronden-utbildning förmedlas och diskuteras diagnostiska metoder, behandlingsval och handläggningsstrategier av patienter. Målet är att ge ökade färdigheter i att handlägga patienter på ett adekvat sätt samt möjlighet att utbyta erfarenheter kollegorna emellan.

Vill du veta mer om våra Ronden-utbildningar eller är intresserad av att boka en
Ronden-utbildning på din klinik eller i din region, kontakta Hong Tran, 072 978 4520, [email protected]

Det går även att hitta mer information på rocheonline.se/utbildningar

För mer info

Fortsatt överlevnadsvinst hos patienter med tidigare obehandlad avancerad njurcellscancer

Opdivo i kombination med Yervoy visar fortsatt överlevnadsvinst vid 42 månaders uppföljning hos patienter med tidigare obehandlad avancerad njurcellscancer

  • Uppdaterade resultat från studien CheckMate -214 visar att mer än 50 procent av patienterna som behandlades med kombinationen Opdivo och Yervoy lever vid 42 månader, jämfört med 39 procent av patienterna som behandlades med sunitinib
  • Komplett respons fortsatt hög och varaktig, över 80 procent av patienterna som uppnått komplett respons hade fortsatt pågående respons
  • Resultaten representerar den längsta uppföljningen för onkologisk immunterapi som första linjens behandling av njurcellscancer.

Dessa resultat presenteras under en muntlig presentation (Abstract #609) på American Society of Clinical Oncology 2020 Genitourinary Cancers Symposium i San Francisco, lördagen den 15 februari.

Läs mer här i det engelska pressmeddelandet från BMS den 15 februari 2020.