Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Bröstcancerpatienter förlorare när patientlagen inte efterlevs

Bröstcancerpatienter förlorare när patientlagen inte efterlevs

Patientlagen stärker inte patientens ställning i vården. Fyra av tio bröstcancerpatienter som vill vara delaktiga i valet av behandling upplever att de inte fått vara det. Det visar en rapport från Bröstcancerförbundet. Nu lanserar organisationen en informationskampanj för att höja bröstcancerdrabbades kunskap om hur de kan dra nytta av sina patienträttigheter.

Patientlagen trädde i kraft i januari 2015 och syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning, integritet, delaktighet och självbestämmande.

– Vi vet att en välinformerad patient är en tryggare patient med högre överlevnadschanser. Med det här initiativet vill ge våra medlemmar kunskap och praktiska råd för att kunna vara delaktiga i sin vård, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet.

Kvinnor vill vara delaktiga men ges inte möjlighet

Enligt Bröstcancerförbundets rapport ”Patienträtt – en rapport om delaktighet och inflytande i bröstcancervården” upplever fyra av tio bröstcancerpatienter att de inte fått vara delaktiga i sin vård.

Undersökningen visar också att endast två av tio kvinnor har blivit informerade om möjligheten till en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion, trots att varje patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom har rätt till en sådan, enligt patientlagen.

– För en kvinna med spridd bröstcancer som aldrig hört talas om rätten till en ny medicinsk bedömning kan bristen på information vara avgörande för livskvalitén, där en ny medicinsk bedömning hade kunnat innebära möjligheten att uppleva sitt barns student eller att hinna träffa sitt första barnbarn, säger Susanne Dieroff Hay.

Tre av tio kvinnor har inte blivit erbjudna rehabilitering

Enligt det nationella vårdprogrammet ska rehabilitering erbjudas till de som har diagnosticerats med bröstcancer. Men enligt undersökningen har tre av tio kvinnor inte blivit erbjudna rehabilitering trots att de skulle vilja ha det. Av de kvinnor som fick sin diagnos mellan 2017–2019 är andelen ännu högre – hela 43 procent uppger att de inte har blivit erbjudna rehabilitering.

Anna Tell Thurén

Anna Tell Thurén delar sin berättelse i Bröstcancerförbundets informationskampanj om patienträttigheter.

– Att drabbas av cancer är ett trauma. För att kunna återgå till livet och åter få en framtidstro, behövs all hjälp man kan få. För mig har rehabilitering varit otroligt viktig. Jag är övertygad om att bättre information om möjlighet till rehabilitering skulle hjälpa fler att återgå till livet, även om det kanske inte kan se likadant ut som innan sjukdomen, säger Anna Tell Thurén som drabbades av bröstcancer 2016.

Bröstcancerförbundet kräver åtgärder

Redan 2017 fastslog Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i rapporten “Lag utan genomslag” att patientens faktiska ställning var oförändrad eller till och med försvagad sedan patientlagen infördes. Rapporten från Bröstcancerförbundet visar att bröstcancerpatienter fortfarande inte får den information de behöver angående sin behandling, prognos eller rätten till en ny medicinsk bedömning.

– Vi vill att alla som får en bröstcancerdiagnos erbjuds möjlighet till en ny medicinsk bedömning och en behandlings- och rehabiliteringsplan som varje patient själv varit delaktig i att utforma. Det är dags att vården börjar ta patientlagen på allvar, säger Susanne Dieroff Hay.

Kampanj om patienternas rättigheter

Som ett led i främjandet för bröstcancerdrabbades intressen vad gäller behandling, vård och rehabilitering har Bröstcancerförbundet tagit fram en informationskampanj om patientens rättigheter – med fokus på bröstcancer. Här beskrivs bland annat rätten till en ny medicinsk bedömning, medbestämmande och rehabilitering, och vilket stöd som finns om rättigheterna inte tillgodoses. Den som vill kan läsa mer om sina rättigheter på Bröstcancerförbundets hemsida: www.bröstcancerforbundet.se

Rapportens siffror i urval

  • 37 procent av de som vill vara delaktiga i valet av behandling upplever inte att de har fått vara det
  • 79 procent har inte fått information om att det finns en möjlighet till en ny medicinsk bedömning
  • 30 procent kvinnor har inte blivit erbjudna rehabilitering, trots att de skulle vilja ha det

​Klicka här för att ta del av hela rapporten.

Om rapporten

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Bröstcancerförbundet i samarbete med Roche. Undersökningen baseras på 409 webbintervjuer med slumpmässigt utvalda medlemmar i Bröstcancerförbundet under perioden 5–14 mars 2019. Deltagandefrekvensen var 53 procent.

Det här är patientlagen

Patientlagen är ett resultat av patientmaktsutredningen. Den trädde i kraft i januari 2015 och syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning, integritet, delaktighet och självbestämmande.

Erleada godkänd vid hormonsensitiv PC

Ny indikation av Erleada (apalutamid) för behandling av patienter med metastaserad hormonsensitiv prostatacancer godkänd av EU-kommissionen

Ny indikation av Erleada (apalutamid) för behandling av patienter med metastaserad hormonsensitiv prostatacancer godkänd av EU-kommissionen

EU-kommissionen har godkänt utvidgad användning av Erleada® (apalutamid). Indikationen gäller behandling för vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT). Erleada är sedan tidigare godkänd för icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC). Janssen hoppas nu att produkten snart kommer att finnas tillgänglig med subvention för svenska patienter.

Läs pressmeddelande från Janssen EMEA här.

https://www.businesswire.com/news/home/20200129005336/en/Janssen-Announces-European-Commission-Approval-Expanded-Erleada%C2%AE%E2%96%BC

Ny prototyp för cancerläkemedel slår två flugor i en smäll

Ny prototyp för cancerläkemedel slår två flugor i en smäll

Forskare vid Umeå universitet har presenterat en ny princip för ett möjligt framtida läkemedel mot vissa former av cancer. Prototypen bygger på att en och samma molekyl kan döda cancerceller via två helt olika mekanismer och därigenom döda cellerna mer effektivt.

– Genom att jobba tvärvetenskapligt över många ämnesdiscipliner inom både medicin och naturvetenskap har vi kunnat angripa cancerproblematiken från flera håll och också kunnat hitta fram till en princip för läkemedel med effekter på olika mekanismer, säger Sjoerd Wanrooij, som leder en forskargrupp vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet. Cancer är inte bara en, utan cirka 200 olika sjukdomar. Majoriteten av cancerläkemedel är riktade mot ett specifikt cancerassocierat mål. Det forskarna i Umeå har gjort är att designa en molekyl som samtidigt angriper två cancerassocierade mål.

De två målen som molekylen angriper är G-quadraplex-strukturer samt proteinet Stat3. G-quadraplex-strukturer är fyrsträngade struktur i arvsmassan. Dessa strukturer har tidigare fångat Umeåforskarnas intresse för hur tumörer uppkommer, det handlar bland annat om att strukturerna är för stabila för att tvinnas upp vilket leder till skador i DNA-t. Stat3-proteinet är sedan tidigare känt för att driva uppkomsten av tumörer.

Bild på Erik Chorell
BildMattias Pettersson

– Vi siktar nu på att vidareutveckla den här dubbelverkande molekylen för att få fram läkemedel som på sikt kan användas kliniskt, säger Erik Chorell vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Ännu är den dubbelverkande molekylen inte testad på levande varelser utan bara i biokemiska  experiment, datorsimuleringar och i cellstudier med isolerade celler från bröstcancertumörer. Även om de resultaten är mycket lovande, är vägen till eventuellt läkemedel därför fortfarande lång. Det finns också ett antal vitt skilda mekanismer som kan orsaka okontrollerad celldelning som blir tumörer. Därmed kan man inte räkna med att ett eventuellt läkemedel mot två mekanismer innebär någon bot mot all cancer.

Nasim Sabouri
BildFoto: Markus Marcetic © Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien

– Det här arbetet har tagit lång tid eftersom det sträcker sig över många ämnesområden och vi har minst lika lång tid kvar innan vi är i mål, men med dessa resultat passerar vi en viktig milstolpe, säger Nasim Sabouri, forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.

Allvarliga skillnader i lungcancervården i Europa

Framtidens behandlingar kräver digitala lösningar, insamling av utfallsdata. Framtiden är redan här, säger, Simon Ekman, Professor och överläkare i Onkologi vid Karolinska universitetssjukhuset.

Det visar preliminära data från en jämförande analys av lungcancervården i Europa, genomförd av The Economist Intelligence Unit på uppdrag av MSD. Den andra fasen av studien som omfattas av 27 europeiska länder presenteras idag vid European Cancer forum i Bryssel.

MSD presenterar idag preliminära resultat som visar på allvarliga skillnader i politiska åtgärder för att bekämpa lungcancer i 27 Europeiska länder. Studien visar en fragmenterad politisk strategi för att bekämpa lungcancer i Europa och understryker vikten av att bekämpa sjukdomens stigma för att säkerställa att patienter får snabb tillgång till bästa möjliga vård.

Resultaten presenteras dagarna innan Europeiska kommissionens officiella lansering av samrådet för den Europeiska cancerplanen (Europes Beating Cancer Plan).

”Det finns inget utrymme för självständighet inom lungcancer. 1 av 5 cancerfall i Europa är lungcancer och sjukdomen dödar lika många europeér som bröst- kolon- och prostatacancer tillsammans. Studien pekar på möjliga lösningar för att stärka hälso- och sjukvården i dessa länder och förbättra utsikterna för de som lever med denna behandlingsbara sjukdom”, säger Mary Bussel, från The Economist Intelligence Unit som utfört studien.

Allvarliga skillnader kvarstår

Studien visar att av de 27 länder som deltar har 15 procent (fyra länder) inte en nationell cancerplan. 14 länder med befintliga nationella cancerplaner har inte uppdaterat dem de senaste fem åren, och endast ett land har en specifik plan för lungcancer.

Nationella kliniska riktlinjer för lungcancer bör innehålla snabbspår med tidsramar för patienter som misstänks ha lungcancer och erbjuds snabbare diagnostisk testning med snabbremiss sekundär och tertiär behandling. 26 av 27 länder i studien har kliniska behandlingsriktlinjer för lungcancer men allvarliga skillnader kvarstår:

  • 11 länder saknar snabbspår för diagnostisering av patienter med misstänkt lungcancer
  • 12 länder saknar tidsram inom vilken testning ska göras patienter med misstänkt lungcancer
  • 15 länder saknar snabbspår till sekundär och tertriär behandling för patienter som konstaterad lungcancer
  • 3 länder har snabbspår för diagnos och behandling av lungcancer i politiska riktlinjer eller nationella avtal men de saknas helt i kliniska behandlingsriktlinjer

”Presentationer av dessa data kommer lägligt. Medan Europa har enats om behovet av en Europeisk cancerplan pekar den här studien på bördan av lungcancer. Det är uppenbart att hälsofrämjande och förebyggande arbete mot lungcancer är viktigt. Samtidigt vet vi att tidig upptäckt och tillgång till snabb behandling är helt avgörande för dessa patienter, lungcancer är en kamp mot tiden. Studien visar att det finns mycket kvar att göra i Europa”, säger Deepak Khanna, Onkologichef för Europa, mellanöstern, Afrika och Kanada på MSD.

Om studien

Studien ”BREATHING IN A NEW ERA”, är en jämförande analys av lungcancervården i Europa, samt analys av politiska program i 27 europeiska länder som presenterades vid European Cancer Forum. Studien analyserade 17 indikatorer i 27 länder; Österrike, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Israel, Italien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Schweiz och Storbritannien.

Indikatorerna kategoriserades i fem domäner beroende på i vilken utsträckning landet anser lungcancer vara en strategisk prioritering och en folkhälsofråga, säkerställer tidiga diagnostik- och behandlingstjänster och kvaliteten på cancerregister som kan bidra till att underlätta forskning av hög kvalitet.

Varje land fick en poäng för alla 17 indikatorer. När poäng tilldelades varje land genomfördes nationella workshops med externa lokala experter för att diskutera resultaten och utveckla rekommendationer för policy- och programförbättringar. De preliminära resultaten av den första fasen av studien presenterades vid European Cancer Forum 2018 i Bryssel. Ytterligare 16 länder analyseras och de preliminära resultaten av denna andra fas presenterades vid European Cancer Forum 2020 i Bryssel.

Den slutliga rapporten med en fullständig analys av resultaten förväntas under våren 2020.

Hyperbar syrgasbehandling efter strålning mot buken kan lindra sena skador

Hyperbar syrgasbehandling efter strålning mot buken kan lindra sena skador

Syrgasbehandling i tryckkammare kan lindra självskattade symtom och biverkningar efter strålbehandling mot cancer i bäckenregionen, visar en studie. Efter 30–40 pass i kammaren upplevde många att både blödningar, läckage och smärtor dämpats.
Nicklas Oscarsson, försteförfattare till artikeln, är doktorand inom anestesiologi och intensivvård vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt överläkare på Angereds Närsjukhus. Han beskriver här varför metoden visat sig effektiv för många patienter som fått oönskade bieffekter efter strålning i nedre delen av buken.

Allt fler drabbas av cancer under sin livslängd och överlevnaden efter den första cancerdiagnosen blir allt längre. Strålbehandling är en vanlig och effektiv behandlingsform av flera typer av tumörer. Strålbehandling ger dock upphov till såväl akuta som sena bieffekter hos vissa patienter. Vid behandling av cancer i bäckenregionen, såsom prostata-, cervix- och ändtarmscancer, kan sena bieffekter från urinblåsan och ändtarmen uppstå. I vissa fall kommer dessa bieffekter direkt efter behandlingen, men de kan även uppstå flera år efter avslutad behandling. Symtomen inkluderar täta trängningar, läckage, smärta, stopp och blödningar som kan ha stor inverkan på den generella hälsan för drabbade patienter.

Andelen patienter som drabbas av dessa biverkningar varierar bland annat med stråldos, behandlingsteknik och modalitet, cancertyp och individuella faktorer. En del har relativt milda besvär, medan andra kan drabbas av så allvarliga blödningar att urinblåsan eller ändtarmen måste avlägsnas kirurgiskt. Exakta siffror är svåra att få fram, men cirka 50 procent drabbas av sena biverkningar på något sätt och cirka 5–15 procent av patienterna drabbas av mer allvarliga biverkningar.

Strålbehandlingen orsakar en kraftigt ökad oxidativ stress i den strålade vävnaden, vilket leder till att cancerceller dödas. Celler i omkringliggande vävnad drabbas också av den ökade oxidativa stressen som kan ge upphov till minskad förmåga till celldelning. De celler som finns på insidan av kapillärer, endotelceller, är speciellt känsliga för strålbehandling. Vissa endotelceller förlorar förmågan att dela sig och detta ger upphov till minskat antal kapillärer i vävnaden, vilket leder till sämre blod- och syreförsörjning. Strålbehandlingen initierar även inflammation, dels genom den celldöd som genereras av strålbehandlingen, dels genom ökad oxidativ stress. Minskat antal organspecifika celler och blodkärl samt lägre syrgasnivåer leder till att inflammationen kvarstår och riskerar att bli kronisk. Samtidigt medför den ökade oxidativa stressen och inflammationen ökad fibros, vilket ytterligare försämrar organfunktionen.

BEHANDLAS I TRYCKKAMMARE
Hyperbar syrgasbehandling är syre givet under tryck som är högre än det normala omgivande trycket. Denna behandling ges i en tryckkammare där man andas ren syrgas. Vanligen ges 30–40 behandlingar med 100 procent syrgas vid ett omgivande tryck på 240 kPa under 90 minuter. Höga nivåer av syrgas innebär bland annat en generell och kraftigt ökad oxidativ stress. Detta leder till en motreaktion med bildandet av antioxidanter, substanser som neutraliserar de fria syreradikalerna. I den tidigare strålade vävnaden ses en kraftig minskning av den oxidativa stressen efter
upprepad behandling med hyperbar syrgas. Detta leder till en nedreglering av den kroniska inflammationen och minskar läkning med fibros. Dessutom leder behandlingen till att nya blodkärl växer in i tidigare strålad vävnad och motverkar syrebristen på längre sikt.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset tog initiativ till en randomiserad, kontrollerad multicenterstudie och bjöd in alla tryckkammarcentra i Norden att delta – RICH-ART. Samtliga patienter genomgick en omfattande screening som inkluderade cystoskopi och biopsitagning av urinblåsan. Patienterna skattade sina symtom och omfattningen av dessa i två validerade formulär (EPIC och SF-36). EPIC och SF- 36 använder sig av en skala från 0 till 100, där 0 är värsta tänkbara symtom eller inskränkning och 100 är avsaknad av symtom eller inskränkning. En grupp (behandlingsgruppen) fick 40 behandlingar i tryckkammare och den andra gruppen (kontrollgruppen) fick ingen studiespecifik behandling, utan fortsatte med tidigare mediciner. Bägge grupperna utvärderades, på samma sätt som under screeningen, 6–8 månader efter randomiseringen.

Läs hela artikeln