Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny utredningsmetod ska minska överbehandling av prostatacancer

Män med höga PSA-värden ska först utredas med magnetresonanskamera innan man tar riktade vävnadsprov

En ny modell för utredning av prostatacancer ska börja införas i hela landet. Män med höga PSA-värden ska nu först utredas med magnetkamera innan man eventuellt går vidare och tar riktade vävnadsprov. Den nya metoden ska minska överdiagnostik och överbehandling av kliniskt betydelselös prostatacancer.

Uppdaterat nationellt vårdprogram
RCC i samverkan publicerar idag ett uppdaterat nationellt vårdprogram för prostatacancer. Den viktigaste nyheten är att regionerna nu rekommenderas att införa så kallad MR-baserad diagnostik.

Det innebär att män med höga PSA-värden först bör undersökas med magnetresonanskamera (MR), så att vävnadsprover sedan kan tas selektivt från eventuella tumörmisstänkta områden. Tidigare gjordes så kallade systematiska biopsier innan MR-undersökning, vilket orsakat överdiagnostik och överbehandling.

– Den största vinsten är att mer än en tredjedel av männen med högt PSA inte behöver genomgå någon prostatabiopsi alls. De slipper därmed såväl obehag och komplikationer av biopsierna som risken att få en cancerdiagnos och kanske även behandling för en kliniskt betydelselös cancer, säger Ola Bratt, urolog och ordförande för RCCs nationella vårdprogramgrupp.

En grov uppskattning talar för att detta kommer leda till att omkring 1 000 färre män per år diagnostiseras med en så kallad lågriskcancer i prostata. Detta innebär en stor besparing av resurserna för aktiv monitorering.

Införandet påverkas av coronapandemin
Den pågående coronapandemin medför att flera av de rekommendationer som anges i det nya nationella vårdprogrammet för prostatacancer för närvarande inte kommer att kunna följas.

Smittrisker och förutsättningar för olika åtgärder varierar mellan olika orter och sjukvårdsorganisationer. Samtliga enheter som handlägger män med misstänkt eller känd prostatacancer måste därför ta ställning till vilka åtgärder som behövs för att minska smittspridningen och för att identifiera de patienter som är i störst behov av snar handläggning.

Handläggningen av män med misstänkt eller känd prostatacancer kan under en tid därför avvika betydligt från rekommendationerna i det nya vårdprogrammet.

Bör avstå från PSA-testning
Så länge sjukvården är kraftigt påverkad av coronapandemin bör regionerna avstå från att PSA-testa män som inte uppvisar kliniska tecken på prostatacancer. Sjukvårdens resurser kommer att minska på grund av sjukfrånvaro samtidigt som flödet av caronavirussjuka patienter kommer att öka. De begränsade sjukvårdsresurserna måste användas till dem som mest behöver dem.

Nyheter om strålbehandling
En annan förändring i vårdprogrammet är högre enskilda doser vid strålbehandling. Den tekniska utvecklingen har medfört att extern strålbehandling numera kan ges med högre precision, vilket gör att högre enskilda doser kan ges utan att biverkningarna ökar. Vid mellanrisk prostatacancer rekommenderas nu 42,7 Gy, givet med endast 7 fraktioner (”ultrahypofraktionering”). Detta kommer att underlätta för patienterna och frigöra kapacitet på strålbehandlingsmaskinerna.

Vidare bör lokal strålbehandling av primärtumören som komplement till hormonbehandling övervägas för män med ett fåtal skelettmetastaser, eftersom detta kan förlänga överlevnaden.

Förbättringsområden
Nytt i vårdprogrammet är också ett inledande avsnitt om förbättringsområden. Där lyfts bland annat:

  • Återhållsamhet med PSA-testning av symtomfria äldre män
  • Individuella vårdplaner
  • PROM-enkäter
  • Registrering i Patientöversikt prostatacancer (PPC)
  • Rehabilitering
  • Utredning och behandling av osteoporos hos män med kastrationsbehandling

Nationellt vårdprogram prostatacancer i Kunskapsbanken på cancercentrum.se

Xtandi visar signifikant förbättring i OS hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Xtandi (enzalutamid) visar signifikant förbättring i total överlevnad hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer enligt slutliga analysen från PROSPER-studien

Astellas och Pfizer meddelade den 11 februari resultat från den slutliga analysen av total överlevnad (OS) från fas 3-studien PROSPER. Där jämförs Xtandi i kombination med dagens standardbehandling med hormoner, med enbart hormonbehandling hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC).

Resultaten visade en statistiskt signifikant förbättring i total överlevnad (OS) hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som behandlades med Xtandi i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT). Total överlevnad (OS) var ett viktigt sekundärt effektmått i studien. Säkerhetsprofilen i denna slutliga analys var, enligt en preliminär analys, likvärdig med vad som tidigare rapporterats för Xtandi från PROSPER-studien.

Detaljerade resultat avseende effekt och säkerhet från denna slutliga analys av total överlevnad (OS) från PROSPER kommer att delges vid ett senare datum.

2018 meddelade Astellas och Pfizer att PROSPER-studien hade uppnått sitt primära effektmått, som var metastasfri överlevnad (MFS). Dessa resultat presenteras på cancerkongressen ASCO GU (American Society of Clinical Oncology 2020 Genitourinary Cancers Symposium) i San Francisco och blev senare samma år publicerade i New England Journal of Medicine (1), läs mer i pressmeddelandet från den 28 juli 2018 här.

Data avseende effekt och säkerhet från tiden för MFS-analysen från PROSPER-studien ligger till grund för Xtandis marknadsföringsgodkännande för denna aktuella indikation i USA, Europa och Japan.

Om icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC)

Kastrationsresistent prostatacancer innebär att dessa mäns prostatacancer progredierar trots pågående medicinsk kastrationsbehandling. Hos dessa män fortskrider sjukdomen trots kastrationsnivåer av testosteron (dvs. mindre än 50 ng/dl) (2). Vid icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) saknas kliniska mätbara tecken på spridning till andra delar av kroppen (metastaser), men stigande PSA-värden kan påvisas och det är en indikation på att sjukdomen fortskrider (3). Många män med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer kommer utveckla en metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (4).

Om PROSPER-studien

Fas 3-studien PROSPER är en internationell, dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad multicenterstudie. 1 401 patienter med icke-kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) från USA, Kanada, Europa, Sydamerika och Asien-Stillahavsregionen deltagit. Patienterna i PROSPER blev behandlade med antingen enzalutamid 160 mg en gång dagligen i kombination med dagens standardhandling med hormoner (ADT) eller med placebo i kombination hormoner. Patienterna som inkluderades i studien hade alla förhöjda PSA-värden trots behandling med hormoner, men inga andra tecken på sjukdomsprogress eller metastasering.

Studiens primära effektmått, metastasfri överlevnad (MFS), definierat som tiden från randomisering till sjukdomsprogress och spridning, dvs fram tills dess att deras cancer genom magnetkamera (MRT) eller datortomografi (CT), kunde visa sig vara metastaserande, eller död inom 112 dagar efter avslutad behandling. Viktiga sekundära effektmått inkluderade total överlevnad, tid till PSA-progression och tid till första användning antineoplastisk terapi.

För mer information om studien besök www.clinicaltrials.gov

Referenser

1. Hussain M, Fizazi K, Saad F, et al. Enzalutamide in Men with Nonmetastatic, Castration-Resistant Prostate Cancer. New England Journal of Medicine. 2018;378(26):2465-2474. doi:10.1056/nejmoa1800536.

2. Kirby M, Hirst C, Crawford ED. Characterising the castration-resistant prostate cancer population: a systematic review. Int J Clin Pract 2011;65(11):1180-92.

3. Luo J, Beer T, Graff J. Treatment of nonmetastatic castration-resistant prostate cancer. Oncology 2016;30(4):336-44.

4. Smith MR, Kabbinavar F, Saad F, et al. Natural history of rising serum prostate-specific antigen in men with castrate nonmetastatic prostate cancer. J Clin Oncol 2005;23(13):2918-25.

Cancerceller ska skickas upp i rymden

Farmakologisk behandling vid cancerrelaterad smärta – så skräddarsyr du behandlingen till patienten

Webinar, 22 april 2020, 12:10 – 12:50

En föreläsning av Staffan Lundström, Docent, överläkare Palliativ vård och FoUU-enheten, Stockholms Sjukhem

Att lindra smärta hos patienter med spridd cancersjukdom kan vara en utmaning.  En mekanismbaserad behandlingsstrategi är en god grund för en lyckad smärtbehandling och ger vägledning i valet av farmakologisk behandling. Staffan Lundström är specialist  i onkologi, smärtlindring och palliativ medicin och ger i den här föreläsningen konkreta råd kring smärtbehandling vid cancersjukdom.

För mer information och anmälan

Iscaff Pharma – ny plattform för cancerdiagnostik och test av läkemedel

 

Iscaff Pharma AB är ett bioteknikföretag som fokuserar på att utveckla bättre behandlingar av aggressiva cancerformer. Det bygger på forskning av professor Göran Landberg och docent Anders Ståhlberg vid Sahlgrenska Cancer Center, Göteborgs universitet. Forskningen har dokumenterat att tumörens ställning (miljö) påverkar cancerns aggressivitet.

Nu har man utvecklat denna teknik till en kostnadseffektiv plattform för att förbättra framgången i klinisk utveckling av behandlingar mot aggressiv cancer. Studier vid Göteborgs universitet visar att delar av den tumörvävnad som normalt kasseras vid cancerkirurgi bär på hittills outnyttjad kunskap om sjukdomen.

Forskningen utgör grund för en ny experimentell plattform för cancerdiagnostik, prognoser och test av cancerläkemedel, som kommersialiseras inom Iscaff Pharma AB.

Forskarna berättar om sin forskning i en artikel som har publicerats på Sahlgrenska Akademins hemsida (se länk: https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/ny-plattform-for-cancerdiagnostik-och-test-av-lakemedel.cid1676892)

URKLIPP:

Delar av den tumörvävnad som normalt kasseras vid cancerkirurgi bär på hittills outnyttjad kunskap om sjukdomen, visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen utgör grund för en ny experimentell plattform för cancerdiagnostik, prognoser och för att testa cancerläkemedel.

Den studie som forskargruppen hittills publicerat, i tidskriften Biomaterials, gäller bröstcancer. Pågående studier på bland annat tjocktarmscancer och äggstockscancer visar också positiva resultat för den nya tekniska plattformen och strategin.

Vid traditionell diagnostik efter cancerkirurgi är det tumörceller i den bortopererade vävnaden som undersöks. Beroende på cancerform görs mer eller mindre omfattande molekylära analyser, och undersökningar av prognosgener.

För bröstcancerpatienterna i den aktuella studien gjordes detta enligt rutin. Forskarna gick sedan vidare med den nya tekniken, i de fall det fanns borttagen tumörvävnad kvar att arbeta med. Istället för att titta på tumörceller studerades den stödjande struktur, av bland annat proteinfibrer, som omger cellerna och styr vävnadens uppbyggnad. Ett slags omgivande skelett.

Kunde förutsäga återfall

Anders Ståhlberg, docent i molekylär medicin, är en av två huvudansvariga för studien och plattformen:


– I vanliga fall undersöker man tumörceller och gör sig av med resten, här gör vi tvärtom. Det vi tittar på är cellernas omgivning, deras omgivningsskelett, och vi såg tidigt att det fanns stora skillnader mellan tumörer från olika patienter, som bara kunde upptäckas vid analys av dessa omgivningar, säger han.

Forskarna kunde bland annat förutsäga risken för återfall i bröstcancer genom att studera egenskaperna hos omgivningsskelettet i olika patienters vävnader. Detta skedde genom att man satte in identiska cancercellinjer i skeletten, och jämförde de olika utfallen.

Göran Landberg är professor i patologi och den andra drivande personen bakom forskningen:

– Våra resultat har tydliga kopplingar till kliniska parametrar, exempelvis hur aggressiv en tumör visade sig vara. Vi arbetar nu med att ta reda på vilka delar av cellernas omgivningsskelett som påverkade vad. Tekniken fungerar, och vi har kunnat visa att det här är en väldigt bra experimentell plattform med stor klinisk potential, säger han.

Testning av läkemedel

Utöver diagnostik och prognoser för hur en cancer ska utvecklas ser forskarna testning av läkemedel som ett viktigt område för den nya plattformen. En läkemedelskandidat kan då testas i flera olika individers bortopererade vävnad, för att se hur den potentiellt kan fungerar i olika patienter med cancer.

Syftet med plattformen är att testa vilka patienter som har nytta av en behandling innan den ges till människor. En annan fördel med den nya tekniken är att användningen av försöksdjur kommer att kunna minskas.

Göran Landberg och Anders Ståhlberg tillhör Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin. Viktig partner i studien är statliga forskningsinstitutet Rise, Research Institutes of Sweden AB och del av forskningen har varit finansierad av VINNOVA inom ett UDI-projekt (Utmaningsdriven Innovation) tillsammans med ett tiotal fler partners.