Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Patientöversikter – så ger de överblick och blir ett stöd

Patientöversikter – så ger de överblick och blir ett stöd

Ett beslutsstöd med möjlighet att få en överblick av patientens hela sjukdoms- och behandlingshistorik. Ett verktyg som används tillsammans med journalen i mötet, mötet mellan patientens och vårdens medarbetare – och i olika möten på kliniken där överblick som patientöversikten ger är ovärderlig för att snabbt kunna sätta sig in i den enskilde patientens situation och historik.

Ambitionsnivån för projektet ”Införande av patientöversikter i cancervården” är hög och tar sikte på att etablera en nationellt enhetlig infrastruktur som samlar in och åskådliggör komplexa data för att erbjuda stora mervärden i den kliniska verksamheten, för patienter, och för forskning och vårdutveckling. Projektet bedrivs 2018–2021 inom ramen för regionala cancercentrum (RCC) och involverar arbetsgrupper för åtta cancerdiagnoser.

Projektet är i sig resultatet av många års förarbeten och förstudier där flera eldsjälar drivit på för att möjliggöra att projektet kan genomföras. Baserat på utformningen av de patientöversikter som utvecklades inom dessa första områden – och som utvecklats vidare efter test och användning i ett flertal kliniker – har en generisk modell för patientöversikter för cancerdiagnoser tagits fram. Först ut för att diagnosanpassa den generiska modellen var en arbetsgrupp inom bröstcancer. I en kommande artikel beskrivs hur länskliniken i Jönköping, som första klinik har implementerat och använt systemet sedan hösten 2018. Projektet och förstudierna har möjliggjorts genom finansiering från Swelife (Vinnova) och Sjöbergstiftelsen. I projektets styrgrupp ingår, utöver representanter från diagnosgrupperna, bland annat patientrepresentanter, verksamhetschefsgruppsföreträdare (onkologi), företrädare från Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, industriföreträdare och forskningsföreträdare.

ÅTTA CANCERDIAGNOSER
I det pågående projektet1, som startades 2018, bedrivs arbetet för att diagnosanpassa den generiska patientöversiktsmodellen för åtta cancerdiagnoser. Bland dessa åtta även de tre diagnoser (lungcancer, njurcancer och prostatacancer) som tidigare utvecklat och implementerat pilotpatientöversikter. I projektet ingår migrering (överflyttning) av information från de tidiga patientöversikterna över till den nya modellen. För alla åtta diagnoser finns diagnosarbetsgrupper med kliniker som definierat behovet av utformningen för den specifika diagnosen. Under 2020 kommer de första versionerna för samtliga åtta diagnosers patientöversikter att byggas upp, testas och sättas i drift. I slutet av april genomfördes den första driftsättningen, då patientöversikterna för njurcancer, malignt melanom samt bröstcancer startades. Näst på tur är lungcancer. Projektet innebär en  nära dialog över diagnosområdena, allt för att den generiska  modellen för patientöversikterna ska kunna utvecklas kontinuerligt för att kunna vara det verktyg som vården efterfrågar och behöver.

Läs hela artikeln

RISE storsatsar på avancerade terapier: Målet är att Sverige blir världsledande till 2030

RISE storsatsar på avancerade terapier:
Målet är att Sverige blir världsledande till 2030

Det är kanske ingen slump att namnet och målet sammanfaller. Förkortningen RISE står för Research Institutes of Sweden, en sammanslutning av olika statliga forskningsinstitut. Idag satsar RISE för att life science i Sverige ska växa – inte minst inom området avancerade terapier (ATMP), framtidens läkemedel baserade på gen-, cell- och vävnadsprodukter. RISE koordinerar den nationella innovationsmiljön för ATMP inom Vinnovas program Visionsdriven Hälsa. Den djärva visionen är att Sverige ska vara världsledande inom utveckling och användning av avancerade terapier år 2030.

För att sträva mot visionen krävs innovativa lösningar och arbetssätt inom flera delar av samhället. Vägen dit är att engagera samarbetspartners från olika sektorer och discipliner för att tillsammans lösa utmaningarna och skapa de förutsättningar som krävs, säger projektledaren Jukka Lausmaa, docent och senior forskare på enheten för Biologisk funktion i Göteborg.
Trots att RISE idag har omkring 2 800 medarbetare över hela landet är institutet långt ifrån allmänt känt inom den medicinska världen.

– De statliga forskningsinstituten var traditionellt inriktade mot olika industrisektorer men life science-industrin hade länge inget eget forskningsinstitut att vända sig till. Med tanke på hur stor och viktig life science-branschen är för Sverige så behövs en stark och neutral innovationspartner som kan verka i gränsytan mellan akademi, industri, sjukvård och myndigheter, säger Jukka Lausmaa och fortsätter:
– Vi är nu inne i en tillväxtfas där vi driver ett flertal samarbetsprojekt och bygger kompetens utifrån de behov vi ser inom industri och sjukvård. Bland annat utvecklar vi olika typer av testmetoder för ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products) och vi driver nationella projekt som adresserar systemfrågor.
– Jag har själv arbetat i gränsytan mellan industri och forskning i drygt 25 år, främst med implantat och annan medicinteknik. När jag för cirka fem år sedan först kom i kontakt med avancerade terapiläkemedel var steget inte så långt att som generalist börja arbeta inom detta spännande framtidsområde. Sedan 2019 är han föreståndare för Centre for Advanced Medical Products (CAMP) som är ett nationellt forskningscenter för utveckling och tillverkning av ATMP.

Läs hela reportaget

 

Studie om rektalcancer: Ny kunskap ger kirurger större frihet

Studie om rektalcancer: Ny kunskap ger kirurger större frihet

Det går att anpassa kirurgin vid cancer i ändtarmen efter varje patients förutsättningar. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet. Här beskriver ST-läkaren Daniel Kverneng Hultberg bakgrunden till den nya kunskap som kan ge kirurger större frihet vid operationer för rektalcancer.

Varje år insjuknar omkring 2 000 personer i Sverige i rektalcancer1. Merparten av dessa genomgår kurativt syftande bukkirurgi, där valet av operationsmetod bland annat baseras på tumörens stadium och höjd i rektum, samt patientens komorbiditet och anorektala funktion1. Den vanligaste metoden är främre resektion, där en primär anastomos anläggs för att behålla tarmkontinuiteten, med eller utan en avlastande stomi. De andra alternativen är abdominoperineal excision och Hartmanns operation1. Gemensamt för alla operationsmetoder är att kirurgen måste bestämma huruvida det kärl som försörjer det drabbade tarmsegmentet ska delas antingen proximalt nära aorta (hög ligatur), eller något längre ned på kärlträdet, distalt om arteria colica sinistra (låg ligatur). Trots flitig diskussion i över ett århundrade råder det fortfarande ingen konsensus kring vilken ligaturnivå som är den bästa. En teoretisk fördel med hög ligatur är att den mer omfattande dissektionen skulle kunna möjliggöra borttagandet av aortanära lymfkörtelmetastaser som annars lämnats orörda2. Förutom att förbättra det onkologiska resultatet genom att öka sannolikheten för komplett resektion av tumörvävnad, skulle det ökade antalet skördade positiva körtlar kunna förbättra stadieindelningen och därigenom optimera användningen av adjuvant behandling. Men det är inte klarlagt om hög ligatur faktiskt ökar lymfkörtelskörden, och inte heller har någon patientorienterad onkologisk vinst kunnat påvisas3. Andelen patienter med en positiv aortanära körtel, överlag möjlig att avlägsna bara med hög ligatur, har visats vara 1,7 procent2. Den statistiska styrkan kan därför ifrågasättas för många av de tidigare studier som gjorts med denna frågeställning.

Läs hela artikeln

 

NYA NIVÅER AV KLONAL KOMPLEXITET I AML

NYA NIVÅER AV KLONAL KOMPLEXITET I AML

Akut myeloisk leukemi (AML) inrymmer en hög grad av klonal och funktionell heterogenitet, med konsekvenserför grundläggande leukemibiologi och framtida behandlingsstrategier. Det skriver Carl Sandén vid Lunds universitet i en sammanfattning av en ny studie där man med omfattande sekvensering har upptäckt nya nivåer av klonal komplexitet och kartlagt hur klonernas dynamik formar AML över tid.

De senaste årens forskning har visat att tumörer inte är de enhetliga populationer av cancerceller som vi tidigare antagit.1,2 Den snabba utvecklingen inom sekvenseringsteknologi
har möjliggjort detaljerad genetisk karakterisering inte bara av fler patienter utan också av olika delar av samma tumör. Resultaten visar att många cancrar rymmer en slående heterogenitet där kloner med olika uppsättningar cancermutationer konkurrerar över tid och rum. Genom att jämföra mutationsfrekvenser från tumörområden med olika klonsammansättningar har man kunnat kartlägga klonernas släktskap och rekonstruera förloppet från den första gemensamma mutationen till släktträdets olika förgreningar av påföljande mutationer. Leukemier kan inte studeras på samma sätt eftersom klonerna inte hålls åtskilda så som i solida tumörer. Studier av AML har därför begränsats till djupsekvensering av enskilda prover eller matchade prover från diagnos och recidiv, vilket gjort det svårt att upptäcka sällsynta kloner och avgöra klonernas släktskap. Vi har således fortfarande ingen tydlig bild av den klonala dynamiken i AML, varken vilken heterogenitet som finns vid diagnos eller hur de olika klonerna konkurrerar över tid.

Läs hela artikeln

Hur ska cancersjukvården anpassas till pandemin

Hur ska cancersjukvården anpassas till pandemin

Covid-19-pandemin kräver omfattande anpassning av cancersjukvården. Cancerpatienter utgör en av riskgrupperna försvåra komplikationer om de skulle smittas av covid-19. Med största möjliga bibehållna kvalitet i cancersjukvården måste patienterna därför skyddas från infektionen. Den kliniska cancerforskningen påverkas naturligtvis också av covid-19-pandemin. Forskare och läkare inom PCM-programmet (Personalised/ Precision Cancer Medicine) vid Karolinska Institutet (KI) och Karolinska Universitetssjukhuset (K) har medverkat i en europeisk kartläggning av tidiga åtgärder under pandemin för att minimera riskerna inom cancersjukvården, tillsammans med sex ledande cancercentra i Europa. Här sammanfattas studien, som publicerats i sin helhet i Nature Medicine1, av professor Ingemar Ernberg med flera experter.

BAKGRUND: CANCER CORE EUROPE OCH AKTUELL KARTLÄGGNING
Karolinska Institutet är ett av sju centra i Europa som bildade konsortiet Cancer Core Europe (CCE, https:// www.cancercoreeurope.eu/) 2015, formaliserat som en egen legal struktur
20172. Medverkande centra är Vai d´Hebron Institute of Oncology (VHIO), Barcelona, Gustave Roussy (GR), Paris, Netherlands Cancer Institute (NKI), Amsterdam, Deutsche Krebforschungs Zentrum (DKFZ), Heidelberg, Cambridge Cancer Centre (CCC) och Istituto Nazionale dei Tumori (INT) i Milano. I denna kartläggning av åtgärder och consensus kring den bästa vården med hänsyn till de risker och prioriteringar som pandemin kräver medverkade dessa CCE-centra från de svårast drabbade områdena i Europa, Milano, Barcelona, Paris och Cambridge, med de än så länge mindre drabbade i Tyskland, Holland och Sverige. Cancer Core Europe representerar omfattande klinisk verksamhet och translationell cancerforskning på europeisk bas med tillsammans 1,2 miljoner patientbesök/år, cirka 60 000 nya cancerpatienter årligen och 300 000 behandlingar per år. CCE driver tillsammans 1500 kliniska prövningar. CCE beslöt sig den 24 mars 2020 för att samla in och jämföra alla rekommendationer för cancerbehandling under pandemin, som dess olika centra använder eller själva utformat. Avsikten har varit att snabbt förmedla erfarenheterna från de första månaderna av pandemin och att ge allmänna råd och riktlinjer till andra cancerkliniker.

Vi befinner oss i en tidigare väsentligen okänd medicinsk och etisk verklighet som innebär att den medicinska personalen tvingas uppbåda hela sin know-how och erfarenhet för att fatta viktiga kliniska beslut. Man beslöt sig för att koncentrera sig på cancer hos vuxna. Tillgängliga data är begränsade så rekommendationerna är i huvudsak resultatet av professionella överväganden parat med extrapolationer från hur man hanterar cancerbehandling vid andra svårare infektionssjukdomar, såsom influensa. Man har också varit helt medveten om att läget inte är stabilt och att riktlinjer snabbt kan ändras och anpassas till nya data eller erfarenheter. Resultatet publicerades som ett Perspective i Nature Medicine under april1 och är författat av företrädare för dessa sju centra.

Läs hela artikeln