Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

NYA ARBETSSÄTT vid Centrum för cancerrehabilitering

Planerad specialiserad teamrehabilitering i öppen vård för patienter efter avslutad behandling har saknats i Sverige. Sedan 2017 har dock Centrum för cancerrehabilitering i Region Stockholm uppdraget att bedriva sådan rehabilitering. Här beskriver verksamhetschefen Maria Hellbom en förändrad syn på rehabilitering vid cancer.

Cancerrehabilitering förknippades länge med de rehabiliteringsvistelser som vissa landsting/ regioner erbjuder eller som bekostas via fondmedel. I samband med att Regionala cancercentrum etablerades kom begreppet att innefatta rehabiliterande åtgärder för patienten under behandling. I Region Stockholm (då Stockholms läns landsting) ingick ett Centrum för cancerrehabilitering i den regionala cancerplanen 2016–2019, och beslutades inom ramen för Framtidens Hälsooch Sjukvård. Uppdraget gick till Stockholms Läns Sjukvårdsområde och en verksamhet med det unika uppdraget planerad specialiserad cancerrehabilitering i öppenvård öppnade sommaren 2017.

REHABILITERING EFTER CANCERBEHANDLING
En tidig tanke med Centrum för cancerrehabilitering var att samla all cancerrehabilitering i Stockholmsregionen under ett tak. Det visade sig vara svårt att genomföra under åren 2016–2018 då cancervården vid storsjukhusen var inne i en intensiv förändringsprocess. Fokus blev slutligen att ta emot patienter som var i slutfas av eller hade avslutat primär cancerbehandling. Fördelen med detta har varit att uppbyggnad av verksamheten har kunnat fokusera helt på planerad specialiserad teamrehabilitering.

Läs hela artikeln

En tredjedel av barn med leukemi har D-vitaminbrist

En tredjedel av barn med leukemi i Sverige har för låga halter av D-vitamin redan vid diagnosen. Låga värden kan också associeras med sämre överlevnad hos barn upp till 6 år, enligt en ny forskningsstudie vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. ”Normala D-vitaminnivåer är positivt både för friska och sjuka barn. Det kan vara så att de barn som hade vitaminvärden under 50 nmol/L, som är gränsen för brist, hade en svårare cancersjukdom. Framtida studier behöver undersöka om förbättring av D-vitaminstatusen kan leda till bättre överlevnad”, skriver Natalja Jackmann, barncancerläkare och forskare, och docent Per Frisk, i den här översikten av ämnes området.

Varje år insjuknar i Sverige cirka 350 barn och ungdomar i cancer. Drygt en tredjedel av dem har leukemi. Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste blodcancern hos barn och utgör ca 90 procent av alla leukemier. Akut myeloisk leukemi (AML) är mindre vanlig, medan kronisk myeloisk leukemi (KML) och juvenil myelomonocytisk leukemi ( JMML) är sällsynta hos barn. Idag överlever omkring 85 procent av barn och ungdomar cancer, men priset för överlevnad kan vara högt. Cirka 70 procent av dem drabbas av sena komplikationer. Barn och ungdomar med blodcancer löper hög risk för skelettala komplikationer1-3. Detta på grund av att benmetabolismen påverkas av benmärgsinfiltration av maligna celler, minskad fysisk aktivitet och genom cytostatika och strålbehandling. Glukokortikoider stör till exempel benutvecklingen genom att inducera apoptos i mogna osteoblaster
och osteocyter4. Behandling med högdos metotrexat kan också påverka bentätheten negativt5.

D-vitamin spelar en viktig roll för benhälsan, framförallt i barn- och ungdomsåren, och D-vitaminbrist kan därför ha negativa konsekvenser på benhälsan hos både friska och sjuka barn. Utöver skelettala effekter har D-vitamin visats delta i regleringen av flera viktiga funktioner, som celldifferentiering, apoptos och kärlbildning. Låga D-vitaminvärden har visats korrelera med sämre sjukdomskontroll och överlevnad i studier på vuxna patienter med olika typer av cancer, framförallt AML6.

INGEN KONSENSUS OM NIVÅER
I dagsläget råder det ingen konsensus avseende vilka Dvitaminnivåer som ska anses som optimala. European Society for Paediatric Gastroenterology, Hepatology and Nutrition rekommenderar att 25(OH)D nivå ≥ 50 nmol/L ska anses som tillräcklig (sufficiency) och 25 nmol/L som mycket otillräcklig (severe deficiency). I vårt arbete har vi använt följande definition: < 25 nmol/L – deficiency, 25-50 nmol/L – insufficiency, 50-75 nmol/L – sufficiency, ≥ 75 nmol/L optimal. Dessutom använder vi benämningen ”normal” vitamin D-nivå för nivåer ≥ 50 nmol/L och ”inadekvat” nivå eller D-vitaminbrist för nivåer < 50 nmol/L. Projektet ”Vitamin D hos barn med cancer” startades 2015 i samarbete mellan de barnonkologiska sektionerna i Uppsala och Stockholm. Första delen av projektet är en historisk studie som baseras på prover från barn med cancer som finns insamlade i Uppsala Biobank sedan 90-talet. De proverna togs i samband med diagnos av cancer. Proverna analyserades för 25(OH)D och PTH. Målet i den studien är att kartlägga prevalens av D-vitaminbrist hos barn med cancer och undersöka vilka av följande faktorer som påverkar utvecklingen av D-vitaminbrist: ålder, kön, diagnos, årstid och kalenderår för provtagning.

Läs hela artikeln

Nytt behandlingsalternativ för svenska patienter med tidigare behandlat aggressivt lymfom

NT-rådets rekommendation till regionerna

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Polivy kan användas i kombination med bendamustin och rituximab för behandling av vuxna patienter med relapserande/refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) som inte är kandidater för hematopoetisk stamcellstransplantation. Läs hela NT-rådets rekommendation här.

Nytt behandlingsalternativ

Godkännandet av Polivy är mycket välkommet och innebär ett nytt behandlingsalternativ för en svårbehandlad grupp, säger Kristina Drott, lymfomonkolog på Skånes universitetssjukhus i Lund. För de personer med diffust storcelligt B-cellslymfom som återfallit eller som inte svarat på tidigare behandling är prognosen dålig och få behandlingar finns tillgängliga, fortsätter hon. Nu finns det större möjlighet att förlänga livet ytterligare för en redan hårt drabbad grupp.

Accelererad godkännandeprocess

Polivygodkändes av EMA (European Medicines Agency) i januari i år. Godkännandet grundades på positiva resultat från GO2936-studien. Studieresultaten ledde tidigt till en accelererad godkännandeprocess från EMA och har också utvärderats inom EUnetHTA (European Network for Health Technology Assessment) som har det övergripande syftet att förkorta processen så att behövande patienter snabbare kan få tillgång till läkemedlet. Läs det globala pressmeddelandet här

Därmed är Polivy regulatoriskt och hälsoekonomiskt utvärderad och tillgängligt för patienter i Sverige.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Rapporteringen ska göras till Läkemedelsverket www.lakemedelsverket.se eller direkt till Roche på [email protected] eller via telefon 08 – 726 12 00.

Ny studie: Strålbehandling mot cancer kan orsaka skador på hjärtats kranskärl

Kvinnor som får strålbehandling i höga doser mot bröstcancer löper ökad risk att drabbas av skador på hjärtats kranskärl. Även risken för lungcancer ökar. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet signerad Anna-Karin Wennstig. I en sammanfattning pekar hon här på att det är viktigt att strålningen genomförs med så välriktad stråldos som möjligt och förklarar:
– Man ska inte av vara rädd för strålbehandling i sig. För många patienter är den en viktig del av behandlingen för att förebygga återfall. Men patienter och sjukvård bör vara medvetna om riskerna och vidta de åtgärder som går för att minimera dem.

Bröstcancer är en av våra vanligaste cancersjukdomar och drabbar cirka 8000 kvinnor per år i Sverige1. Tidigare diagnos till följd av införandet av mammografiscreeningen och stora framsteg inom den adjuvanta behandlingen de senaste decennierna har förbättrat överlevnaden i bröstcancer betydligt, och de flesta kvinnor som diagnostiseras med bröstcancer i tidigt stadium blir idag långtidsöverlevare. Denna glädjande utveckling ställer höga krav på de behandlingar som ges, och under senare år har ett ökat fokus lagts på biverkningar av behandling som på sikt kan påverka kvinnors hälsa och livskvalitet negativt. Strålbehandling utgör en viktig del av den adjuvanta behandlingen vid bröstcancer och minskar tydligt risken för lokala återfall och död i bröstcancer2, 3.

ENORM TEKNISK UTVECKLING
Den absoluta tilläggsnyttan av strålbehandling är avhängig den primära risken för återfall av cancersjukdomen och varierar betydligt mellan patienter. Under 1990-talet publicerades flera större studier där man såg en ökad dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom hos kvinnor som erhållit strålbehandling och vid de behandlingar som gavs under 1960-och 1970-talen övervägde risken för död i hjärtsjukdom i princip nyttan av strålbehandling4, 5. Ett flertal studier kunde också påvisa en ökad risk för lungcancer hos de kvinnor som fått strålbehandling under den här tidsperioden6, 7. Strålbehandlingen har genomgått en enorm teknisk utveckling med sjunkande hjärt- och lungdoser som följd vilket minskat risken för långtidsbiverkningar 8, 9.

En övergång till att ge thorax- och bröstbestrålning med tangentiella strålfält har minskat medelhjärtdosen betydligt men de delar av kranskärlen som ligger nära thoraxväggen, fram för allt LAD (left anterior descending artery), kan fortfarande erhålla höga stråldoser trots att medelhjärtdosen ligger inom de dosrestriktioner som rekommenderas10. Det övergripande målet i min avhandling var att studera risken för ischemisk hjärtsjukdom och lungcancer hos kvinnor som fått adjuvant strålbehandling för bröstcancer med mer moderna tekniker.

Läs hela artikeln

Patientöversikt – tillskott för kliniken och tidsbesparande för användaren

Patientöversikten ger en snabb översiktlig sammanfattning av journalinnehåll som förutom i mötet med patienten är användbart vid terapikonferenser och alla tillfällen då man önskar en sammanfattning, exempelvis inför remisser. Då patientöversikten är etablerad blir det ett tillskott för kliniken och tidsbesparande för användaren. Det skriver här docent Ulrika Harmenberg i en redogörelse för utvecklingen av projektet patientöversikt njurcancer.

Många nya cancerläkemedel, till exempel målriktade läkemedel, nya cytostatika och hormonbehandlingar har avsevärt förbättrat prognosen samtidigt som nya immunologiska behandlingar har inneburit ett paradigmskifte för många cancersjukdomar. Det är oklart om publicerade resultat från kliniska prövningar av dessa läkemedel är applicerbara på svensk sjukvård. Vilken behandling är mest effektiv, hur skiljer sig toxiciteten åt mellan patienter som får dessa läkemedel, är det ekonomiskt försvarbart att behandla med dessa nya dyrbara läkemedel? Utvecklingen av strålbehandling är intensiv och utöver konventionell palliativ strålbehandling blir i många fall stereotaktisk strålbehandling aktuell för patienter med metastaserad njurcancer.

Vi insåg tidigt att det finns ett stort behov av en strukturerad utvärdering av den behandling som används i den kliniska vardagen. Dagens datajournaler är inte konstruerade för detta. Vid mottagningen för urologiska tumörer på Radiumhemmet genomfördes tidigt ett projekt, KidneyCare, där programvara utvecklades och utprovades under 2007–2009. En kvalitetsregistrering av njurcancer genomfördes i ett samarbetsprojekt1. Erfarenheter av detta projekt var mycket goda och det fanns en vilja att utöka detta kvalitetsregistreringsprojekt genom att tillföra ytterligare diagnoser – prostatacancer och urotelial cancer – under samlingsnamnet UroCare. Ett utvecklingsprojekt med medel från Cancerfonden genomfördes 2011–2012 med målet att utveckla nationella onkologiska kvalitetsregister med patientöversikter. Delar av licenskostnader och utvecklingskostnader för den programvara som användes i projektet finansierades via avtal med företag i läkemedelsindustrin som prenumererade på vissa rapporter levererade ur registret2.

2014 påbörjades en nationell registrering i en patientöversikt för njurcancer under Regionala Cancercentra i ITplattformen INCA. Redan samma år infördes en nationell registrering i en patientöversikt för prostatacancer, fler diagnoser har tillkommit och nu pågår en samlad nationell satsning för åtta diagnoser. Utvecklingspotentialen är stor. Data för patienter som registrerades under tiden för Kidney Care eller UroCare-projektet har migrerats över till patientöversikt njurcancer vid två tillfällen. Dels 2014 vid övergången till INCA och tillsammans med alla övriga datauppgifter som registrerats i patientöversikt njurcancer till IPÖ, den nya gemensamma generiska plattformen för flera diagnoser, april 2020.

Idag finns mer än 1 400 patienter registrerade i patientöversikt njurcancer. Endast patienter med metastatisk sjukdom är registrerade, men målet är att på sikt också inkludera njurcancerpatienter från och med första recidiv oavsett om det är lokalt eller metastas. Därmed kommer även patienter att registreras vid urologiska enheter. De primära frågeställningarna inför projektet och utvecklingen av patientöversikt njurcancer var:
• Hur kan vi bättre utvärdera de cancerbehandlingar vi använder?
• Hur kan vi utvärdera cancerläkemedlen?
• Hur kan vi utvärdera strålbehandling och metastaskirurgi?
• Hur påverkar andra kliniska data som performance status, prognostiska faktorer och relevanta laboratoriedata utfallet av behandlingarna?

Läs hela artikeln