Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

RNA-analys av brösttumören kan ge skräddarsydd behandling

En ny analys av bortopererade brösttumörer kan visa vilken typ av mutation det handlar om. Det innebär att den enskilda patienten skulle kunna få skräddarsydd behandling, och därmed en bättre prognos för sjukdomen.

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en analysmodell som effektivt kan upptäcka och identifiera genmutationer i brösttumörer. I studien, som är den största i sitt slag i världen, redovisar de nu resultat från över 3 200 patienter med bröstcancer.

Till sin hjälp har de använt så kallad RNA-sekvensering, en teknik och ett känsligt, exakt ”verktyg” som så smått har börjat användas kliniskt, dock ännu inte vid bröstcancer som den aktuella studien berör. Studien har använt sig av brösttumörer för analys från det stora svenska SCAN-B-projektet som initierades av professor Åke Borg och kolleger för mer än tio år sedan. SCAN-B har i dag över 15 000 patienter med bröstcancer registrerade och varje månad tillkommer cirka 100 patienter.

Skräddarsydd behandling

– Vi hoppas att SCAN-B RNA-sekvensering kommer att vara i kliniskt bruk redan nästa år, främst som en hjälp för att identifiera vilka brösttumörer som är högrisk- respektive lågrisktumörer. Målet är att patienten redan en vecka efter att kirurgen opererat ut tumören, ska få veta vilken skräddarsydd behandling som passar bäst för den enskilde, säger Lao Saal, en av cancerforskarna som lett studien.

När Lundaforskarna analyserade genmutationerna i brösttumörerna hos patienterna i studien, fann de att nästan 87 procent hade minst en mutation som det finns potentiella läkemedel mot.

– När vi sedan exempelvis följde mönster av mutationer i tumörerna och relaterade till hur det gått för patienterna, såg vi att 34 procent av dem hade en mutation i en specifik gen, PIK3CA, och att dessa patienter i allmänhet hade en god prognos. Hos 3 procent av patienterna fann vi en annan gen, ERBB2, som var förknippad med en sämre prognos, säger Lao Saal.

Förbättrad prognos

– Resultaten i studien lägger till en annan dimension vad gäller om RNA-sekvensering ska användas som ett ”kliniskt verktyg” i framtiden, då vi visat att verktyget även fungerar för att upptäcka och identifiera genmutationer i bröstcancertumörer. Därför är vi är övertygade om att tekniken skulle vara en god hjälp för att förbättra prognos och behandling för patienten.

I samma studie har förstaförfattaren och doktoranden Christian Brueffer vid Lunds universitet även utvecklat en webbapplikation, SCAN-B MutationExplorer, där andra forskare kan ta del av materialet i databasen för egna studier.

– Vi vill naturligtvis att vetenskapliga framsteg ska ske så snabbt som möjligt och därför har vi gjort databasen tillgänglig även för andra forskare, säger Lao Saal.

Vetenskaplig artikel:

The Mutational Landscape of the SCAN-B Real-World Primary Breast Cancer Transcriptome, EMBO Molecular Medicine

Kontakt:

Lao Saal, cancerforskare, Lunds universitet, [email protected]

100 miljoner kronor till stärkt cancervård

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 att cancervården stärks genom en ökning med 100 miljoner kronor per år 2021–2023. Regeringens satsning för att stärka cancervården uppgår därmed till 600 miljoner kronor per år 2021–2023. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Cancervården är ett av många områden som har påverkats under hanteringen av covid-19. Flera verksamheter rapporterar lägre antal fall av nydiagnostiserad cancer och färre patienter som söker vård för symtom som kan bero på cancer. Regeringen ser därför behov av att ytterligare stärka cancervården.

Tillgängligheten, kvaliteten och jämlikheten i cancervården ska öka, och de regionala skillnaderna minska. Områden som särskilt ska prioriteras under 2021 är tidig upptäckt av cancer, exempelvis screening av livmoderhalscancer, tjock- och ändtarmscancer, barncancer samt rehabilitering. Vidare ska verksamheterna vid regionala cancercentrum och den statliga uppföljningen av cancervården prioriteras.

Regeringen har i budgetpropositionen även avsatt fyra miljarder kronor 2021 respektive 2022 för att stärka regionernas arbete med att möta det totala vårdbehovet efter covid-19, medel som förväntas komma även cancervården till del.

Läs pressmeddelandet i sin helhet

Tafinlar + Mekinist visar långvarig effekt hos melanompatienter

Novartis meddelar Fas3 data från COMBI-AD studien som nyligen publicerats i The New England Journal of Medicine. Studien visar att mer än hälften av patienterna med borttagna stage III BRAF V600-mutated melanoma som behandlats med Tafinlar® (dabrafenib) + Mekinist® (trametinib)  levde utan återfall efter fem år.

Läs hela pressreleasen på engelska

Anna Stadling – blir Bröstcancerförbundets nya ambassadör

Sångerskan och artisten Anna Stadling, aktuell med låten ”När allt det här är över”, blir ny ambassadör för Bröstcancerförbundet. I rollen som ambassadör kommer hon att stödja och stärka bröstcancerdrabbade kvinnor genom att dela med sig av sin egen erfarenhet av sjukdomen. Anna diagnosticerades med bröstcancer i november 2015 och har genomgått behandling och rekonstruktion. Samarbetet inleds inför den internationella bröstcancermånaden då Anna väljer att bära Bröstcancerförbundets rosa band. Det band som symboliserar bröstcancer i hela världen, och vars intäkter odelat går till att bekämpa bröstcancer.

– Jag fick mitt bröstcancerbesked hösten 2015, bara ett par veckor efter att min man Pecka diagnosticerats med prostatacancer. Det var en helt ofattbar och turbulent situation. Vår son var fem år gammal, plötsligt befann vi oss i stormens öga, berättar Anna Stadling.

Anna Stadling har en av Sveriges bästa pop-country-röster och är känd för ett uttryck och texter som berör. 2017 gav hon ut ”Efter stormen” tillsammans med Andreas Mattson. Skivan kom till under Annas behandling mot bröstcancer och innehåller bland annat ”När allt det här är över”. En låt som kommit att beskrivas som en nationalhymn i samband med corona-pandemin, men som egentligen beskriver Annas och hennes makes oro och hopp om framtiden under cancern.

– Genom musiken ventilerar jag mina känslor. 2016 var ett omvälvande år för hela familjen. Vi kämpade envist på och längtade tillbaka till vardagen. Det ville jag förmedla i ”När allt det här är över”. Med två parallella cancerbehandlingar kommer mycket tvivel. Men vi tog oss igenom, jag är tacksam för att det är över och att vi fick stanna kvar, säger Anna.

Varje år drabbas nära 8000 kvinnor och 60 män av bröstcancer. Varje timme får en kvinna beskedet bröstcancer, den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. För att skapa en bättre livssituation för de drabbade, och för att nå visionen om att ingen ska drabbas, bedriver Bröstcancerförbundet insamling till förmån för patientnära forskning samt stöd och rehabilitering.

– Att bli ambassadör för Bröstcancerförbundet är självklart. Jag är redo att dela, stötta och peppa andra. Jag vill ge tillbaka, sprida kunskap om vikten av tidig upptäckt och om den hjälp som finns att få både under och efter behandling. Det här är viktigt och det kan rädda liv, säger Anna, som aktivt uppmanar kvinnor i sin omgivning att gå på sin mammografi.

Anna Stadling har en lång karriär inom musik och artisteri. Hon har sjungit och samarbetat med artister som Anni-Frid Lyngstad, Helen Sjöholm, Lars Winnerbäck, Lisa Nilsson, Louise Hoffsten, Stina Wollter och Staffan Hellstrand. 1999 gav hon ut det första av sex album. I år fick Anna hedersuppdraget att sjunga in 2020 i SVTs direktsända ”Tolvslaget från Skansen”.

Bröstcancer i siffror:

  • Varje timme får en kvinna beskedet bröstcancer
  • Nära 8000 kvinnor om året får diagnosen bröstcancer
  • 80 procent av de drabbade överlever sin cancer
  • Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor
  • Två av tre fall upptäcks vid screening (mammografi)

Läs mer

Ny analysmetod ska gynna patienter med bröstcancer

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en analysmodell som effektivt kan upptäcka och identifiera genmutationer i brösttumörer. I studien, som är den största i sitt slag i världen, redovisar de nu resultat från över 3 200 patienter med bröstcancer.

Lao Saal

Till sin hjälp har de använt så kallad RNA-sekvensering, en teknik och ett känsligt, exakt ”verktyg” som så smått har börjat användas kliniskt, dock ännu inte vid bröstcancer som den aktuella studien berör. Studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften EMBO Molecular Medicine, har använt sig av brösttumörer för analys från det stora svenska SCAN-B-projektet som initierades av professor Åke Borg och kolleger för mer än tio år sedan. SCAN-B har i dag över 15 000 patienter med bröstcancer registrerade och varje månad tillkommer cirka 100 patienter.

– Vi hoppas att SCAN-B RNA-sekvensering kommer att vara i kliniskt bruk redan nästa år, främst som en hjälp för att identifiera vilka brösttumörer som är högrisk- respektive lågrisktumörer. Målet är att patienten redan en vecka efter att kirurgen opererat ut tumören, ska få veta vilken skräddarsydd behandling som passar bäst för den enskilde, säger Lao Saal, en av cancerforskarna som lett studien.

Potentiella läkemedel
När lundaforskarna analyserade genmutationerna i brösttumörerna hos patienterna i studien, fann de att nästan 87 procent hade minst en mutation som det finns potentiella läkemedel mot.

– När vi sedan exempelvis följde mönster av mutationer i tumörerna och relaterade till hur det gått för patienterna, såg vi att 34 procent av dem hade en mutation i en specifik gen, PIK3CA, och att dessa patienter i allmänhet hade en god prognos. Hos 3 procent av patienterna fann vi en annan gen, ERBB2, som var förknippad med en sämre prognos, säger Lao Saal.

– Resultaten i studien lägger till en annan dimension vad gäller om RNA-sekvensering ska användas som ett ”kliniskt verktyg” i framtiden, då vi visat att verktyget även fungerar för att upptäcka och identifiera genmutationer i bröstcancertumörer. Därför är vi är övertygade om att tekniken skulle vara en god hjälp för att förbättra prognos och behandling för patienten.

Ny forskningsdatabas
I samma studie har förstaförfattaren och doktoranden Christian Brueffer även utvecklat en webbapplikation där andra forskare kan ta del av materialet i databasen för egna studier.

– Vi vill naturligtvis att vetenskapliga framsteg ska ske så snabbt som möjligt och därför har vi gjort databasen tillgänglig även för andra forskare, säger Lao Saal.

Text: Olle Dahlbäck