Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Onkoplastik gör att alltfler bröstcancerpatienter slipper operera bort bröstet

Kirurgi är en viktig del av behandlingen vid bröstcancer som årligen drabbar cirka 9 000 kvinnor i Sverige. På Akademiska sjukhuset används numera avancerade onkoplastiska tekniker för att behandla kvinnor som annars skulle behöva operera bort hela bröstet. Detta har resulterat i att mastektomierna minskat med över 60 procent vilket uppmärksammas med anledning av bröstcancerdagen 1 oktober.

På Akademiska sjukhuset opereras nästan nio av tio patienter med bröstcancer med bröstbevarande kirurgi. Cirka 75 procent av dem genomgår ett onkoplastiskt ingrepp. Foto: Johan Alp

– Alla studier visar att bröstbevarande kirurgi är bättre än mastektomi, oavsett patientens ålder. Att ta bort hela bröstet ger sämre resultat, oavsett om man gör en rekonstruktion eller inte. I Sverige är Akademiska ett av sjukhusen som erbjuder flest kvinnor bröstbevarande kirurgi, säger Andreas Karakatsanis, överläkare på Akademiska sjukhusets bröstmottagning vid Samariterhemmet och forskare vid Uppsala universitet.

Enligt Andreas Karakatsanis innebär onkoplastisk bröstkirurgi att man kombinerar ett säkert onkologiskt resultat med moderna tekniker som förbättrar de funktionella och kosmetiska resultaten och livskvaliteten för kvinnor med bröstcancer. På bröstmottagningen pågår även forskningsstudier för att identifiera den bästa operationen för varje kvinna med bröstcancer, med fokus på patienten och dennes individuella egenskaper.

– Det är viktigt att se kvinnor med bröstcancer som friska människor med en oftast botbar sjukdom. Målet är att de ska kunna leva ett normalt liv utan att kompromissa med livskvaliteten eller hur de mår, säger han och fortsätter:

– Med dagens tekniker behöver endast ett fåtal kvinnor genomgå mastektomi. Beslutet att operera bort bröstet drivs oftast av oro och ångest samt missuppfattningen att större kirurgi är bättre för cancersjukdomen. Men det är tvärtom. Den perfekta operationen för varje kvinna är den som kombinerar bästa onkologiska och funktionella resultat, avrundar Andreas Karakatsanis.

FAKTA: Onkoplastik vid bröstcancer

  • Innebär att man använder sig av avancerade kirurgiska tekniker för att ta bort tumören och samtidigt bevara bröstets form, funktion och kosmetik.
  • På Akademiska Sjukhuset opereras cirka 87 procent av patienterna med bröstbevarande kirurgi. Cirka 75 procent av dem som opereras med bröstbevarande kirurgi genomgår ett onkoplastiskt ingrepp.
  • På Akademiska sjukhuset innebär det att ungefär hälften av alla bröstcancerpatienter som annars skulle behöva en mastektomi får bevara sitt bröst.

Cancerpatienter positiva till journal på webben

När journaler blev tillgängliga via webben var många oroliga för cancerpatienter. Nu visar ny Örebroforskning att cancerpatienter tycker webbjournalen är bra – de ser till och med fler möjligheter än andra patienter.

Studien är publicerad i Health Informatics Journal 

– De får en överblick över hälsohistoriken och en chans att förbereda sig för läkarbesök, säger Jonas Moll, forskare i informatik vid Örebro universitet.

Från och med 2018 kan patienter i hela Sverige logga in via 1177.se och få tillgång till sin journal. I vårdguiden kan patienter läsa besöksanteckningar, se provresultat och få uppgifter om diagnoser. När tjänsten infördes i Region Uppsala, dåvarande Uppsala läns landsting, 2012 mötte den stort motstånd.

– Det har långsamt förändrats men när det gäller cancer är många fortfarande skeptiska – främst på grund av risken att patienter kan få ta emot svåra hälsobesked hemma vid datorn, säger Jonas Moll.

Han har tillsammans med tio forskare från fyra lärosäten gjort en nationell enkätstudie. Totalt svarade 2 587 patienter, varav 347 med en cancerdiagnos, på frågor om nättjänsten.

I en delstudie tittar Jonas Moll och Hanife Rexhepi, forskare vid Högskolan i Skövde, närmare på cancerpatienters upplevelse av tjänsten.

– Vår studie visar att cancerpatienter är positiva av flera skäl. De upplever i större utsträckning än andra patienter att webbjournalen underlättar kommunikationen med vårdpersonal och att de får bättre möjligheter att aktivt delta i medicinska beslut, säger Jonas Moll.

Det är inte bara cancerpatienterna som är nöjda. Hela 97 procent av patienterna som besvarade enkäten är positiva till möjligheterna som webbjournalen ger.

– Människor känner sig informerade och får en bättre förståelse för sin egen hälsa. Det som sticker ut i delstudien med cancerpatienter är att denna patientgrupp upplever starkare positiv påverkan än övriga patienter speciellt när det gäller kommunikation med vårdpersonal och delaktighet i vården, avslutar Jonas Moll.

Länk till översiktsartikel om enkätstudien

The European Code of Cancer Practice

The European Code of Cancer Practice: Championing the Rights of Cancer Patients Across Europe

Brussels, 23 September 2020: The European Cancer Organisation today launched a brand new initiative for empowering European citizens and cancer patients with ten key overarching Rights, signposting what cancer patients in Europe should expect from their healthcare system. The European Code of Cancer Practice (The Code) has been produced to assist every person with cancer across Europe to receive the best possible care, treatment, and support.

Stella Kyriakides, European Commissioner for Health and Food Safety, said:
“The co-creation of the European Code of Cancer Practice by patients and healthcare professionals is about partnerships. Partnership between health care professionals and patients all working together to improve the realities of cancer. This is an initiative that brings all together at the same table where decisions are made. From our side, with our upcoming Europe’s Beating Cancer Plan, the new EU4Health Programme and the forthcoming Pharmaceutical Strategy, we are working in the same direction as the European Code of Cancer Practice by promoting Equal Access, Quality of Life, Survivorship and other important rights. Today is another important day in the shared work we are all committed to in creating a better future for cancer patients across Europe.”

Dr Matti Aapro, President of the European Cancer Organisation, said:

“The European Code of Cancer Practice focuses on informing and supporting in a complete yet simple manner cancer patients at all stages of their cancer journey. It is an important complement to the European Cancer Organisation Essential Requirements for Quality Cancer Care publications. This powerful new tool sets out the core requirements for excellence in clinical cancer practice to improve outcomes for all cancer patients

Kathy Oliver, Vice-Chair of the European Cancer Organisation’s Patient Advisory Committee and Co-Chair of the European Code of Cancer Practice initiative, said:
“From today, cancer patients across Europe can turn to The Code and know exactly what their rights are throughout the whole of the cancer pathway. The Rights are based on available supporting literature and evidence; they’ve already been translated into several EU languages and they’re expressed in simple, straightforward text. The Code also provides a framework around which quality standards, policies and practices for excellent cancer care can be developed, delivered and monitored.”
Professor Mark Lawler, Associate Pro-Vice Chancellor, Queen’s University Belfast, Board Member European Cancer Organisation and Co-Chair of the European Code of Cancer Practice initiative, said:

“This is a momentous day for cancer patients across the whole of Europe. The European Code of Cancer Practice, co-created by patients and health professionals, provides the impetus to ensure that European citizens and patients receive the best possible care for their cancer. It will empower patients across Europe to seek out the best available care. It is a People’s Code – owned by all Europeans, from Gearoid in Galway, Ireland, to Aergul in Ankara, Turkey; from Taavi in Kuopio, Finland, to Beatrici in Birgu, Malta. The Rights that we are championing in the European Code of Cancer Practice will empower European citizens to survive cancer and to live longer, healthier and more productive lives.”

ESMO 2020: tidiga resultat väcker hopp vid spridd kastrationsresistent prostatacancer

Behandling med BiTE-molekylen AMG 160 visar lovande effekt mot metastaserad kastrationsresistent prostatacancer tillsammans med en hanterbar säkerhetsprofil . Det framgår av fas I-data som presenterats vid Europas viktigaste onkologikongress, ESMO som just avslutats.

– Det är oerhört angeläget att få fram behandlingar med nya verkningsmekanismer mot prostatacancer där varken cellgifter eller antihormonell behandling längre har någon effekt, säger Jeffrey Yachnin, sektionschef vid Centrum för Kliniska Cancerstudier på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.


AMG 160 är en BiTE-molekyl med förlängd halveringstid som stimulerar kroppens eget immunsystem att angripa cancerceller genom att binda till CD3 som finns på T-celler, och till PSMA på prostatacancerceller.

Immunonkologiska terapier har rönt stora framgångar vid behandling av flera olika cancerformer, men för patienter med metastaserande kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) har effekten varit begränsad. På senare tid har ett visst hopp satts till biomarkören prostataspecifikt membranantigen (PSMA = Prostate Specific Membrane Antigen) som är ett kliniskt validerat terapeutiskt mål vid prostatacancer.

AMG 160 är en immunonkologisk terapi som syftar till att stimulera kroppens eget immunsystem att angripa cancerceller. AMG 160 bygger på BiTE-teknologin (Bispecific T-cell Engager) vilket innebär att molekylen är uppbyggd av två olika antikroppsstrukturer: en som binder till CD3 som finns på T-celler, och en som binder till PSMA, ett protein som överuttrycks på metastaserade prostatacancerceller. Därutöver är AMG 160 konstruerad på så vis att dess halveringstid är förlängd vilket i sin tur möjliggör administrering så sällan som varannan vecka och att kontinuerlig infusion således inte krävs.

På ESMO Virtual Congress 2020 presenterades de första resultaten från en fas I-studie som utvärderar säkerhet, tolerabilitet, farmakokinetik och effekt av AMG 160 hos patienter med metastaserande kastrationsresistent prostatacancer. Vid data cutoff den 20 juli 2020 hade 43 patienter fått minst en dos AMG 160 som monoterapi i sex olika dosnivåer och 19 patienter (44,2 procent) stod kvar på behandling (varav sex patienter i sex månader eller mer).

Patienternas medianålder var 66 år (intervall: 49–78) och 26 patienter (60,5%) hade fått fyra eller fler tidigare behandlingslinjer. Medianantalet tidigare behandlingslinjer var 4 (intervall: 1–9) och medianvärdet för PSA vid baslinjen var 79,2 (intervall 0,1–4035) μg/l. En tredjedel, 34,9 procent, av patienterna hade mätbar sjukdom i enlighet med RECIST-kriterierna (RECIST = Response Evaluation Criteria In Solid Tumors).

Hos de patienter som hade PSA-utvärderats vid minst två tillfällen (n=29) efter inklusion sågs en PSA-respons hos mer än var fjärde patient, 27,6 procent (≥30% reduktion från baseline vid 2 efterföljande tillfällen). Ytterligare 11,4 procent (4/35) uppnådde en PSA-respons (≥30% reduktion) men denna hade vid data cutoff uppmätts vid endast ett tillfälle. Hos nästan var fjärde patient, 23,1 procent, sågs CTC0-respons (CTC = Circulating Tumour Cells, cirkulerande tumörceller). Bland patienter med RECIST-mätbar sjukdom hade 13,3 procent bekräftad partiell respons, 6,7 procent hade obekräftad partiell respons och 53,3 procent hade stabil sjukdom. Reduktion av PSA (bästa respons) var dosberoende och sågs hos 24 av 35 (68,6 procent) av utvärderbara patienter vid data cutoff, medan 12 av 35 (34,3 procent) av patienterna uppnådde PSA-reduktioner på 50 procent eller mer.

– Med tanke på att de här patienterna är tungt förbehandlade ger de preliminära resultaten från denna studie anledning att tro att AMG 160 skulle kunna utvecklas till ett bra behandlingsalternativ för patienter med prostatacancer, säger Jeffrey Yachnin.

Hos 41 (95,3 procent) av 43 patienter rapporterades behandlingsrelaterade biverkningar (TRAE = Treatment-Related Adverse Events). Den vanligast förekommande var CRS, cytokinfrisättningssyndrom (CRS = Cytokine Release Syndrome), som drabbade 30 patienter. CRS var reversibelt, hanterbart och allvarligast i cykel 1 med associerad feber, hypotoni, övergående transaminit, illamående/kräkningar och/eller diarré.

I samband med doseskaleringsdelen av den aktuella fas I-studien prövas ett flertal strategier för att minska risken för och mildra effekterna av CRS. Exempelvis verkar stegvis dosökning av AMG 160 tillsammans med förebyggande behandling minska risken för allvarlig CRS som är en potentiellt allvarlig biverkan som är vanligt förkommande vid snart sagt all immunterapi där T-cellerna engageras.

– CRS är en problematik som vi är väl förtrogna med här och har stor erfarenhet av att hantera, säger Jeffrey Yachnin. Jag ser fram emot att inom kort starta en fas Ib-studie med AMG 160 vid flera centra här i Sverige.

Karolinska Universitetssjukhuset först i Sverige med robotassisterad kirurgi vid matstrupscancer

Som första sjukhus i Sverige börjar kirurgerna på Karolinska Universitetssjukhuset använda en robot för att operera cancer i matstrupen. Den förbättrade precisionen ska minska risken för komplikationer och korta vårdtiden för patienterna.
–    Det blir som att använda en hand i stället för en tång, säger Fredrik Klevebro, kirurg och tf sektionschef inom Tema Cancer.

Karolinska är sedan april 2020 ackrediterade som ett Comprehensive Cancer Center, vilket bland annat innebär att sjukhuset ska gynna innovativa arbetssätt och ha fokus på att förbättra professioner, organisation och vårdkvalitet.

På Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, används robotassisterad kirurgi bland annat vid urologi, gynekologi och kolorektalcancer. Nu utökas detta med fler patientgrupper. På Karolinska i Huddinge börjar kirurgerna med robotassisterad kirurgi även vid matstrupscancer, vid lever- och bukspottkörtelcancer och vid njurtransplantationer. Karolinska blir därmed först i landet med att använda tekniken vid matstrups-cancer.

Cancer i matstrupen, esofagus-cancer, drabbar cirka 500 svenskar varje år, men alla behöver inte en operation.  Karolinska opererar 50-60 fall per år, vilket är flest i landet. Operationen är omfattande – den involverar buk, bröstkorg och hals. Matstrupen avlägsnas så gott som helt och en bit av matsäcken används för att bygga upp en ny. I snitt tar operationen sju timmar.

Sedan 2012 har Karolinskas kirurger använt minimal-invasiv teknik ”titthålskirurgi” för så många operationer som möjligt av esofaguscancer, idag 90 procent av operationerna.

–    Jämfört med öppen kirurgi minskar återhämtningstiden och komplikationerna. Framför allt minskar risken för lunginflammation efter operationen, säger Fredrik Klevebro, kirurg och tf sektionschef för matstrupe- matsäckscancerflödet.

Med en operationsrobot kan resultatet förbättras ytterligare. Kirurgen styr då robotens fyra armar från en konsol vid sidan av operationsbordet.
–    Precisionen blir mycket bättre. Instrumenten, som är ledade och vridbara åt alla håll, gör att det känns som att operera med en hand där det tidigare fanns en tång som enbart kunde öppnas och stängas, berättar Fredrik Klevebro.

Kirurgstyrda robotar blir allt vanligare inom den avancerade sjukvården. På Karolinska i Solna finns fyra operationsrobotar. Det här är den första som installeras i operationssalarna på Karolinska i Huddinge.

Cancerbehandling på Karolinska
Sedan april 2020 är Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska Institutet Sveriges enda ackrediterade Comprehensive Cancer Center. I Europa finns totalt 19 sådana som samarbetar för att alla cancerpatienter i Europa ska ha lika tillgång till en högkvalitativ cancervård.  Ackrediteringen ges efter en omfattande granskning av OECI, en politiskt obunden, ideell organisation som grundades 1979 med syfte att främja samarbete mellan europeiska cancercentra och institut.

Definition av ett Comprehensive Cancer Centre (CCC)
•    Innovativ karaktär, multidisciplinärt arbetssätt
•    Grund-, translationell- och klinisk forskning
•    Individanpassad cancervård
•    Lärandeorganisation med fokus på att förbättra professioner, organisation och vårdkvalitet
•    God infrastruktur, expertis och innovation gällande cancerforskning
•    Utbyggt nätverk som inkluderar alla aspekter av cancervård, utbildning och forskning

[email protected]