Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

The European Code of Cancer Practice

The European Code of Cancer Practice: Championing the Rights of Cancer Patients Across Europe

Brussels, 23 September 2020: The European Cancer Organisation today launched a brand new initiative for empowering European citizens and cancer patients with ten key overarching Rights, signposting what cancer patients in Europe should expect from their healthcare system. The European Code of Cancer Practice (The Code) has been produced to assist every person with cancer across Europe to receive the best possible care, treatment, and support.

Stella Kyriakides, European Commissioner for Health and Food Safety, said:
“The co-creation of the European Code of Cancer Practice by patients and healthcare professionals is about partnerships. Partnership between health care professionals and patients all working together to improve the realities of cancer. This is an initiative that brings all together at the same table where decisions are made. From our side, with our upcoming Europe’s Beating Cancer Plan, the new EU4Health Programme and the forthcoming Pharmaceutical Strategy, we are working in the same direction as the European Code of Cancer Practice by promoting Equal Access, Quality of Life, Survivorship and other important rights. Today is another important day in the shared work we are all committed to in creating a better future for cancer patients across Europe.”

Dr Matti Aapro, President of the European Cancer Organisation, said:

“The European Code of Cancer Practice focuses on informing and supporting in a complete yet simple manner cancer patients at all stages of their cancer journey. It is an important complement to the European Cancer Organisation Essential Requirements for Quality Cancer Care publications. This powerful new tool sets out the core requirements for excellence in clinical cancer practice to improve outcomes for all cancer patients

Kathy Oliver, Vice-Chair of the European Cancer Organisation’s Patient Advisory Committee and Co-Chair of the European Code of Cancer Practice initiative, said:
“From today, cancer patients across Europe can turn to The Code and know exactly what their rights are throughout the whole of the cancer pathway. The Rights are based on available supporting literature and evidence; they’ve already been translated into several EU languages and they’re expressed in simple, straightforward text. The Code also provides a framework around which quality standards, policies and practices for excellent cancer care can be developed, delivered and monitored.”
Professor Mark Lawler, Associate Pro-Vice Chancellor, Queen’s University Belfast, Board Member European Cancer Organisation and Co-Chair of the European Code of Cancer Practice initiative, said:

“This is a momentous day for cancer patients across the whole of Europe. The European Code of Cancer Practice, co-created by patients and health professionals, provides the impetus to ensure that European citizens and patients receive the best possible care for their cancer. It will empower patients across Europe to seek out the best available care. It is a People’s Code – owned by all Europeans, from Gearoid in Galway, Ireland, to Aergul in Ankara, Turkey; from Taavi in Kuopio, Finland, to Beatrici in Birgu, Malta. The Rights that we are championing in the European Code of Cancer Practice will empower European citizens to survive cancer and to live longer, healthier and more productive lives.”

ESMO 2020: tidiga resultat väcker hopp vid spridd kastrationsresistent prostatacancer

Behandling med BiTE-molekylen AMG 160 visar lovande effekt mot metastaserad kastrationsresistent prostatacancer tillsammans med en hanterbar säkerhetsprofil . Det framgår av fas I-data som presenterats vid Europas viktigaste onkologikongress, ESMO som just avslutats.

– Det är oerhört angeläget att få fram behandlingar med nya verkningsmekanismer mot prostatacancer där varken cellgifter eller antihormonell behandling längre har någon effekt, säger Jeffrey Yachnin, sektionschef vid Centrum för Kliniska Cancerstudier på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.


AMG 160 är en BiTE-molekyl med förlängd halveringstid som stimulerar kroppens eget immunsystem att angripa cancerceller genom att binda till CD3 som finns på T-celler, och till PSMA på prostatacancerceller.

Immunonkologiska terapier har rönt stora framgångar vid behandling av flera olika cancerformer, men för patienter med metastaserande kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) har effekten varit begränsad. På senare tid har ett visst hopp satts till biomarkören prostataspecifikt membranantigen (PSMA = Prostate Specific Membrane Antigen) som är ett kliniskt validerat terapeutiskt mål vid prostatacancer.

AMG 160 är en immunonkologisk terapi som syftar till att stimulera kroppens eget immunsystem att angripa cancerceller. AMG 160 bygger på BiTE-teknologin (Bispecific T-cell Engager) vilket innebär att molekylen är uppbyggd av två olika antikroppsstrukturer: en som binder till CD3 som finns på T-celler, och en som binder till PSMA, ett protein som överuttrycks på metastaserade prostatacancerceller. Därutöver är AMG 160 konstruerad på så vis att dess halveringstid är förlängd vilket i sin tur möjliggör administrering så sällan som varannan vecka och att kontinuerlig infusion således inte krävs.

På ESMO Virtual Congress 2020 presenterades de första resultaten från en fas I-studie som utvärderar säkerhet, tolerabilitet, farmakokinetik och effekt av AMG 160 hos patienter med metastaserande kastrationsresistent prostatacancer. Vid data cutoff den 20 juli 2020 hade 43 patienter fått minst en dos AMG 160 som monoterapi i sex olika dosnivåer och 19 patienter (44,2 procent) stod kvar på behandling (varav sex patienter i sex månader eller mer).

Patienternas medianålder var 66 år (intervall: 49–78) och 26 patienter (60,5%) hade fått fyra eller fler tidigare behandlingslinjer. Medianantalet tidigare behandlingslinjer var 4 (intervall: 1–9) och medianvärdet för PSA vid baslinjen var 79,2 (intervall 0,1–4035) μg/l. En tredjedel, 34,9 procent, av patienterna hade mätbar sjukdom i enlighet med RECIST-kriterierna (RECIST = Response Evaluation Criteria In Solid Tumors).

Hos de patienter som hade PSA-utvärderats vid minst två tillfällen (n=29) efter inklusion sågs en PSA-respons hos mer än var fjärde patient, 27,6 procent (≥30% reduktion från baseline vid 2 efterföljande tillfällen). Ytterligare 11,4 procent (4/35) uppnådde en PSA-respons (≥30% reduktion) men denna hade vid data cutoff uppmätts vid endast ett tillfälle. Hos nästan var fjärde patient, 23,1 procent, sågs CTC0-respons (CTC = Circulating Tumour Cells, cirkulerande tumörceller). Bland patienter med RECIST-mätbar sjukdom hade 13,3 procent bekräftad partiell respons, 6,7 procent hade obekräftad partiell respons och 53,3 procent hade stabil sjukdom. Reduktion av PSA (bästa respons) var dosberoende och sågs hos 24 av 35 (68,6 procent) av utvärderbara patienter vid data cutoff, medan 12 av 35 (34,3 procent) av patienterna uppnådde PSA-reduktioner på 50 procent eller mer.

– Med tanke på att de här patienterna är tungt förbehandlade ger de preliminära resultaten från denna studie anledning att tro att AMG 160 skulle kunna utvecklas till ett bra behandlingsalternativ för patienter med prostatacancer, säger Jeffrey Yachnin.

Hos 41 (95,3 procent) av 43 patienter rapporterades behandlingsrelaterade biverkningar (TRAE = Treatment-Related Adverse Events). Den vanligast förekommande var CRS, cytokinfrisättningssyndrom (CRS = Cytokine Release Syndrome), som drabbade 30 patienter. CRS var reversibelt, hanterbart och allvarligast i cykel 1 med associerad feber, hypotoni, övergående transaminit, illamående/kräkningar och/eller diarré.

I samband med doseskaleringsdelen av den aktuella fas I-studien prövas ett flertal strategier för att minska risken för och mildra effekterna av CRS. Exempelvis verkar stegvis dosökning av AMG 160 tillsammans med förebyggande behandling minska risken för allvarlig CRS som är en potentiellt allvarlig biverkan som är vanligt förkommande vid snart sagt all immunterapi där T-cellerna engageras.

– CRS är en problematik som vi är väl förtrogna med här och har stor erfarenhet av att hantera, säger Jeffrey Yachnin. Jag ser fram emot att inom kort starta en fas Ib-studie med AMG 160 vid flera centra här i Sverige.

Karolinska Universitetssjukhuset först i Sverige med robotassisterad kirurgi vid matstrupscancer

Som första sjukhus i Sverige börjar kirurgerna på Karolinska Universitetssjukhuset använda en robot för att operera cancer i matstrupen. Den förbättrade precisionen ska minska risken för komplikationer och korta vårdtiden för patienterna.
–    Det blir som att använda en hand i stället för en tång, säger Fredrik Klevebro, kirurg och tf sektionschef inom Tema Cancer.

Karolinska är sedan april 2020 ackrediterade som ett Comprehensive Cancer Center, vilket bland annat innebär att sjukhuset ska gynna innovativa arbetssätt och ha fokus på att förbättra professioner, organisation och vårdkvalitet.

På Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, används robotassisterad kirurgi bland annat vid urologi, gynekologi och kolorektalcancer. Nu utökas detta med fler patientgrupper. På Karolinska i Huddinge börjar kirurgerna med robotassisterad kirurgi även vid matstrupscancer, vid lever- och bukspottkörtelcancer och vid njurtransplantationer. Karolinska blir därmed först i landet med att använda tekniken vid matstrups-cancer.

Cancer i matstrupen, esofagus-cancer, drabbar cirka 500 svenskar varje år, men alla behöver inte en operation.  Karolinska opererar 50-60 fall per år, vilket är flest i landet. Operationen är omfattande – den involverar buk, bröstkorg och hals. Matstrupen avlägsnas så gott som helt och en bit av matsäcken används för att bygga upp en ny. I snitt tar operationen sju timmar.

Sedan 2012 har Karolinskas kirurger använt minimal-invasiv teknik ”titthålskirurgi” för så många operationer som möjligt av esofaguscancer, idag 90 procent av operationerna.

–    Jämfört med öppen kirurgi minskar återhämtningstiden och komplikationerna. Framför allt minskar risken för lunginflammation efter operationen, säger Fredrik Klevebro, kirurg och tf sektionschef för matstrupe- matsäckscancerflödet.

Med en operationsrobot kan resultatet förbättras ytterligare. Kirurgen styr då robotens fyra armar från en konsol vid sidan av operationsbordet.
–    Precisionen blir mycket bättre. Instrumenten, som är ledade och vridbara åt alla håll, gör att det känns som att operera med en hand där det tidigare fanns en tång som enbart kunde öppnas och stängas, berättar Fredrik Klevebro.

Kirurgstyrda robotar blir allt vanligare inom den avancerade sjukvården. På Karolinska i Solna finns fyra operationsrobotar. Det här är den första som installeras i operationssalarna på Karolinska i Huddinge.

Cancerbehandling på Karolinska
Sedan april 2020 är Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska Institutet Sveriges enda ackrediterade Comprehensive Cancer Center. I Europa finns totalt 19 sådana som samarbetar för att alla cancerpatienter i Europa ska ha lika tillgång till en högkvalitativ cancervård.  Ackrediteringen ges efter en omfattande granskning av OECI, en politiskt obunden, ideell organisation som grundades 1979 med syfte att främja samarbete mellan europeiska cancercentra och institut.

Definition av ett Comprehensive Cancer Centre (CCC)
•    Innovativ karaktär, multidisciplinärt arbetssätt
•    Grund-, translationell- och klinisk forskning
•    Individanpassad cancervård
•    Lärandeorganisation med fokus på att förbättra professioner, organisation och vårdkvalitet
•    God infrastruktur, expertis och innovation gällande cancerforskning
•    Utbyggt nätverk som inkluderar alla aspekter av cancervård, utbildning och forskning

[email protected]

Starka data för sotorasib (AMG 510) vid KRAS G12C-muterad lungcancer

Sotorasib (AMG 510) visar varaktig antitumoral effekt vid behandling av KRASG12C-muterad icke småcellig lungcancer. Det visar uppdaterade fas I-data från det kliniska utvecklingsprogrammet CodeBreaK 100 som nu presenteras på Europas viktigaste onkologikongress, ESMO.
– Med tanke på att patienterna i studien är tungt förbehandlade och att KRASG12C-proteinet länge betraktats som ”undruggable” är det här uppmuntrande resultat, säger docent Jan Nyman, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Resultaten har publicerats i New England Journal of Medicine.

Icke småcellig lungcancer, NSCLC, utgör över 80 procent av all lungcancer (NSCLC = non-small-cell lung carcinoma). Den vanligaste mutationen vid NSCLC är KRAS (Kirsten RAt Sarcoma virus) och KRASG12C är i sin tur den vanligaste undergruppen som återfinns i cirka 13 procent av fallen. Dessa mutationer är förknippade med sämre prognos och trots att man i närmare fyra decennier försökt ta fram läkemedel som riktas mot KRAS finns ännu ingen godkänd behandling. Sotorasib (AMG 510) är den första KRASG12C-hämmaren som nått klinisk fas.

På ESMO Virtual Congress 2020 presenterades data för bland annat 34 patienter med KRASG12C-muterad, avancerad icke småcellig lungcancer som behandlats med sotorasib (960 mg peroralt en gång per dag) och som erhållit i median två tidigare behandlingslinjer (0–10). Vid en medianuppföljning på 11,7 månader var den objektiva tumörresponsen (ORR = Objective Response Rate) 35,3 procent och 91,2 procent uppnådde sjukdomskontroll (DCR = Disease Control Rate).

För den totala NSCLC-kohorten i CodeBreaK 100 (n = 59), alltså patienter i samtliga doskohorter, rapporterades en responsduration (DOR = Duration of Response) på 10,9 månader vid data-cut off den 1 juni 2020 då 10 av 19 patienter fortfarande kvarstod på behandling. Den progressionsfria medianöverlevnaden (mPFS) hos patienter som behandlades med sotorasib var 6,3 månader. Vid den första av de responsbedömningar som genomförts med sex veckors intervall observerades tumörkrympning hos 71,2 procent av patienterna.

Säkerhet och tolerabilitet hos patienter med NSCLC (n = 59) överensstämde med tidigare resultat från CodeBreaK 100. Ingen dosbegränsande toxicitet observerades och de vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna (TRAE = Treatment-Related Adverse Events) var diarré (25,4%), förhöjt alaninaminotransferas (ALAT) (20,3%), förhöjt aspartataminotransferas (ASAT) (20,3%), fatigue (10,2%) och illamående (10,2%). Elva (18,6%) patienter hade TRAE av grad 3 eller högre, varav en hade ALAT- och ASAT-ökningar som ledde till att behandlingen fick avbrytas.

– Det är hoppingivande att se ihållande antitumoral aktivitet mot dessa svårbehandlade tumörer och att patienterna tolererar behandlingen så pass väl. Resultaten som nu presenterats bådar gott inför fas III-studien CodeBreaK 200 där fem svenska centra kommer att medverka och som startar inom kort, säger Jan Nyman och tillägger attdet nu pågår en kartläggning i Sverige om hur patienter med KRASG12C har behandlats, behandlingsresultat och vad som i övrigt kännetecknar denna patientgrupp.

KRASG12C Inhibition with Sotorasib in Advanced Solid Tumors av Hong et al. har publicerats i New England Journal of Medicine. Se även kommentaren av LoRusso och Sebolt-Leopold, One Step at a Time — Clinical Evidence that KRAS Is Indeed Druggable.

FoundationOne Liquid CDx – Avancerad cancerdiagnostik genom ett blodprov

FoundationOne Liquid CDx analyserar mer än 300 cancerrelaterade gener och flera genomiska signaturer och kan användas som beslutsstöd vid behandling av tumörer.

  • FoundationOne® Liquid CDx är en blodprovsbaserad DNA-sekvensering för cancerpatienter
  • Provet analyserar mer än 300 cancerrelaterade gener och flera genomiska signaturer och kan användas som beslutsstöd vid behandling av cancertumörer.
  • Den nya avancerade diagnostikmetoden möjliggör precisionsmedicin för patienter med cancer vilket innebär; rätt behandling till rätt patient i rätt tid.

Med hjälp av ett enkelt blodprov, taget i hemmet eller på sjukhus, kan nu svenska cancerpatienter få en omfattande genomisk DNA-sekvensering. Provet analyserar mer än 300 cancerrelaterade gener och flera genomiska signaturer och kan användas som beslutsstöd vid behandling av tumörer.

– Cancerbehandling med målriktade läkemedel och nya immunologiska behandlingar kräver att rätt behandling ges till rätt patient på ett effektivt sätt. Roches vävnadsanalyser och nya blodanalyser är viktiga beslutsstöd för att uppnå dessa mål, säger Jan-Olov Sandberg, medicinsk expert på Roche AB.

Metoden är validerad och CE-märkt. Genomisk DNA-sekvensering för utvalda patientgrupper finns också beskrivet i vårdprogrammet för bröstcancer och lungcancer.

En avancerad diagnostik möjliggör precisionsmedicin för patienter med cancer vilket innebär; rätt behandling till rätt patient i rätt tid.

Läs det globala pressmeddelandet