Redaktion - Onkologi i Sverige

Bröstbevarande kirurgi ökar livskvaliteten och är lika säker som traditionell kirurgi

På senare år har tekniker inom bröstbevarande kirurgi, onkoplastik, utvecklats för att vid behandling av bröstcancer förbättra både det funktionella och estetiska resultatet. Onkoplastik är lika säker som konventionell bröstbevarande kirurgi vid bröstcancer och patienternas hälsorelaterade livskvalitet ökar. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.

– Att rekonstruera bröstet med onkoplastik i samband med canceroperationen är en lika säker metod som att ta bort hela bröstet, förutsatt att bröstet strålbehandlas efter kirurgin. Onkoplastik som behandlingsmetod varken fördröjer efterbehandlingen eller försämrar prognosen. Patienterna är nöjdare med resultatet och deras psykosociala välbefinnande efter operation ökar på kort såväl som på lång sikt, säger Michael Rose, doktorand vid Lunds universitet och specialistläkare i kirurgi och plastikkirurgi på Sydvestjysk Sygehus i Esbjerg, Danmark.

Risken att förlora ett bröst kan öka de psykiska påfrestningarna vid en bröstcancerdiagnos. Onkoplastik kombinerar två kirurgiska principer:

Bröstkirurgi för att ta bort tumören.
Plastikkirurgi för att rekonstruera bröstet vid canceroperationen.

I Danmark och Sverige har onkoplastik använts i över ett decennium. Behandlingsmetoden introducerades redan 2008 i Danmark på Sydvestjysk Sygehus och används även vid kliniker i Europa och USA. Liksom i Danmark råder det även inom svensk bröstcancerkirurgi ännu tydliga skillnader inom landets regioner för vilka patienter som erbjuds tekniken eller inte.

Onkoplastik i Sverige

I Sverige pågår liknande forskningsstudier som i Danmark med syfte att avgöra den bästa operationen för varje enskild bröstcancerpatient. Bland annat har Bröstcancerförbundet stött initiativet från Svensk förening för bröstkirurgi (SFFB) att kompetensutveckla svenska kirurger och lär ut tekniken genom nationella årliga kurser.

– Inom Region Skåne är onkoplastikkirurgi fullt introducerad, och på Skånes universitetssjukhus är samtliga bröstkirurger utbildade i onkoplastikkirurgi. Vi erbjuder operationsmetoden till alla patienter som planeras för bröstbevarande kirurgi där vi bedömer att onkoplastikkirurgisk teknik ger ett bättre postoperativt resultat eller gör det möjligt att ta bort större tumörer, kommenterar Lisa Rydén, professor i kirurgi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Studerat danska patienter

Michael Rose har i sitt avhandlingsarbete följt och utvärderat onkoplastik som behandlingsmetod vid tre danska sjukhus under åren 2008–2013. Ett övergripande mål med avhandlingens fyra delstudier har varit att kunna visa på hur onkoplastik i Danmark bör och ska kunna genomföras i klinisk praxis.

I Danmark jämförde Michael Rose och hans kollegor onkoplastik och traditionell bröstbevarande kirurgi hos totalt 1 596 bröstcancerpatienter varav 197 patienter behandlades med onkoplastik. Särskilt undersökte forskarna om säkerheten skiljer sig mellan de två behandlingsmetoderna.

– Vi kunde se att det inte fanns någon ökad risk för återfall hos de kvinnor som behandlats med onkoplastik i stället för traditionell bröstbevarande kirurgi. Det fanns inte heller några skillnader i hur länge kvinnorna levde efter sin behandling av bröstcancern, säger Michael Rose.

Trots att metoden, som används i delar av Danmark och i Sverige i dag, både är säker och gör att fler patienter får behålla bröstet är den ännu inte etablerad som klinisk rutin i de båda länderna. Förutom hälsoeffekter tror Michael Rose att onkoplastik är en kostnadseffektiv behandlingsmetod på sikt, men forskning saknas på detta område.

För patienten blir det till exempel färre ingrepp och psykologiskt kan det vara positivt att vakna upp med två bröst i stället för ett. Om båda ingreppen görs vid ett och samma tillfälle minskar även antalet sjukskrivningsdagar för patienten samtidigt som vårdens kostnader minskar.

Michael Rose menar att onkoplastik snarare bör införas som komplement till traditionell kirurgi och att specialisternas kunskaper kan utvecklas, och tillägger:

– Alla bröstcancerpatienter ska inte behandlas med onkoplastik. Varje fall förutsätter en individuell bedömning, säger Michal Rose.

Michael Roses profil i Lucris, Lunds universitets forskningsportal

Michael Rose försvarar sin avhandling ”Oncoplastic Breast Surgery – Surgical Strategy, Oncological and Patient-reported Outcome” vid Lunds universitet den 23 oktober 2020.

Ladda ner Michael Roses avhandling

Forskningen är finansierad av bland andra Stiftelsen för cancerforskning vid onkologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus Malmö, Einar och Inga Nilssons stiftelse för kirurgiforskning, Lunds universitets medicinska fakultet och Sydvestjysk sygehus i Esbjerg, Danmark.

Fakta studiedesign

Klinisk forskning, epidemiologisk forskning
Studiedesign: Kvalitativ studie, registerbaserad studie, enkätstudie
Observationsstudie: Kohortstudie
(Delstudie I: deskriptiv klinisk studie)
(Delstudie II: deskriptiv teknisk studie)
(Delstudier III och IV: epidemiologisk registerstudie)

FAKTA ONKOPLASTIK VID BRÖSTCANCER

Onkoplastik innebär att man vid bröstcanceroperation omformar bröstet och använder flera avancerade kirurgiska tekniker för att ta bort tumören samtidigt som man bevarar bröstets form, funktion och utseende. Hur bröstrekonstruktionen och operationen genomförs beror på var tumören sitter och hur utbredd den är, hur stort bröstet är, och hur det som tas bort kan ersättas med kroppsegen vävnad. Ibland opereras även det andra bröstet med en bröstförminskning, för att brösten ska bli så lika som möjligt.

Onkoplastik är en individanpassad kirurgi och bör därför i varje enskild situation bedömas inom ett multidisciplinärt team. Dialog om teknikens för- och nackdelar bör dessutom alltid föras mellan patient och behandlande kirurg. I dag är alltfler bröstkirurger utbildade i onkoplastik vilket innebär att det kosmetiska resultatet blir bättre för bröstcancerpatienter.

FAKTA BRÖSTCANCER

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Omkring 30 procent av all cancer hos svenska kvinnor är bröstcancer, och i Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor varje dag. Varje år ställs omkring 9 000 bröstcancerdiagnoser i Sverige av totalt 61 000 cancerdiagnoser.

I Danmark diagnosticeras var nionde kvinna under sin livstid med bröstcancer, och 2016 fick cirka 4 700 kvinnor diagnosen.
Källa: Michael Rose och Cancerfonden

Förbättrad canceröverlevnad i de nordiska länderna – stor nordisk jämförelse

För svenska män som diagnostiserades med prostatacancer 2010 var femårsöverlevnaden 92 %, en ökning med 31 procentenheter sedan 1990. Femårsöverlevnaden i bröstcancer steg i Sverige med 8 procentenheter mellan 1990 och 2010, från 82 % till 90 %. Foto: Lars Lanhed

En stor jämförande långtidsstudie av canceröverlevnaden i de nordiska länderna visar på förbättringar i alla länder. De skillnader som tidigare fanns mellan länderna har minskat. Flera olika faktorer tros ligga bakom förbättringarna.

Tidigare jämförelser av canceröverlevnaden i de nordiska länderna har visat på tydliga skillnader, där Danmark har uppvisat en sämre överlevnad än övriga länder.

I samarbete med representanter för de nordiska cancerregistren har nu forskare vid Karolinska Institutet gjort en uppdaterad jämförelse av trender i canceröverlevnad de senaste 25 åren.

Studien bygger på data från de nationella cancerregistren i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, och omfattar över två miljoner patienter som diagnosticerats med cancer mellan 1990 och 2016.

Nio olika cancerformer
Jämförelsen gäller andelen patienter som överlevt ett och fem år efter att de diagnostiserats med cancer i tjocktarm, ändtarm, lunga, njure, bröst, livmoder, äggstock, prostata eller malignt melanom i huden.

Både ett- och femårsöverlevnaden för flertalet undersökta cancerformer har kontinuerligt förbättrats i alla nordiska länder. Tidigare observerade skillnader mellan länderna har minskat. Förbättringarna har varit särskilt tydliga i Danmark, där överlevnaden i cancer nu nått ungefär samma nivå som övriga nordiska länder.

Ett exempel är tjocktarmscancer, där femårsöverlevnaden i Danmark ökade med 16-17 procentenheter mellan 1990 och 2010, från 46 % till 62 % för kvinnor och från 42 % till 60 % för män.

Positiv utveckling även i Sverige
Motsvarande förändring i Sverige under samma period var en ökning med 12-13 procentenheter till 66 % för kvinnor och 64 % för män.

Studien visar att även ettårsöverlevnaden har förbättrats stort mellan 1990 och 2015. I Sverige ökade ettårsöverlevnaden i lungcancer med 25 respektive 20 procentenheter till 56 % för kvinnor och 48 % för män. Och för patienter med njurcancer med 20 respektive 22 procentenheter till 87 % för kvinnor och 86 % för män. Ettårsöverlevnaden för kvinnor med äggstockscancer ökade med 20 procentenheter till 87 %.

Satsningarna på cancervården har gett resultat
– Den positiva utvecklingen tyder på att de åtgärder för att förbättra cancervården som utförts i de nordiska länderna har varit lyckade, säger Mats Lambe, funktionschef vid RCC Uppsala Örebro och professor vid Karolinska Institutet, samt en författarna till studien.

Mats Lambe menar att sådant som nationella strategier och cancerplaner liksom införande av standardiserade vårdförlopp och nationellt enhetliga vårdprogram som uppdateras kontinuerligt har bidragit till att cancerpatienter i de nordiska länderna får högkvalitativ vård enligt senaste praxis, vilket sannolikt bidragit till den förbättrade överlevnaden.

Publikation
Studien publiceras idag i den ansedda vetenskapstidskriften Acta Oncologica och uppmärksammas samtidigt i alla de nordiska länderna med ett gemensamt pressmeddelande.

Trends in cancer survival in the Nordic countries 1990-2016: the NORDCAN survival studies.
Frida E Lundberg, Therese M-L Andersson, Mats Lambe, Gerda Engholm, Lina Steinrud Mørch, Tom Børge Johannesen, Anni Virtanen, David Pettersson, Elínborg J Ólafsdóttir, Helgi Birgisson, Anna L V Johansson, Paul C Lambert. Acta Oncologica, online 19 October 2020, doi: 10.1080/0284186X.2020.1822544

Improved survival for cancer patients in a large Nordic comparison (pressmeddelande Karolinska Institutet)

Stor donation för internationell kvalitetssäkring av HPV-prover

Världsomspännande kvalitetssäkring av HPV-screening blir nu möjlig genom en donation till Karolinska Universitetslaboratoriet av Bill och Melinda Gates Foundation. Donationen är på nära 12 miljoner kronor.

– Gates foundation gör stora satsningar för global hälsa, i det här fallet för att utrota livmoderhalscancer. Vi är glada över att få vara en del av detta, säger Joakim Dillner, professor och FoU-chef på Karolinska Universitetslaboratoriet.

Screening mot humant papillomvirus (HPV) rekommenderas av världshälsoorganisationen WHO, EU och Socialstyrelsen. WHO har beräknat att nittio procent av de 570,000 kvinnor i världen som drabbas av livmoderhalscancer varje år hade kunnat undvikas med hjälp av HPV-baserad screening och vaccination.

– I Sverige har vi varit framstående i att forska, följa upp och utvärdera HPV-screening och vaccination. Vi var först med att visa att screening och vaccination har effekt, säger Joakim Dillner.

Karolinska Universitetslaboratoriet är det enda laboratoriet som får utveckla kvalitetskontroller för alla som arbetar med screeningen. Nu kommer man bland annat att ta fram blindprover så att laboratorier i hela världen kan kontrollera kvaliteten på sina HPV-analyser på ett standardiserat sätt.
Analys av blindprover från en oberoende part är en vanlig del i ackrediteringen. I Sverige och många andra länder ingår det som ett krav för alla laboratorier som arbetar med HPV-prover.

– WHO har som mål att utrota livmoderhalscancer. Därför är det viktigare än någonsin att laboratorier kan jämföra sig med varandra, säger Joakim Dillner.

Som referenslaboratorium kommer Karolinska Universitetslaboratoriet också att ta fram ett digitalt utbildningsprogram för hur laboratorier över hela världen ska kvalitetssäkra sitt arbete med HPV. Karolinska Universitetslaboratoriet kommer också att stödja andra laboratorier med att genomföra nya analyser av prover som är svåra att tolka eller visar ett tveksamt resultat.

Ny kunskap om världens mest sällsynta grundämne

En ny studie i högt rankade Nature Communications förmedlar betydelsefull kunskap om det radioaktiva grundämnet astat, ett av världens mest sällsynta ämne.

Det finns bara 70 mg astat i jordskorpan, så ämnet är extremt ovanligt. Men nu har forskare vid Göteborgs universitet lyckats tillverka negativa joner av astat i partikelacceleratorn på laboratoriet i CERN och därmed kunnat studera ämnet mera i detalj.

– Trots att vi får fram extremt små mängder kan vi nu fundamentalt belysa och beskriva hur astatatomen fungerar, säger Dag Hanstorp, professor i atomfysik vid Göteborgs universitet.

– Astat är inte bara sällsynt, utan också svårt att tillverka och behålla eftersom det sönderfaller fort, säger Julia Karls, doktorand vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet och som är den som byggt den nya detektorn GANDALPH (Gothenburg ANion Detector for Affinity measurements by Laser) som användes vid mätningen.

Bristämne i naturen
I experiment har Dag Hanstorp och hans medarbetare, med hjälp av protonstrålen, skjutit sönder grundämnet thorium och därmed har flera andra ämnen bildats. Ett av ämnena är astat, som därefter har separerats från övriga ämnen och därmed kunnat studeras närmre.

– Vi har byggt upp en verksamhet på CERN med den nya detektorn där, som först testades på negativa joner av grundämnet jod för att se om den fungerade, och sedan gick vi vidare med astat, säger Dag Hanstorp.

Eftersom ämnet astat är så sällsynt har forskarna hittills vetat väldigt lite om dess kemiska egenskaper.

– Vi har jobbat mot detta i fem år och har äntligen lyckats få ett resultat! Det här är första gången vi har lyckats göra den här typen av experiment på ett radioaktivt ämne och med dessa resultat öppnar vi upp för mätningar på ämnen som är tyngre än astat, säger Julia Karls.

– Detta är ett genombrott, säger Dag Hanstorp.

En radioaktiv halvmetall
Astat är ett halvmetalliskt radioaktivt grundämne som tillhör gruppen halogener. Det finns fyra naturligt förekommande isotoper. Dessa finns bara i radioaktiv form och de har alla en kort livstid. Forskarna har nu genom studierna fått grundläggande information om hur astat fungerar på atomnivå.

– Elektronaffinitet tillsammans med jonisationspotentialen, som också har uppmätts på CERN, gör att vi kan beräkna elektronegativiteten för ämnet, vilket beskriver hur ämnet beter sig kemiskt, säger Julia Karls.

– Vi kan bidra med den grundläggande kemin, något man kan ha nytta av i annan forskning, säger Dag Hanstorp.

De nya kunskaperna kan användas i cancerforskning
Astat kan användas i behandlingen av äggstockscancer genom att den radioaktiva isotopen astat-211, som har en livslängd på sju timmar, kopplas till en antikropp som fäster på cancerceller. Forskning i detta fält sker i forskargruppen Targeted Alpha Therapy (TAT), som har sitt säte vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

– Jag skulle säga att det som är häftigt med detta är att man kan använda astat till att förstöra metastaser som är så små att de inte går att upptäcka eller behandla på annat sätt, säger Julia Karls.

Titel: The electron affinity of astatine
Digital publicering: https://doi.org/10.1038/s41467-020-17599-2

Ny IHE Rapport om cancerkostnader i Europa

I en ny rapport analyserar IHE de samhällsekonomiska kostnaderna för cancer i matsmältningsorganen i Europa.

Det finns få uppgifter om de samhällsekonomiska kostnaderna – som består av direkta kostnader, kostnader för informell vård och indirekta kostnader – för cancer överlag och för specifika cancertyper. Rapporten beräknar kostnaderna för de sex största cancertyperna i matsmältningsorganen år 2018 – matstrupscancer, magcancer, tjocktarmscancer, ändtarmscancer, levercancer och bukspottkörtelcancer. Analysen omfattar 31 europeiska länder, EU-27 länderna, Island, Norge, Schweiz och Storbritannien.

Här kan du läsa mer och ladda ner rapporten