Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Rädda liv! – Minska dödligheten i prostatacancer

1 000 liv kan räddas varje år med en förbättrad prostatacancervård!
Varje år avlider cirka 2 300 män av prostatacancer. Prostatacancerförbundet anser att med införande av screening och ett mer offensivt och effektivt arbetssätt i vården skulle cirka 1 000 liv kunna räddas varje år och mycket onödigt lidande kunna undvikas.

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom. Av många anledningar har sjukdomen kommit lite i skymundan. Förr var sjukdomen den gamle mannens sjukdom. Få upptäcktes i tidiga skeden, effektiva behandlingar saknades och männen dog med spridd prostatacancer. Men de senaste 25 åren har bättre diagnostik lett till att sjukdomen kan upptäckas tidigt och allt fler kan räddas från lidande och för tidig död. 120 000 män lever nu med sjukdomen och antalet fortsätter att öka. Samtidigt sjunker medelåldern på de som får sjukdomen. Många har nu 20–40 år kvar att leva.

– Så snart som möjligt bör nationell prostatacancerscreening införas för alla män mellan 50 och 75 år. Med införande av screening och en effektivare vård kan många liv räddas varje år. Mustaschkampens tema i år är Rädda Liv. Värdet av liv bör prioriteras, säger Kjell Brissman, ordförande, Prostatacancerförbundet.

En nationell översyn av prostatacancervården
På 25 år har antalet som lever med prostatacancer fyrdubblats och patienternas behov av vård och uppföljning är av helt annan karaktär än tidigare. Såväl diagnostik som behandling har utvecklats explosionsartat. Vårdens organisation och resurser är däremot i det närmaste oförändrade. Sveriges vanligaste och för män dödligaste cancerform bör mötas med en vård som tar patienternas behov som utgångspunkt. Det behövs multidisciplinära, kvalitetssäkrade och tekniskt välutrustade enheter för de avancerade ingreppen samt specialiserade närvårdsenheter för diagnostik, uppföljning och rehabilitering. Det är så stora förändringar att det behövs en nationell översyn av hela prostatacancervården.

Inför nationell prostatacancerscreening
För bröstcancer finns ett nationellt screeningprogram där alla kvinnor i åldrarna 40 till 74 år erbjuds mammografi. Detta har bidragit till att många upptäckts tidigt och fler liv kunnat räddas. För prostatacancer finns ännu inte något nationellt program. Orsaken är att metoderna att upptäcka allvarlig prostatacancer hittills varit för osäkra. Men utvecklingen går fort framåt. Socialstyrelsen har rekommenderat regionerna att se över sin diagnostik och inleda försöksverksamhet med att informera alla män i åldrarna 50–75 om sjukdomen och möjligheten att testa sig. Metoderna kan vara olika men ska utvärderas som underlag för ett senare beslut om nationell screening. Dessutom skapas evidens som underlag för ett positivt beslut genom den organiserade prostatatestning som nu påbörjas i landet.

– Dödligheten i prostatacancer är för hög! Men jag tror vi kan halvera svenska mäns livstidsrisk att dö av prostatacancer med regelbunden screening, säger Sigrid Carlsson, läkare, docent i experimentell urologi, Sahlgrenska akademin, Göteborg.

PSA-screening med kompletterande tester skulle minska dödligheten med 40 procent
Flera stora internationella studier visar att screening långsiktigt skulle kunna minska dödligheten med 30–40 procent. Ett exempel är en nyligen avslutad studie vid Göteborgs universitet baserad på 20 000 män som följts under två decennier. Ett annat är Prostatacancercentrum vid S:t Görans sjukhus i Stockholm, som har lyckats förbättra diagnostiken av prostatacancer avsevärt genom användning av MR-kamera i kombination med det så kallade Sthlm3-testet. Fler behandlingskrävande cancerfall har upptäckts. Väsentligt färre behöver utsättas för vävnadsprov och överdiagnostik minskas med 40 procent.

EU-kommissionen bör rekommendera sina medlemsländer att införa prostatacancerscreening
European Association of Urology, EAU, har lämnat förslag att EU-kommissionen ska uppmana medlemsländerna att införa prostatacancerscreening. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen för män inom EU med 450 000 män som varje år får prostatacancer och 107 000 män avlider (2018).

EAU förordar att diagnostiken görs mer strukturerad, säker och jämlik. PSA-värdet bör kombineras med nya mer träffsäkra metoder som till exempel magnetkamera (MR) och vägas samman med andra riskfaktorer. På så vis kan man med större

Ny teknik ökar chansen att upptäcka bröstcancer tidigt


Simulering av sändar- och mottagarapplikatorer på bröst.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna och upptäcks genom bland annat mammografi. På MDH utvecklar forskare ny teknik som gör det möjligt att upptäcka tumörer i ett tidigare skede än röntgen, utan att behöva utsätta patienten för stark strålning.

– Genom vår speciella mikrovågsteknik kan vi se längre in mot bröstmuskeln och alltså upptäcka tumörer som sitter långt in i vävnaden. Vår mikrovågsteknik gör det också möjligt att utveckla billigare utrustning än om vi skulle använt röntgen. Dessutom slipper patienten utsättas för den joniserande strålning som röntgen medför, säger Nikola Petrovic, projektledare för forskningsprojektet Microwave technology systems, vid MDH.

Forskningsprojektet finansieras av KK-stiftelsen. Inom projektet utvecklar forskarna mottagar- och sändarapplikatorer som är unika eftersom det blir möjligt att direkt urskilja exempelvis tumörer. Sändaren placeras i nära anslutning eller direkt på bröstet och skapar ett speciellt riktat elektriskt fält som tumören fångar upp. Tumören skickar sedan i sin tur ut annorlunda riktade signaler som mottagaren fångar upp med en speciell sensor.

– Mammografiröntgen har en träffsäkerhet på ungefär 80 procent, något som vi också eftersträvar med mikrovågstekniken. Om båda metoderna används samtidigt skulle vi kunna få en träffsäkerhet på ungefär 95 procent, säger professor Per Olov Risman, forskare i projektet.

Metoden kan användas oftare och tidigare än röntgen

Utrustningen för att genomföra mammografiröntgen är förhållandevis dyr och undersökningen utförs normalt på speciella röntgenmottagningar. Den nya utrustningen som utvecklas vid MDH är billigare, kan användas oftare och är bekvämare för patienten eftersom den inte kräver kraftig klämning av bröstet.

– Mikrovågstekniken gör utrustningen mer tillgänglig eftersom den lägre kostnaden gör att vårdcentraler kan ha en egen utrusning och då använda den i ett tidigare skede än röntgen. Den kan också användas oftare eftersom mikrovågor är ofarliga. Ju tidigare bröstcancer upptäcks desto större chans att bota den, säger Nikola Petrovic.

NICE rekommenderar Nubeqa vid icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

NICE har beslutat att rekommendera NUBEQA® ▼ (darolutamid), ett nytt behandlingsalternativ från Bayer för patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer.

  • Den positiva rekommendationen baseras på data från ARAMIS, en fas 3-studie där darolutamid i kombination med hormonbehandling (androgen deprivationsbehandling, ADT) visade statistiskt signifikant förbättring i metastasfri överlevnad (MFS), med en median på 40,4 månader jämfört med 18.4 månader för placebo plus hormonbehandling(HR 0.41, p<0.001).1,2
  • Darolutamid demonstrerar en generellt sett hanterbar biverkningsprofil.2
  • Män med icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som fick behandling med darolutamid plus ADT hade en signifikant förbättrad total överlevnad (OS) jämfört med placebo plus ADT med en 31% minskad risk för död (HR 0.69, 95% Cl 0.53-0.88; p=0.003).3
  • nmCRPC är en avancerad form av prostatacancer som fortsätter att utvecklas även efter hormonbehandling.4

Bayer meddelar att Storbritanniens National Institute for Health and Care Excellence (NICE) har beslutat att rekommendera NUBEQA® (darolutamid) med androgen deprivationsbehandling (ADT), i linje med läkemedlets marknadsföringstillstånd, som ett alternativ för behandling av vuxna män med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper hög risk för att utveckla metastaserad sjukdom.1

Darolutamid, är en peroral androgenreceptorhämmare(ARI), som i kombination med ADT, är den första behandlingen som NICE rekommederat inom denna indikation. https://www.nice.org.uk/guidance/gid-ta10476/documents/final-appraisal-determination-document

“NICE positiva rekommendation av darolutamid adresserar ett tidigareej tillgodosett behandlingsbehov hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC),” berättar Lena Thyrell Medicinsk rådgivare på Bayer, “Ett nytt behandlingsalternativ som signifikant fördröjer utveckling av metastaser och överlevnad samt därtill har en gynnsam biverkningsprofil, är av stor vikt för män diagnosticerade med nmCRPC, där målet är att påverka deras sjukdomsrelaterade vardag så lite som möjligt. Män med nmCRPC har vanligtvis inga symptom och det är viktigt att de behandlas tidigt för att fördröja prostatacancerns spridning med så lite påverkan på livskvaliteten som möjligt.”

NICE beslut baseras på positiva resultat från fas 3-studien ARAMIS, som utvärderade effekt och säkerhet av darolutamid plus ADT, jämfört med placeobo plus ADT. I ARAMIS studien visade darolutamid plus ADT en signifikant förbättring av det primära effektmåttet, metastasfri överlevnad (metastasis-free survival, MFS), med en median på 40,4 månader, jämfört med 18,4 månader för placebo plus ADT (HR 0.41, p<0.001).2 Darolutamid visar till dags dato en gynnsam biverkningsprofil jämfört med enbart ADT2. Incidensen av biverkningar (adverse events, AEs) efter behandlingsstart var likvärdig mellan de två grupperna och inga nya säkerhetssignaler observerades vid den nyligen publicerade finala analysen.3

Förekomsten av de mest relevanta biverkningarna, inkluderande fall, krampanfall, hypertension, kognitiv funktionsnedsättning, nedstämdhet och depressivitet, visade marginell eller liten skillnad mellan darolutamid-gruppen och placebo plus ADT-gruppen3 Värt att notera var att behandlingsavbrott på grund av biverkningar var oförändrat från den primära till den finala analysen och förekom hos knappt 9% av patienterna i båda av studiearmarna,.2,3

Den final totala överlevnadsdatan (OS) , ett sekundärt utfallsmått från ARAMIS studien, visar en signifikant förbättring av OS jämfört med placebo i kombination med ADT, med en 31 % minskad risk för död (HR 0.69, 95% CI 0.53-0.88; p=0.003).3

Den totala överlevnaden vid 3 år var 83% (95% Cl 80-86%) i darolutamid-gruppen och 77% (95% Cl 72-81%) i placeboplus ADT-gruppen.3

Alla övriga sekundära utfallsmått från ARAMIS studien uppvisade statistisk signifikans.3 Darolutamid plus ADT fördröjde signifikant mediantid till smärtprogression jämfört med placebo plus ADT (40.3 månader respektive 25.4 månader; HR 0.65 [95% CI 0.53–0.79]; p<0.001]).3 Dessutom hade män som behandlades med darolutamid plus ADT en signifikant fördröjning i tid till första insättning av kemoterapi (HR 0.58 [95% CI 0.44-0.76]; p<0.001) och tid till första symtomatiska skeletthändelse (HR 0.48; [95% CI 0.29-0.82]; p=0.005) jämfört med placebo plus ADT.3

I Sverige är prostatacancer den vanligaste cancerformen hos män, med i medeltal över 10000 nya fall årligen.5 Prostatacancer som är begränsad till prostatan kan behandlas med hormonbehandling såsom ADT.2 Då cancern fortsätter att progrediera, trots att nivån av testosteron är reducerad till väldigt låga nivåer i kroppen, kallas tillståndet icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC).4 Givet att omkring en tredjedel av män med nmCRPC utvecklar metastaser inom två år,4 så är fördröjning av metastasering hos nmCRPC patienter ett viktigt behandlingsmål.2

”Bayer välkomnar den positiva rekommendationen för darolutamid från NICE, som säkerställer att män i Storbritannien med nmCRPC och hög risk för att utveckla metastaser får tillgång till ett behandlingsalternativ som fördröjer sjukdomsprogression, samtidigt som den totala överlevnaden förbättras i jämförelse med placebo och ADT. Finland var först i Norden med att ge subvention till darolutamid och vår förhoppning är att även svenska män snart ska ha tillgång till denna typ av behandling”, säger Lena Thyrell Medicinsk rådgivare på Bayer Skandinaven.

References

1 National Institute for Health and Care Excellence. Final Appraisal Determination. Darolutamide with androgen deprivation therapy for treating hormone-relapsed non-metastatic prostate cancer. October 2020.

2 Fizazi, K, Shore, N, Tammela, T, et al. Darolutamide in Nonmetastatic Castration-Resistant Prostate Cancer. N Engl J Med. 2019.

3 Fizazi, K, Shore, N, Tammela, T, et al. Nonmetastatic, castration-resistant prostate cancer and survival with darolutamide. N Engl J Med. 2020.

4Kirby M, Hirst, C, Crawford. DE. Characterising the castration-resistant prostate cancer population: a systematic review. Int J Clin Pract. 2011;65(11):1180-1192.

5 Danckert B, Ferlay J, Engholm G, Hansen HL, Johannesen TB, Khan S, Køtlum JE, Ólafsdóttir E, Schmidt LKH, Virtanen A, Storm HH (2019). NORDCAN: Cancer Incidence, Mortality, Prevalence, and Survival in the Nordic Countries, Version 8.2 (26.03.2019). Association of the Nordic Cancer Registries. Danish Cancer Society. Available at NORDCAN: https://nordcan.iarc.fr/en

Systemic treatment for advanced hepatocellular carcinoma – Live streaming from the UK with Prof. Jeff Evans

MSD and Eisai are pleased to invite you for a live webcast with a renown scientific leader in the field of hepatocellular carcinoma, prof. Jeff Evans. 

Date: Tuesday, 03 November 2020
Time: 12:00 – 13.00 (Swedish time)


Attendance to this event is possible in two ways:

  1. At your office/home, via the webcast link

https://webinars.on24.com/msdsweden/hepatocellularCarcinoma?Partnerref=OtulookApprovedEmail

 

  1. Together with your colleagues if your hospital is having a streaming site. Please still register via the link so we can order lunch for you. If you’re interested in having a streaming site at your hospital please contact [email protected] and/or [email protected]

About the speaker:
Prof. Jeff Evans is the Director of the Institute of Cancer Sciences at the University of Glasgow and a Professor of Translational Cancer Research. He is also the Lead of the Glasgow Experimental Cancer Medicine Centre and the Head of the Experimental Cancer Therapeutics Unit. Prof. Evans holds the title as Honorary Group Leader at the CRUK Beatson Institute. Furthermore, he is the co-editor of the clinical research section of the British Journal of Cancer and has been an experienced investigator in key studies involving hepatocellular carcinoma.

MSD and Eisai covers the cost of the lunch at the dedicated streaming sites in the presence of a MSD or an Eisai representative.

More info

Norsk forskare prisas för sin forskning kring kronisk myeloisk leukemi, KML

Incyte delar ut 2020 års stipendium The Incyte Nordic Grant for Hematological Research till Stein-Erik Gullaksen vid Universitetet i Bergen.

Incyte delar ut 2020 års stipendium The Incyte Nordic Grant for Hematological Research för hematologisk forskning till Stein-Erik Gullaksen vid Universitetet i Bergen. Stipendiet är på 20 000 US dollar och delades ut i samband med Nordic CML Study Group’s (NCMLSG) webbsända höstmöte 22 oktober.

– Jag blev väldigt glad och tacksam över att kommittén såg positivt på det arbete vi utför. Stipendier likt detta stimulerar till viktig forskning, som inte annars är möjlig inom verksamhetens ordinarie ramar, säger Stein- Erik Gullaksen.

Stein-Erik Gullaksen får stipendiet för sin forskning kopplat till kronisk myeloisk leukemi (KML). Den tidigare dödliga sjukdomen är numera ett kroniskt tillstånd för de flesta patienterna. Men en liten andel av patienterna har fortfarande en sämre prognos på grund av en aggressiv form som inte svarar på behandlingen. Gullaksens arbete har bidragit till att utveckla analysmetoder som kartlägger egenskaper hos blodcellerna före och efter behandling, som gjort det lättare att förstå mekanismerna bakom patienternas behandlingssvar.

– I grunden handlar det om att identifiera hur patienten svarar på behandlingen redan i ett tidigt stadie. Det ökar chansen att veta vilka som behöver andra behandlingsalternativ eller vilka som kommer att ha en positiv utveckling, säger Stein- Erik Gullaksen.

Genom att kombinera Gullaksens analysmetod med RNA-sekvensering kan forskningen också kartlägga interaktionen mellan sjuka och friska blodceller. Det kommer på sikt bidra till att öka kunskapen om sjukdomens biologiska behandlingsmekanismer och identifiera biomarkörer som tidigt förutsäger antingen ett positivt eller negativt svar på behandling – till nytta för både patientens hälsa och kostnader inom vården.

– Genom bättre verktyg kan vi sortera patienterna i låg eller hög riskgrupp, och identifiera vilka som kommer behöva långtidsbehandling eller som på sikt kan avsluta sin behandling. För tio år sedan var det ingen som trodde att vi skulle kunna göra denna typen av sekvensering – nu gör vi det, avslutar Stein- Erik Gullaksen.

Sedan utvecklingen av de så kallade tyrosinkinashämmarna har prognosen för de som drabbas av KML förbättrats avsevärt.

– Trots stora framsteg sedan millenniumskiftet finns det fortfarande KML-patienter som har en ogynnsam prognos. För oss är det därför viktigt att fortsätta bidra till en positiv utveckling, vilket vi verkligen tror att Gullaksens forskning kan bidra till, säger Erik Fromm, landschef på Incyte Biosciences i Norden.