Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Sofia Rydgren Stale ny ordförande för Sveriges läkarförbund

Sofia Rydgren Stale, överläkare i psykiatri och verksam inom primärvården i Kristianstad, har idag valts till ny ordförande för Sveriges läkarförbund.

Sveriges läkarförbunds fullmäktige, förbundets högsta beslutande organ, samlades den 18–19 november i ett digitalt forum för att tillsammans forma Läkarförbundets riktning det kommande året. Under mötet valdes nya ledamöter in till Läkarförbundets styrelse och Sofia Rydgren Stale valdes till ny ordförande.

Sofia Rydgren Stale, ny ordförande för Sveriges läkarförbund

– Jag är oerhört glad och hedrad över att ha fått förtroendet att leda Sveriges läkarförbund den kommande mandatperioden. Vi har åstadkommit mycket, men vi har fortfarande stora utmaningar framför oss. Just nu är belastningen på hälso- och sjukvården hög vilket leder till en än mer ansträngd arbetssituation för landets läkare. Samtidigt har yngre läkare svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i och med bristen på AT-tjänster och det finns en stor brist på specialistläkare. Vi ser även fortsatt brister i kontinuitet och tillgänglighet, långa köer och sinande fortbildningsmöjligheter. Läkarnas röst behövs i samhällsdebatten, säger Sofia Rydgren Stale, nyvald ordförande i Sveriges läkarförbund.

Sofia Rydgren Stale – som efterträder Heidi Stensmyren som ordförande – är överläkare i psykiatri och verksam inom primärvården i Kristianstad. Sofia Rydgren Stale har en bred facklig bakgrund med lokala och centrala engagemang och började sin fackliga bana som vice ordförande i Sylf Östra Skåne 2007, där hon sedan blev ordförande. Hon har suttit i Läkarförbundets styrelse sedan 2014, som vice ordförande sedan 2018. Rydgren Stale är även ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd.

Karin Båtelson, som även är ordförande i Sjukhusläkarna, har ett år kvar på sin mandatperiod som förste vice ordförande. Till posten som andre vice ordförande valdes Marina Tuutma, som även är ordförande för Distriktsläkarföreningen. Marina Tuutma är specialist i allmänmedicin och har varit ledamot i Läkarförbundets styrelse i sex år. Hon har sin lokalfackliga hemvist i Värmland och är sedan tidigare ordförande i Läkarförbundets arbetslivsgrupp.

Ytterligare två nya ledamöter har valts in i Läkarförbundets styrelse. Emelie Hultberg, specialist i gynekologi och obstetrik inom NU-sjukvården och ordförande i Västra Götalands läkarförening, samt Ylva Sandström, specialist inom allmänmedicin, lokalfackligt aktiv i Stockholm samt ledamot i Distriktsläkarföreningens styrelse.

Sveriges läkarförbunds styrelse:

  • Sofia Rydgren Stale, ordförande
  • Karin Båtelson, vice ordförande
  • Marina Tuutma, andre vice ordförande
  • Emelie Hultberg, ledamot
  • Ylva Sandström, ledamot
  • Saad Rammo, ledamot
  • Erik Dahlman, ledamot
  • Torsten Mossberg, ledamot
  • Tina Crafoord, ledamot
  • Shokoufeh Manoucherpour, ledamot
  • Madeleine Liljegren, ledamot
  • Lars Rocksén, ledamot
  • Johan Styrud, ledamot
  • Sven Söderberg, ledamot

Sofia Rydgren Stale

Ålder: 44 år
Specialitet: överläkare i psykiatri
I vården: arbetar inom primärvården i Kristianstad
Tidigare i Läkarförbundet: Andre vice ordförande. Ordförande för Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd. Ledamot i Östra Skånes läkarförening. Ordförande Sylf Östra Skåne. 

Frysta ägg och äggstocksvävnad hjälpte kvinnor att få barn efter bröstcancer

Kvinnor med bröstcancer vars ägg eller äggstocksvävnad frystes ned födde fler barn efter sin diagnos än kvinnor med bröstcancer som inte genomförde en sådan behandling. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Oncology. Enligt forskarna understryker resultatet vikten av rådgivning kring fertilitetsbevarande åtgärder för unga kvinnor som diagnostiserats med cancer.

 

Anna Marklund, doktorand vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Fotograf: Arthur Marklund

– Kunskap om möjligheten att skaffa barn efter bröstcancerbehandling, med eller utan fertilitetsbevarande åtgärder, är mycket viktig för kvinnor som drabbas av bröstcancer i fertil ålder. Vi hoppas att slutsatserna i vår studie kan öka kunskapsläget så att fler kvinnor med bröstcancer som vill ha barn kan fatta informerade beslut i konsultation med sin läkare, säger Anna Marklund, studiens förstaförfattare och doktorand vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Upp till 10 procent av alla kvinnor med bröstcancer är yngre än 45 år. Många av dem har inte avslutat eller inte ens påbörjat sin familjebildning när de får sin diagnos. Bröstcancerbehandling inkluderar ofta kemoterapi, som kan skada äggstockarna, och mångårig hormonbehandling, som gör att många hamnar i klimakteriet innan de hunnit skaffa barn.

För cancerdrabbade kvinnor som vill få biologiska barn i framtiden rekommenderas ofta fertilitetsbevarande åtgärder i form av nedfrysning av obefruktade eller befruktade ägg (embryon) samt små bitar av äggstocksvävnad. I Sverige erbjuds sådan behandling kostnadsfritt till alla kvinnor under 40 års ålder som har max ett barn och får en sjukdom vars behandling innebär risk för nedsatt eller förlorad fertilitet.

Mer än dubbelt så många barn efter fertilitetsbevarande åtgärder

I den här kohortstudien följde forskarna alla kvinnor med bröstcancer (425) som genomgått fertilitetsbevarandebehandling vid svenska universitetssjukhus mellan 1994-2017. De jämförde barnafödandet hos dessa kvinnor med en matchad kontrollgrupp på 850 bröstcancerpatienter som saknade fertilitetsbevarande åtgärder.

Studien visade att barnafödslar var 2,3 gånger vanligare och behandlingar med assisterad befruktning var 4,8 gånger vanligare i gruppen med fertilitetsbevarande åtgärder. Tjugotre procent av kvinnorna med fertilitetsbevarade åtgärder födde minst ett barn inom loppet av 4,6 år efter diagnos, jämfört med 9 procent av kvinnorna i kontrollgruppen som följdes 4,8 år i genomsnitt. Av de kvinnor som kunde följas i 10 år födde 41 procent i gruppen med fertilitetsbevarande åtgärder minst ett barn medan motsvarande siffra för kvinnorna utan fertilitetsbehandling var endast 16 procent.

Säker behandling

Ett intressant fynd i den här studien är att dödligheten var lägre i gruppen med fertilitetsbevarande åtgärder (5,3 procent) jämfört med kontrollgruppen (11,1 procent). Det går dock inte att dra några slutsatser om orsakssambandet utifrån de registerdata som forskarna analyserade, eftersom detaljerade data om sjukdomsspecifik överlevnad inte kunde analyseras utan endast den totala överlevnaden.

Forskarna noterar att en brist i studien är avsaknaden av information om varför kvinnorna i kontrollgruppen inte genomförde fertilitetsbevarande behandling och om de önskade att skaffa barn när de fick sin bröstcancerdiagnos.

Kenny Rodriguez-Wallberg, forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Fotograf: Anders Norderman

– Det är möjligt att skillnaden i barnafödslar till viss del kan bero på att önskan, och inte bara förmågan, att skaffa barn skilde sig mellan grupperna. Detta är något som framtida forskning får utvisa. Vi kan dock dra slutsatsen att fertilitetsbevarande åtgärder är säkra vid bröstcancer och att det finns en koppling mellan denna behandling och sannolikheten att föda barn efter bröstcancer, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, studiens sistaförfattare och forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Forskningen har finansierats av Cancerfonden, Radiumhemmet, Stockholm County Council och Karolinska Institutet.

Publikation: “Reproductive outcome after breast cancer in women with versus without fertility preservation,” Anna Marklund, Frida E Lundberg, Sandra Eloranta, Elham Hedayati, Karin Pettersson, and Kenny A. Rodriguez-Wallberg, JAMA Oncology, online 19 november 2020, doi: 10.1001/jamaoncol.2020.5957

​Bröstcancer-Sveriges finaste utmärkelse går till eldsjäl inom bröstrekonstruktioner, Kerstin Sandelin

Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2020 tilldelas docent Kerstin Sandelin, överläkare och bröstcancerkirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Hon har under flera decennier engagerat sig för en modern bröstcancervård med delaktiga patienter, möjligheter till omedelbar bröstrekonstruktion och ett utvecklat och empatiskt omhändertagande.

Nu uppmärksammas hon av Bröstcancerförbundet för sitt outtröttliga arbete, sina breda forskningsområden och sin stora yrkesskicklighet.

– Jag är överraskad och mycket hedrad, säger Kerstin Sandelin.

Kerstin Sandelin får Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2020 för ”sitt skickliga kliniska arbete och sin hängivna forskning för bröstcancerpatienternas bästa – nationellt och internationellt – och sin lyhörda förmåga att alltid lyssna och ingjuta hopp”. I motiveringen betonas också hennes skicklighet som kliniskt verksam läkare och bröstkirurg.

Redan tidigt i sin karriär startade Kerstin Sandelin ett samarbete med plastikkirurger för att utveckla omedelbara bröstrekonstruktioner, ett område som var kontroversiellt för bara några decennier sedan.

– Vi drog igång flera studier för att driva utvecklingen framåt. På så sätt kunde vi visa att det var säkert att samtidigt skapa en ny bröstform och att patienterna var väldigt nöjda.

Ett annat utvecklingsområde som ligger henne varmt om hjärtat är kommunikation, och hon har undervisat såväl andra kirurger som sjuksköterskor och studenter. Det har handlat om att vara professionellt empatiskt och att som läkare ”hålla långsiktigt” när man ofta behöver ge svåra besked och ständigt vistas i en känslomässigt krävande miljö.

Under en period arbetade Kerstin Sandelin som bröstkirurg i Australien där hon även höll kurser i kommunikationsteknik. Hon har också arbetat i Danmark och varit med om att grunda en internationell förening för bröstcancerkirurger i syfte att undervisa och sprida kunskap om bröstcancer i områden med begränsade ekonomiska resurser.

Under lång tid var Kerstin Sandelin registerhållare och ansvarig för Nationellt Kvalitetsregister för Bröstcancer som ger unik information, både aktuell och historisk, om bröstcancerprocessen för svenska patienter. Numera har hon rollen som senior rådgivare. Under 2020 har en nationell satsning startat för att utvärdera patienternas symtom av bröstcancerbehandlingen över tid, ett initiativ som även stöds av Bröstcancerförbundet.

Kerstin Sandelins senaste engagemang inom bröstcancerforskningen handlar om magnetkameraundersökning av bröst. Frågan som ska besvaras är i vilken grad en sådan undersökning ger tilläggsinformation som kan leda till bättre planering och färre omoperationer.

När hon tänker tillbaka tackar hon en framsynt mentor på 70-talet för att hon stannade inom kirurgin.

– Det var inget område som öppnade famnen för kvinnor, inte ens patienterna trodde att det skulle komma en kvinna och gå ronden. Det har hänt otroligt mycket sedan dess, konstaterar hon tacksamt.

Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet, tycker att det är viktigt att uppmärksamma eldsjälar som under lång tid outtröttligt kämpat för att förbättra bröstcancersjuka kvinnors situation.

– Det är en mycket värdig mottagare av Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2020, säger hon. Kerstin Sandelin har genom enträget och mångsidigt arbete under hela yrkeslivet bidragit till att ytterligare förbättra den moderna vården av bröstcancersjuka. Hon står på patienternas sida och har alltid prioriterat kommunikation och delaktighet.

Bröstcancerförbundets Utmärkelse delas ut i samarbete med Astra Zeneca.

Bröstcancerförbundet utser årets bröstsjuksköterskor

De två pristagarna belyser bröstsjuksköterskans viktiga roll inom såväl omhändertagande av patienter som digital vårdutveckling

Carina Andersson på kirurgmottagningen vid Falu lasarett och Hanna Rafstedt på Bröstcentrum vid Södersjukhuset tilldelas priset Årets bröstsjuksköterska 2020. Pristagarna utses av Bröstcancerförbundet i samarbete med Sveriges 33 bröstcancerföreningar.

– Bröstsjuksköterskorna är otroligt viktiga för att stötta och informera patienter genom förloppet av en bröstcancerdiagnos. Med årets bröstsjuksköterska får patienterna möjlighet att visa uppskattning för detta viktiga arbete som ofta utförs i det tysta. I år väljer vi att belöna två personer. De har så fina personliga och utmärkande kvalitéer att båda förtjänar en plats i rampljuset, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Carina Andersson och Hanna Rafstedt har båda lång erfarenhet som bröstsjuksköterskor vid bröstkirurgiska mottagningar. I tätt samarbete med kollegor från olika professioner fungerar de som spindeln i nätet för kvinnor som fått en bröstcancerdiagnos. De har nära kontakt med patienterna, upprättar vårdplaner och hjälper patienten igenom cancerbehandlingen.

Tryggheten för många
Som bröstsjuksköterska är Carina Andersson en oumbärlig kontakt för patienten. Förutom att svara på frågor kring vård och behandling står hon för psykosocial stöttning och utgör en länk till övriga vårdkontakter.

– Det är ju fantastiskt fint och hedrande när medlemmarna i föreningen har nominerat en. Det känns jätteroligt. Man känner sig uppskattad och det synliggör arbetet som vi gör för patientgruppen och det har väldigt stor betydelse, säger Carina Andersson.

Driver digital utveckling
Utöver sina arbetsuppgifter som bröstsjuksköterska och enhetsledare på Bröstcentrum på SÖS är Hanna Rafstedt också med och driver digitala projekt för att utveckla verksamheten.

– Jag var med och införde den digitala versionen av Min vårdplan som infördes i början av 2019. Nu kan patienterna välja mellan att få sin vårdplan och all patientinformation skriftligt eller digitalt. Vi har också gått vidare i arbetet och håller på att ta fram en nationell version av Min vårdplan, säger Hanna Rafstedt

Nomineringar
Carina Andersson tilldelas priset efter att ha blivit nominerad av medlemmar i Bröstcancerföreningen Dalarna. Motiveringen lyder:

Genom sitt stora kunnande och varma bemötande skapar Carina Andersson trygghet hos sina patienter. Hon utstrålar mänsklig värme och erbjuder alltid det där lilla extra till människor hon möter. Carina Andersson är en mycket värdig mottagare av priset Årets bröstsjuksköterska.


Hanna Rafstedt tilldelas priset efter att ha nominerats av Bröstcancerföreningen Amazona Stockholm. Motiveringen lyder:

Genom sitt stora engagemang i digitala projekt har Hanna Rafstedt gjort det lättare för patienter att få en överblick sina besök, behandlingar och rehab. Hennes empati och tydlighet minskar även oro hos patienter och anhöriga. Hanna Rafstedt är en mycket värdig mottagare av priset Årets bröstsjuksköterska.

Priset har delats ut årligen sedan 2007. Årets tillkännagivande sker i samband med Bröstcancerförbundets kongress den 21-22 november som i år genomförs i ett digitalt format. Bakom priset står Bröstcancerförbundet och Novartis.

Interactive case discussions on treatment with immunotherapy of head and neck cancer

Bästa Doktor,
Våra nederländska kollegor på Bristol Myers Squibb kommer arrangera ett virtuellt möte:

Interactive case discussions on treatment with immunotherapy of head and neck cancer

Datum: 23 november
Kl: 19.00 – 20.15

Bristol Myers Squibb Sverige har fått möjligheten att erbjuda även svenska läkare att delta i detta virtuella möte. Mötet kommer hållas på engelska. Nedan har du mer uppgifter om mötet och hur du kan anmäla dig till detta.

För mer information och anmälan klicka här