Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Resultat från Fas 3-studien CROWN med Lorviqua vid tidigare obehandlad ALK-positiv lungcancer publicerade

Resultat från Fas 3-studien CROWN med Pfizers LORVIQUA (lorlatinib) vid tidigare obehandlad ALK-positiv lungcancer publicerade i New England Journal of Medicine

Behandling med LORVIQUA gav 72% minskad risk för progression eller död.

Datan visade också att det sekundära effektmåttet – intrakraniellt tumörrespons, förbättrades väsentligt med LORVIQUA.

Resultat från Fas 3-studien CROWN med LORVIQUA (lorlatinib) jämfört med XALKORI (crizotinib) hos personer med tidigare obehandlad anaplastisk lymfomkinas (ALK)-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) har publicerats i New England Journal of Medicine. Vid en planerad interimsanalys resulterade behandling med LORVIQUA i en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av progressionsfri överlevnad (progression-free survival, PFS), jämfört med XALKORI (HR 0,28: 95% CI, 0,19 till 0,41; p<0,001), enligt blindad oberoende granskning (blinded independent central review, BICR). Denna förlängning av det primära effektmåttet PFS under behandlingen med LORVIQUA motsvarande 72% minskning av risken för progression eller död. Studien fortsätter följa det sekundära effektmåttet – patientöverlevnad (overall survival (OS)), som inte var moget för analys vid denna tidpunkt.

 – Under nästan ett decennium har Pfizer varit engagerade i att transformera behandlingen av icke-småcellig lungcancer genom utveckling av läkemedel som LORVIQUA, en tredje generationens ALK-hämmare speciellt designad för att hämma de tumörmutationerna som driver resistens mot befintliga ALK-hämmare och för att behandla metastaser i hjärnan, säger Sandra T. Asanin, senior medicinsk rådgivare inom lungcancer på Pfizer i Sverige. De förbättrade data för progressionsfri överlevnad och de djupa intrakraniella svar som sågs i CROWN-studien belyser den potentiella rollen för LORVIQUA att förbättra behandlingsresultaten för personer med tidigare obehandlad ALK-positiv avancerad NSCLC.

 Det sekundära effektmåttet – objektiv tumörrespons (ORR) var 76% (95% CI, 68 till 83) med LORVIQUA och 58% (95% CI, 49 till 66) med XALKORI. Dessutom visade LORVIQUA ökad intrakraniell aktivitet jämfört med XALKORI. I LORVIQUA-gruppen var 96% (95% CI, 91 till 98) av personerna utan tumörprogression i centrala nervsystemet (CNS) vid 12 månader, jämfört med 60% (95% CI, 49 till 69) i XALKORI-gruppen (HR 0,07: 95% CI, 0,03 till 0,17). Hos personer med mätbara hjärnmetastaser (n=30) var intrakraniell ORR 82% (95% CI, 57 till 96, n=14) med LORVIQUA och 23% (95% CI, 5 till 54), n=3) med XALKORI. Intrakraniell komplett tumörrespons var 71% respektive 8%.

 – Lorlatinib utgör nu ytterligare en i raden av högpotenta ALK-hämmare som kommer att bidra till än bättre behandlingsresultat för denna undergrupp av lungcancerpatienter. Den aktuella utvärderingen är för tidig för att fastställa magnituden av progressionsfri överlevnad som utgör studiens primära endpoint men resultaten tyder på en effekt som motsvarar dagens förväntningar gällande verkningsgraden av en förstalinjens ALK TKI. Studien visar dessutom positiva resultat när det gäller effektiviteten att såväl förebygga som att behandla uppkomna hjärnmetastaser. Med ett flertal behandlingsalternativ vid ALK-positiv lungcancer blir den stora framtida utmaningen för oss att lära mer om i vilken ordning dessa läkemedel ska ges för att ge så maximal total effekt för patienten som möjligt, säger Anders Vikström, överläkare vid lungkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

Biverkningar som inträffade hos >20% av patienterna med LORVIQUA i denna studie var: hyperkolesterolemi (70%), hypertriglyceridemi (64%), ödem (55%), viktökning (38%), perifer neuropati (34%), kognitiva effekter (21%) och diarré (21%). Biverkningar av grad 3 eller 4 inträffade hos 72% av de personer som behandlades med LORVIQUA och 56% av personer som behandlades med XALKORI. De vanligaste biverkningarna av grad 3 eller 4 för LORVIQUA var hypertriglyceridemi (20 %), ökad vikt (17 %), hyperkolesterolemi (16 %) och hypertoni (10 %). Biverkningar som ledde till permanent behandlingsavbrott inträffade hos 7% av de personer som behandlades med LORVIQUA och 9% av de personer som behandlades med XALKORI.

CROWN (NCT03052608) är en global, öppen, randomiserad fas 3-studie med två parallella armar där 296 personer med tidigare obehandlad ALK-positiv avancerad NSCLC randomiserades 1:1 till att få LORVIQUA som monoterapi (n=149) eller XALKORI som monoterapi (n=147). Det primära effektmåttet för CROWN-studien var PFS baserat på blindad oberoende granskning. Sekundära effektmått är PFS baserat på prövarens bedömning, OS, ORR, intrakraniell tumörrespons (IC-ORR), samt säkerhet.

2018 godkändes LORBRENA (lorlatinib) av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och 2019 godkändes LORVIQUA (lorlatinib) inom EU för behandling av vuxna patienter med ALK-positiv avancerad NSCLC vars sjukdom har progredierat efter alektinib eller ceritinib som första behandling med ALK-tyrosinkinashämmare (TKI), eller crizotinib och minst en annan ALK TKI. Denna indikation är godkänd enligt ”accelerated approval” baserat på frekvensen av tumörrespons och responsens varaktighet.  CROWN-prövningen, som har lyckats demonstrera effektivitet av LORVIQUA även i första linjen, är den bekräftande prövningen inför ett fullt godkännande. Baserat på de positiva resultaten från CROWN-studien kommer data att granskas enligt FDA:s pilotprogram Real Time Oncology Review och delas med andra hälsomyndigheter för att söka godkännande för en indikation som även omfattar tidigare obehandlad ALK-positiv avancerad NSCLC.

Lungcancer är den främsta orsaken till cancerrelaterad död runt om i världen.1 NSCLC står för cirka 80–85 % av lungcancerfallen.2 ALK-positiva tumörformen förekommer i cirka 3–5 % av NSCLC-fallen.3 Under 2020 förväntas uppskattningsvis 13 000 nya fall av ALK-positiv NSCLC bli diagnosticerade i G7-länderna.4

 

Om LORVIQUA (lorlatinib)

LORVIQUA är en tyrosinkinashämmare (TKI) som i prekliniska lungcancermodeller med kromosomförändringar av ALK visat mycket hög antitumöraktivitet. LORVIQUA har utvecklats specifikt för att hämma tumörmutationer som driver resistens mot andra ALK-hämmare och för att tränga igenom blod-hjärnbarriären för att bekämpa metastaser i hjärnan. LORVIQUA är godkänt för behandling av patienter med ALK-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) var sjukdom progredierat trots behandling med alektinib eller ceritinib som den första ALK-hämmaren eller crizotinib och minst en annan ALK-hämmare.

 Om ALK-positiv icke-småcellig lungcancer (NSCLC)

Omkring 5% av de som drabbas av lungcancer har en så kallad ALK-positiv icke småcellig lungcancer (ALK–positiv NSCLC). Denna ovanliga sjukdom orsakas av en förändring i genen för ALK-receptorn som leder till dess felaktiga funktion, och drabbar oftast yngre personer samt personer som aldrig rökt. ALK–positiv NSCLC behandlas idag med målinriktade läkemedel som hämmar ALK (ALK TKI). Dessa har en mycket god men övergående effekt då tumören efter att tag utvecklar resistens mot den målriktade behandlingen och kan sprida sig vidare i kroppen, inklusive till hjärnan.

 

1World Health Organization. International Agency for Research on Cancer. GLOBOCAN 2018: Lung fact sheet. http://gco.iarc.fr/today/data/factsheets/cancers/15-Lung-fact-sheet.pdf. Accessed December 2020.

2American Cancer Society. What is lung cancer? https://www.cancer.org/cancer/lung-cancer/about/what-is.html. Accessed December 2020.

3Garber K. ALK, lung cancer, and personalized therapy: portent of the future? J Natl Cancer Inst. 2010.

4Decision Resource Group, Kantar Health.

Fortsatt goda resultat för Enhertu vid metastaserad HER2-positiv bröstcancer visar nya data från DESTINY-Breast01

Median duration av effekten överstiger 20 månader. Tre av fyra patienter i livet efter 18 månader.

Updated results from the positive DESTINY-Breast01 Phase II trial showed AstraZeneca and Daiichi Sankyo Company, Limited (Daiichi Sankyo)’s Enhertu (trastuzumab deruxtecan) continued to demonstrate impressive efficacy and durable responses in patients with HER2-positive metastatic breast cancer following two or more prior HER2-based regimens.

The updated data were presented in a Spotlight Poster Discussion at the 2020 San Antonio Breast Cancer Symposium (SABCS).

With a median duration of follow-up of 20.5 months, patients treated with Enhertu (5.4 mg/kg) achieved an objective response rate (ORR) of 61.4% and a median duration of response (DoR) of 20.8 months. The median progression-free survival (PFS) was 19.4 months. In an exploratory landmark analysis of overall survival (OS), evaluated at 35% maturity, an estimated 74% of patients remained alive at 18 months.

In the previous analysis at 11.1 months of follow-up, an ORR of 60.9% was seen with a median DoR of 14.8 months and median PFS of 16.4 months. Additional trials are ongoing to confirm the results seen in DESTINY-Breast01.

Approximately one in five patients with breast cancer are considered HER2 positive, which is associated with aggressive disease, high recurrence rate, and increased mortality. 1,2

Läs hela pressreleasen

Data från Oncopeptides fas 2-studie HORIZON i multipelt myelom publicerade

Fullständiga data från Oncopeptides fas 2-studie HORIZON i multipelt myelom publicerade i Journal of Clinical Oncology

STOCKHOLM — 9 december 2020 — Oncopeptides AB (publ) (Nasdaq Stockholm: ONCO), ett läkemedelsbolag inriktat på utvecklingen av riktade behandlingar för svårbehandlade hematologiska sjukdomar, meddelar idag att resultaten från den registreringsgrundande fas 2-studien HORIZON, som utvärderar intravenöst melflufen (INN melphalan flufenamide) i kombination med dexametason i patienter med relapserande och refraktärt multipelt myelom, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften  Journal of Clinical Oncology.

Data från fas 2-studien HORIZON utgör basen för Oncopeptides ansökan om villkorat marknadsgodkännande för melflufen i kombination med dexametason för behandling av patienter med trippelklassrefraktärt multipelt myelom, som är resistenta mot minst en proteasomhämmare, ett immunmodulerande läkemedel och en monoklonal anti-CD38-antikropp. Ansökan genomgår för närvarande en prioriterad granskning av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

”Resultaten från HORIZON-studien visar att melflufen i kombination med dexametason har potential att erbjuda ett behandlingsalternativ för svårbehandlade patienter med en dålig prognos, inklusive patienter med trippelklassrefraktärt multipelt myelom och extramedullär sjukdom”, säger Klaas Bakker, MD, PhD, Chief Medical Officer, Oncopeptides AB. ”De här patienterna har begränsade eller inga behandlingsalternativ kvar, så en ny klass av läkemedel kan potentiellt bli mycket betydelsefull”.

Fas 2-studien HORIZON är en registreringsgrundande studie, som utvärderar säkerhet och effektivitet av melflufen i kombination med dexametason i patienter med relapserande refraktärt multipelt myelom. Studien utförs på ett flertal centra och inkluderade 157 patienter som genomgått minst två tidigare behandlingslinjer med immunmodulerande läkemedel och proteasomhämmare, samt var refraktära till pomalidomid och/eller daratumumab. I HORIZON-studien ingår undergrupper av patienter som var trippelklassrefraktära, hade extramedullär sjukdom och/eller hade högrisk baserat på cytogen profil.

Sammanfattning av studieresultaten

Effektparametrar Samtliga patienter (n=157) Trippelklass-refraktära patienter (n=119) Patienter med extramedullär sjukdom (n=55)
Total tumörsvarsfrekvens (ORR) 29% 26% 24%
Mediantid progressionsfri överlevnad (PFS) 4,2 månader 3,9 månader 2,9 månader
Mediantid total överlevnad (OS) 11,6 månader 11,2 månader 6,5 månader
Undergrupp som svarat på behandling n=45 n=31 n=13
Mediantid för behandlingssvar (DOR) 5,5 månader 4,4 månader 5,5 månader
Mediantid progressionsfri överlevnad (PFS) 8,5 månader 8,5 månader 17,3 månader

Publikationen finns tillgänglig på;  https://ascopubs.org/doi/full/10.1200/JCO.20.02259

Golfbollar ska göra att fler överlever ”mystiska tumörer”

Nu inleder Sarkomföreningen kampanjen ”Vi hade tur”, med ett utskick av golfbollar till alla vårdcentraler i Sverige. Syftet är att uppmärksamma läkare på den sällsynta men allvarliga cancersjukdomen sarkom, som inte sällan får försenad diagnos.

– Informationsinsatsen ska ses som en hjälp till primärvården att tidigare upptäcka sarkom, men också till enskilda så att de går med sina symptom till läkare. Vi vill skingra dimmorna kring denna ovanliga och aggressiva cancer som ofta kallas ”de mystiska tumörerna”, säger Magnus Carlsson, Sarkomföreningens ordförande.

Golfbollar med texten ”Är det sarkom?” och ett informationsblad med de vanligaste symtomen skickas nu ut till alla vårdcentraler i landet. Golfbollen är viktig i sammanhanget:

– En knöl som är större än en golfboll, det vill säga 5 centimeter i diameter, bör utredas för sarkom. säger Henrik Bauer, professor i ortopedisk onkologi vid Karolinska Institutet och tumörortoped vid Sarkomcentrum i Stockholm. En djupt sittande oruckbar knöl eller ensidig skelettsmärta är två andra viktiga symtom.

– På grund av att sarkom är en av de mer ovanliga typerna av cancer missas de allt för ofta i primärvården. En läkare kanske stöter på ett fall av sarkom under hela sin läkarbana. Sarkom är också en svår diagnos på grund av att den kan finnas var som helst i kroppen, säger Elisabet Lidbrink, överläkare och onkolog på Sarkomcentrum i Stockholm.

Kampanjen ”Vi hade tur” består också av en rapport. Dessutom kommer artiklar och filmer med patienter som cirkulerat i vården innan de fått remiss till rätt behandling att publiceras successivt. Inledningsvis presenteras Nicklas Janerfelts patientresa, som bland annat innebar att han fick sjukgymnastik i stället för undersökning i tid.

– Ofta måste man ha tur för att få komma till sarkomspecialister i tid, därav namnet på kampanjen. Kan vi bidra till att ytterligare en person, en enda person, får sin diagnos i tid så har kampanjen nått sitt syfte, avslutar Magnus Carlsson, Sarkomföreningens ordförande.

++

Kort om sarkom:

Sarkom är cancer som kan uppstå i alla åldrar och var som helst, i skelettet, brosk, fett, bindväv, muskler eller blodkärl.

Varje år diagnostiseras mellan 600 och 800 barn och vuxna i Sverige med sarkom. Det utgör ungefär 1 procent av all cancer. Omkring 10 procent av all cancer hos barn är sarkom.

Eftersom sarkom är så ovanligt, okänt och består av så varierande och ofta aggressiva tumörer, är dödligheten hög. Bara två av tre patienter lever fem år efter diagnos – ett faktum som inte ändrats sedan 1990. Det skiljer sig från många andra cancerdiagnoser där där tidigare upptäckt och nya läkemedel under senare år har minskat dödligheten dramatiskt.

Sarkom anses vara en av de cancerformer som orsakar flest förspillda levnadsår. Det förekommer i alla åldrar och många dör unga eller relativt unga.

I Sverige finns tre nationella sarkomcentrum, i Stockholm, Göteborg och Lund, dit den mest avancerade diagnostiken och behandlingen koncentrerats. I Linköping och Umeå finns regionala sarkomcentrum.

Uppdaterade data för Kyprolis i kombination med anti-CD38-antikroppar

Uppdaterade data från CANDOR-studien visar på ytterligare ett drygt år av progressionsfri överlevnad och signifikant högre grad av MRD-negativitet när Kyprolis kombineras med en monoklonal antikropp riktad mot CD38.

– Det är särskilt uppmuntrande att kombinationsbehandlingen ger goda resultat även för patienter som inte längre svarar på behandling med immunmodulerande läkemedel, säger docent Ulf-Henrik Mellqvist, överläkare inom hematologi vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och en av landets främsta experter på myelom.

I helgen presenterades uppdaterade analyser från fas III-studien CANDOR på ASH, världens största och viktigaste hematologikongress. I CANDOR utvärderas Kyprolis och dexametason i kombination med en monoklonal antikropp riktad mot CD38, KdD, i jämförelse med enbart Kyprolis och dexametason, Kd, vid behandling av relapserat eller refraktärt myelom.

Redan vid 2019 års ASH-kongress rapporterades att KdD reducerade risken för progression eller död med 37 procent och att median-PFS inte var uppnått för KdD vid en medianuppföljning på 17 månader. Nu, efter ytterligare cirka elva månaders uppföljning, visar sig tillägget av en CD38-antikropp förlänga den progressionsfria överlevnaden 13,4 månader – från 15,2 månader i Kd-gruppen till 28,6 månader i KdD-gruppen.

Säkerhetsresultaten var i linje med tidigare rapporterade resultat vilket, enligt prövarna, innebär att trippelkombinationen fortsätter att uppvisa en gynnsam nytta-risk-profil och därmed representerar ett effektivt behandlingsalternativ för patienter med R/R myelom.

Signifikant högre grad av MRD-negativitet I ett annat CANDOR-abstract presenteras en analys av minimal kvarvarande sjukdom (MRD = minimal residual disease) i de båda armarna. Forskarna bakom analysen konstaterar att signifikant fler patienter som behandlades med KdD uppnådde MRD-negativ komplett respons (MRD [-] CR) jämfört med dem som fått Kd vid den primära analysen vid landmark 12 månader.

Bland patienter som uppnått MRD [-] CR (MRD-negativitet definierat som en myelomcell per 10 000 analyserade benmärgsceller, 10^-4, eller bättre) uppvisade de som behandlats med KdD påtagligt djupare MRD-negativitet. Detta kan exemplifieras med att 22,6 procent i KdD-gruppen uppnådde 10^-6, det vill säga högst en myelomcell per miljon celler – en grad av MRD-negativitet som ingen i Kd-gruppen uppnådde.

I spannet mellan 10^-5 och 10^-6, återfanns 23,8 av patienterna i KdD-gruppen medan motsvarande andel i Kd-gruppen var 13,3 procent. Vid en medianuppföljning på sex månader hade ingen patient med MRD [-] CR progredierat.

Tidigare exponering för eller eller refraktäritet mot immunmodulerande behandling (lenalidomid) hade ingen negativ inverkan på MRD [-] CR-frekvensen inom KdD-armen.

– Sammantaget styrker de CANDOR-data som presenterats vid ASH att Kyprolis med dexametason i kombination med daratumumab kan ge djupa och varaktiga behandlingssvar hos patienter med relapserande och lenalidomid-refraktär sjukdom, säger Ulf-Henrik Mellqvist.

Se abstracts från ASH: Carfilzomib, Dexamethasone, and Daratumumab Versus Carfilzomib and Dexamethasone in Relapsed or Refractory Multiple Myeloma: Updated Efficacy and Safety Results of the Phase 3 Candor Study

Se även Dimopoulos M et al.,Carfilzomib, dexamethasone, and daratumumab versus carfilzomib and dexamethasone for patients with relapsed or refractory multiple myeloma (CANDOR): results from a randomised, multicentre, open-label, phase 3 study. Lancet. 2020 Jul 18;396(10245):186–197.

MRD-analysen har tagits fram under ledning av professor Ola Landgren som nyligen utnämndes till chef för forskningsprogrammet Experimental Therapeutics vid Sylvester Comprehensive Cancer Center, University of Miami Health System och the Miller School of Medicine: Evaluation of Minimal Residual Disease (MRD) Negativity in Patients with Relapsed or Refractory Multiple Myeloma Treated in the Candor Study

Om CANDOR
Study of Carfilzomib, Daratumumab and Dexamethasone for Patients With Relapsed and/or Refractory Multiple Myeloma, CANDOR, är en randomiserad, öppen open-label fas III-studie av Kyprolis, dexametason och Darzalex (daratumumab), KdD, jämfört med Kyprolis och dexametason (Kd). I studien utvärderas 466 relapserade eller refraktära myelompatienter som fått en till tre tidigare behandlingar. Patienterna behandlades till dess att sjukdomen progredierade. Det primära effektmåttet var progressionsfri överlevnad (PFS), och de viktigaste sekundära effektmåtten var total responsfrekvens (ORR), minimal kvarvarande sjukdom (MRD) och total överlevnad. PFS definierades som tid från randomisering till sjukdomens progression eller död av någon orsak.

I kombinationsarmen fick patienter Kyprolis 56 mg/m2 två gånger i veckan och dexametason i kombination med daratumumab. I kontrollarmen fick patienter Kyprolis 56 mg/m2 två gånger i veckan och dexametason.

CANDOR initierades som en del av ett samarbete med Janssen. I enlighet med villkoren i avtalet har Janssen delfinansierat studien.