Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Golfbollar ska göra att fler överlever ”mystiska tumörer”

Nu inleder Sarkomföreningen kampanjen ”Vi hade tur”, med ett utskick av golfbollar till alla vårdcentraler i Sverige. Syftet är att uppmärksamma läkare på den sällsynta men allvarliga cancersjukdomen sarkom, som inte sällan får försenad diagnos.

– Informationsinsatsen ska ses som en hjälp till primärvården att tidigare upptäcka sarkom, men också till enskilda så att de går med sina symptom till läkare. Vi vill skingra dimmorna kring denna ovanliga och aggressiva cancer som ofta kallas ”de mystiska tumörerna”, säger Magnus Carlsson, Sarkomföreningens ordförande.

Golfbollar med texten ”Är det sarkom?” och ett informationsblad med de vanligaste symtomen skickas nu ut till alla vårdcentraler i landet. Golfbollen är viktig i sammanhanget:

– En knöl som är större än en golfboll, det vill säga 5 centimeter i diameter, bör utredas för sarkom. säger Henrik Bauer, professor i ortopedisk onkologi vid Karolinska Institutet och tumörortoped vid Sarkomcentrum i Stockholm. En djupt sittande oruckbar knöl eller ensidig skelettsmärta är två andra viktiga symtom.

– På grund av att sarkom är en av de mer ovanliga typerna av cancer missas de allt för ofta i primärvården. En läkare kanske stöter på ett fall av sarkom under hela sin läkarbana. Sarkom är också en svår diagnos på grund av att den kan finnas var som helst i kroppen, säger Elisabet Lidbrink, överläkare och onkolog på Sarkomcentrum i Stockholm.

Kampanjen ”Vi hade tur” består också av en rapport. Dessutom kommer artiklar och filmer med patienter som cirkulerat i vården innan de fått remiss till rätt behandling att publiceras successivt. Inledningsvis presenteras Nicklas Janerfelts patientresa, som bland annat innebar att han fick sjukgymnastik i stället för undersökning i tid.

– Ofta måste man ha tur för att få komma till sarkomspecialister i tid, därav namnet på kampanjen. Kan vi bidra till att ytterligare en person, en enda person, får sin diagnos i tid så har kampanjen nått sitt syfte, avslutar Magnus Carlsson, Sarkomföreningens ordförande.

++

Kort om sarkom:

Sarkom är cancer som kan uppstå i alla åldrar och var som helst, i skelettet, brosk, fett, bindväv, muskler eller blodkärl.

Varje år diagnostiseras mellan 600 och 800 barn och vuxna i Sverige med sarkom. Det utgör ungefär 1 procent av all cancer. Omkring 10 procent av all cancer hos barn är sarkom.

Eftersom sarkom är så ovanligt, okänt och består av så varierande och ofta aggressiva tumörer, är dödligheten hög. Bara två av tre patienter lever fem år efter diagnos – ett faktum som inte ändrats sedan 1990. Det skiljer sig från många andra cancerdiagnoser där där tidigare upptäckt och nya läkemedel under senare år har minskat dödligheten dramatiskt.

Sarkom anses vara en av de cancerformer som orsakar flest förspillda levnadsår. Det förekommer i alla åldrar och många dör unga eller relativt unga.

I Sverige finns tre nationella sarkomcentrum, i Stockholm, Göteborg och Lund, dit den mest avancerade diagnostiken och behandlingen koncentrerats. I Linköping och Umeå finns regionala sarkomcentrum.

Uppdaterade data för Kyprolis i kombination med anti-CD38-antikroppar

Uppdaterade data från CANDOR-studien visar på ytterligare ett drygt år av progressionsfri överlevnad och signifikant högre grad av MRD-negativitet när Kyprolis kombineras med en monoklonal antikropp riktad mot CD38.

– Det är särskilt uppmuntrande att kombinationsbehandlingen ger goda resultat även för patienter som inte längre svarar på behandling med immunmodulerande läkemedel, säger docent Ulf-Henrik Mellqvist, överläkare inom hematologi vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och en av landets främsta experter på myelom.

I helgen presenterades uppdaterade analyser från fas III-studien CANDOR på ASH, världens största och viktigaste hematologikongress. I CANDOR utvärderas Kyprolis och dexametason i kombination med en monoklonal antikropp riktad mot CD38, KdD, i jämförelse med enbart Kyprolis och dexametason, Kd, vid behandling av relapserat eller refraktärt myelom.

Redan vid 2019 års ASH-kongress rapporterades att KdD reducerade risken för progression eller död med 37 procent och att median-PFS inte var uppnått för KdD vid en medianuppföljning på 17 månader. Nu, efter ytterligare cirka elva månaders uppföljning, visar sig tillägget av en CD38-antikropp förlänga den progressionsfria överlevnaden 13,4 månader – från 15,2 månader i Kd-gruppen till 28,6 månader i KdD-gruppen.

Säkerhetsresultaten var i linje med tidigare rapporterade resultat vilket, enligt prövarna, innebär att trippelkombinationen fortsätter att uppvisa en gynnsam nytta-risk-profil och därmed representerar ett effektivt behandlingsalternativ för patienter med R/R myelom.

Signifikant högre grad av MRD-negativitet I ett annat CANDOR-abstract presenteras en analys av minimal kvarvarande sjukdom (MRD = minimal residual disease) i de båda armarna. Forskarna bakom analysen konstaterar att signifikant fler patienter som behandlades med KdD uppnådde MRD-negativ komplett respons (MRD [-] CR) jämfört med dem som fått Kd vid den primära analysen vid landmark 12 månader.

Bland patienter som uppnått MRD [-] CR (MRD-negativitet definierat som en myelomcell per 10 000 analyserade benmärgsceller, 10^-4, eller bättre) uppvisade de som behandlats med KdD påtagligt djupare MRD-negativitet. Detta kan exemplifieras med att 22,6 procent i KdD-gruppen uppnådde 10^-6, det vill säga högst en myelomcell per miljon celler – en grad av MRD-negativitet som ingen i Kd-gruppen uppnådde.

I spannet mellan 10^-5 och 10^-6, återfanns 23,8 av patienterna i KdD-gruppen medan motsvarande andel i Kd-gruppen var 13,3 procent. Vid en medianuppföljning på sex månader hade ingen patient med MRD [-] CR progredierat.

Tidigare exponering för eller eller refraktäritet mot immunmodulerande behandling (lenalidomid) hade ingen negativ inverkan på MRD [-] CR-frekvensen inom KdD-armen.

– Sammantaget styrker de CANDOR-data som presenterats vid ASH att Kyprolis med dexametason i kombination med daratumumab kan ge djupa och varaktiga behandlingssvar hos patienter med relapserande och lenalidomid-refraktär sjukdom, säger Ulf-Henrik Mellqvist.

Se abstracts från ASH: Carfilzomib, Dexamethasone, and Daratumumab Versus Carfilzomib and Dexamethasone in Relapsed or Refractory Multiple Myeloma: Updated Efficacy and Safety Results of the Phase 3 Candor Study

Se även Dimopoulos M et al.,Carfilzomib, dexamethasone, and daratumumab versus carfilzomib and dexamethasone for patients with relapsed or refractory multiple myeloma (CANDOR): results from a randomised, multicentre, open-label, phase 3 study. Lancet. 2020 Jul 18;396(10245):186–197.

MRD-analysen har tagits fram under ledning av professor Ola Landgren som nyligen utnämndes till chef för forskningsprogrammet Experimental Therapeutics vid Sylvester Comprehensive Cancer Center, University of Miami Health System och the Miller School of Medicine: Evaluation of Minimal Residual Disease (MRD) Negativity in Patients with Relapsed or Refractory Multiple Myeloma Treated in the Candor Study

Om CANDOR
Study of Carfilzomib, Daratumumab and Dexamethasone for Patients With Relapsed and/or Refractory Multiple Myeloma, CANDOR, är en randomiserad, öppen open-label fas III-studie av Kyprolis, dexametason och Darzalex (daratumumab), KdD, jämfört med Kyprolis och dexametason (Kd). I studien utvärderas 466 relapserade eller refraktära myelompatienter som fått en till tre tidigare behandlingar. Patienterna behandlades till dess att sjukdomen progredierade. Det primära effektmåttet var progressionsfri överlevnad (PFS), och de viktigaste sekundära effektmåtten var total responsfrekvens (ORR), minimal kvarvarande sjukdom (MRD) och total överlevnad. PFS definierades som tid från randomisering till sjukdomens progression eller död av någon orsak.

I kombinationsarmen fick patienter Kyprolis 56 mg/m2 två gånger i veckan och dexametason i kombination med daratumumab. I kontrollarmen fick patienter Kyprolis 56 mg/m2 två gånger i veckan och dexametason.

CANDOR initierades som en del av ett samarbete med Janssen. I enlighet med villkoren i avtalet har Janssen delfinansierat studien.

Novartis Kisqali® visar nästan fem års medianöverlevnad hos patienter med metastaserande bröstcancer

Novartis today announced updated median overall survival (OS) results for Kisqali® (ribociclib) in combination with endocrine therapy, marking the longest survival data ever reported in premenopausal women with hormone receptor positive, human epidermal growth factor receptor-2 negative (HR+HER2-) metastatic breast cancer. The Phase III MONALEESA-7 trial evaluated Kisqali plus endocrine therapy (goserelin plus either an aromatase inhibitor or tamoxifen) as initial treatment compared to endocrine therapy alone in pre- and perimenopausal women with HR+/HER2- metastatic breast cancer. These updated median OS data will be presented today at the 2020 San Antonio Breast Cancer Virtual Symposium.

After a median of 53.5 months follow-up, median OS for patients taking Kisqali in combination with endocrine therapy was 58.7 months vs. 48.0 months for endocrine therapy alone (HR=0.76 [95% CI: 0.61-0.96])1.Additionally, a similar median OS benefit of 58.7 months was observed with Kisqali plus an aromatase inhibitor subgroup vs. 47.7 months in the placebo plus aromatase inhibitor subgroup (HR=0.80 [95% CI, 0.62-1.04]), and the survival benefit shown in subgroup analyses was consistent with the intent-to-treat (ITT) population1. This exploratory ad hoc analysis follows the previously reported MONALEESA-7 OS analysis presented at the 2019 American Society of Clinical Oncology (ASCO) Annual Meeting and published in the New England Journal of Medicine, which demonstrated statistically significant OS results for Kisqali in combination with endocrine therapy. After a median of 42 months follow-up, the estimated survival rate was 70.2% [95% CI: 63.5 to 76.0] for women who received Kisqali in combination with endocrine therapy compared to 46.0% [95% CI, 32.0 to 58.9] for women who received endocrine therapy alone (HR=0.71 [95% CI: 0.54 to 0.95]) p=0.00973)4.

“These longer-term data showing ribociclib can help women with metastatic breast cancer live longer are remarkable and emphasize the progress we’ve made in treating this disease, which until now, had an estimated median survival of just three years,” said Debu Tripathy, M.D., chair of Breast Medical Oncology, MD Anderson Cancer Center. “I’m hopeful the proven overall survival benefit with ribociclib will shift the standard for those with metastatic breast cancer, and that patients are empowered to ask their doctors about which treatments give them the best chance of living longer with the best quality of life.”

The need for chemotherapy was delayed by more than four years (50.9 months) in patients taking Kisqali in combination with endocrine therapy (HR=0.69; 95% CI: 0.56-0.87)1. No new adverse events wereobserved. Kisqali is not indicated for use with tamoxifen.

“We’re proud to be able to provide the CDK4/6 inhibitor with the longest ever reported median overall survival benefit of nearly five years in younger women,” said Susanne Schaffert, Ph.D., President, Novartis Oncology. “It is our vision to develop therapies that give patients the longest life possible, and these best-in-class data help us realize that vision by proving Kisqali extends the lives of younger premenopausal womenwith metastatic breast cancer, who typically have more aggressive disease and unique needs.”

Metastatic breast cancer in premenopausal women is biologically distinct, more aggressive and the leading cause of cancer death in women 20-59 years old2,3.

Kliniska studier central del av verksamheten på The Christie

Manchester är inte bara känt för fotboll och sitt musikliv. För onkologer är Manchester platsen för The Christie, Europas största cancercenter med 60 000 patienter per år och omkring 500 pågående kliniska studier. Här tar Maria Ekholm med oss till lärdomar och erfarenheter från en post-doc-vistelse på The Christie Hospital.

Manchester, beläget i nordvästra England, har drygt en halv miljon invånare i själva staden medan det bor cirka 2,8 miljoner i Greater Manchester. Området är mycket tätbefolkat och inom åtta mils radie bor över tio miljoner invånare. Staden hade en viktig roll inom textilindustrin under den industriella revolutionen, men på senare år är Manchester mest känt för sina fotbollslag och för dess rika musikliv. I onkologkretsar är Manchester också känt för The Christie Hospital eller ”The Christie” som det brukar kallas. The Christie grundades i slutet av 1800-talet av advokaten Richard Christie för att behandla cancersjukdomar och sjukhuset är uppkallat efter honom och hans fru Mary. Tidiga behandlingar inkluderade till exempel magsaftsextrakt från kor, men sedan dess har forskare på The Christie varit pionjärer inom cancerbehandling och några av milstolparna är:
• 1901: Behandling med röntgenstrålar
• 1905: Behandling med radium
• 1970: Första kliniska bröstcancerstudien med tamoxifen
• 1986: Först att använda odlad benmärg för behandling av leukemi
• 1991: Först att genomföra ”single harvest blood stem-cell transplant”
• 2002: Första centret i världen att införa ”image guided” strålbehandling i klinisk rutin
• 2008: The Christie blir Storbritanniens första Comprehensive Cancer Centre
• 2018: The Christie öppnar Storbritanniens första protoncenter

Idag är The Christie Europas största cancercenter och varje år behandlas här mer än 60 000 patienter. Här bedrivs omkring 500 kliniska studier och det finns en stor Fas-1-enhet. Därtill finns ett flertal ”Christie peripheral sites”, det vill säga hubbar på andra sjukhus runt om i Greater Manchester som bemannas av läkare från The Christie.

Läs hela reportaget

Ny kunskap om hur prostatacancer bildar metastaser

En ökad förståelse på molekylär nivå av vilka mekanismer som prostatacancerceller använder sig av för att bli rörliga och sprida sig, kan på sikt ge nya möjligheter till behandling av aggressiv prostatacancer. Det visas i en ny studie av forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Uppsala och Tokyo.
”Vi visar att en specifik aminosyra i en signalmolekyl spelar en viktig roll i att göra cancercellerna mer rörliga och på så sätt bidrar till ökad risk för metastaser”, skriver här Maréne Landström, professor vid Umeå universitet.

För aggressiv och metastaserande prostatacancer finns ännu inga prediktiva biomarkörer i kliniskt bruk eller effektiva behandlingar att tillgå för de män som utvecklar detta livshotande tillstånd. Behovet av att utveckla bättre prediktiva biomarkörer och effektivare behandlingar är således stort och angeläget för denna grupp av cancerpatienter. Antalet män som insjuknar i prostatacancer väntas öka överallt i världen under de kommande åren då denna cancerform är starkt korrelerande till livslängd och förväntad livslängd ökar nu globalt sett. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige idag. Enligt Cancerfondens statistik insjuknade 33 914 män i prostatacancer år 2018 (ref: Cancerfonden.se Statistik) och prostatacancer är den näst vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i Sverige. Även i ett globalt perspektiv är prostatacancer den vanligaste formen av cancer bland västerländska män och orsaken till cancerrelaterad död (Ferlay, J. et al., 2015).

Sedan början av 1940-talet har det varit känt att prostatacancer är beroende av det manliga könshormonet testosteron och därför är så kallad anti-androgen behandling en vanlig behandlingsform. Tyvärr utvecklar många patienter med tiden en androgen-oberoende eller kastrations-resistent form av prostatacancer som kan vara letal. Prostatacancer kan vara av en beskedlig natur, det vill säga att den inte behöver ge upphov till så stora besvär för patienten. Så länge den är högt differentierad och växer lokalt så kan mannen behandlas framgångsrikt med medicinsk eller kirurgisk kastration, operation av prostatakörteln eller strålbehandling. När cancern ger sig tillkänna som en lågt differentierad cancer eller recidiverar efter att patienten har fått behandling med antiandrogener eller har genomgått kirurgisk kastration, är sjukdomsförloppet mer dramatiskt och mannen kan riskera att utveckla en spridning av cancern till skelettet som ger upphov till smärtsamma skelettmetastaser och död. Vad som ligger bakom tillståndet metastaserande kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) har varit föremål för intensiv forskning under lång tid, men ännu är de bakomliggande orsakerna ej helt kända, även om livsstilsfaktorer och inflammatoriska reaktioner i prostatakörteln tros bidra till utvecklandet av mCRPC. Det finns samband mellan livsstilsfaktorer som till exempel övervikt och prostatacancer, då risken att utveckla allvarligare former av prostatacancer är högre hos män med övervikt (Hammarsten et al., Nature Reviews Urology 2018).

Läs hela artikeln