Uppdrag om utveckling av den statligt nationella samordningen och uppföljningen av cancervården

Anna Göthlin Eremo är en av forskarna som har fått pengar till sin forskning. Hon är molekylärbiolog och jobbar på kliniskt forskningslaboratorium.

– Det känns fantastiskt att vi har fått pengar till vår bröstcancerstudie. Vi har planerat att starta den under våren. Vi forskar framför allt kring biologiska markörer som skulle kunna användas för individualiserad bröstcancerbehandling. Just nu fokuserar vi studierna kring transportproteinet LAT1. Proteinet sitter på cellmembranet och transporterar aminosyror in i cellen, säger Anna Göthlin Eremo.

Redan nu finns det preliminära resultat som visar att LAT1 ger en viss typ av bröstcancerceller överlevnadsfördelar. Det skulle kunna orsaka minskad känslighet för medicinsk behandling och påverka patientens prognos.

– Vissa patienter får återfall i cancer trots medicinsk behandling. Det är därför viktigt att kartlägga faktorer som kan påverka cancercellernas överlevnad. Om LAT1 bidrar till att göra cancercellerna motståndskraftiga så kan hämning av  proteinets funktion vara fördelaktigt ur ett behandlingsperspektiv, säger hon.

Faktorer som kan ligga bakom prostatacancer

Ett av de andra forskningsprojekten handlar om prostatacancer. Det är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige.

– Pengarna från Lions cancerforskningsfond kommer att användas för att undersöka mängden av ett protein som heter TIGIT. Vi vill se om detta protein kan vara involverat i varför vissa män utvecklar prostatacancer, säger Jessica Carlsson, biomedicinare på urologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Trots att sjukdomen är så pass vanlig vet man idag väldigt lite om varför en prostatatumör utvecklas. På senare år har det diskuterats om kronisk inflammation i prostatakörteln skulle kunna vara en möjlig orsak.

– Att det finns en koppling mellan en kronisk inflammation och cancerutveckling är väl känt för flera andra olika cancerformer. Vi har exempelvis magcancer som kan orsakas av en infektion av bakterien Helicobacter pylori, eller koloncancer hos individer med inflammatorisk tarmsjukdom. Det finns också en grund för att tro att inflammation är involverad i utvecklingen av prostatacancer, då man ofta hittar kronisk inflammation i prostatakörteln hos män med cancer, berättar Jessica Carlsson.

I den här studien kommer de studera kronisk inflammation i prostatavävnad från 600 män som genomgått en hyvling av prostatakörteln på grund av vattenkastningsbesvär, men där ingen av männen hade en cancer. De har sedan följt dessa män och sett att vissa män senare utvecklat en prostatacancer, medan andra inte gjorde det.

– Vår fråga är då om detta kan bero på närvaron av kronisk inflammation i prostatakörteln tidigare i livet? Vi vill också studera bakomliggande mekanismer till att den kroniska inflammationen skulle kunna orsaka en tumörutveckling i prostatakörteln, där vi tror att vårt immunförsvar spelar en stor roll, säger hon.

Forskarna som har fått anslag är:

• Anna Oldaeus – Cirk virus-DNA betydelse för diagnostik och uppföljning av skivepitelcancer inom huvud-halscancer, 80 000 kronor
• Anna Messing Eriksson – Kan hormonbehandling för prostatacancer påverka insjuknandet i och sjukdomsförlopp av covid-19, 100 000 kronor
• Jessica Carlsson – Kronisk inflammation vid initiering av prostatacancer, 100 000 kronor
• Anna Landberg – Finns det immunologiska markörer i blod eller urin som kan förutsäga prognosen för njurcancerpatient, 150 000 kronor
• Anna Göthlin Eremo – Uttryck av LAT1 i bröstcancer – ett möjligt framtida mål för behandling, 100 000 kronor
• Miriam Mints – Ärftlig livmodercancer – Lynch syndrom associerad endometriecancer, 50 000 kronor
• Helena Isaksson – Kan DNA metylering identifiera prostatacancerpatienter med ökad risk att utveckla metastaser, 50 000 kronor
• Luiza Dorofte – Prognostiska markörer vid metastaserande peniscancer, 80 000 kronor