Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Den historiska utvecklingen av Jubileumsklinikerna

Av en tillfällighet hittade fotografen Jacob Forsell, som med sin fotografiska verksamhet gjort Cancerfonden och Radiumhemmet stora tjänster, ett exemplar av Almanack för Alla från 1929. I denna finns två avsnitt, sammanlagt tio sidor, om Konung Gustaf V:s 70-årsfirande och bakgrunden till vad som senare blev Konung Gustaf V:s Jubileumsfond. Detta initierade ett önskemål från Onkologi i Sverige omen tillbakablick på den historiska utvecklingen som är knuten till Konung Gustaf V:s Jubileumsfond och Jubileumskliniker.

Wilhelm Conrad Röntgen upptäckte röntgenstrålningen 1895 och Marie Curie radium 1898. Thor Stenbeck i Stockholm informerades tidigt om Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt och redan 1896 inrättades ett institut för kliniska studier av behandling med röntgenstrålning. Vid Svenska Medicinska Sällskapets sammankomst 1899 presenterade han tillsammans med Tage Sjögren en patient med hudcancer som botats med röntgenstrålning, sannolikt den första patienten någonsin som botats med strålbehandling.

Redan år 1900 fanns det röntgen-institut vid nio svenska sjukhus, det mest innovativa vid Serafimerlasarettet (dåvarande universitetssjukhus) under ledning av Gösta Forssell,
en pionjär både vad gäller diagnostisk och terapeutisk radiologi. Intresset för cancersjukdomarna ökade och en Cancerforskningskommitté inrättades 1905. En inventering av
cancerpatienter i landet 1906 identifierade 1 757 patienter. Svenska Cancerföreningen, ur vilken Stockholms Cancerförening avknoppades, grundades 1910 som en följd av det
ökade intresset för cancersjukdomarna och finansierade det första Radiumhemmet som inrymdes i två lägenheter på Scheelegatan åren 1910-16, nära Serafimerlasarettet.

Läs hela artikeln

Vi ska bli världsledande inom avancerade terapier till 2030

Baserat i Sverige, grundat av portugiser, inspirerat av grekisk mytologi och ett fornnordiskt företagsnamn. Start up-bolaget Asgard Therapeutics i Lund arbetar med att utveckla en ny, unik onkologisk immunterapi där cancerceller omprogrammeras till dendritiska celler som är immunogena.

’TrojanDC heter det koncept som de tre portugisiska forskarna Cristiana Pires, Filipe Pereira och Fábio Fiúza Rosa arbetar med sedan fem år tillbaka, varav de senaste tre åren i Lund. VD Cristiana Pires har en mycket logisk förklaring till varför man valt namnet TrojanDC på produkten och döpt bolaget till Asgard.

– I den grekiska mytologin vann grekerna det tioåriga kriget med Troja genom att ta sig in i den belägrade staden via en insmugglad ihålig trähäst full av soldater som krossade fienderna inifrån. Många av de besegrade trojanerna sägs ha flytt norrut efter nederlaget. När de kom till Balticum byggde de Asgård, en stad som liknade Troja, säger hon och förklarar att bolagets produkt TrojanDC också angriper fienden cancer inifrån, precis som en ”trojansk häst”.RISE

– Och 2017 flyttade vårt forskarteam precis som trojanerna till norra Europa, till Lund där vi grundade vårt Asgård. Redan 2015 började Filipe Perieras forskarteam på universitetet i Coimbra i Portugal arbeta med direktprogrammering av celler som har förmågan att aktivera immunsystemet – så kallade dendritiska celler. Dessa celler identifierar attacker på immunsystemet och beordrar därefter T-celler att angripa inkräktaren
genom en process som heter ”antigen-presentation”.

Läs hela artikeln

Nya undersökningsmetoder kan förbättra behandlingen av urinblåsecancer

En ny radiologisk undersökning med PET/CT upptäcker spridning av aggressiv urinblåsecancer bättre än en vanlig röntgenutredning. Undersökningen ger dessutom tydligare information om prognos och gör det lättare för vården att välja behandling för den enskilde patienten. Resultaten framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet signerad Petter Kollberg.

Urinblåsecancer är en vanlig cancerform. Årligen drabbas cirka 2 800 svenskar av denna sjukdom och det är den tredje–fjärde vanligaste cancern som drabbar svenska män. I drygt hälften av fallen är tumören från början ytligt växande, men i en knapp fjärdedel av fallen är den från början djupväxande och engagerar underliggande blåsmuskel. Den muskelinvasiva blåscancern (MIBC) är ofta en hastigt förlöpande cancersjukdom med snabb tillväxt, tidig spridning till lymfknutor och en dålig prognos för överlevnad. MIBC kan behandlas med operation, strålning och cellgifter i olika kombinationer.

Det vanligaste behandlingsupplägget för en i övrigt ganska frisk person med nyupptäckt tumör, är förbehandling med cellgifter och sedan ett större ingrepp där man tar bort urinblåsan (cystektomi), närliggande organ inkluderande prostata alternativt livmoder/ främre vaginalvägg, samt de lymfknutor som dränerar urinblåsan. Efter att blåsan tagits bort måste urinkanalen rekonstrueras. Vanligen sker detta genom att patienten får en urostomi. I uppemot hälften av de fall som är aktuella för cystektomi kan man räkna med att sjukdomen i verkligheten är spridd till närliggande lymfknutor. En del av dessa patienter med tidig spridning av sin cancersjukdom kan upptäckas vid en datortomografiundersökning (CT) på grund av att tumörangripna lymfknutor är förstorade. Dock kommer en del patienter att felaktigt betraktas vara fria från spridning till lymfknutor, eftersom datortomografins upplösning inte förmår ange när små mängder tumör finns i lymfknutor som ännu inte blivit synligt förstorade.

Läs hela artikeln

Varför inför inte Sverige alarmsystem för cancer på vårdcentralerna?

Många patienter söker för symptom som kan vara tecken på cancer, men där vårdcentralerna inte tänker cancer i första hand. Alldeles för ofta vittnar människor om två-siffriga antal besök på vårdcentral innan de slutligen får remiss för vidare utredning om eventuell cancer. Detta kan ta flera år.

– Cancer är en akutsjukdom och att tidigt upptäcka cancer, få en diagnos och behandling kan vara livsavgörande. För de flesta cancersjukdomar avgör tidpunkten för diagnos hur det ska gå för den som drabbas, om det går att sätta in effektiv behandling och om patienten överlever, säger Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer.

Alarmsystem för 18 cancersjukdomar

Det finns idag färdiga riskvärderingsinstrument, alarmsystem, för cancer som kan införas på vårdcentraler i Sverige. Storbritannien är ett föregångsland och har ett riskvärderingsinstrument för 18 olika cancersjukdomar. Metoden tittar tillbaka ett år i patientens journalsystem och larmar läkaren på vårdcentralen om en patient har symptom, eller mönster av symptom, som kan vara cancer.

– Svensk forskning från Göteborg visar att sådana system även skulle fungera väl på svenska vårdcentraler. Varför är larmsystemet inte infört? Finns det några planer på att göra det? Under tiden detta utreds dör tusentals patienter i förtid, säger Margareta Haag.

Nätverket mot cancer har låtit SIFO göra en undersökning av lägesbilden för denna fråga och har intervjuat politiker inom hälso- och sjukvårdsnämnderna i de 21 regionerna, de sex Regionala cancercentrumen (RCC) samt RCC i Samverkan.

SIFO-undersökningen kommer att presenteras på Världscancerdagen 4 februari.

Tagrisso förlängde sjukdomsfri överlevnad oavsett tidigare adjuvant kemoterapi vid early-stage EGFR-muterad lungcancer

Data presenterade vid WCLC visade att patienter i fas-III studien ADAURA bibehöll sin livskvalitet baserat på patientrapporterat utfall.

Nya data förstärker Tagrissos förmåga att penetrera blod-hjärn-barriären hos patienter med CNS-metastaser.

Läs hela pressmeddelandet här