Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Fler cancerpatienter kan få målstyrd läkemedelsbehandling

Härom året inleddes ett nationellt samarbete om precisionsmedicin mellan sjukvård, akademi och industri, MEGALiT. Projektet har nu resulterat i en läkemedelsstudie ledd från Akademiska sjukhuset som innebär att fler cancerpatienter kan erbjudas mer individuellt anpassad behandling med målstyrda läkemedel. Detta lyfts fram med anledning av världscancerdagen 4 februari.

– Hittills har elva patienter med långt framskriden, solid tumörsjukdom inkluderats i studien, varav sex har utvärderats för möjlig behandling med målstyrt cancerläkemedel. Vi räknar med att inkludera 154 patienter i första fasen där fokus framförallt är att utvärdera effekt och biverkningar. I nästa fas kommer fler patienter, även de med lymfkörtelcancer, leukemi och cancer som utgår från stödjevävnader att ingå, säger Peter Nygren, överläkare och professor i cancerfarmakologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som koordinerar studien nationellt.

MEGALiT är en nationell testbädd och arena för systeminnovation kring precisionsmedicinsk läkemedelsbehandling av cancer. Det innebär att man utgår ifrånatt cancerpatienters sjukdom kan ha särdragsom gör att behandlingen ska individualiseras mer än vad som gjorts. Med genetisk analys av tumören förutsägs om en viss läkemedelsbehandling kan fungera för en specifik patient och om så är fallet blir den tillgänglig inom studien.Det handlar om en så kallad fas II-studie som inletts vid Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Som plattform kan MEGALiT fylla det tomrum som idag finns för att kunna arbeta tillämpat med precisionsmedicinska kliniska studier integrerat i rutinsjukvården, framhåller Peter Nygren.

För att precisionsmedicinen ska nå sin fulla potential efterlyser han en nationell täckning, att övriga cancerkliniker ansluter.

– Det skulle ge möjlighet att förbättra cancerbehandlingen oavsett var patienten bor samtidigt som personal från flera sjukhus och forskningsenheter skulle få möjlighet att praktiskt tillämpa avancerade diagnostiska plattformar som beslutsstöd i dagligt kliniskt arbete samtidigt som det systematiskt samlas in vävnadsmaterial som kan ligga till grund för framtida forskning, framhåller Peter Nygren.

Aktörerna inom MEGALiT driver gemensamt ett antal olika delprojekt. Ett handlar om att utveckla och tillämpa avancerade tekniska lösningar för att samla in och bearbeta data och skapa bättre möjlighet till digital interaktion mellan patient, anhöriga och sjukvården. Ett annat delprojekt är inriktat på att skapa verktyg som kan underlätta för andra forskare och företag att starta nya precisionsmedicinska cancerstudier, ett ofta både resurs- och tidskrävande arbete där många tvingas ’återuppfinna hjulet’.

– Det engagemang, kunskap och långsiktighet som våra samarbetspartners visar är absolut centralt för projektet och för att fortsätta driva på utvecklingen inom precisionsmedicin. Genom att tillvarata ett samlat kunnande och kanalisera det in i hälso- och sjukvården, både i studier och klinisk vardag vill vi skapa nytta för patienten, avrundar Peter Nygren.

FAKTA: MEGALiT

  • A MolEcularly Guided Anti-Cancer Drug Off-Label Trial (MEGALiT) är en nationell testbädd och arena för systeminnovation kring precisionsmedicinsk läkemedelsbehandling av cancer.
  • Drivs från Akademiska sjukhuset/Region Uppsala i ett nära samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Genomic Medicine Sweden (GMS).
  • Övriga samarbetspartners är bland andra Roche, Novartis, Viedoc Technologies, IQVIA, GSK, Kaiku Health och IBM som alla bidrar på olika sätt med kunnande, resurser och/eller ekonomiskt stöd.

Projektet har också erhållit forskningsanslag från Sjöbergstiftelsen, Lions, BioCare samt Onkologiska stiftelsens forskningsfond.

Lungcancerläkare Mikael Johansson, Umeå, är Årets Cancernätverkare

Årets Cancernätverkare är Mikael Johansson, universitetslektor vid Umeå Universitet och överläkare vid Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. I motiveringen heter det att han är ”en verklig eldsjäl som brinner för en bättre och jämlik cancervård i Sverige”.

 

Mikael Johansson

Hedersutmärkelsen delas ut idag på den digitalt sända Världscancerdagen.
– Jag är både stolt, glad och förvånad. Som kliniker, forskare och byråkrat är uppmärksamhet och bekräftelse från patienter och i detta fall en patientorganisation det finaste man kan få, säger Mikael Johansson.

Han är ordförande för svenska planeringsgruppen för lungcancer, forskare, lärare men först och främst klinisk onkolog, dvs. behandlar patienter med cancer.

– Inom lungcancersjukvården, där jag arbetar, har behandlingar och utredningsmetoder utvecklats enormt de senaste åren. Ibland när man introducerar nya tekniker eller behandlingar kan det bli ojämt över landet till en början. Därför är det viktigt vi har samverkan så vi inte får en ojämlikhet i vården, säger Mikael Johansson.

– Men det saknas också verktyg i verktygslådalådan, och det sporrar mig att försöka förbättra omhändertagandet och prognosen för våra patienter. Det kan man göra genom att forska och hjälpa till med att organisera vården så bra som möjligt.

Mikael Johansson vill även att cancerrehabiliteringen sätts i fokus och får mer resurser. Patienter som genomgår eller har genomgått behandling behöver ett långvarigt stöd. Svensk cancerrehabilitering är nationellt sett ännu i sin linda och behöver mer resurser.
Motiveringen till Årets Cancernätverkare 2021 som delas ut på Världscancerdagen 4 februari: Mikael Johansson arbetar som universitetslektor vid Umeå Universitet och överläkare vid Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Mikael är en verklig eldsjäl som brinner för en bättre och jämlik cancervård i Sverige, omtyckt både bland patienter och kollegor. Hans engagemang i såväl forsknings- som samverkansfrågor inspirerar och därför är Mikael Johansson en värdig mottagare av Nätverket mot cancers utnämning till Årets Cancernätverkare 2021.

Hans anknytning både till kliniken och laboratoriet ger honom utomordentliga förutsättningar för forskning främst inom området lungcancer och studier rörande lungcancerpatienter. Han är också ny ordförande i Svenska planeringsgruppen för lungcancer där han gjort en effektiv och viktig insats för att förbättra samarbete och klinisk utveckling av lungcancerbehandlingen i Sverige.

Frågor:  

Mikael Johansson, 070 371 1414 (tillgänglig efter prisceremonin kl 12.30).

Lena Bergling, presskontakt Nätverket mot cancer, 070 2345 158

Nätverket mot cancer har i över 10 år arrangerat Världscancerdagen. Nätverket mot cancer är en intressepolitisk påverkansorganisation som samlar tio nationella organisationer och fyra lokala föreningar. Totalt representerar vi 30 000 medlemmar. www.natverketmotcancer.se

Nära 60-procentig ökning av hudcancer i Sverige

Antalet fall av hudcancer (exklusive malignt melanom) i Sverige har ökat med 59 procent de senaste tio åren. Motsvarande siffra för malignt melanom är 39 procent. Det visar en sammanställning av ny statistik från Socialstyrelsen som Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort inför Världscancerdagen den 4 februari.

Hudcancer (exklusive malignt melanom) är idag den näst vanligaste cancerdiagnosen i landet hos både män och kvinnor, enligt statistik som Socialstyrelsen publicerade i december. Under 2019 fick 8150 personer i Sverige denna diagnos, som nästan uteslutande omfattar skivepitelcancer. År 2009 var antalet 4410 personer. Genomsnittligt är det en ökning med 59 procent, baserat på åldersstandardiserade data. För malignt melanom är motsvarande ökning 39 procent under samma period. Det var 2831 personer som fick malignt melanom 2009 och 4410 personer år 2019.

Den största riskfaktorn för malignt melanom och övrig hudcancer är ultraviolett (UV) strålning, främst från solen.

– Det vi ser nu är resultatet av svenskarnas solsökande beteende. Att vara solbrun anses av en majoritet av svenskarna vara attraktivt och se hälsosamt ut, trots att de allra flesta vet att solning ökar risken för hudcancer. För att bryta trenden krävs ändrade solvanor och ett annat, mindre solbrunt, skönhetsideal, säger Yvonne Brandberg, professor på Karolinska Institutet och ordförande i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor.

Exponering för mycket sol och UV-strålning i barndomen ökar risken för att få hudcancer längre fram i livet. Men solstrålning ökar även risken under hela livet ända upp i ålderdomen. Det flesta som får hudcancer får det när de blir äldre, även om det också förekommer hos unga personer. För att minska antalet hudcancerfall behöver människor bli påminda om att ta hand om sig i solen.

–  Det är viktigt att tänka på att det inte bara är solbadande som ökar risken för cancer. Det är även att utsätta sin bara hud för solens strålning, som till exempel att arbeta i trädgården eller promenera i parken. Man bara bör också vara försiktig med den första vårsolen som kan vara starkare än man tror, säger Yvonne Brandberg.

Utöver malignt melanom och övrig hudcancer drabbas varje år ca 50 000 personer i Sverige av basalcellscancer som i princip alltid är godartad och redovisas separat i Socialstyrelsens cancerregister. Det är dock den allra vanligaste cancertumören och den främsta orsaken till diagnosen är, liksom för malignt melanom och övrig hudcancer, exponering för UV-strålning från solen.

Pankreasenzymbehandling efter cancerbehandling enligt Whipple

Exokrina pankreas har en enorm överkapacitet och man har beräknat att det endast behövs 10–15 procent av kapaciteten för att smälta det normala födointaget01, 02. Vid kirurgisk behandling av pankreascancer opererar man emellertid vid cancer i caput bort minst två tredjedelar av pankreas enzymproducerande förmåga 03–05 och eftersom pankreas runt en tumör delvis är kroniskt inflammerad är det rimligt att risken för postoperativ pankreasinsufficiens i dessa fall är stor. Det kan därför vara viktigt att evaluera om tillförsel av pankreasenzymer efter de högersidiga resektionerna kan vara klokt för att undvika malnutrition med medföljande dålig motståndsförmåga mot infektioner och nedsatt immunförsvar, vilket teoretiskt skulle kunna påverka recidivrisken. En uttalad pankreasinducerad malnutrition ger dessutom diarré (steattoré), kraftlöshet på grund av muskelförlust, trötthet och nedsatt livskvalitet.

CHOLECYSTOKININ-PANKREOZYMIN
Den postoperativa pankreasinsufficiensen är inte enbart en kvantitativ fråga avseende kvarvarande fungerande pankreasparenkym. Den normala styrningen av pankreassekretionen är sannolikt än viktigare. När födan kommer till duodenum finns det i väggen receptorer som reagerar på i första hand fett, men också till viss del på protein (men inte på kolhydrater). Receptorerna avger cholecytokinin- frisättande hormon, som i sin tur frisätter cholecystokinin, CCK. Det är ett delvis missvisande namn som gavs vid upptäckten 192806. Den första effekten som påvisades av CCK var nämligen sammandragningen av gallblåsan. Cholecystokininets namn preciserades
sedan som cholecystokininpankreozymin, CCK-PZ, vilket tydligare anger att en av hormonets effekter är att starta frisättningen av pankreassaft – innehållande digestiva enzymer och bikarbonat – från pankreasacini.

Det finns här ett dos-respons-förhållande så att ju mer fett som kommer till duodenum, desto mer pankreassaft kommer så småningom att blanda sig med föda i duodenum07. Denna fysiologiska styrmekanism medför i sin tur att avsaknad av duodenum – bortopererad eller förbikopplad eller vid total parenteral nutrition – inte ger någon CCK-utsöndring vid matintag och att således gallblåsan inte kontraheras och att pankreas inte utsöndrar enzymer vid matintag. Detta inträffar i den kliniska vardagen vid alla Whippleliknande pankreasresektioner (således inte inkluderande svansresektioner)03, men också vid de flesta canceroperationer på matstrupe08 och magsäck09, 10.

I alla dessa fall får man således en malnutrition som främst avser fett, men sekundärt kan också steattorén ge vätske-, energi- och vitaminbrister. Vid gastric bypass-operationer11 (men inte gastric sleeve-operationer12) är ju målet att uppnå en malnutrition, men att patienten dessutom får en exokrin pankreasinsufficiens är nog mindre väl känt.

Läs hela artikeln

Bröstcancerförbundet utlyser forskningsanslag för patientnära klinisk forskning

För kännedom så ligger nu 2021 års utlysning av forskningsanslag ute på Bröstcancerförbundets webbplats.

Sista ansökningsdag är fredag 4 juni. Mer information hittar ni med hjälp av länken nedan.

Direktlänk till sida för Forskningsanslag:

https://brostcancerforbundet.se/om-oss/stipendier-och-anslag/forskningsanslag/