Cancervården prioriterad under pandemin
Under 2019 utreddes över 120 000 patienter för misstänkt cancer inom ett standardiserat vårdförlopp, SVF. 2020 var antalet lägre på grund av pandemin när färre sökte vård för misstänkt cancer. Väntetiderna för de patienter som utretts för cancer var dock kortare, vilket är ett tecken på att regionerna kunnat prioritera cancervården under pandemin.
– Regionerna har lyckats med sitt prioriteringsarbete och har vid en ansträngd vård sett till att cancerpatienter har fått snabbast möjliga omhändertagande, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner och ordförande för RCC i samverkan. Det är en mycket glädjande nyhet.
2015 infördes de standardiserade vårdförloppen, SVF. Syftet är att korta väntetiderna samt att minska de regionala skillnaderna för att skapa en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet. Nu publiceras den tredje rapporten som följer upp de två nationella mål som regeringen satt upp:
- 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett standardiserat vårdförlopp (inklusionsmål)
- 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive vårdförlopp inom de ledtider som anges i dokumenten (ledtidsmål)
Rapporten visar att inklusionsmålet nås även för 2020 med 71 procent, vilket är en minskning jämfört med 2019 då motsvarande siffra var 76 procent.
– Det är glädjande att vi nationellt klarar 70-procentsmålet. Vi ser dock en spridning mellan regionerna där Örebro har förbättrat inklusionen under pandemin, medan Östergötland och Norrbotten fortfarande ligger långt från målet, säger Hans Hägglund.
När pandemin eskalerade under april-maj var det fler av dem som utreddes för cancer som också hade en cancerdiagnos. Det kan förklaras av att de som trots pandemin ändå sökte vård hade allvarligare och tydligare symtom och därför hade cancer i något högre utsträckning.
Väntetiderna har förbättrats avsevärt sedan 2019, från 44 procent till 51. Under pandemin har färre cancerpatienter utretts och andra mindre brådskande sjukdomar har fått stå tillbaka. Men man har också kunnat prioritera cancerpatienterna med hjälp av SVF.
– SVF är ett nationellt standardiserat sätt att utreda patienterna, som minskar de regionala skillnaderna i utredningsgång. I skarpt läge har det också visat sig vara ett bra hjälpmedel för att kunna prioritera vård, säger Hans Hägglund.
Väntetider i standardiserade vårdförlopp
Ny rapport från Socialstyrelsen om cancer
Socialstyrelsen publicerar idag en ny rapport med dataanalyser av cancer, åren 1975 till 2019. Data och analyser är baserade på registerdata och utgör en robust grund för vidare analyser om vilka insatser som behöver göras för att förhindra insjuknande och minska dödligheten i cancer. Det kan exempelvis röra preventiva insatser, insatser för att upptäcka cancer i ett tidigt stadium och se till så att befolkningen har tillgång till rätt vård i rätt tid.
Dataanalyser av cancer 1975–2019 – En registerstudie, Socialstyrelsen (pdf, nytt fönster)
Ingen ökning av tjock- eller ändtarmscancer efter fetmakirurgi
Risken för tjock- eller ändtarmscancer ökar inte efter fetmakirurgi, visar en studie från Göteborgs universitet. Resultaten väntas få betydelse för personer som överväger att genomgå fetmakirurgi.
Fetma är en känd riskfaktor för flera cancerformer, däribland kolorektalcancer, alltså cancer i tjock- eller ändtarm. Det är sedan tidigare känt att den totala cancerrisken minskar för patienter med fetma om de genomgår fetmakirurgi, så kallad bariatrisk kirurgi.
Beträffande just kolorektalcancer har det dock kommit studier som visat på ökad risk efter bariatrisk kirurgi, medan andra rapporterat om minskad risk. Dessa motstridiga resultat har väckt oro kring kirurgin, och visat på behovet av mer långsiktiga studier som analyserar effekten av bariatrisk kirurgi på risken för kolorektalcancer.
Den aktuella studien, publicerad i tidskriften PLOS ONE, bygger på data från SOS-studien, Swedish Obese Subjects, som startades 1987 och leds och koordineras från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, samt data från bland annat Cancerregistret vid Socialstyrelsen.
Mer än 20 års uppföljning
Forskarna studerade en grupp på 2 007 patienter som genomgick fetmakirurgi, och jämförde med en kontrollgrupp om 2 040 individer som inte fetmaopererades. Grupperna var i övrigt jämförbara beträffande bland annat kön, ålder, kroppssammansättning, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, psykosociala variabler och personlighetsdrag.
Uppföljningstiden i studien hade ett medianvärde på drygt 22 år. Under denna tid skedde en påtaglig viktnedgång i kirurgigruppen, medan kontrollgruppen i stort sett låg kvar på ursprungvikt. Antalet fall av i kolorektalcancer under uppföljningen var 58 i kirurgigruppen, och 67 i kontrollgruppen.
Hög klinisk relevans
– Slutsatsen från studien är att man inte kan verifiera att bariatrisk kirurgi leder till förändringar i kolorektalcancerrisk hos patienter med fetma, ett resultat som är av hög klinisk relevans, konstaterar Magdalena Taube, docent i molekylär medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och studiens försteförfattare.
SOS-studien är den enda prospektiva kontrollerade studien i världen som undersöker mycket långsiktiga effekter av fetmakirurgi jämfört med konventionell fetmabehandling. Långsiktigheten har varit avgörande för den nu aktuella slutsatsen, att risken för kolorektalcancer inte ökar efter fetmakirurgi.
– Bariatrisk kirurgi leder till viktminskning och ökad hälsa hos flertalet patienter, men det är viktigt att fortsätta med sunda levnadsvanor samt gå på regelbundna kontroller även efter kirurgi, avslutar Magdalena Taube.
Titel: Long-term incidence of colorectal cancer after bariatric surgery or usual care in the Swedish obese subjects study, https://doi.org/10.1371/journal.pone.0248550
Kontakt: Magdalena Taube, tel. 0768 44 40 20, 031-342 30 29, e-post [email protected]
Bild: Magdalena Taube (foto: Emelie Taube)
Adjuvant behandling av Melanom – de inte så självklara fallen
Adjuvant behandling av Melanom – de inte så självklara fallen
Onsdag 21 april 2021 kl 12.00-12.50
I detta webinarium fokuserar vi på adjuvant behandlingav melanom – och mer specifikt på de inte så självklara fallen. Från programmet noteras bland annat:
- Individualiserad behandling
- Kvarstående utmaningar inom området
- De inte så självklara patientfallen
Lars Ny, Docent & Överläkare VO Onkologi Sahlgrenska universitetssjukhus leder seminariet och till sin hjälp har han Tiago Pinheiro, medicinsk rådgivare på MSD, som modererar diskussionen. Vi avslutar med diskussion och Q&A. Under tiden kan du som deltar ställa frågor via Q&A-fönstret och diskutera i gruppchatten.
Nu kan du också passa på och ställa en fråga direkt vid registreringen!
Varmt välkommen!
SE-NON-00457
Vändningen av cancerköerna fortsatte under 2020 på Karolinska Universitetssjukhuset
Karolinska har på några år gått från långa cancerköer till att bli bland de bästa i Sverige. Trots covidpandemin får patienterna i allt högre grad vård inom utsatt tid. Det nära samarbetet mellan kirurger, cancerläkare och operationsverksamhet har varit avgörande.
Standardiserade vårdförlopp (SFV) är en nationell standard där man mäter hur lång tid det tar från att vårdgivaren misstänker elakartad tumör hos patienten till första behandlingstillfället. Denna ledtid är viktig för patientens fortsatta prognos. Målsättningen i Sverige inom SVF är att 80 procent av cancerpatienterna ska påbörja sin behandling inom den utsatta tiden. Data från Regionala Cancercentrum visar att till exempel för bukspottkörtelcancer (pankreascancer), levercancer, gallblåsecancer och magsäcks- och matstrupscancer är Region Stockholm, och därmed Karolinska som har huvuduppdraget för dessa tumörgrupper, bland de bästa i Sverige med andelen patienter som får sin vård i tid.
SVF infördes i Sverige år 2017. Det var samma år som Karolinska fick hantera stora utmaningar med växande cancerköer som drevs av otillräcklig operationskapacitet och brist på sjuksköterskor. Vårdgarantin var 30 dagar för operation men en del patienter fick vänta längre.
Karouk Said är verksamhetschef för medicinska enheten Övre buk inom Tema Cancer på Karolinska. Till hans område hör bland annat tidigare nämnda bukspottkörtelcancer, gallblåsecancer, magsäcks- och matstrupscancer samt levercancer. Det är en av de enheter där man framgångsrikt har gått från köer till tillgänglighet.
– Vi analyserade problemet och märkte bland annat att vi inte använde våra resurser, som operationssalar och personal, tillräckligt bra och inte heller hade tillräckligt bra framförhållning i planeringen. Tema Cancer och Funktion PMI, som ansvarar för operationssalarna och anestesin, inledde ett effektivt samarbete med operationsplanering och tack vare det kunde vi utnyttja kapaciteten bättre. Det ledde till att vi kunde öka antalet operationer, säger Karouk Said.
På grund av covidpandemin har operationskapaciteten minskat under våren 2020 men trots det har Karolinska lyckats utföra ungefär lika många operationer inom cancerkirurgi. Visserligen har färre patienter fått cancerdiagnos under 2020, vilket är oroväckande, men det minskade inflödet är inte orsaken till att patienterna får sin vård i tid. Verksamheten har lyckats med att effektivisera och prioritera cancervården under pandemin.
– Vi har fortsatt gå igenom varje moment för att se var vi kan förkorta ledtiderna ytterligare. Vi mäter hur lång tid tar från remiss till att vi håller multidisciplinär konferens, för patienten att få sina läkarmöten, från biopsier till svar, hela vägen fram till behandling. Varje steg synas, säger Karouk Said.
Förutom samarbetet mellan Tema Cancer och Funktion PMI så har det tätare samarbetet mellan kirurger och onkologer (cancerläkare) och omvårdnadspersonal varit viktigt.
– Genom att onkologerna och kirurgerna arbetar integrerat och inte var för sig med patienten har vi lyckats kapat tid. Och all kapad ledtid betyder att patienten får sin vård tidigare och prognosen förbättras. Det kan vara helt avgörande i cancerformer som sprider sig fort och där tiden för när man måste göra ett ingrepp är kort, säger Karouk.
