Redaktion - Onkologi i Sverige

Ny rapport om immunterapi och den svenska cancervården

Idag lanseras ”Immunterapi – nytt hopp för vägen framåt”, en rapport om immunterapi och den svenska cancervården. Syftet med rapporten är att öka kunskapen och hitta nya vägar för framtidens cancervård i Sverige.

Cancer är en av vår tids största folksjukdomar och var tredje person drabbas av sjukdomen någon gång under sitt liv, men ges alla människor samma möjligheter till bot och överlevnad.

Nätverket mot cancer strävar efter ett samhälle där vi erbjuds samma möjlighet till diagnostisering, behandling samt vård och omsorg. Framtiden ser lovande ut, med större möjligheter till tidig upptäckt av cancer, men även nya behandlingsformer som kan ge ökad överlevnad. Det är av yttersta vikt att vi hittar vägar förbi de flaskhalsar som gör att innovativa behandlingar inte når patienter i tid, säger Margareta Haag, ordförande, Nätverket mot cancer.

En fråga om tid

I dagens samhälle ger modern teknik oss större chanser till tidig upptäckt av cancer, och det är möjligt att öka överlevnaden tack vare nya behandlingsformer. För att alla patienter ska få tillgång till dessa nya behandlingsalternativ är det dock flera saker som måste fungera felfritt. Cancerbehandling handlar om TID – att rätt patient får rätt vård i tid, och för att det ska kunna ske ser Nätverket mot cancer att Sverige måste:

använda den senaste tekniken i vården för att möjliggöra tidig diagnos.
införa hälsoekonomiska modeller för att bedöma nya läkemedelsinnovationer.
intensifiera standardiseringen av vårdförloppet i cancervården och säkerställa ett flöde.
åstadkomma korta väntetider på rätt behandling.
komma tillrätta med ojämlik vård mellan olika regioner.
digitalisera uppföljning av vård för att säkerställa att rätt patient får rätt behandling.

Om immunterapi

Immunterapi är en målinriktad behandlingsform som använder kroppens eget immunförsvar för att förstöra cancerceller och kan användas både på egen hand eller tillsammans med andra behandlingsalternativ, till exempel cytostatika.

En stor fördel med att nyttja immunförsvaret för att bekämpa cancer är möjligheten att uppnå en lång och kontinuerlig effekt. Medicinska framsteg har gett oss moderna behandlingsmetoder som immunterapi och därigenom gjort att allt fler cancerpatienter kan leva i många år efter att ha fått diagnos.

Rapporten ”Immunterapi – nytt hopp för vägen framåt” är producerad av Nätverket mot cancer i samarbete med MSD. Rapporten kan läsas eller laddas ner HÄR

Nätverket mot cancer är ett samarbete mellan cancerprofilerade patientföreningar och intresseorganisationer på nationell nivå. Vi arbetar för att lyfta viktiga gemensamma frågor som gäller cancervården i Sverige. Våra huvudfrågor är cancerprevention, en rättvis cancervård och patienträttigheter.

De riksorganisationer som ingår är: Barncancerfonden, Blodcancerförbundet, Cancerföreningen PALEMA, Cancerkompisar, ILCO Tarm- uro- och stomiförbundet, Lungcancerföreningen, Njurcancerföreningen, Nätverket mot gynekologisk cancer, Sarkomföreningen samt Svenska Ödemförbundet. www.natverketmotcancer.se

Europeiska kommissionen godkänner Cabometyx i kombination med Opdivo som första linjens behandling för patienter med avancerad njurcellscancer

– Godkännandet baseras på prövningsdata från det pivotala fas 3-programmet CheckMate -9ER, som nyligen publicerades i New England Journal of Medicine¹– Prövningsdata visade att Cabometyx^® (cabozantinib) i kombination med Opdivo^® (nivolumab) fördubblade den genomsnittliga progressionsfria överlevnaden och signifikant förbättrade den totala överlevnaden och sjukdomskontrollen med färre avbrutna behandlingar jämfört med sunitinib¹– Dessa data visade konsekventa effektfördelar för viktiga patientsubgrupper¹

Sverige, 9 april 2021 – IPSEN meddelade i dag att Europeiska kommissionen har godkänt Cabometyx^® (kabozantinib) i kombination med Bristol Myers Squibbs Opdivo^® (nivolumab) för första linjens behandling vid avancerad njurcellscancer (mRCC). Beslutet markerar det första godkännandet för Cabometyx^® i kombination med en annan behandling i Europa och den tredje indikationen för Cabometyx^® vid njurcellscancer (RCC).

“Dagens EU-godkännande av användning av Cabometyx^® i kombination med Opdivo^® innebär ett nytt behandlingsalternativ förbehandlingsnaiva patienter med avancerad njurcellscancer”, sade Judith Miedema, Medical Director för Norden and Baltikum. “Vetenskapen har bidragit till en snabb utveckling av behandlingsmöjligheterna för patienter med avancerad njurcellscancer under de senaste fem åren och på IPSEN är vi stolta över att vara en del av detta. Detta nya behandlingsalternativ visade inte bara signifikanta fördelar för viktiga effektmått jämfört med sunitinib (OS p<0,001, PFS p<0,0001 och ORR p<0,0001) utan också förbättrad hälsorelaterad livskvalitet.¹ Det är nytt behandlingsalternativ för de patienter med avancerad njurcellscancer som kan komma i fråga och det är skälet till att vi, tillsammans med många olika intressenter, fortfarande arbetar hårt för att säkerställa att denna kombination blir tillgänglig för patienter i de nordiska länderna, så snart som möjligt.”

EU-godkännandet baseras på resultat från den pivotala fas tre-prövningen CheckMate -9ER som presenterades under ett så kallat Presidential Symposium under European Society for Medical Oncology (ESMO) Virtual Congress 2020 och publicerades i New England Journal of Medicine (NEJM) 3 mars 2021. I denna kliniska studie visade Cabometyx^® i kombination med Opdivo^® signifikanta förbättringar för studiens alla fördefinierade effektmått. Hos patienter som fick kombinationen fördubblades den genomsnittliga progressionsfria överlevnaden, som var prövningens primära effektmått, jämfört med patienter som enbart fick sunitinib: 16,6 månader jämfört med 8,3 månader, (riskkvot: 0,51; 95 % CI: 0,41–0,64; p<0,0001).¹ Total överlevnad visade också statistiskt signifikanta förbättringar, vilket minskade dödsrisken med 40 % jämfört med sunitinib (riskkvot: 0,60 [98,89 % CI: 0,40–0,89]; p=0,001; medianöverlevnad överlevnad är inte påvisad ännu inte i någon av armarna).¹ Dessutom visade Cabometyx^® i kombination med Opdivo^® en signifikant bättre objektiv responsfrekvens med dubbelt så många patienter som svarade jämfört med sunitinib (55,7 % jämfört med 27,1 %; p<0,0001) och 8,0 % jämfört med 4,6 % uppnådde en komplett responsfrekvens.¹ Viktiga effektmått var förenliga med den förhandsspecificerade riskgrupper enligt IMDC och PD-L1 undergrupper.¹ Kombinationen tolererades väl och speglade de tidigare kända biverkningsprofilerna för immunoterapi och tyrosinkinashämmare i första linjens behandling av avancerad njurcellscancer.¹

Ytterligare data från prövningen CheckMate -9ER presenterades nu i februari under American Society of Clinical Oncology 2021 Genitourinary Cancers Symposium (ASCO GU) och som ingår som en del av den nyligen publicerade NEJM-publikationen, visade att kombinationen associerades med en lägre behandlingsbörda, bättre livskvalitet och med en minskning av sjukdomsrelaterade symptom jämfört med sunitinib.¹Godkännandet möjliggör marknadsföring av Cabometyx^® i kombination med Opdivo^® för denna indikation i samtliga 27 medlemsländer i Europeiska unionen samt Norge, Liechtenstein och Island. Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) godkände Cabometyx^® för patienter med mRCC som en första linjens behandling i kombination med Opdivo^® i januari 2021.Hela pressmeddelandet

Choueiri TK et al. Nivolumab plus Cabozantinib versus Sunitinib for Advanced Renal-Cell Carcinoma. N Engl J Med. 2021; 384:829-841 DOI: 10.1056/NEJMoa2026982.

CBZ-SE-000140 2021-04

För mer information:

Judith Miedema, Medical Director för Nordics and Baltics på Ipsen

Telefon: +468-451 60 00

E-mail [email protected]

3D-mammografi minskar antalet fall av bröstcancer

Mammografi görs med en speciell röntgenapparat där strålningsmängden är liten (bild 1). Brösttomosyntes är en typ av 3D-mammografi som ger en mer detaljerad bild av bröstet än vanlig mammografi (bild 2). Bild: Skånes universitetssjukhus i Malmö

I jämförelse med traditionell mammografi (2D) minskar 3D-mammografi antalet bröstcancerfall som diagnostiseras mellan screeningtillfällena, så kallad intervallcancer. Det visar nya resultat från en stor screeningstudie genomförd vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Fynden är publicerade i tidskriften Radiology.

– Få fall av intervallcancer tyder på att 3D‑mammografi, så kallad brösttomosyntes, upptäcker cancerfall som annars hade diagnostiserats senare vid ett eventuellt mer avancerat stadium, säger Kristin Johnson, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare i radiologi på Skånes universitetssjukhus, och dessutom medlem i forskargruppen LUCI, Lund University Breast Cancer Imaging Group.

I en stor prospektiv screeningstudie utförd vid Skånes universitetssjukhus i Malmö (Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial) deltog mellan åren 2010 och 2015 närmare 15 000 kvinnor som fick både 3D‑mammografi och traditionell mammografi. Redan 2018 publicerade forskarna resultat från studien som visade att 3D‑mammografi upptäcker drygt 30 procent fler fall av bröstcancer jämfört med vanlig 2D‑mammografi.

Denna gång har forskarna jämfört intervallcancer hos kvinnor i två grupper i Malmö. Kvinnorna i studien, som fick 3D‑mammografi, matchades i ålder och datum för screening med två kvinnor i en kontrollgrupp som under samma tidsperiod screenades med vanlig mammografi. Totalt ingick 13 369 kvinnor i studien och 26 738 kvinnor i referenspopulationen.

Mått på metodens effektivitet

Antalet intervallcancerfall kan användas som mått för att visa på screeningmetodens effektivitet att upptäcka cancer, och ett av de viktigaste utfallsmåtten att ta hänsyn till vid diskussioner om att eventuellt byta till 3D‑mammografi som screeningmetod. Förutom antalet intervallcancer jämförde forskarna även vilka olika typer av bröstcancer och spridningsgrad intervallcancerfallen bestod av.

– Bland studiedeltagarna som fick 3D‑mammografi såg vi att det var mindre troligt, 40 procent lägre odds, att få intervallcancer jämfört med gruppen som screenades med vanlig mammografi. Intervallcancerfall har generellt en relativt aggressiv biologisk profil med mer snabbväxande tumörer jämfört med screeningupptäckt bröstcancer. I studien visades dock inga stora skillnader mellan grupperna avseende intervallcancrarnas biologiska profil.

Kristin Johnson förtydligar att kvinnorna i studiegruppen som screenades med både 3D‑mammografi och mammografi i och med det fick två radiologiska bedömningar, till skillnad mot kontrollgruppen. Detta kan i viss mån ha påverkat de färre fallen av intervallcancer i studiegruppen.

Screeningrekommendationer varierar

3D-mammografi används inte i dag inom bröstcancerscreeningen i Sverige, men metoden används på många håll i landet för att följa upp och utreda misstänkt bröstcancer som kvinnan känt själv eller efter en screening med misstänkta fynd som utreds vidare. Socialstyrelsen har aviserat att de snart ska se över rekommendationerna för bröstcancerscreening. Flera europeiska studier har visat att 3D‑mammografi bidrar till att hitta fler fall av bröstcancer i screening, fast det vetenskapliga underlaget för att använda 3D‑mammografi i screening bedöms som svagt, mycket på grund av tidigare avsaknad av data om intervallcancer. Därför är dagens övergripande europeiska riktlinjer ännu vaga. För övrigt skiljer sig riktlinjerna för screeningprogrammen åt mellan länder inom såväl som utanför Europa.

Forskarna menar att deras nya resultat, som hitintills är de enda publicerade som visar på en sänkt intervallcancerfrekvens, ytterligare stöder att 3D‑mammografi kan komplettera eller ersätta mammografi i screening. I förlängningen kan de även bidra till att stärka den europeiska rekommendationen att komplettera eller ersätta mammografi i screening.

– Screening med 3D‑mammografi visar potential att minska andelen intervallcancer. Vi behöver dock se fler studier som pekar i samma riktning.

Av: Tove Gilvad

Publikation

Interval breast cancer rates and tumor characteristics in the prospective population-based Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial (MBTST), i tidskriften Radiology:

https://pubs.rsna.org/doi/10.1148/radiol.2021204106

Författare: Kristin Johnson, Kristina Lång, Debra M Ikeda, Åkesson, Anna Åkesson, Ingvar Andersson, Sophia Zackrisson. Interval breast cancer rates and tumor characteristics in the prospective population-based Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial (MBTST).

Studien är finansierad med stöd av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Bröstcancerförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Crafoordska stiftelsen, Gunnar Nilssons cancerstiftelse, Sus Fonder, Region Skåne (genom så kallade ALF-medel), Södra sjukvårdsregionen (regionala forskningsmedel), Allmänna sjukhusets i Malmö stiftelse för bekämpande av cancer och Stiftelsen för cancerforskning vid onkologiska kliniken vid universitetssjukhuset MAS.

Kortfakta om studien

Ämne: Bröst, massundersökning, brösttumörer, mammografi, screening, intervallcancer, immunhistokemi.

Forskningsområde: Klinisk forskning

Typ av publicering: Peer review-granskad publikation

Studiedesign: Kvantitativ studie, tillämpad forskning

Observationsstudie: Prospektiv, retrospektiv. Prospektiv studie med delvis retrospektiv insamling av data.

Patientgrupp/er: Två patientgrupper. 13 369 kvinnor ingick i studien och 26 738 i kontrollgruppen.

Patientgrupp/er diagnos: Kvinnor screenade för bröstcancer i Malmö under åren 2010–2015.

Studien är baserad på Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial, en stor screeningstudie utförd vid Skånes universitetssjukhus i Malmö mellan åren 2010 och 2015. I denna studie medverkade knappt 15 000 kvinnor som fick 3D mammografi, så kallad brösttomosyntes, och traditionell mammografi. Forskarna publicerade 2018 huvudresultaten från studien som visade att 3D mammografi, upptäcker drygt 30 procent fler fall av bröstcancer jämfört med mammografi.

FAKTA BRÖST- OCH INTERVALLCANCER

Bröstcancer är i Sverige den vanligaste cancerformen hos kvinnor med näst flest dödsfall. Drygt 8 000 personer får bröstcancer varje år. För att tidigt kunna diagnostisera bröstcancer och minska dödligheten rekommenderar Socialstyrelsen screening med mammografi, och i Sverige screenas alla kvinnor mellan 40 och 74 år för bröstcancer med mammografi ungefär vartannat år. Tiden mellan screeningstillfällena kan variera utifrån kvinnans ålder. Drygt 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks genom screeningen. En del av resterande cancerfall upptäcks i intervallet mellan två screeningtillfällen, och kallas därför för intervallcancer. Oftast är det kvinnan själv som i mellantiden märker av förändringar eller symtom. Intervallcancer är generellt allvarligare med sämre prognos än cancer som upptäcks vid screening. Förekomsten av intervallcancer kan även användas som indikator för att utvärdera screeningmetodernas olika fördelar.

Källa: Kristin Johnson

Forskning om äggstockscancer får nästan en miljon kronor

Lena Wäpplings Stiftelse delar ut 2021-års forskningsmedel till Professor Tobias Sjöblom, Docent Stefan Enroth, båda Uppsala universitet, samt till Professor Gabriel Schär vid Universitäts Spital i Zürich. Forskningsprojekten som Sjöblom, Enroth och Schär driver, syftar alla till att tidigare upptäcka och diagnostisera äggstockscancer.

Äggstockscancer är den mest dödliga gynekologiska cancertypen. I Sverige insjuknar cirka 700 kvinnor årligen i äggstockscancer och 550 dör. Det finns i dagsläget inte någon allmän screeningmetod, utan kvinnor är helt beroende av att söka vård vid upptäckt av symptom. En stor utmaning är att symptomen vid äggstockscancer är diffusa, och dessutom ofta överlappar med symptom för ofarliga åkommor. Sammantaget leder det till att cancertumören ofta kan växa under en längre tid och att diagnos ställs först i sena stadier.

I årets samtliga forskningsprojekt, finns det ett tydligt fokus på tidig upptäck, något som avsevärt skulle kunna förbättra överlevnadsprognosen för de drabbade kvinnorna. Sjöbloms forskningsprojekt syftar till att utveckla ett blodtest som mäter biomarkörer som påvisar förekomst av äggstockscancer. Ett sådant enkelt blodtest skulle möjliggöra tidig diagnos och minskad dödlighet. Sjöblom kommer använda nya statistiska verktyg och analysera blod från ett större antal svenska patienter med äggstockscancer och jämföra med friska personer. Sjöblom säger:

”Jag är mycket tacksam över forskningsbidraget som gör det möjligt för oss att genomföra ett stort projekt som ska leda till nya blodmarkörer för tidig upptäckt av äggstockscancer. Målet är förbättrad prognos och livskvalitet för de drabbade kvinnorna.”

Enroth fokuserar på att vidareutveckla de cellprover som redan idag tas vid screening av livmoderhalscancer, för att se om samma provtyp skulle kunna användas även för att diagnostisera äggstockscancer via identifierade biomarkörer. I Schärs projekt görs en jämförande studie av kvinnor med så kallad BRCA-genmutation, som löper högre risk attt utveckla äggstockscancer, och de utan. Syftet är att hitta metoder för att identifiera biomarkörer.

Lena Wäppling, själv drabbad av spridd äggstockscancer, startade 2019 en stiftelse för att stödja forskning inom gynekologi, och bidra till att färre kvinnor insjuknar och dör i äggstockscancer. Stiftelsen har sitt säte i Västerås.

”Årets mottagare av våra forskningsanslag har en tydlig inriktning på tidig upptäckt, vilket är nyckeln till att öka överlevnaden i äggstockscancer. Jag är otroligt glad att min stiftelse kan vara med och bidra inom detta viktiga område.“ säger Lena Wäppling.

Många personer har varit med och bidragit till dagens utdelning av forskningsmedel, genom donationer och deltagande i Lenas Lopp för Livet. Välgörenhetsloppet genomfördes 2020 i virtuell, Covid-19 säker form och fler än 1500 personer deltog i Västerås, Sundsvall och på andra orter i Sverige, men även utomlands.

Loppet kommer att anordnas i Västerås den andra september 2021, om pandemiläget tillåter. Dessutom i virtuell form, för alla utanför Västerås, under hela vecka 35.

”Tack vare alla våra deltagare i Lenas Lopp för Livet och våra generösa donatorer kan vi i år dela ut ännu mer pengar i forskningsanslag. Loppet är för mig personligen en av årets roligaste händelser och jag ser fram emot höstens Lenas Lopp för Livet, där som alltid varje donerad krona går oavkortad till forskning om äggstockscancer.” säger Lena Wäppling.

Lena Wäpplings Stiftelse är den enda svenska, privata stiftelsen som finansierar gynekologisk forskning för att tidigare diagnostisera och behandla äggstockscancer. Stiftelsen har sitt säte i Västerås, men finansierar forskning över hela världen.

Läs mer om stiftelsen på https://sv.lenawfoundation.com/

Viktigt att förebygga viktnedgång och undvika alkohol under pågående cancerbehandling

En tredjedel av all cancer går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor, bland annat hälsosamma matvanor. Men vilken mat är bäst för den som drabbats av cancer? Budskapen är ofta motstridiga vilket kan leda till onödig oro och hälsorisker för patienten. Det framkom under ett webbinarium den 11 mars om kunskapsläget gällande mat i samband med cancerbehandling arrangerat av bland andra Cancerfonden, Dietisternas riksförbund och nutritionsrådet på Akademiska sjukhuset som nu är offentligt.

Varje år drabbas 60 000 personer i Sverige av cancer. Prognosen är att antalet kommer öka de kommande åren, 2040 beräknas 100 000 personer drabbas av en cancerdiagnos. Det gör att allt fler kommer leva med en cancerdiagnos.

Flera av föreläsningarna under webbinariet 11 mars fokuserade på att reda ut några av de myter som finns runt vilket mat som är den bästa vid cancerbehandling. Bland annat diskuterades betydelsen av att förebygga viktnedgång för den som har svårt att äta till följd av sjukdom och behandling.

– En kraftig viktminskning försämrar prognosen och möjligheten att fullfölja cancerbehandlingen. Därför behöver personer med ätproblem snabbt få professionell hjälp. Det är viktigt att uppmärksamma ätproblemen och att kostråden individanpassas utifrån hela situationen för att få bra resultat, säger Karin Jontell, dietist på Akademiska sjukhuset.

Men alla som får cancer har inte ätsvårigheter eller går ner i vikt. För dessa personer är det viktigt att äta hälsosamt, dvs följa samma råd som förebygger cancer. Det är bra att äta mycket frukt och grönsaker, fullkorn, fett från vegetabiliska källor tex raps- och olivolja, nötter, frön och fisk. Däremot behöver många äta mindre av rött kött, charkprodukter, socker, salt och alkohol.

Sambandet cancer och alkohol är väl känt inom forskningen men inte lika känt hos befolkningen. Svenskarna är de EU-invånare som har lägst kännedom om detta samband. Ett tydligt samband mellan alkoholkonsumtion och cancer har konstaterats för tarm, lever, matstrupe, bröst, munhåla, struphuvud och svalg. Forskning visar att alkohol har en cancerogen effekt och även små mängder innebär en ökad risk. Ju mer man dricker desto mer ökar risken.

– Även under cancerbehandling är det viktigt att avstå från alkohol då behandlingen kan få sämre effekt och risken för biverkningar ökar, säger Sölvi Vejby, sjuksköterska och doktorand inom forskningsområdet livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom, verksam inom Akademiska sjukhuset.

Vanligt med kosttillskott

Webbinariet tog även upp frågan om kosttillskott eftersom det är vanligt att cancerpatienter på eget initiativ tar extra vitaminer, mineraler och antioxidanter vid cancersjukdom. Flera stora och välgjorda studier visar att antioxidanter i tablettform kan öka risken att få en cancerdiagnos. Det framkom också att de doser av antioxidanter som finns i kosttillskott kan påskynda utvecklingen och spridningen av redan existerande cancertumörer. Däremot förefaller inte de doser av vitaminer och mineraler man får i sig från mat, frukt och bär, grönsaker fisk nötter etc ge några negativa effekter.

Med andra ord är det viktigt att få i sig dessa födoämnen av flera anledningar. Det är en dosfråga snarare än en fråga om exakt vilken antioxidant man får i sig och det är de högre doserna i kosttillskott i tablettform som kan vara farliga. Att äta extra tillskott av vitaminer och mineraler på egen hand rekommenderas därför inte, däremot bör tillskott ges om personen har en specifik brist av något näringsämne.

Under webbinariet avhandlades även kunskapsläget gällande socker, fasta och komplementär medicin i samband med cancerbehandling.

Webbinariet ”Nutrition och cancerbehandling” arrangerades den 11 mars av Cancerfonden, Dietisternas riksförbund, RCC Mellansverige, samt Nutritionsrådet på Akademiska sjukhuset. Utbildningen, som vände sig till vårdpersonal, är nu tillgänglig för allmänheten.

Ta del av webbinariet via länk på Dietisternas riksförbunds webbplats