Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Keytruda för behandling av avancerad kolorektalcancer i första linjen

NT–rådets rekommendation till regionerna är att Keytruda bör användas som monoterapi vid behandling av metastaserad kolorektalcancer i första linjen till vuxna patienter som uppvisar hög mikrosatellitinstabilitet (MSI‑H) eller defekt mismatch repair (dMMR).

Läs hela rekommendationen här

Opdivo för behandling av avancerad esofaguscancer i andra linjen

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Opdivo kan användas för behandling av vuxna med icke–resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande esofaguscancer av skivepiteltyp efter tidigare fluoropyrimidin–och platinabaserad kemoterapi i kombination.

Läs hela rekommendationen här

Ny studie kan leda till bättre vård av patienter med benigna binjuretumörer

Nya forskningsresultat kan leda till förbättrad vård för patienter med godartade tumörer i binjurarna. Forskare på Skånes universitetssjukhus och vid Lunds universitet har identifierat vilka nivåer av kortisol som tumörerna producerar som kan leda till ökad dödlighet.

Varje år får cirka 400-500 skåningar beskedet att de har en godartad binjuretumör. Upp till hälften av dessa tumörer har en överproduktion av hormonet kortisol. Fram tills nu har det varit okänt vilka nivåer av kortisol som kan vara skadliga eller till och med dödliga för patienten.

2-3 gånger högre risk
I en studie som har publicerats i Annals of Internal Medicine, har forskare på Skånes universitetssjukhus och vid Lunds universitet följt upp alla patienter som fått diagnosen godartad binjuretumör och som haft kontakt med Skånes universitetssjukhus eller Helsingborgs lasarett under perioden 2005 – 2015, sammanlagt drygt 1 000 patienter.
Data över vilka grader av kortisolproduktion tumörerna haft har samlats in och patienterna har sedan delats upp i fyra grupper baserat på graden av kortisolöverproduktion, från ingen överproduktion till hög. Skillnaden i dödlighet mellan grupperna har undersökts med hjälp av data från dödsorsaksregistret.
– Resultaten visar att det finns en tydligt ökad risk för död i de två grupperna med högst produktion av kortisol. Risken är 2-3 gånger högre jämfört med de som har en normal kortisolproduktion och den främsta orsaken till riskökningen är hjärt-, kärlsjukdom, säger Albin Kjellbom, specialistläkare inom endokrinologi och diabetologi på Skånes universitetssjukhus och forskarstuderande vid Lunds universitet.

Albin Kjellbom, specialistläkare inom endokrinologi och diabetologi på Skånes universitetssjukhus och forskarstuderande vid Lunds universitet.

Koncentrera vårdinsatserna
Grupperna med förhöjd risk utgör cirka 20 procent av patienterna i studien, det vill säga cirka 200 personer.
Resultaten visar även att många patienter som har tumörer med en lägre kortisolproduktion inte har en ökad risk för att dö.
– Vi kommer framöver att kunna identifiera de patienter som har ökad risk för att dö och koncentrera våra insatser på dem samtidigt som vi kan ge ett lugnande besked till en stor grupp patienter. Det innebär också ett bättre användande av sjukvårdens resurser, säger Albin Kjellbom.

Studier behövs om bäst behandling
För patienter med godartade binjuretumörer finns idag två strategier för behandling. Antingen operas tumörerna bort eller så behandlar man kända riskfaktorer för hjärt-, kärlsjukdom som högt blodtryck och diabetes.
– Men vi vet egentligen väldigt lite om vilken behandling som är effektiv för dessa patienter, det är än så länge inte tillräckligt studerat. Detta är inte heller något vår studie kan svara på, men när vi nu kan identifiera de patienter som har en ökad risk att dö så kan vi och andra forskare i framtida studier undersöka vilken behandling som är effektiv för att minska risken hos denna patientgrupp, säger Albin Kjellbom.

Länk till artikeln i Annals of Internal Medicine:
Association Between Mortality and Levels of Autonomous Cortisol Secretion by Adrenal Incidentalomas

För mer information kontakta:
Albin Kjellbom, specialistläkare inom endokrinologi och diabetologi på Skånes universitetssjukhus och forskarstuderande vid Lunds universitet, tel. 0733-61 04 07

Talzenna den första PARP-hämmaren som subventioneras för BRCA-muterad bröstcancer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat att TALZENNA (talazoparib) ska ingå i högkostnadsskyddet* för behandling av patienter med ärftlig BRCA-muterad lokalt avancerad eller metastatisk bröstcancer från och med 1 juni 2021.1

Detta gör TALZENNA till den första och enda PARP-hämmaren som subventioneras för behandling av denna patientpopulation i Sverige.

Inom ramen för regionernas gemensamma samverkan kring läkemedel, tillsammans med TLV och Pfizer, har trepartsöverläggningar gällande TALZENNA genomförts. Överläggningarna har resulterat i ett riskdelningsavtal mellan Pfizer och samtliga landsting/regioner och har bidragit till att TLV gjort bedömningen att TALZENNA är ett kostnadseffektivt behandlingsalternativ inom förmånen.

– Vi är glada att efter en lång process nått fram till ett positivt beslut som ger patienter tillgång till ett viktigt subventionerat behandlingsalternativ, säger Johan Bolander, ansvarig för pris- och subventionsfrågor på Pfizer.

Begränsning av subventionen

TALZENNA subventioneras endast för patienter som inte är lämpliga för behandling med platinumbaserad kemoterapi.

– Det finns ett stort och uttalat behov av tillgänglighet till nya läkemedel för ärftlig BRCA-muterad lokalt avancerad eller metastastisk bröstcancer. TALZENNA har visat signifikant bättre resultat än kemoterapi och ökade mediantiden av progressionsfri överlevnad till 8,6 månader jämfört med 5,6 månader för patienter behandlade med standardkemoterapi [95% CI: 7,2-9,3 jämfört med 4,2-6,7].2 Vi är glada över att nu kunna göra TALZENNA tillgängligt för denna grupp av patienter i Sverige som ofta får diagnosen i yngre år och har få behandlingsalternativ. TALZENNA är ett oralt alternativ till kemoterapi som ger en signifikant förbättrad livskvalitet. säger Daniel Nyqvist, medicinsk rådgivare inom bröstcancer på Pfizer Onkologi.

Om ärftlig BRCA-muterad bröstcancer

Bröstcancer är den i världen vanligast förekommande cancerformen bland kvinnor och 2015 diagnostiserades drygt 8 000 kvinnor med bröstcancer i Sverige.3

BRCA1 och BRCA2 är mänskliga gener som kodar för proteiner involverade i DNA-reparation. När någon av dessa gener är förändrad eller muterad kan det leda till att DNA-reparationen inte fungerar korrekt. Detta kan i sin tur medföra att vissa typer av cancer, som bröstcancer, uppstår.4 BRCA-mutationer kan vara medfödda (i germinalceller) eller uppstå spontant (somatiskt).5Tillsammans svarar BRCA1- och BRCA2-mutationer för cirka 25 till 30 % av ärftlig bröstcancer och för cirka 3 till 6 % av all bröstcancer.5-9

Epidemiologiska studier indikerar att individer med ärftlig BRCA-muterad bröstcancer diagnosticeras i 30-40 årsåldern, vilket är cirka 20 år tidigare än den totala bröstcancerpopulationen.10-11

Om TALZENNA12

TALZENNA är en hämmare av PARP-enzymer, vilka har en funktion i DNA reparation.

Prekliniska studier tyder på att TALZENNA kan fungera genom att blockera PARP enzymaktivitet och fånga PARP vid platsen för DNA skadan, vilket leder till minskad cancercelltillväxt och cancercelldöd. Antitumöraktivitet med TALZENNA observerades även i bröstcancermodeller med humana xenotransplantat från patienter som uttryckte muterad eller wildtype BRCA1/2.

TALZENNA tas oralt som kapsel.

*Subventioneras endast för patienter som inte är lämpliga för behandling med platinumbaserad kemoterapi.

Referenser:

  1. www.tlv.se
  2. Litton JK, Rugo HS, Ettl J, et al. Talazoparib in patients with advanced breast cancer and a germline BRCA mutation. N Engl J Med. 2018;379(8):753-763.
  3. Rapport från Nationella Bröstcancerregistret 2015
  4. National Cancer Institute. BRCA mutations: Cancer risk and genetic testing. https://www.cancer.gov/about-cancer/causes-prevention/genetics/brca-fact-sheet. Accessed September 10, 2018
  5. Kleibl Z, Kristensen VN. Women at high risk of breast cancer: molecular characteristics, clinical presentation and management. The Breast. 2016;28:136-144.
  6. Tung N, Lin NU, Kidd J, et al. Frequency of germline mutations in 25 cancer susceptibility genes in a sequential series of patients with breast cancer. J Clin Oncol. 2016;34(13):1460-1468.
  7. Nelson HD, Fu R, Goddard K et al. Risk Assessment, Genetic Counseling, and Genetic Testing for BRCA-Related Cancer: Systematic Review to Update the U.S. Preventive Services Task Force Recommendation [Internet]. Rockville (MD): Agency for Healthcare Research and Quality (US); 2013 Dec. Report No.: 12-05164-EF-1.
  8. Meynard G, Villanueva C, Thiery-Vuillemin A, et al. Real-life study of BRCA genetic screening in metastatic breast cancer. Annals of Oncology. 2017; Volume 28, Issue suppl_5, mdx365.047.
  9. Fasching PA, Hu C, Hart SN, et al. Cancer predisposition genes in metastatic breast cancer – association with metastatic pattern, prognosis, patient and tumor characteristics. Paper presented at: San Antonio Breast Cancer Symposium; December 5-9, 2017; San Antonio, TX.
  10. Kuchenbaecker KB, Hopper JL, Barnes DR, et al. Risks of Breast, Ovarian, and Contralateral Breast Cancer for BRCA1 and BRCA2 Mutation Carriers. JAMA. 2017;317(23):2402–2416. doi:10.1001/jama.2017.7112.
  11. Mavaddat N, Barrowdale D, Andrulis IL et al. Pathology of breast and ovarian cancers among BRCA1 and BRCA2 mutation carriers: results from the Consortium of Investigators of Modifiers of BRCA1/2 (CIMBA). Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2012;21(1):134.
  12. www.fass.se

CHMP ger Libtayo positiva utlåtanden för behandling av två avancerade cancerformer

  • Libtayo rekommenderas för godkännande vid första linjens behandling av avancerad icke-småcellig lungcancer hos vuxna patienter vars tumörer uttrycker PD-L1 i ≥ 50 % av tumörcellerna
  • Libtayo rekommenderas för godkännande vid behandling av patienter med avancerat basalcellscarcinom som har progredierat under behandling med eller inte tolererar hämmare av hedgehogsignalering
  • Libtayo är sedan tidigare godkänt för behandling av avancerad kutan skivepitelcancer
  • CHMP har nu givit positiva utlåtanden om Libtayo för totalt tre former av avancerad cancer

CHMP rekommenderade godkännande av Libtayo vid första linjens behandling av vuxna med icke-småcellig lungcancer vars tumörer uttrycker PD-L1 i ≥ 50 % av tumörcellerna utan mutationer av EGFR, ALK eller ROS1. Patienterna måste ha metastatisk eller lokalt avancerad sjukdom som inte är lämplig för definitiv kemoradioterapi. Libtayo blev också rekommenderat för godkännande hos vuxna med avancerat basalcellscarcinom som har progredierat under behandling med eller inte tolererar hämmare av hedgehogsignalering. Europeiska kommissionen förväntas fatta beslut om båda indikationerna inom de närmaste månaderna.

Libtayo är en human monoklonal antikropp som binder till receptorn för PD-1. Det tidigare godkännandet gäller Libtayo för behandling av vuxna patienter med avancerad kutan skivepitelcancer som inte kan genomgå kurativ kirurgi eller kurativ strålning. Libtayo är därmed den första och enda godkända systemiska behandlingen i EU för patienter med avancerad CSCC.