Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Current treatment options and considerations in nmCRPC

On behalf of the Scientific Committee and the Scandinavian Bayer Oncology team we welcome you to attend this virtual meeting on the topic;

Current treatment options and considerations in nmCRPC

Tuesday, 18 May 2021 at 17:00–19:00

In the recent years new treatment modalities have been introduced that significantly improve outcomes for men with advanced CRPC. Active treatment is now available already in the non-metastatic stage (nmCRPC) using androgen receptor inhibitors (ARIs) in patients that are most often asymptomatic from their disease. This meeting is intended to share knowledge and discuss current trial data and clinically relevant treatment considerations in the management of these patients. Presentations are planned to allow time for discussions after each session.

For more infromation and registration click here

Genombrott i förståelsen av ett protein som har en nyckelroll i flera cancerformer

Metoden neutronreflektometri har gett forskare nya kunskaper på atomnivå om beteendet hos Bcl-2, ett protein som främjar tillväxt av cancerceller. Den nya studien är utförd av Umeåkemister i samarbete med forskningsanläggningarna ESS och ISIS och publiceras i Nature Communications Biology.

Förhöjd funktion hos det cellskyddande membranproteinet Bcl-2 kan främja cancer och orsaka resistens mot cancerbehandling. Att utveckla en förståelse för hur detta går till kan bana vägen för utveckling av läkemedel mot cancer.

Det kan verka kontraintuitivt, men celldöd är avgörande för den allmänna hälsan och hanteras av en serie proteiner från Bcl-2-familjen. Dessa proteiner arbetar tillsammans vid membranytan hos intracellulära organeller – mitokondrierna – för att bestämma cellens välbefinnande. Överproduktion av cellskyddande Bcl-2-medlemmar kan emellertid avbryta denna känsliga balans och hämma signaler för celldöd. Detta kan få cancerceller att fortsätta växa och inte svara på cancerbehandling.

Hur cellskyddande och celldödande proteiner i Bcl-2-familjen interagerar med varandra i deras intracellulära membranmiljö är dock inte helt utrett, eftersom en bild av deras struktur och beteende i denna miljö inte funnits tillgänglig.

I den aktuella studien använde forskarna en ny kombination av neutronreflektometri (NR) och NMR-spektroskopi för att studera humant Bcl-2-protein i sin fulla längd i membranmiljö, vilket gav insikt i de viktigaste strukturella och dynamiska funktionerna.

European Spallation Source, ESS, är en internationell forskningsanläggning som för närvarande byggs i Lund och ska användas för materialforskning med hjälp av neutroner inom bland annat strukturkemi. Dr Hanna Wacklin-Knecht, ESS och Enheten för fysikalisk kemi vid Lunds universitet, har varit samarbetspartner i studien och bidragit med expertis för att optimera prover och experimentförhållanden samt även med produktionen av deutererade lipider i de fortsättningsstudier som senare utförts om Bcl-2:s funktion.

– Projektet med professor Gröbner är ett utmärkt exempel på hur nära samarbete med forskningsanläggningarna ESS och ISIS hjälper nya forskargrupper att utnyttja neutroner i sin banbrytande forskning och förbereder dem för att bli tidiga användare av ESS. Samarbetet möjliggjordes tack vare Vetenskapsrådets speciellt inriktade projektanslag för att främja neutronforskning i Sverige, säger Hanna Wacklin-Knecht, ESS Life Scientist.

NR-experimenten utfördes tillsammans med Dr Luke Clifton vid ISIS Neutron and Muon Source forskningsanläggning på Harwell i Oxfordshire i England på ett av de ledande instrumenten i världen för denna typ av experiment. Dessa undersökningar gjorde det möjligt för Umeåforskarna att bestämma den relativa fördelningen av Bcl-2-protein över membranet. Resultaten visade att proteinet sitter i membranet snarare än på ytan, vilket man tidigare trott.

NMR-experimenten tittade på enskilda proteinsegment och deras beteende i membranet och indikerar att den del av proteinet som fungerar som en molekylär omkopplare ligger på eller nära membrangränssnittet. Den huvudsakliga proteinkroppen som blockerar celldödande partner är dock innesluten i membranet.

Forskarnas resultat innebär ett betydande genombrott i förståelsen för hur Bcl-2 utövar sin cellskyddande funktion på membrannivå genom att helt enkelt hämma celldödande proteiner där.

– Vi har hittills upptäckt placeringen och beteendet för Bcl-2-proteinet i dess ursprungliga membran. Detta är ett genombrott, inte bara för att förstå den molekylära cellskyddsfunktionen hos Bcl-2, utan också dess ökända roll i cancer, vilket gör detta protein till primärt mål i jakten på nya cancerterapier, säger Gerhard Gröbner, professor på Kemiska Institutionen vid Umeå universitet.

I framtida experimentella studier hoppas Gerhard Gröbner kunna ta reda på hur Bcl-2: s struktur och position i membranet är relaterad till det sätt som det leder till celldöd.

– Tillsammans planerar vi nu att avbilda det aktiva tillståndet för Bcl-2-protein just när det binder celldödande proteiner vid membranet.

Studien har fått stöd av Vetenskapsrådet (2017-2020).

Om den vetenskapliga studien:

A. U. Mushtaq, J. Ådén , L. A. Clifton , H. Wacklin-Knecht , M. Campana , A. P. G. Dingeldein, C. Persson, T. Sparrman, and G. Gröbner: Neutron reflectometry and NMR spectroscopy of full length Bcl-2 protein reveal its membrane localization and conformation. Nature Communications Biology 4, 507 (2021).

https://doi.org/10.1038/s42003-021-02032-1

Starkare målsökande strålbehandling bör ges initialt vid bukspottkörtelcancer

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att de två första cyklerna av behandlingen bidrar mest till stråldosens effekt på tumörerna.


Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet

– Resultaten talar för att behandlingen sannolikt skulle bli effektivare om man gav större mängder Lutetium-177 i de två första cyklerna, i stället för samma mängd i alla cykler, säger Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Neuroendokrina tumörer, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. De är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. NET sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever. De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men viss ärftlighet förekommer framförallt när sådana tumörer utgår från bukspottkörteln.

– Den enda botande behandlingen är operation. Om tumören spritt sig finns behandling med somatostatin-analoger som minskar hormonsymtom, cellgifter, mediciner som hämmar blodkärlsförsörjning till tumörerna samt så kallad målsökande strålbehandling med Lutetium-177, berättar Anders Sundin.

Det radioaktiva spårämnet Lutetium-177 är kopplat till en så kallad somatostatin-analog, som när det sprutas in i blodbanan fäster sig på tumörcellerna som utsätts för en hög stråldos, men med acceptabla stråldoser till de normala vävnaderna. Fördelen med Lutetium-177-behandling jämfört med traditionell strålbehandling är enligt Anders Sundin att man kan behandla spridda cancerceller i hela kroppen.

På Akademiska Sjukhuset finns ett nationellt och internationellt centrum inom onkologisk endokrinologi för utredning och behandling av NET-patienter och som i Norden erbjuder flest NET-patienter intern strålbehandling med Lutetium-177. Sedan starten 2010 har närmare 900 patienter behandlats. Av de cirka 80 patienter som behandlats per år kommer en fjärdedel från utlandet, framförallt från andra EU-länder.

– I dag ges samma Lutetium-177-behandling till alla NET-patienter, men vi behöver lära oss mer för att den ska kunna anpassas individuellt utifrån patientens typ av NET och dess tumörutbredning för att ge bästa möjliga effekt, framhåller Anders Sundin.

I studien registrerade forskarna den absorberade stråldosen i tumörerna och såg att den hos patienter med bukspottkörtel-NET var störst vid de två första cyklerna men därefter betydligt mindre vid följande cykler. Samma tendens sågs, fast inte statistiskt säkerställd, vid NET utgången från tunntarmen.

– Fynden antyder att man genom att öka mängden Lutetium-177 i de två första cyklerna skulle kunna öka den totala stråldosen till tumörerna, i alla fall vid bukspottkörtel-NET, och därmed sannolikt göra behandlingen effektivare, avslutar Anders Sundin.

FAKTA: Neuroendokrina tumörer – ett av fyra Centres of Excellence på Akademiska

  • Centres of Excellence (CoE) inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
  • Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom neuroendokrina tumörer, neurotrauma, inflammationer och typ 1-diabetes.
  • Fokuset för centret inom endokrina tumörer är högspecialicerad utredning, behandling, uppföljning och forskning.

Effekter av hormonell behandling av bröstcancer fokus för studie

Närmare åtta av tio kvinnor som får bröstcancer har en hormonpositiv variant vilket innebär att östrogen stimulerar till celldelning så att tumören växer. Trots att många som får antiöstrogenbehandling har påtagliga besvär, exempelvis underlivsbesvär, nedsatt sexuell funktion och försämrad livskvalitet, är kunskapen bristfällig. Nu ska en studie vid Uppsala universitet i samarbete med Akademiska sjukhuset undersöka hur vanligt det är och vilka kopplingar som finns. Syftet är att förbättra omhändertagandet och stödet till de drabbade.


Anna Wikman, biträdande lektor vid Uppsala universitet. Foto: Privat.

– Förhoppningen är att studien ska ge ny kunskap som kan bidra till bättre omhändertagande och stöd för kvinnor som drabbats av underlivsbesvär, nedsatt sexuell funktion, psykisk ohälsa och försämrad livskvalitet vid antiöstrogenbehandling, säger Anna Wikman, biträdande lektor vid Uppsala universitet.

Hormonpositiv bröstcancer är den vanligaste bröstcancerformen. Behandling med hormonella läkemedel sätts in efter avslutad primärbehandling (operation och cytostatikabehandling) och syftar till att blockera östrogenets effekter eller minska östrogennivån. Hormonbehandlingen minskar risken för spridning och återfall och pågår ofta i många år.

– Trots att det är känt att många kvinnor får besvär av antiöstrogenbehandling är kunskapen inom området bristande och tidigare studier på sambandet mellan underlivsbesvär efter bröstcancer och psykisk ohälsa saknas, säger Anna Wikman.

I studien ska forskarna undersöka och kartlägga kvinnors upplevelser av besvär vid anti-östrogenbehandling.

– Vårt mål är att studien ska ge fördjupad förståelse för de problem som kvinnor upplever, hur vanliga de är och om det finns undergrupper som löper ökad risk att drabbas. Vi kommer att studera kopplingen mellan underlivsbesvär, sexuell funktion, psykisk ohälsa och livskvalitet, förklarar Anna Wikman.

I den första delstudien, som påbörjades hösten 2020, genomförs intervjuer med cirka 50 kvinnor i Uppsala med bröstcancer som tar antihormonell behandling. I den andra delstudien, som enligt planen ska starta hösten 2021, sker urvalet via det Nationella Kvalitetsregistret för Bröstcancer. Totalt inbjuds 1000 kvinnor att besvara en enkät som syftar till att kartlägga hur vanligt förekommande det är med påverkad sexualitet och sexuell funktion, underlivsbesvär, psykisk ohälsa och nedsatt livskvalitet vid antiöstrogenbehandling för bröstcancer.

I studien, som leds av Anna Wikman, medverkar även Theodora Kunovac Kallak, Inger Sundström Poromaa, Henrik Lindman, Lisa Ljungman och Sara Nyback.

FAKTA: Studien ”Kropp och sinne efter bröstcancer”

  • Syftar till att undersöka och kartlägga kvinnors upplevelser av besvär vid anti-östrogenbehandling.
  • Riktar sig till kvinnor, 18 år eller äldre, som förstår talad och skriven svenska, som diagnosticerats med bröstcancer och har avslutat primärbehandling samt har pågående antiöstrogenbehandling.
  • Är indelad i två delar; först en intervjustudie riktad till kvinnor med bröstcancer i Uppsala som får antiöstrogenbehandling. Därefter en större, enkätbaserad studie där urvalet sker via det Nationella Kvalitetsregistret for Bröstcancer, INCA. Kvinnorna kommer att bjudas in via brev och enkäten besvaras sedan via internet.

Positivt CHMP-utlåtande för Venclyxto för AML

AbbVie får positivt CHMP-utlåtande för Venclyxto (venetoklax) som kombinationsbehandling för patienter med nydiagnosticerad akut myeloisk leukemi, AML

  • Det positiva CHMP-utlåtandet är baserat på data från studierna VIALE-A och M14-358, som utvärderade säkerhet och effekt för Venclyxto i kombination med hypometylerande läkemedel hos vuxna nydiagnosticerade AML-patienter som inte är lämpliga för intensiv kemoterapi
  • Den utvidgade indikationen är den tredje i raden av positiva CHMP-utlåtanden och understryker den ökande nyttan av Venclyxto inom flera blodcancersjukdomar
  • AML är en svårbehandlad form av blodcancer och den vanligaste formen av akut leukemi i världen

AbbVie, ett forskande biopharmaföretag, meddelar att Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för humanläkemedel (CHMP) givit ett positivt utlåtande för Venclyxto i kombination med hypo-metylerande läkemedel för behandling av vuxna nydiagnostiserade AML-patienter, som inte är lämpliga för intensiv kemoterapi. Det positiva CHMP-utlåtandet är en vetenskaplig rekommendation till Europeiska kommissionen gällande godkännande för marknadsföring. Europeiska kommissionen förväntas fatta ett slutgiltigt beslut under första halvåret 2021.