Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Tid:
18:00 – 19:30
Missa inte denna unika möjlighet att ta del av den senaste kunskapen om medicinsk nutrition under cancerbehandling.
Möt de ledande nordiska experter inom nutrition och cancer som delar med sig av nya Expert opinion paper – en praktisk guide för införande av medicinsk nutrition för bättre effekt och prognos av behandlingen av cancer.
Du ges möjlighet att ställa frågor och få svar på varför och hur man implementerar medicinsk nutrition som en del av behandlingen av cancer.
Hareth Nahi och Muhammad Kashif vid institutionen för medicin, Huddinge. Foto: Ulf Sirborn
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt användningen av en låg dos av venetoklax, ett experimentellt läkemedel, för behandling av cancersjukdomen multipelt myelom hos patienter som fått återfall efter standardbehandling. Resultaten publiceras i American Journal of Hematology och ger nytt hopp för behandling av multipelt myelom.
Multipelt myelom (MM) är en heterogen cancersjukdom som består av olika distinkta subtyper och står för nästan 20 procent av de dödsfall som orsakas av blodrelaterade sjukdomar. Behandlingen av denna sjukdom har förbättrats under de senaste decennierna, men vissa patienter fortsätter att uppleva flera återfall, vilket bidrar till för tidiga dödsfall. Forskare vid Karolinska Institutet har nu undersökt effekten och säkerheten av 400 mg venetoklax dagligen, ett läkemedel som för närvarande används för att behandla olika typer av leukemi, hos 25 kraftigt förbehandlade patienter med MM eller AL-amyloidos, en sjukdom associerad med plasmacellsdyskrasi. Behandlingen visade sig vara effektiv, med lindriga hanterbara biverkningar och inga relaterade dödsfall.
– Studien visar att valet av lågdosbehandling med venetoklax var avgörande för att minska biverkningarna av läkemedlet utan att äventyra fördelarna med venetoklax med avseende på behandlingssvar och överlevnad, säger artikelns försteförfattare Hareth Nahi, överläkare och docent vid Centrum för hematologi och regenerativ medicin på institutionen för Medicin i Huddinge, Karolinska Institutet.
Studien omfattade totalt 25 patienter, 17 med MM och 8 med AL-amyloidos, som hade blivit resistenta mot standardbehandlingen med tiden, vilket resulterade i en mer aggressiv sjukdom. Patienterna hade även en kromosomavvikelse som kallas t(11;14). Studien visar att behandlingen med en låg dos av venetoklax var effektiv hos 44 procent av alla patienter, 71 procent i undergruppen med AL-amyloidos och 33 procent i undergruppen med MM. Även om 20 patienter (80 procent) fick biverkningar, var dessa i samtliga fall hanterbara och inga dödsfall relaterade till behandlingen med venetoklax observerades. Den dominerande biverkningen var illamående, vilket observerades hos 32 procent av patienterna.
Hareth Nahi och Muhammad Kashif, korresponderande författare från institutionen för medicin, Huddinge, och övriga involverade forskare från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, etablerade också en enkel metod för att förutsäga behandlingssvaret på venetoklax upp till en nivå av 91 procents specificitet. Denna metod kan användas för individanpassad behandling och det skulle vara enkelt att implementera den på patologiavdelningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, enligt forskarna.
Studien har finansierats av Cancerfonden.
Low dose venetoclax as a single agent treatment of plasma cell malignancies harboring t(11;14).
Nahi H, Kashif M, Klimkowska M, Karvouni M, Wallblom A, Gran C, Hauenstein J, Frengen N, Gustafsson C, Afram G, Uttervall K, Lund J, Månsson R, Wagner AK, Alici E
Am J Hematol 2021 Apr;():
NT-rådet rekommenderar användning av Darzalex i första linjens behandling för patienter med multipelt myelom som inte är lämpliga för högdosbehandling
NT-rådet rekommenderar regionerna att använda Darzalex (daratumumab) i kombination med bortezomib, melfalan och prednison (VMP) för patienter med multipelt myelom där högdosbehandling inte planeras. Janssen, en del av Johnson & Johnson, meddelar att NT-rådet har publicerat en uppdaterad rekommendation och sammanvägd bedömning till regionerna avseende behandling med Darzalex vid multipelt myelom.1
Den uppdaterade rekommendationen från den 11 maj innefattar följande:
NT-rådets uppdaterade rekommendation för Darzalex är mycket glädjande, eftersom det innebär en ny behandlingsmöjlighet för en patientgrupp med multipelt myelom där högdosbehandling och stamcellstransplantation inte är lämpligt, säger Martin Johansson, Medicinsk chef, Janssen Sverige.
NT-rekommendationen baseras på resultat från fas 3-studien ALCYONE, som visade en signifikant förbättring av både progressionsfri överlevnad och total överlevnad (OS) för patienter som behandlades med Darzalex + VMP jämfört med patienter som fick enbart VMP. Risken för sjukdomsprogression eller död minskade med 58 % för patienter behandlade med DVMP jämfört med VMP (HR=0,42; 95 % CI: 0,34; 0,51; p<0,0001). Behandling med DVMP visade en signifikant fördel i total överlevnad, motsvarande 40 % minskad risk för död hos patienter som fick DVMP jämfört med VMP (HR=0,60; 95 % CI: 0,46; 0,80; p<0,0003). Inga nya säkerhetssignaler observerades vid längre uppföljning.2
NT-rådets rekommendation till regionerna är1:
Referenser
Patienter med neuroendokrin tumör i bukspottkörteln, som genomgått upprepade cytostatikabehandlingar, kan på ett säkert sätt erbjudas målstyrd strålbehandling med Lutetium-177. Det framgår av en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Bilden visar hur utbredningen av levermetastaser minskar under pågående radionuklidterapi med Lutetium-177.
Katarzyna Fröss-Baron
– Resultaten visar att det är säkert att ge radionuklidterapi med Lutetium-177 också till patienter med neuroendokrin tumör i bukspottkörteln som tidigare har genomgått cytostatikabehandling. Dock är överlevnaden efter Lutetium-177-terapi kortare efter flera linjers cytostatika än om man bara fått en linjes behandling, säger Katarzyna Fröss-Baron, överläkare och forskare inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Neuroendokrina tumörer, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. De är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. NET sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever. De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men viss ärftlighet förekommer framförallt när sådana tumörer utgår från bukspottkörteln.
Den enda botande behandlingen är operation. Om tumören spritt sig finns behandling med somatostatin-analoger som minskar hormonsymtom, cellgifter, mediciner som hämmar blodkärlsförsörjning till tumörerna samt så kallad målsökande strålbehandling med Lutetium-177. Lutetium-177 är kopplat till en somatostatin-analog och när det sprutas in i blodbanan fäster det sig på tumörcellerna som utsätts för en hög stråldos med acceptabla stråldoser till de normala vävnaderna.
– Fördelen med Lutetium-177-behandling jämfört med traditionell strålbehandling är att man kan behandla spridda cancerceller i hela kroppen. Sedan 2010 har vi behandlat runt 900 patienter på Akademiska vilket motsvarar 70-80 patienter per år, berättar Katarzyna Fröss-Baron.Den aktuella forskningsstudien inkluderar ett 100-tal patienter med spridd bukspottkörtel-NET.
– I regel behandlas dessa patienter först med en eller flera sorters cytostatika. Tidigare har det varit oklart om cellgifterna har gjort patienterna sämre ställda att klara av Lutetium-177-behandlingen. Den nya forskningsstudien visar emellertid att Lutetium-177-behandlingen är säker och effektiv även om man har genomgått flera linjers cellgiftbehandling, men överlevnaden är kortare om man fått fler än en linje cellgifter, avslutar Katarzyna Fröss-Baron.
FAKTA: Neuroendokrina tumörer – ett av fyra Centres of Excellence på Akademiska
Olle Björk överräckte stipendiet till Catharina Kumlien under Barncancerfondens årsmöte lördagen den 8 maj.
Sedan 2010 kan barn med obotliga sjukdomar få specialiserad vård sin sista tid i livet. Detta tack vare chefssjuksköterskan Catharina Kumlien som tog initiativet till Nordens första och Sveriges enda barnhospice, Lilla Erstagården. Nu är hon en av tre stipendiater som prisas för sina insatser för barn med cancer.
– Catharina insåg att barn som inte kommer överleva sin sjukdom behöver en annan typ av vård än vad som kan erbjudas på en vanlig vårdavdelning. Genom envist arbete lyckades Catharina inviga Lilla Erstagården 2010. Sedan dess har verksamheten utvecklats och etablerats och det vårdbehov som fanns har till en stor del kunnat täckas genom Catharinas insatser, säger Olle Björk, professor i barnonkologi och tidigare generalsekreterare på Barncancerfonden.
För sin insats att ge barn bättre vård i livets slutskede tilldelas Catharina Kumlien, tidigare chefssjuksköterska vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Olle Björks stipendium för berömliga insatser i arbetet för barn med cancer. Priset delas varje år ut till en eller flera personer som på något sätt utmärkt sig i sitt engagemang för barn med cancer.
– Jag är otroligt glad för detta. Jag insåg att något behövde göras för de allra svårast sjuka barnen och det ledde så småningom till Lilla Erstagården. På ett hospice är tid den största medicinen. Det ska finnas tid att ta hand om barnet, om föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar och klasskompisar. Och det ska finnas tid att få ha roligt, för det ska man få ha – även när man ligger för döden, säger Catharina Kumlien.
Kumlien är en av tre personer som får ta emot årets Olle Björks stipendium; Torben Ek, överläkare och barnonkolog vid Barncancercentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, prisas för sina insatser att säkerställa en jämlik vård genom ett nationellt vaccinationsprogram för barn med cancer samt genom att skapa mötes- och kunskapsforum för landets barnonkologer. Camilla Häger, kontaktsjuksköterska specialiserad inom barnonkologi vid Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås tilldelas Olle Björks stipendium för sitt arbete med att ta fram en metodhandbok för tillvägagångssätt i behandlingen av barn med cancer.
Priset delades ut under Barncancerfondens livesända årsmöte lördagen den 8:e maj.
Catharina Kumlien, tidigare chefssjuksköterska
”Catharina Kumlien insåg tidigt att Sverige saknade den specialvård som behövs för att kunna ta hand om barn med svåra kroniska tillstånd och barn med obotliga cancersjukdomar. Hon gjorde en grundlig analys, inledde ett samarbete med Stockholms Läns Landsting och engagerade samtliga politiska partier. Efter ett flerårigt arbete kunde Lilla Erstagården, Sveriges första barnhospice, invigas år 2010 i närvaro av Hennes Majestät Drottningen. För Catharina Kumliens arbete med att etablera Lilla Erstagården tilldelas hon 25 000 kronor från Olle Björks stipendiefond.”
Camilla Häger, kontaktsjuksköterska specialiserad inom barnonkologi
”Camilla Häger har på ett enastående sätt bidragit till en säkrare vård för barnen men också till ökad säkerhet i arbetet för samtliga personalgrupper. Camilla har skrivit en lättbegriplig handbok som systematiskt behandlar såväl vård som medicinska aspekter inom barnonkologin – ett imponerande arbete som är en ledstjärna många år framåt. Camilla Häger tilldelas därför 50 000 kronor från Olle Björks stipendiefond.”
Torben Ek, överläkare och barnonkolog (Foto: Eva Nordin)
”Torben Ek har på många sätt bidragit till den struktur och det samarbete som idag finns inom barncancervården. Han har medverkat till att den komplicerade frågan om vaccinationer under och efter cytostatikaterapi fått ett nationellt vårdprogram. Han har organiserat ett samarbete mellan barncancerenheterna som resulterade i ett nätverk som är unikt inom barnonkologin och vården. Han är även ordförande i Vårdplaneringsgruppen för solida tumörer hos barn. För sina insatser tilldelas Torben Ek 25 000 kronor från Olle Björks stipendiefond.”
Olle Björk har behandlat tusentals barn under sina närmare 40 år i barncancervårdens tjänst. När han år 2015 lämnade sitt uppdrag som generalsekreterare på Barncancerfonden för att gå i pension inrättades ett stipendium, Olle Björks stipendium för berömliga insatser i arbetet för barn med cancer, om totalt 100 000 kronor per år.
