Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Emmanuelle Charpentier mentor för forskarsatsning i Umeå

Umeå universitet inrättar ett postdoktorprogram inom Life science-forskning för att attrahera framstående unga forskare och stimulera till spjutspetsforskning. Mentor för det nya programmet blir ingen mindre än nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier som upptäckte den så kallade gensaxen under sin tid som forskare i Umeå.

Emanuelle Charpentier

– Vi är mycket glada att med Emmanuelle Charpentiers hjälp kunna fortsätta satsningen på forskning i toppklass inom ett område där Umeå har placerat sig på världskartan, säger Umeå universitets rektor Hans Adolfsson.

Postdoktorprogrammet Excellence by Choice siktar på att under en femårsperiod rekrytera 17 nya postdoktor-forskare, det vill säga forskare som har disputerat, till Umeå. Forskningen blir inom livsvetenskap, Life science. Syftet är att skapa nya samarbeten för att stärka forskningen inom livsvetenskap och att lyfta fram en ny generation forskare.

Professor Emmanuelle Charpentier, mottagare av 2020 års nobelpris i kemi, blir beskyddare och mentor för det nya programmet. Hon leder idag forskning i Berlin men är knuten till Umeå universitet bland annat som medicine hedersdoktor. Det var under hennes tid som forskare i Umeå som hon gjorde sin banbrytande och prisbelönta upptäckt av den så kallade gensaxen CRISPR/Cas9.

Programmet ska attrahera excellenta unga forskare till Umeå, uppmuntra nya synergier och samarbeten inom livsvetenskap med fokus på molekylär och translationell forskning samt stärka internationellt konkurrenskraftig forskning. Postdoktorerna kommer att finansieras via stipendier och medel för projektkostnader. Bidrag till karriärutveckling ingår också i programmet, liksom aktiviteter för att stärka nätverk och samarbeten i den akademiska världen.

Programmet kan ses som en fortsättning på den postdoktorsatsning som inleddes 2015 när en donation från Kempestiftelserna och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gjorde det möjligt för Umeå universitet att inrätta Emmanuelle Charpentiers jubileumspris. Priset förvaltas av MIMS, laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, i form av The MIMS Excellence by Choice Postdoctoral Programme. Det har gett möjlighet att erbjuda flera unga forskare plats som postdoktorer vid Umeå universitet.

Även detta nya Excellence by Choice-program finansieras till stor del med donationer från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Kempestiftelserna samt med finansiering direkt av Umeå universitet.

För mer information, kontakta gärna
Yaowen Wu
Föreståndare, Umeå centrum för molekylär forskning, UCMR
Telefon: 090-786 55 31
E-post: [email protected]

Ove Nilsson
Förståndare, Umeå Plant Science Center
Telefon: 090-786 84 87
Mobil: 070-286 90 82
E-post: [email protected]

Danderyds sjukhus optimerar cancerpatienter fysiskt och psykiskt inför operation − hoppas minska risken för komplikationer och återfall

I ett nytt forskningsprojekt vid Danderyds sjukhus undersöks hur patienter på bästa sätt kan förberedas fysiskt och psykiskt inför en tjocktarms- eller ändtarmscanceroperation. Forskningsteamet hoppas kunna minska risken för allvarliga komplikationer och senare återfall av cancer.

Tjocktarms- eller ändtarmscancer, även känt som kolorektal cancer, är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. En majoritet av patienterna opereras med syfte att bli friska från sjukdomen, men komplikationer efter kirurgi är vanliga, innebär långa vårdtider och ökar risken för senare återfall av cancer. Optimering av fysisk och psykisk funktion innan kirurgi kan minska risken för komplikationer och ge en snabbare återhämtning.

− En standardiserad form för hur optimering ska utföras finns inte idag, därför startar vi på Danderyds sjukhus ett optimeringscentrum där patienter i väntan på kirurgi erbjuds optimerande åtgärder. Denna behandlingsform har inte prövats tidigare och vi vill därför undersöka effekten i en randomiserad studie, säger Ulf O Gustafsson, docent, överläkare och forskningsledare på kolorektalsektionen, Kirurgi och Urologi vid Danderyds Sjukhus.

Samtliga patienter med kolorektal cancer som utreds för kirurgi erbjuds deltagande i studien. Ett slumpmässigt urval av drygt 500 patienter sker till en interventionsgrupp där patienterna optimeras, alternativt till en kontrollgrupp där patienter förbereds inför kirurgi enligt nuvarande rutiner. I interventionsgruppen möts patienten av ett forskningsteam bestående av läkare, sjuksköterskor, dietister, farmaceuter och fysioterapeuter, och ges behandling för eventuella befintliga sjukdomar, undernäring, överkonsumtion av alkohol och tobak, genomgår ett träningsprogram och får psykosocialt stöd inför operationen.

− På Danderyds Sjukhus har vi ett av Sverige största centra för kolorektal cancerkirurgi med korta utrednings- och vårdtider. Genom detta forskningsprojekt vill vi nå ännu bättre resultat genom att utnyttja tiden innan operation för multimodal optimering. Om optimering inför kirurgi minskar komplikationer och förkortar vårdtider kommer modellen att kunna användas också av andra opererande specialiteter. Detta skulle innebära en stor förbättring för sjukvården i stort, säger Ulf O Gustafsson.

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Ulf O Gustafsson, Docent, Överläkare, forskningsledare kolorektalsektionen, verksamhetsområde Kirurgi och Urologi, Danderyds Sjukhus, 08-123 565 91, [email protected]

Presstjänsten Danderyds sjukhus, 08-123 562 77, [email protected]

Första laserablationen av hjärntumör vid Universitetssjukhuset i Linköping

Den första laserablationen av en hjärntumör har genomförts vid neurokirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Den nya metoden ger skonsammare behandlingar och kortare sjukhusvistelse för patienter med små hjärntumörer och svår epilepsi i Sydöstra sjukvårdsregionen.

Universitetssjukhuset är det tredje sjukhuset i landet som inför behandlingen. Den första patienten i Sydöstra sjukvårdsregionen behandlades vid Universitetssjukhuset i Linköping den 30 september. Tekniken som även kallas Laser Interstitial Thermal Therapy (LITT) innebär att vävnad destrueras genom uppvärmning, med hög precision.
– Metoden lämpar sig för små tumörer, men kan även användas vid andra förändringar, inte minst som alternativ till öppen kirurgi vid besvärlig epilepsi. Det blir endast ett stygn i skalpen och man kan som regel återvända hem dagen efter, säger Per Karlsson, neurokirurg vid neurokirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.

Robotteknik navigerar till behandlingsmålet
Behandlingen har blivit möjlig genom utvecklingen av ny magnetkamerateknologi i kombination med stereotaktiska tekniker. Genom ett litet borrhål om 3,2 millimeters diameter i skallbenet förs en laserkateter in till behandlingsmålet med mycket hög precision, genom så kallad stereotaktisk teknik. Det kan liknas vid ett GPS-system där robottekniken navigerar till behandlingsmålet, säger Per Karlsson. Själva behandlingen görs sedan inne i MR-kameran när lasern aktiveras.
– Med MR-termografi kan man i realtid följa och kontrollera värmen och därmed vävnadsskadan för att åstadkomma en exakt behandling som täcker målet samtidigt som man kan undvika skador till omgivningen.

Fler förändringar kan behandlas
Större förändringar kan inte behandlas med laserablation. Däremot kan metoden bli ett tillskott för att behandla fler typer av mindre förändringar som annars skulle ha varit svåra att operera på grund av sitt läge, eller tumörer som tidigare är strålade eller är mindre strålkänsliga.

Ny operationssal ger effektiva flöden
Metoden för laserablation har använts ett fåtal år internationellt för behandlingar i hjärnan. Sedan ett par år finns den i Sverige, vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
– Här i Linköping har vi etablerat metoden med en effektiv och smidig process och en närmast sömlös logistik. Detta tack vare vår nya operationssal med en intraoperativ magnetkamera och de senaste teknikerna för neuronavigation och robotassisterad stereotaktisk teknik, säger Per Karlsson.

DOAC MANAGEMENT IN VTE PATIENTS WITH CANCER

Patienter med cancer har ökad risk för både trombos och blödning.

Vid detta globala webbinar belyses behoven hos denna patientgrupp liksom insikter från studier om antikoagulantia och nya riktlinjer. En interaktiv diskussion kommer fokusera på hur vi praktiskt kan optimera omhändertagande och kliniskt utfall.

15 november 12.00-13.15 och 16 november 19.00-20.15

För mer information och anmälan klicka här

Effektivast att två kirurger opererar bort binjurar vid sällsynt syndrom

Ektopisk Cushing’s syndrom är en sällsynt sjukdom där en neuroendokrin tumör utsöndrar ett hormon som triggar binjurarna att producera för mycket kortisol. När tumören är spridd och inte kan opereras, blir det allt vanligare att båda binjurarna tas bort. En klinisk forskningsstudie på Akademiska sjukhuset visar att den bästa metoden är när två kirurger opererar parallellt på varsin sida.

– Eftersom patienterna är väldigt sjuka och i behov av akut minskning av kortisolnivåer för att man ska kunna behandla tumören, är ett smidigt och snabbt operationsförlopp med lägre komplikationsrisker och kortare återhämtningstid väldigt viktigt. Vår studie visar att två kirurger som opererar parallellt på varsin sida ger bästa resultat: mindre komplikationer efter operation samt kortare operationstid, säger Ieva Lase, läkare och doktorand inom onkologisk endokrinologi vidAkademiska sjukhuset/ Uppsala universitet.

Studiens fokus har varit den ovanliga sjukdomen Ektopisk Cushing’s syndrom, som utvecklas hos patienter med neuroendokrina tumörer i lungor eller bukspottskörtel. Syndromet förekommer i mindre än ett fall per miljon människor per år. Tumörerna utsöndrar ACTH, ett hormon som triggar binjurarna att producera för stora mängder kortisol. Höga kortisolnivåer i blodet i kombination med tumörsjukdomen gör att patienterna är mycket sjuka och ofta behöver intensivvård.


Ieva Lase, läkare och doktorand inom onkologisk endokrinologi vid Akademiska sjukhuset/ Uppsala universitet

– Vården av patienterna är mycket komplicerad och kräver stor kunskap inom området. Ännu saknas forskning som omfattar stora patientgrupper. Det är viktigt att utvärdera olika behandlingar och metoder för att kunna ge patienterna den bästa vården, framhåller Ieva Lase.

Minskningen av de höga kortisolnivåerna kan göras på olika sätt. Om tumören inte har spridit sig så är operation av modertumören den bästa behandlingen, enligt Ieva Lase. Vid spridd tumör kan man antingen försöka minska kortisolnivåerna med läkemedel eller operera bort båda binjurarna.

Tidigare opererades dessa patienter med öppen kirurgi vilket innebar stora snitt, lång operationstid, större blodförlust, högre antal komplikationer och längre tid på sjukhuset. Sedan 90-talet använder man titthålskirurgi där den mest populära metod är med patient liggandes på mage. Med denna metod kan man nå båda binjurar samtidigt, utan att vända patient från sida till sida.

– De läkemedel som används för att sänka kortisolnivåerna ger ofta svåra biverkningar och det kan ta tid tills de ger effekt. Ofta är dessa patienter mycket dåliga, man har bråttom för att börja behandla själva tumören med till exempel cellgifter varför borttagning av båda binjurar blir en allt vanligare åtgärd, förklarar Ieva Lase och fortsätter:

– Tillvägagångssättet att två kirurger opererar parallellt på varsin sida används redan på Akademiska sjukhuset och andra högspecialiserade kliniker i Sverige. Eftersom våra resultat visar på fördelarna med denna operationsmetod kan den komma att bli mer populär också i andra länder, avrundar Ieva Lase.

Fakta: Centres of Excellence på Akademiska sjukhuset

  • Inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
  • Idag har sjukhuset fem Centres of Excellence; inom neuroendokrina tumörer, neurotrauma, inflammationer, typ 1-diabetes och aorta.
  • Fokus för CoE neuroendokrina tumörer är högspecialiserad utredning, behandling, uppföljning och forskning. Läs mer.