Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

ALLT VAD I VILJEN ATT MÄNNISKORNA SKOLA GÖRA EDER

I Jesu Bergspredikans (Matt. 5–7) sista del ges den så kallade Gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem” (Matt. 7:12). Det är dock en grundläggande etisk princip som återfinns inom många religioner samt filosofiska och etiska läror. Den äldsta nedtecknade varianten lär härstamma från Konfusius, cirka 500 år före Kristus: ”Gör intet mot andra vad du inte vill att de skall göra mot dig” (Analekterna 15:23). Motsvarande tänkande återfinns i alla de stora religionerna.

Immanuel Kant (1724–1804) uttryckte det i Kaliningrad som ”Handla endast efter den maxim om vilken du samtidigt kan vilja att den upphöjdes till allmän lag.”Principen har haft mycket stort inflytande på moralfilosofin efter Kant, men har också utsatts för kritik. Enligt Kant räcker det inte med att handlingen står i överensstämmelse med plikterna. Dessutom måste den vara motiverad av pliktkänsla för att vara moraliskt riktig. Inom sjukvården har vi oftast inte mycket tid för att diskutera moralfilosofi, men om vi gör det drar vi ofta till med Jesu gyllene regel eller Kants kategoriska imperativ. Det är enkla, klara regler som är lätta att förstå och sympatisera med, inte minst eftersom de utgår från den egna personens preferenser och således inte kräver någon argumentation gentemot det egna jaget. Vid närmare eftertanke kan emellertid detta också vara en svaghet eftersom de flesta av oss idag snarare anger att vi ska handla enligt den personcentrerade vårdens principer.

PERSONCENTRERAD VÅRD
Uttrycket ”personcentrerad vård” kommer från början som en reaktion på 1990-talets önskan om effektivitet genom storskalighet och industriellt tänkande inom sjukvården. Organisationen – som självfallet skulle vara för de sjukas bästa, men då snarare för de samlade sjukas bästa och inte nödvändigtvis den enskilde sjukes bästa – blev då vägledande och ännu idag talar man om ”flöden” av patienter när man organiserar sjukvård med förhoppningen att majoriteten av de sjuka ska kunna pressas in i vårdprogram och sjukvårdsrutiner.

Personcentrerad vård är idag ett internationellt erkänt begrepp som kan och bör tillämpas brett och inom många discipliner som har med människors vård och omsorg att göra. Samtidigt ska ett varningens finger höjas för att den blivit alltför brett definierad i vissa sammanhang respektive att den ibland omdefinierats nästan sekteristiskt till att betyda något som en liten yrkesgrupp eller vårdplanerare tycker är rätt. Den tveklöst goda klangen av begreppet ”personcentrerad vård” används då för att legitimera även mer begränsade och kanske tveksamma tillämpningar.

Kärnan i begreppet måste emellertid vara att diagnostiken och behandlingen av en sjukdom eller ett symtom måste utgå från patienten och inte från sjukvårdsorganisationen. Det innebär att den sjuke (”patienten”) då först och främst ses som en person med unika behov, erfarenheter och mänskliga resurser. En patient får således inte objektifieras till en sjuk kropp, ett symtom eller en diagnos. I vården och litteraturen används begreppen patientcentrerad, patientfokuserad och även klientcentrerad för att betona att vården dessutom ska planeras i samförstånd med patienten eller ”personen med ohälsa” samt att vårdrelationen ska bygga på partnerskap mellan vårdare och patient. Personcentrerad vård innebär därigenom en övergång från en modell där patienten är den passiva mottagaren av en medicinsk åtgärd, och där fokus för många vårdyrken är på patientens behov i stället för på resurser, till en modell där en överenskommelse görs med patienten, och ofta i samarbete med anhöriga, som aktivt deltagande i planering och genomförande av den egna vården (både i sluten- och öppenvård samt akut och palliativ vård) och rehabiliteringen. Delaktighet är en grundläggande aspekt i personcentrerad vård och innebär
bland annat att det finns utrymme för den vårdsökande att uttrycka frågor och eventuell oro.

För den som länge arbetat inom sjukvård är det då lätt att inse svårigheterna att överföra dessa teorier till ett praktiskt förhållningssätt där läkaren, sjuksköterskan och andra medicinskt utbildade har oerhört mycket större medicinska kunskaper och erfarenheter än den sjuke (och dess anhörige), vilket gör att möjligheterna till överenskommelser inte sker på jämbördiga villkor. Riskerna är därför stora att delaktigheten bara blir en chimär, i synnerhet som det finns ett värde i att patienten faktiskt upplever att exempelvis läkaren har en stor kunskap som patienten vill dra nytta av.

Läs hela artikeln

Mycket kroppsfett ökar risk för cancer i matsmältningsorganen

Fetma ökar risken för cancer i matsmältningsorganen och det är mängden kroppsfett snarare än personens storlek som är den främsta fetmarelaterade riskfaktorn för dessa cancertyper. Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften PLOS Medicine av forskare vid universitetet i Cambridge och Karolinska Institutet. Här beskriver docent Susanna C. Larsson kunskapsläget på det högintressanta området.

Fetma är en global epidemi.1 År 2020 uppgav 52 procent av Sveriges befolkning över 15 år övervikt (BMI 25- 29,9 kg/m2) eller fetma (BMI ≥30 kg/m2).2 Observationsstudier har visat att övervikt och fetma är förenat med ökad risk för många sjukdomar, bland annat typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer, med tydligast samband för cancer i matsmältningsorganen, livmoder, äggstockar och njurar.1, 3, 4 En begränsning med observationsstudier på kopplingen mellan BMI och sjukdomar är att dessa studier inte kan fastställa orsakssamband (kausalitet) på grund av att det inte går att utesluta att sambanden drivs av förväxlingsfaktorer. BMI är till exempel kopplat till utbildningsnivå2 samt sämre kostvanor och fysisk inaktivitet som påverkar risken att drabbas av sjukdomar, inklusive cancer.3

Huvudsyftet med denna studie var att använda den epidemiologiska analysmetoden mendelsk randomisering för att undersöka för vilka cancerformer det finns ett orsakssamband mellan BMI och cancerrisk.5 Eftersom BMI inte tar hänsyn till hur stor andel av kroppsmassan som består av fett respektive fettfri kroppsmassa (kroppsvatten, ben, muskler och organ) undersöktes även orsakssamband mellan fettmassa och fettfri kroppsmassa och cancerrisk. Slutligen studerades orsakssamband mellan kroppslängd och cancerrisk då tidigare observationsstudier har visat att långa individer har ökad risk för cancer.3

METOD – STUDIEDESIGN
Denna studie använde den epidemiologiska analysmetoden mendelsk randomisering för att undersöka orsakssamband mellan kroppsstorlek och kroppsfett och cancerrisk. I en mendelsk randomiseringsanalys används genvarianter som påverkar nivåerna av en eventuell riskfaktor eller benägenheten att vara exponerad för riskfaktorn (till exempel benägenhet att ha högt BMI) som objektiva markörer för riskfaktorn. 6, 7 Personer med många genvariationer som leder till högre BMI väger i snitt mer än personer med få sådana genvariationer. Eftersom genvarianter fördelas slumpmässigt när de förs vidare från föräldrar till barn finns det oftast ingen koppling mellan genetisk benägenhet att ha ett högt BMI och att ha dåliga kostvanor eller att vara fysiskt inaktiv. En mendelsk randomiseringsstudie liknar således en randomiserad kontrollerad studie där andra riskfaktorer fördelas lika mellan grupperna när deltagarna slumpmässigt tilldelas olika behandlingsmetoder (figur 1). Därmed minimeras effekten av förväxlingsfaktorer.

Mendelsk randomisering undviker även omvänd kausalitet som kan vara ett problem i studier på kroppsvikt och cancerrisk då kroppsvikten vanligtvis påverkas av förekomsten av cancer eller av cancerbehandlingen.

Läs hela artikeln

Världens första fotonräknande datortomograf baserad på kiselteknik

Svensk innovativ teknik från Kungliga Tekniska Högskolan testas i en klinisk forskningsmiljö på Bioclinicum, Karolinska Universitetssjukhuset. Bättre bildkvalité och lägre strålningsdos kan förbättra diagnostiken på en rad områden, bland annat för cancer och hjärt- kärlsjukdomar.

 

Studiedeltagare i spektral c.
Fotograf: Sanne Jonsson

Fotonräknande datortomografer kan, till skillnad från vanliga datortomografer, mäta energin för varje röntgenstråle i hela spektrumet av strålning. Det ökar kontrasten i bilden och gör att man kan ta bort det så kallade elektroniska bruset, vilket gör det möjligt att särskilja vävnader på ett bättre sätt och minska strålningsdosen.

Datortomografens detektor som räknar fotonerna är unik och har tagits fram av Mats Danielsson, professor vid KTH. Till skillnad från andra detektorer är den gjord av kisel vilket är det renaste materialet och den bästa lösningen för datortomografer i klinisk miljö.

Staffan Holmin, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid ME Neuroradiologi på Karolinska Universitetssjukhuset, leder den kliniska prövning som ska testa och optimera tekniken.
– Vi genomför nu en pilotstudie och är först i världen med att testa den här tekniken, vilket vi är väldigt stolta över. Det känns bra att vi är utvalda. Den internationella konkurrensen från de bästa universiteten är hård och många var intresserade av att genomföra studien, förklarar Staffan.

Tekniken har ett mycket brett användningsområde där flera olika organsystem kan avbildas. I studien jämförs bilderna från studiedeltagarnas undersökningar med bilder som tagits med vanliga datortomografer. Studien ger även ett större bildmaterial som används till vidare bildbehandlingsoptimering.

– Efter pilotstudien följer fler kliniska prövningar med större antal deltagare och ytterligare optimering av bildkvalitén innan tekniken kan införas i vården, säger Staffan.

Projektet är ett resultat av nära samarbeten mellan hälso- och sjukvården, akademi och näringsliv. Det tvärvetenskapliga centrumet MedTechLabs som finansieras av Region Stockholm, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan, har spelat en särskilt viktig roll.

Cancervacciner – fokus på T cellernas roll för att bekämpa cancer

Tid: 12:10 – 12:50

Immunterapier är på frammarch och kontrollpunktshämmare, terapeutiska antikroppar har en roll som förstärker ett existerande immunsvar mot olika typer av tumörformer. Dessa kontrollpunktshämmare som målsöker PD1 och PDL1 har numera en självklar plats i behandlingen av patienter med olika typer av tumörsjukdomar. Avgörande för deras effekt är dock att T cellerna både behöver aktiveras mot delar av tumören (mot olika antigen/proteiner som tumören uttrycker) men också att de ska infiltrera tumören och väl där fortsatt bibehålla sin aktivitet så att de kan målsöka och eliminera cancerceller.

För mer info och anmälan klicka här!

Cancerforskare på Akademiska tilldelas innovationspris

Peter Nygren och Rolf Larsson, båda läkare vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, har tilldelats årets innovationspris Hjärnäpplet från Uppsala universitet. De får priset för att under lång tid ha arbetat med hela kedjan från grundforskning till innovation och bättre cancerbehandling för patienter.

Rolf Larsson, överläkare vid avdelningen för klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset och professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet

– Vi är glada och tacksamma för att vår translationella forskningslinje, från molekyl till människa, uppmärksammas med detta pris. Vi har tidigt satsat på att använda storskaliga cellbaserade metoder och olika modellsystem för att hitta och karaktärisera möjliga nya cancerläkemedel i syfte att till slut kunna undersöka deras effekt i patienter”, säger Rolf Larsson, överläkare vid avdelningen för klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset och professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Han och Peter Nygren har ett mångårigt, nära forskningssamarbete inriktat mot på precisionsmedicinsk cancerbehandling och utveckling av nya cancerläkemedel.

Peter Nygren, överläkare vid sektionen för onkologi, blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset, och professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet

– Steget från upptäckter i laboratoriet till kliniska studier på patienter är långt och svårt med stor risk för misslyckanden och det kräver både stort finansiellt stöd och hjälp med genomförandet. Vad gäller det senare har vi haft stor nytta av Uppsala Clinical Research Center (UCR) och blod och tumörsjukdomars lokala organisation för kliniska prövningar, den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten (KFUE), säger Peter Nygren, överläkare vid sektionen för onkologi, blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset, och professor vid institutionen för im­munologi, genetik och patologi, Uppsala uni­versitet.

Innovationspriset delas även med docent Joachim Gullbo, som varit en nyckelperson bakom de upptäckter som nu uppmärksammas. Han är numera verksam i USA, men var tidigare läkare och verksamhetschef vid onkologkliniken, Akademiska sjukhuset. Joachim Gullbo är specialistläkare i både klinisk farmakologi och onkologi och bedriver fortfarande forskning vid institutionen för medicinska vetenskaper i samarbete med Rolf Larsson och Peter Nygren

Motiveringen till årets innovationspris lyder:

”Årets innovationspris Hjärnäpplet går till tre forskare som tillsammans och under lång tid arbetat med hela kedjan från grundforskning till innovation och bättre cancerbehandling för patienter.”

Med innovation avses i detta fall den av OECD fastställda så kallade Oslodefinitionen: An ‘innovation’ is the implementation of a new or significantly improved product (good or service), or process, a new marketing method, or a new organisational method in business practices, workplace organisation or external relations.