Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ärftlig bröstcancer hos svenska patienter: patogena genvarianter och deras effekt på tumörbiologin

Tid: 12:10 – 12:50
Screening för BRCA1 och BRCA2 i ärftlig bröst- och äggstockscancer har utförts under
25 år men fortfarande kommer kontinuerligt ny kunskap som hjälper oss att tolka
betydelsen av olika varianter och hur de påverkar genernas biologi.

Mer info och anmälan

Bavencio, Keytruda och Opdivo vid avancerad njurcellscancer

NT-rådets yttrande till regionerna 2021-10-13

Rekommendation och sammanvägd bedömning

NT–rådets rekommendation till regionerna är:
• att immunterapi bör erbjudas vuxna patienter med avancerad njurcellscancer i första linjen. Kombinationsbehandling ska endast erbjudas patienter i gott allmäntillstånd  utan större komorbiditet. Beroende på riskgrupp används någon av nedanstående  kombinationer:
− Vid intermediär/hög risk: i första hand Opdivo i kombination med Yervoy
− Vid låg risk samt i andra hand vid intermediär/hög risk, någon av följande: Bavencio i kombination med Inlyta, Keytruda i kombination med Inlyta eller Opdivo i kombination med Cabometyx

Läs hela rekommendationen här

Här hittar du: Sammanställning över NT-rådets rekommendationer för PD1- och PD-L1-hämmare.

Nu kan barn med cancer transplanteras på Akademiska barnsjukhuset

I mitten av oktober flyttar barnonkologen tillbaka till ingång 95 efter en tids renovering och ombyggnation. Verksamheten har nu tillgång till två rum med förstärkt ventilation vilket innebär att barn med olika former av leukemier, lymfom och myelom kan få blodstamcellstransplantation på plats.

– Det känns fantastiskt bra att kunna ge cancersjuka barn stamcellstransplantation på vår avdelning här på barnsjukhuset. Denna behandling har tidigare gjorts på hematologens vuxenavdelning här på Akademiska sjukhuset eller så har barnen skickats till andra transplanterande barncancercentra i Sverige för att sedan eftervårdas hos oss, säger Josefine Palle, sektionschef för sektionen för blod och tumörsjukdomar hos barn vid Akademiska barnsjukhuset.

De barn som kommer i fråga för behandlingen har oftast vårdats en längre period på sjukhuset innan transplantationen.

– Personalen känner familjerna och det är alltid bra med kontinuitet i vården. En blodstamcellstransplantation kräver också väldigt mycket logistik inför själva behandlingen och att då kunna styra planeringen på egen avdelning innebär detta en lättnad för oss, förklarar Josefine Palle.

De renoverade lokalerna invigdes torsdagen den 14 oktober i närvaro av bland andra sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell och sjukhusdirektör Marianne van Rooijen.

– För att rädda ett cancersjukt barn krävs långa och tuffa behandlingar. Barnen som genomgår en stamcellstransplantation är infektionskänsliga och behöver extra trygghet i omvårdnaden efter transplantationen. Det är glädjande att vi satsat på två rum som underlättar logistik och ökar tryggheten hos barnen och deras föräldrar, säger Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande i sjukhusstyrelsen.

Renovering och ombyggnation skulle ha påbörjats våren 2019, men detta blev fördröjt fram till hösten 2020 på grund av coronapandemin. Sprinklersystemet på avdelningen har gjorts om samtidigt som tre befintliga rum gjorts om till två större rum med förstärkt ventilation. Detta för att möjliggöra stamcellstransplantationer på barn med olika former av leukemier, lymfom och myelom.

Efter en stamcellstransplantation och tuff cytostatikabehandling är immunförsvaret försvagat. Patienten behöver enligt Josefine Palle vara kvar på avdelningen fyra till sex veckor beroende på hur snabbt blodvärdena återhämtar sig. För att skydda patienten mot infektioner från övriga patienter är det vanligt att man vårdas isolerat, i ett eget rum på sjukhuset, med egen dusch och toalett.

Barnavdelningen för blod och tumörsjukdomar hos barn har totalt 12 vårdplatser. I genomsnitt får man in en ny patient i veckan. En tredjedel av barnen har leukemi, varav 80 procent har akut lymfatisk leukemi.

– Överlevnaden i barncancersjukdomar har förbättrats successivt över tid. Just nu är det mycket fokus på att försöka minska på behandlingsintensiteten där detta är möjligt för att minska de biverkningar som kommer efter behandlingarna, berättar Josefine Palle och fortsätter_

– Det kommer dessutom många nya läkemedel med mer specifika behandlingsmål, så kallad precisionsmedicin som kan ge oss möjligheter att till viss del undvika traditionella cytostatika. Just nu har vi också ett stort fokus inom barnonkologin i att följa upp patienterna efter avslutad behandling för att upptäcka de olika typer av biverkningar som kan uppstå, både på kort och längre sikt, för att kunna stötta och hjälpa till både inom barnsjukvården men också efter att patienterna blivit vuxna, avrundar hon.

FAKTA: Stamceller och transplantation

  • Stamceller är celler som kan utvecklas till olika specialiserade celler i kroppen, till exempel hjärtmuskelceller, nervceller eller blodceller.
  • Stamceller finns till exempel i benmärgen. När cellerna har delat sig och mognat kan de bilda i princip alla blodets celler.
  • Vid en stamcellstransplantation kan de transplanterade stamcellerna bilda nya friska blodceller hos den som tar emot cellerna från en givare. En transplantation ges som behandling för bota patienten efter en extra tuff cytostatikabehandling, konditionering
  • Man skiljer på autolog och allogen stamcellstransplantation. Vid en autolog stamcellstransplantation tas stamceller från patientens eget blod och förs in i benmärgen. Patienten behåller då sitt eget immunsystem och syftet är att kunna ge en mycket hög dos cytostatika mot cancer, cirka tio gånger högre än vid en vanlig cytostatikabehandling. Vid en allogen tranplantation får patienten stamceller från en annan person.
  • Genom de nya cellerna får patienten ett nytt immunsystem som både blir patientens nya immunsystem och som också kan angripa tumörcellerna.

Ärr – en fotoutställning som utmanar ett tabu

År 2004 opererades Åsa Kalmér, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare, för bröstcancer. Hon tillhörde ingen återfallsgrupp men 2016 hittades en ny tumör bakom det gamla ärret och två veckor senare opererades hon igen, nu togs hela bröstet bort. Det är bakgrunden till fotoutställningen ÄRR, som 14 oktober har vernissage på museet Abecita Popkonst & Foto och därmed visas i sin helhet för första gången.

”Idén till projektet är att jag via bilden ville undersöka vad min kropp nu kunde uttrycka. Jag tänkte, det måste väl finnas någon sorts skönhet kvar i den här kroppen som jag ska leva med resten av mitt liv? Om du är man och har ett ärr så kan det vara ett tecken för pondus eller en våldsam seger av något slag. Men jag har ju också genomgått en sorts strid. Hur långt styr könens schabloner vårt sätt att se på oss själva? Jag ville krypa under lagren och våga blottlägga det sköra och kanske stötande, för ärr är inte bara oönskade märken, det är också tecken på levt liv.”, berättar Åsa Kalmér.

Resultatet är en serie bilder fulla av gränsöverskridande sinnlighet, kraft och energi som visas på Abecita Popkonst & foto från mitten av oktober.

Såväl Åsa Kalmér som hennes man Jörgen Hjerdt arbetar med gestaltande bild via film, teater och i skrivandet. Nu möttes de i ett nytt forum där Åsa använde sin erfarenhet av regi och skådespeleri och Jörgen sin erfarenhet av foto och berättande.

”Det hela började när jag och Jörgen var i vår ateljé en het sommardag. I ett halvår hade jag behandlats med cytostatika, strålning och medicin. Kroppen var medtagen.

Både Jörgen och jag gick runt med bar överkropp. Det var annorlunda att vara utan bröst på ena sidan av bröstkorgen, nästan så att jag kände mig lite androgyn. Jag bar peruk som en konsekvens av cytostatikan. Den var som ett skal att krypa in i under den perioden. Jag var förklädd. Men vem var jag nu i min nya kropp? Jörgen började fotografera mig, och vi provade olika uttryck för att hitta en gestaltning som pekade framåt.”

 

Jörgen Hjerdt säger:

”Bilderna blev ett sätt för oss att processa det vi gått igenom tillsammans. Åsas önskan fick styra. Det var viktigt att inte framställa Åsas kropp som ett offer för cancer, utan se allt det där andra; humorn, ilskan, sorgen, sensualiteten och all den energi och erfarenhet som finns i den ärrade kroppen.

Det handlade också på något vis om att estetisera ett tabu. Det kan vara ett sätt att bryta det.”

 

Utställningen ÄRR av Kalmér & Hjerdt visas på Abecita Popkonst & Foto i Borås

14 oktober 2021 – 23 januari 2022.

www.abecitakonst.se/arr/

 

För mer information vänligen kontakta:

Museichef Michaéla Faily: + 46 768 35 01 00 [email protected]

Boken om bröstcancer som är så uppskattad att den ges ut på nytt

Det saknas inte böcker skrivna av, om och för kvinnor som har haft bröstcancer. Men den nu återutgivna boken ”Bröstcancer – liv och existens” skriven av vårdforskaren Maria Arman tillsammans med tre drabbade kvinnor, sticker med sitt lite ovanliga forskarperspektiv ändå ut i mängden.
– Detta är boken dessa kvinnor saknade när de fick sin diagnos, säger Maria Arman, som följde kvinnorna under hela sjukdomsförloppet.

Boken gavs ut första gången 2008 och att den nu tretton år senare ges ut på nytt är en mycket ovanlig företeelse. Inte minst med tanke på den stora mängd böcker på samma
tema som ges ut varje år. Maria Arman, som sedan 2007 är docent i vårdvetenskap, har en enkel förklaring till återutgivningen:

– Boken är fortfarande lika aktuell. De här tre kvinnornas berättelser skulle inte vara annorlunda om de blivit sjuka idag. Vi har fått mycket bra feedback av alla som har läst den. Under åren som har gått har vi också fått många förfrågningar och önskemål om ett nytryck och i år blev det glädjande nog verklighet, säger Maria Arman, som leder forskargruppen Integrativ vård tillsammans med docent Torkel Falkenberg på Karolinska Institutet.

Forskningsprogrammet hon arbetar idag med har namnet ”Hälsa och lidande i patientens värld” och hon har ägnat många år av sitt yrkesliv åt att studera vårdandets etiska och existentiella frågor ur patientens perspektiv.

FÖRSTÅ OCH LINDRA LIDANDE
Maria Arman arbetade under många år i förlossningsvården och hon har även varit kliniskt verksam forskare på den numera nedlagda Vidarkliniken i Järna. Att förstå och lindra lidande är ett genomgående tema i hennes forskningsprojekt och hon har skrivit och medverkat i flera läroböcker, bland annat ”DEF – Det Existentiella Förbandet. Existentiellt omhändertagande efter katastrof” som bygger på forskning om personer som drabbades av tsunamin 2004.

Upprinnelsen till den aktuella boken ”Bröstcancer – liv och existens” där Åse Frank, Eva Rundqvist och Anna Gran berättar om sina upplevelser, var att de två förstnämnda fick bröstcancer samtidigt år 2005. De var bekanta med Maria Arman och eftersom de visste att hon var hälso- och sjukvårdsforskare med särskilt intresse för bröstcancer tog de kontakt med henne. Efter några träffar med givande samtal anslöt sig Anna Gran och 2006 började ”bröstvännernas” bokprojekt ta form. I den genomgående mycket välskrivna boken får varje kvinna med egna ord och på ett personligt sätt berätta om sina tankar, känslor och upplevelser från den första misstanken om cancer till diagnos och behandling – och inte minst till den ofta förbisedda och stundtals svåra tiden EFTER avslutad behandling. Efter varje kapitel följer en reflekterande sammanfattning av Maria Arman ur ett fördjupande vårdvetenskapligt perspektiv.

Läs hela artikeln