Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Opdivo + kemoterapi godkänt vid HER2-negativt avancerat eller metastaserad adenocarcinom

Europeiska kommissionen godkänner Opdivo i kombination med kemoterapi som första linjens behandling av vuxna patienter med HER2-negativt avancerat eller metastaserad adenocarcinom i magsäcken, magmunnen eller matstrupen, vars tumörer uttrycker PD-L1

  • Godkännandet baseras på positiva resultat från fas III-studien CheckMate -649.
  • Opdivo (nivolumab) i kombination med kemoterapi är den första godkända behandlingen som visar en signifikant förbättrad total överlevnad och progressionsfri överlevnad, jämfört med enbart kemoterapi hos denna patientgrupp.

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt Opdivo (nivolumab) i kombination med fluoropyrimidin- och platinabaserad kemoterapi som första linjens behandling av vuxna patienter med HER2-negativt avancerat eller metastaserande adenocarcinom i magsäcken, övergången mellan matstrupe och magsäck (GEJ) eller matstrupen, vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 5 enligt CPS-metoden (Combined Positive Score).

Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -649, som utvärderade kombinationen Opdivo och leukovorin, 5-fluorouracil och oxaliplatin (FOLFOX) eller kapecitabin och oxaliplatin (CapeOX), jämfört med enbart kemoterapi. Resultat från studien visade att Opdivo i kombination med kemoterapi gav en signifikant förbättrad total överlevnad och progressionsfri överlevnad (studiens två primära effektmått), som första linjens behandling av patienter med icke-resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande adenocarcinom i magsäcken (ventrikeln), övergången mellan matstrupe och magsäck (gastroesofageala övergången) eller matstrupen (esofagus), hos patienter med PD-L1-uttryck CPS ≥ 5. En statistisk signifikant fördel i total överlevnad (OS) för kombinationen Opdivo och kemoterapi visades också hos patienter med PD-L1-uttryck CPS ≥ 1, och i hela randomiserade patientgruppen. Säkerhetsprofilen för kombinationen Opdivo och kemoterapi i CheckMate -649 var likvärdig med de redan kända biverkningsprofilerna för de olika läkemedlen som ingick i studien.

– Europeiska kommissionens godkännande av Opdivo i kombination med kemoterapi som första linjens behandling för vissa patienter med adenocarcinom i magsäcken, övergången mellan matstrupe och magsäck eller matstrupen innebär en ny behandlingsmöjlighet för dessa patienter. Resultaten från studien CheckMate -649 visar en förbättrad total överlevnad för kombinationen jämfört med enbart kemoterapi, som länge varit standardbehandlingen. Med endast begränsade framsteg under det senaste decenniet vad gäller behandling av patienter med HER2-negativ cancer i övre mag-tarmkanalen, är detta godkännande extra glädjande och vi jobbar nu för att göra detta behandlingsalternativ tillgängligt för patienter i Sverige, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.

Beslutet av EU-kommissionen innebär att Opdivo nu är godkänt för denna nya indikation i alla 27 medlemsländer, inklusive Norge, Island och Liechtenstein, det vill säga Opdivo i kombination med fluoropyrimidin- och platinabaserad kemoterapi är indicerat som första linjens behandling av vuxna patienter med HER2-negativt avancerat eller metastaserande adenocarcinom i ventrikeln, gastroesofageala övergången (GEJ) eller esofagus, vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 5 enligt metoden CPS (Combined Positive Score).

CheckMate -649, effekt och säkerhet hos patienter med PD-L1-uttryck CPS ≥ 5

Resultaten, med en minsta uppföljningstid på 19,4 månader, från CheckMate -649-studien visar:

  • Totalöverlevnad (OS): Medianöverlevnaden var 14,4 månader för patienter med som behandlades med kombinationen Opdivo och kemoterapi (95% konfidensintervall [KI]: 13,1-16,3), jämfört med 11,1 månader (95% KI: 10,0-12,1) för enbart kemoterapi (hazard ratio [HR] 0,69; 95% KI: 0,60-0,81).
  • Progressionsfri överlevnad (PFS): Mediantid för progressionsfri överlevnad för kombinationen Opdivo och kemoterapi var 8,31 månader (95% KI: 7,03-9,26), jämfört med 6,05 månader (95% KI: 5,55-6,90) för enbart kemoterapi (HR 0,68, 95 % KI: 0,59-0,79).
  • Säkerhet: De vanligaste biverkningarna var perifer neuropati (53 %), illamående (48 %), trötthet (44 %), diarré (39 %), kräkningar (31 %), minskad aptit (29%), buksmärta (27 %), förstoppning (25 %), muskuloskeletal smärta (20 %), pyrexi (19%), utslag (18 %), stomatit (17 %), flagande hud eller blåsor på händer och fötter (hudreaktion på hand-fot, palmar-plantar erytrodysestes) (13 %), hosta (13%), ödem (inklusive perifert ödem) (12 %), huvudvärk (11 %) och infektion i övre luftvägarna (10 %).

Om CheckMate -649

CheckMate -649 är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo och kemoterapi, eller kombinationen Opdivo och Yervoy, jämfört med enbart kemoterapi hos patienter med tidigare obehandlad, icke HER2-positiv, metastaserande eller avancerat adenocarcinom i magsäcken, övergången mellan matstrupe och magsäck (GEJ), eller matstrupen. De patienter i studien som fick Opdivo i kombination med kemoterapi fick Opdivo 360 mg, kapecitabin och oxaliplatin (CapeOX) var tredje vecka, eller Opdivo 240 mg och 5-fluorouracil, leukovorin, och oxaliplatin (FOLFOX) varannan vecka. Patienterna i studien som fick kombinationen Opdivo och Yervoy fick Opdivo 1 mg/kg och Yervoy 3 mg/kg var tredje vecka under fyra cykler, följt av Opdivo 240 mg/kg varannan vecka. Den grupp som enbart fick kemoterapi fick FOLFOX eller CapeOX varannan respektive var tredje vecka. Alla patienter fortsatte med behandlingen i två år eller tills sjukdomsprogress, oacceptabel toxicitet eller avslutande av behandling i samtycke. Studiens primära effektmått var total överlevnad (OS), samt progressionsfri överlevnad (PFS) definierat av en oberoende granskningskommitté (BICR), hos patienter behandlade med Opdivo i kombination med kemoterapi vars tumörer uttrycker PD-L1 på fem procent eller mer (≥5%) enligt metoden CPS, jämfört med patienter som behandlats med endast kemoterapi. Sekundära effektmått inkluderade total överlevnad (OS) hos patienter i studien som behandlades med Opdivo i kombination med kemoterapi vars tumörer uttrycker PD-L1 på en procent eller mer (≥1%), samt OS för samtliga som fick den kombinationen. Även OS och tid till förvärrade sjukdomssymtom (TTSD) hos patienter som behandlades med kombinationen Opdivo och Yervoy, jämfört med enbart kemoterapi, ingick som sekundärt effektmått.

Om magsäckscancer och cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck (GEJ)

Magsäckscancer, även kallat magcancer eller ventrikelcancer, är den femte vanligaste cancerformen i världen och den fjärde vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall globalt. Under 2020 diagnosticerades omkring en miljon nya patienter och över 770 000 dödsfall rapporterades. Antalet fall i Sverige av magsäckscancer har minskat kraftigt sedan 1960-talet. Varje år får cirka 600 personer diagnosen i Sverige. Det finns flera former av cancer som kan klassificeras som magsäckscancer. Det kan inkludera cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck (gastroesofageala övergången, GEJ), även kallat kardiacancer eller magmunscancer (vilket annars klassificeras under matstrupscancer om det gäller övre delen av magmunnen), och denna form är inte lika vanlig som magsäckscancer, även om antalet diagnostiserade fall ökar.

Om matstrupscancer

Tumörer i matstrupen (esofagus), även kallat esofaguscancer, är den sjunde vanligaste cancerformen i världen och den sjätte vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall globalt. Under 2020 diagnostiseras omkring 600 000 nya patienter och över 540 000 dödsfall rapporterades. Varje år får cirka 500 personer diagnosen matstrupscancer i Sverige. De två vanligaste typerna av matstrupscancer är skivepitelcancer och adenokarcinom, och svarar för cirka 85 procent respektive 15 procent av all cancer i matstrupen globalt. Förekomst och fördelningen av de olika typerna varierar dock mellan kontinenter. I Asien dominerar typen skivepitelcancer medan i andra delar av världen så ser det annorlunda ut då adenokarcinom stadigt har ökat i väst. I USA är omkring 65 procent av all matstrupscancer av typen adenokarcinom jämfört med cirka 40 procent i Europa. I Sverige ser sifforna mer ut som i USA, adenocarcinom har ökat och utgör nu cirka 60 procent av all matstrupscancer.

3,8 miljoner till AI-projekt som ska förbättra behandling av barncancer

Nu beviljar Barncancerfonden sju miljoner kronor till forskning inom medicinteknik. Bland annat beviljas medel till två projekt som ska hjälpa läkare att förbättra diagnostik och behandling av tumörer hos barn med hjälp av AI.

– Det görs kontinuerligt framsteg inom den medicintekniska forskningen, men ofta med vuxna patienter i fokus. Genom att utlysa egna medel till medicinteknisk forskning vill vi bidra till utveckling som sätter barn i första rummet, säger Mariette Nordzell tf forskningschef på Barncancerfonden.

Det är fyra forskare vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Linköpings universitet och Umeå universitet som nu beviljas forskningsmedel om totalt sju miljoner kronor. Tommy Löfstedt vid institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet är en av dem. Han beviljas tre miljoner kronor för att med hjälp av AI automatisera strålbehandling inom barnonkologi. Inför en strålbehandling markerar en onkolog eller radiolog strukturer i anatomiska bilder av det område som skall behandlas. Läkaren markerar tumören, men även de omgivande organ som måste undvikas för att inte skadas av behandlingen. Det här är en tidskrävande procedur när den sker manuellt och de programvaror som idag finns till hjälp är främst utvecklade för vuxna patienter.


Tommy Löfstedt, Umeå universitet. Foto Pressbild

– Vi vill ta fram automatiska segmenteringsmetoder för barn, metoder som automatiskt hittar de områden i en bild som utgör en tumör eller ett riskorgan, som ska hålla tillräckligt hög kvalitet för att kunna fungera för klinisk användning, säger Tommy Löfstedt.

Även Neda Haj-Hosseini vid institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet får 800 000 kronor under ett år för forskning inom AI. Hon ska med hjälp av stora mängder bilder tagna med magnetkamera och biopsi-data utveckla AI-metoder som kan avgränsa och klassificera hjärntumörer hos barn. På så sätt hoppas forskarna kunna förbättra behandlingen och genomföra den snabbare och med ökad noggrannhet.

Ska lindra smärta och minska sena komplikationer


Gustaf Ljungman, Akademiska sjukhuset. Foto Pressbild

Gustaf Ljungman är överläkare i barnonkologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor i pediatrik vid Uppsala universitet. Han beviljas 1,6 miljoner kronor för att ta fram en metod för att minska förekomsten av svåra blåsor och sår i munnen hos barn som behandlas för cancer, en vanlig och mycket plågsam biverkning av cytostatika och strålning. Metoden går ut på att patientens mun kyls ner under behandling med hjälp av ett specialdesignat munstycke. Genom kylmetoden hoppas forskarna kunna minska risken för blåsor och sår att utvecklas och därmed lindra smärtan det orsakar.

1,6 miljoner beviljas även till Klas Blomgren, överläkare och forskare vid Karolinska Institutet. Hans forskningsprojekt syftar till att minska sena komplikationer hos barn som behandlats för hjärntumör. Efter en strålning av hjärnan startar en inflammation som åldrar hjärnan och gör den känsligare för påfrestningar. Men genom att mekaniskt stimulera det autonoma nervsystemet har forskarna upptäckt att kroppen tycks börja läka inflammationen själv. Den mekaniska stimuleringen sker genom att patienten får en luftfylld gummiblåsa i ena näshålan som vibrerar.

Klas Blomgren, Karolinska Institutet. Foto KI

– Det fiffiga är ju att vi använder kroppens egna signalsystem för att återställa balansen – om det nu är det vi gör. Det återstår mycket arbete innan vi förstår både om denna metod fungerar, och i så fall hur den gör det, säger Klas Blomgren.

Utökar finansieringen

Tre gånger om året beviljar Barncancerfonden medel till forskning, där forskning inom medicinteknik utgör en del. Totalt beviljar Barncancerfonden 260-300 miljoner kronor till forskning varje år. Under 2021 fattade Barncancerfondens styrelse dessutom beslut om en ny strategi för forskningsfinansiering. Den innebär bland annat en ökning av  budgetanslaget för forskning med upp till 300 miljoner kronor över fem år, med start 2022. Den utökade strategin fokuserar på strategiskt viktiga områden för att fler barncancerdrabbade ska överleva och göra det med så få komplikationer som möjligt.

Ett nummer för Karolinska Universitetssjukhusets alla cancerpatienter under jourtider

För att ge ökat stöd, rådgivning och en tydlig kontakt för alla cancerpatienter under behandling har Karolinska Universitetssjukhusets Tema Cancer startat Ett nummer in. Ett gemensamt telefonnummer att ringa på kvällar och helger för alla cancerpatienter under behandling.

– Tillgängligheten på kväller och helger för våra patienter har alltid varit lite av vår akilleshäl, och det har sett väldigt olika ut inom temat. Vi har kartlagt samtal vi fått in i vår telefonisystem TeleQ och ärenden från 1177, och sett att det inte har varit så lätt för patienterna att hitta rätt väg, säger Karolina Fridblom, vårdenhetschef och projektledare.
Många patienter kontaktade Karolinska efter kontorstid och ett huvudspår i projektet var att kunna erbjuda en tydlig kontakt för kvällar och helger.

Resultatet blev Ett nummer in, ett telefonnummer för alla temats patienter under cancerbehandling eller som nyligen opererats på grund av cancerdiagnos. Syftet är att ge stöd och rådgivning och rätt omhändertagande när patienterna är under behandling.

Alla medicinska enheter har satt ihop ett informationsmaterial med de vanligaste frågorna och biverkningarna för just deras patienter. Kontaktsjuksköterskorna har också ett nära samarbete med den akuta bedömningsenheten och samtalen ska kunna bespara patienterna akuta besök dit som inte alltid är nödvändiga.

– Jag har alltid möjlighet att ringa den akuta bedömningsenheten och rådgöra om en patient och ber patienten att åka in till dem om vi ser att det behövs, berättar kontaktsjuksköterskan Johanna Assarsson.

En viktig del i arbetet med ökad tillgänglighet har varit att pröva idéer på patientrepresentanter. Flera patientföreningar har varit delaktiga i arbetet och medlemmarna har kunnat komma med kommentarer till de idéer som har tagits fram.

– Samarbetet har verkligen fungerat jättebra, de synpunkter som har kommit in har tagits väl emot. Det är roligt att Tema Cancer är engagerade i att använda patientrepresentanter, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer som är en av patientföreningarna som varit engagerade.

Numret startade 6 september. Telefonnumret har öppet för alla Karolinskas cancerpatienter vardagar 16:00-20:00 och helger 09:00-16:00.

Ny forskning kan påskynda införandet av screening för prostatacancer

Tre läkare som forskar inom urologi och onkologi och en urologisjuksköterska är årets ambassadörer för Mustaschkampen. De stödjer Mustaschkampens arbete för att förbättra prostatacancervården. Några viktiga resultat har uppnåtts men mycket återstår.

Pia Andark Johannesdotter, Ingela Franck Lissbrant, Kimia Kohestani och Anna Lantz är ambassadörer för Mustaschkampen 2021. Foto: Ewa-Marie Rundquist.

Screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom befintliga metoder med PSA-test medfört överdiagnostik. Nya svenska studier vid Karolinska Institutet visar att överdiagnostiken kan minskas väsentligt om patienter med förhöjt PSA-värde undersöks med magnetkamera och tilläggstest. Dessa resultat är av stor vikt när Socialstyrelsen framöver kommer ta beslut kring eventuell införande av allmän prostatascreening.

– Nyligen publicerades resultat från STHLM3MR-studien, en stor randomiserad studie med drygt 12 000 deltagande män utförd vid Karolinska Institutet, som visar att moderna metoder för prostatacancerdiagnostik inkluderande magnetkameraundersökning bibehåller fördelarna med screening samtidigt som nackdelarna kraftigt minskas. Inom urologin vill vi verka för att förbättra diagnostiken av prostatacancer för att upptäcka alla cancrar i tid, när de fortfarande är botbara. Organiserad prostatacancertestning har redan påbörjats i några regioner i Sverige som pilotprojekt och jag kommer under 2021 delta i arbetsgruppen för att införa detta i Region Stockholm, säger Anna Lantz, docent och specialistläkare i urologi, Karolinska Universitetssjukhuset, som också är en av årets ambassadörer för Mustaschkampen.

Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män. I Sverige får varje år cirka 10 000 män prostatacancer och 2 300 avlider av sjukdomen. Tidigare studier har visat att regelbunden screening kan leda till tidigare upptäckt och därmed minskad risk att dö av prostatacancer.

– Att screena för en sjukdom är en balans mellan att göra nytta och undvika att skada.  Prostatacancerscreening har varit omdebatterat i många år. Med tilläggstester till PSA, såsom MR och biomarkörer i blodet, hoppas jag att prostatacancerscreeningens träffsäkerhet ökar så pass mycket att nyttan består, samtidigt som färre män behöver fara illa av screeningen. Vi är på god väg att fylla de kunskapsluckor som finns, dels med resultaten som kom i somras från den framåtblickande studien som undersöker biomarkören Stockholm3 tillsammans med MR men även inom kort med resultaten från Göteborg-2 studien, en stor screeningstudie som undersöker om MR och blodbaserade biomarkörer i kombination med PSA kan förbättra balansen mellan nyttan och skadan av screeningen. Under tiden är det viktigt att män som efterfrågar en kontroll avseende prostatacancer kan göra det på ett strukturerat sätt med god information, återkoppling av testresultat och fortsatt utredning när det behövs. De regionala projekt som erbjuder organiserad prostatacancertestning, OPT, kommer att bli väldigt värdefulla för att förbättra prostatacancertestningen för svenska män, säger Kimia Kohestani, specialistläkare i urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, en av Mustaschkampens ambassadörer år 2021.

EAU/ European Association of Urology har föreslagit EU-kommissionen att rekommendera medlemsländerna att införa screening av prostatacancer
De nya svenska forskningsresultaten presenterades den 9 juli 2021 på Europas största urologikongress anordnad av European Association of Urology/EAU, där kliniker, forskare och patienter träffas i en virtuell miljö. Samtidigt publicerades resultaten i New England Journal of Medicine.

EAU förordar att diagnostiken görs mer strukturerad, säker och jämlik. PSA-värdet bör kombineras med nya mer träffsäkra metoder som till exempel magnetkamera (MR) och vägas samman med andra riskfaktorer. På så vis kan man med större säkerhet avgöra hur allvarlig sjukdomen är och om behandling är nödvändig. Ingen ska behandlas i onödan. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen för män inom EU. Cirka 450 000 män får varje år prostatacancer och cirka 110 000 män avlider.

För att minska risken för överdiagnostik och överbehandling införs i vården nu successivt förbättrad diagnostik med hjälp av magnetkamera (MR) och tilläggstester. Detta leder till en säkrare diagnostik för att selektera ut de män som behöver genomgå behandling för sin prostatacancer samt att färre cancer med låg riskprofil upptäcks. Dessa påverkar inte överlevnaden och ska därför inte behandlas initialt utan följas med aktiv monitorering, vilket innebär att i stället för operation eller strålning så står patienten under uppsikt och gör prover för att avgöra om cancern förvärras. Många män kan leva hela livet utan att åtgärder behöver vidtagas. Cirka 20% av de som upptäcks med förhöjda värden får aktiv monitorering, vilket medfört att antalet män som drabbas av livskvalitetsnedsättande biverkningar minskar.

Användandet av magnetkamera för biopsi har etablerats snabbt och har ökat med åren från 2018 till idag, 2018: 15%, 2019: 32%, 2020:57% och 2021:73%. Magnetkamera har blivit en viktig metod för diagnostiseringen.

– Det måste till en total översyn av prostatacancervården. De stora landvinningar vi gjort inom diagnostik och behandling ska omsättas i praktiken. Vårdens erbjudande måste innefatta ett sömlöst omhändertagande med stor tillgänglighet där såväl vård och omhändertagande kvalitetssäkras och individualiseras på ett tydligare sätt än vad som görs idag. Det finns alltför stora olikheter mellan regionerna och vården har inte anpassats till förhållandena idag, säger Ingela Franck Lissbrant, överläkare onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska Akademin, en av Mustaschkampens ambassadörer 2021.

– Mustaschkampen är en viktig kampanj, då den skapar fokus på en stor grupp män mellan 50 och 75 år och det kan vara viktigt att förstå hur den generationen resonerar och agerar kring sjukdom och hälsofrågor. Detta är ingen högljudd patientgrupp och en av anledningarna till att de är så tystlåtna är just att de skäms. Det som jag vill förändra är att männen inte ska känna skam. Många skäms så mycket att de inte ens efterfrågar den eftervård eller rehabilitering som förhoppningsvis kan lösa problemet, säger Pia Andark Johannesdotter, specialistsjuksköterska urologi/operation, Karolinska Universitetssjukhuset och ajd Urologi, en av Mustaschkampens ambassadörer 2021.

– När vi nu inviger årets Mustaschkamp gör vi det med att redovisa ett riktigt genombrott för forskning, som visar att det nu finns diagnosmetoder som är så säkra att de inte leder till överbehandling. Nu finns äntligen argumenten för införande av screening. För närvarande genomför Mustaschkampen en namninsamling för att bilda opinion för screening. I början av oktober var det över 10 000 som skrivit på och Mustaschkampen börjar först i november. Om screening införs kan 1 000 liv räddas varje år och antalet med spridd prostatacancer minska, säger Per-Anders Nygård och Torsten Tullberg, kampanjledarna för Mustaschkampen.

Studie med 1 200 cancerpatienter: Orimligt många besök på vårdcentralen innan symptom som var cancer togs på allvar

I en undersökning som Nätverket mot cancer låtit SIFO göra bland drygt 1 200 cancerpatienter och närstående, krävdes det för 32 % av de som svarat tre besök eller fler (upp till fler än tio besök) på vård- eller hälsocentral innan en remiss för utredning av eventuell cancer skrevs.
– Det dröjer alldeles för länge innan primärvården tar symptomen på allvar, säger Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer.

Det är till vård- eller hälsocentraler som 80 % av alla patienter går med symptom som senare visar sig vara cancer.

För 27 % av dem som medverkade i SIFO-undersökningen krävdes det minst två besök på vård- eller hälsocentralen innan det till exempel togs ett blodprov för en större utredning. För 36 % togs inga prover alls för symptom som senare visade sig vara cancer.

– Kompetensen på vård- och hälsocentraler måste bli bättre på vad som kan vara symptom på cancer, prover måste tas, säger Margareta Haag.

67 % anger att det tagit två månader eller mer från första kontakt med vård- eller hälsocentral till behandling. 20 % anger att det tagit över sex månader från första primärvårdskontakt till behandling.

– Fortfarande dör patienter på grund av sent diagnosticerad cancer, konstaterar Margareta Haag. Nätverket mot cancers mål är att senast 2024 ska 75 % av cancerfall upptäckas i stadie ett, det vill säga då tumören är liten och inte spridd.

Använd digitala system

Det finns digitala system i andra länder som används för att upptäcka cancer tidigt. I till exempel Storbritannien finns så kallade riskkartor för 18 olika cancersjukdomar och där har sjukvården infört sex av dem i de elektroniska journalsystemen. Detta har Nätverket mot cancer uppmärksammat under ett par år men utan att något substantiellt har hänt i Sverige.

– Ansvariga för vård- och hälsocentraler bör omgående se till att de digitala system som finns som stöd för diffusa symptom som kan vara cancer börjar användas även i Sverige och att vårdpersonalen snabbt utbildas i dessa, säger Margareta Haag.

 

Fakta om undersökningen:

Totalt har 1224 personer deltagit, majoriteten har eller har haft cancer (86 %). Undersökningen tog cirka fem minuter att besvara och gjordes online perioden 17 juni – 30 augusti 2021. Hela undersökningen finns att läsa här.

Frågor:

Margareta Haag, Nätverket mot cancer: 070-497 49 09

Presskontakt: Lena Bergling, 070 2345 158, Annika Eliasson, 0702 35 43 35. [email protected]

Nätverket mot cancer är en intressepolitisk påverkansorganisation som samlar elva nationella organisationer och fyra regionala föreningar. Totalt representerar vi 30 000 medlemmar. www.natverketmotcancer.se