Redaktion - Onkologi i Sverige

Rekordutdelning till svensk cancerforskning: 850 miljoner kronor

Cancerfonden har beslutat att dela ut 850 miljoner kronor till svensk cancerforskning i år. Det är det största beloppet någonsin från Cancerfonden. Idag presenteras vilka forskare och forskningsprojekt som får dela på summan.

Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

– Tack vare alla givare kan vi nu stolt dela ut vårt största belopp någonsin till cancerforskning. Vi ser framsteg hela tiden och vi vet att det är avgörande att satsa på forskningen för att hitta sätt att förebygga, upptäcka, behandla och slutligen besegra cancer, säger , ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Cancerfondens forskningsnämnd har vid sitt senaste sammanträde beslutat att dela ut 732 miljoner kronor till 230 forskningsprojekt: Detta är några av forskningsprojekten som får finansiering:

Charlotta Dabrosin, professor i onkologi vid Linköpings universitet, forskar på varför kvinnor med högre brösttäthet löper större risk att få bröstcancer och hur man kan utveckla olika metoder för att minska risken för att utveckla cancer om man har täta bröst. Charlotta Dabrosin får 5,25 miljoner för att bedriva sin forskning.

– Vår förhoppning är att vi ska hitta nya principer för prevention och behandling av bröstcancer. Båda dessa områden är av största betydelse för kvinnors hälsa, säger Charlotta Dabrosin.

Pernilla Wikström, professor vid Umeå universitet, tar fram nya metoder för att upptäcka aggressiv prostatacancer tidigare så att rätt behandling kan ges i ett botbart skede. Pernilla Wikström får 3 miljoner kronor för sin forskning.

– Prostatacancer är en mycket vanlig sjukdom som för det mesta är ofarlig men som kan bli väldigt farlig och dödlig om cancern sprider sig från prostatan och bildar metastaser i framför allt skelettet, säger Pernilla Wikström

Annika Strandell, universitetslektor vid Göteborgs universitet tilldelas 2,4 miljoner kronor för att undersöka om man kan förebygga cancer i äggstockarna genom att operera bort äggledarna. Annika Strandell får 2,4 miljoner fördelat över tre år för sitt forskningsprojekt.

– Även om äggstockscancer är ovanligt skulle det vara av stort värde om vi kunde förhindra ett fåtal fall. Därför vill jag titta på om man kan minska den framtida risken för äggstockscancer genom att ta bort äggledarna vid en livmoderoperation eller sterilisering, säger Annika Strandell.

Annika Strandell får 2,4 miljoner fördelat över tre år för sitt forskningsprojekt.

Särskild satsning på strålterapiforskning och preventionsforskning

I år satsar Cancerfonden särskilt på forskning inom strålterapi och prevention. 66 miljoner kronor delas ut till sex forskningsprojekt inom strålterapi och 28 miljoner kronor delas ut till åtta forskartjänster som fokuserar på preventionsforskning.

– Strålterapi är en hörnsten inom cancersjukvården, men forskningsmiljöerna är för få i Sverige. Det har lett till att vi har svårt att säkra utvecklingen av kompetens för både forskning och behandling inom detta område och därför har vi valt att satsa på strålterapiforskning i år, säger Klas Kärre.

Fördelning per lärosäte:

Karolinska institutet: 277 400 000 kronor

Lunds universitet: 138 500 000 kronor

Göteborgs universitet: 129 100 000 kronor

Uppsala universitet: 95 400 000 kronor

Linköpings universitet: 24 400 000 kronor

Umeå universitet: 21 700 000 kronor

Stockholms universitet: 18 600 000 kronor

Kungliga tekniska högskolan: 12 300 000 kronor

Örebro Universitet: 4 200 000 kronor

Gymnastik och Idrottshögskolan: 2 400 000 kronor

Ersta Sköndal Bräcke högskola: 2 400 000 kronor

Linnéuniversitetet: 2 400 000 kronor

Sophiahemmet: 1 600 000 kronor

Chalmers tekniska högskola: 1 600 000 kronor

Rekordutdelning

Cancerfondens forskningsnämnd har beslutat att dela ut totalt 732 miljoner kronor till svensk cancerforskning fördelat på fjorton lärosäten runt om i landet. Sammanlagt i år har Cancerfonden fattat beslut om att dela ut 850 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Det är det största beloppet någonsin från Cancerfonden.

– Det är en fantastisk känsla att få dela ut ett rekordbelopp till svensk cancerforskning och till så många duktiga forskare. Det är bara genom forskning vi kan besegra cancer och de här pengarna räddar liv, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Utses i nationell konkurrens

I urvalsprocessen av de projekt som får finansiering låter Cancerfonden alla forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform och forskningsmetod. Cancerfondens forskningsnämnd bedömer vilka projekt som har störst chans att nå framgångsrika resultat och finansieringen fördelas till de projekt som har störst möjlighet att bidra till att besegra cancer.

Jens Petersen
Pressekreterare
+46 76 814 74 26
[email protected]

Cancerfondens vision är att besegra cancer

Genom att finansiera den främsta forskningen, sprida kunskap om cancer och påverka beslutsfattare i viktiga frågor, arbetar vi för att färre ska drabbas och fler ska överleva. Cancerfonden är en fristående, ideell organisation utan statligt stöd. Vårt arbete är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Sedan 1951 har vi delat ut 12 miljarder kronor till de främsta forskningsprojekten i Sverige.

#tillsammansmotcancer

Xtandi ingår i högkostnadsskyddet med begränsning

Xtandi (enzalutamid) som används för att behandla vissa former av prostatacancer ingår i högkostnadsskyddet med begränsad subvention.

Subventionsbegränsningen innebär att Xtandi subventioneras endast för behandling av 1) icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) hos vuxna män som löper hög risk för att utveckla metastaserad sjukdom, 2) metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) hos vuxna män i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT), 3) metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) hos vuxna män som är asymtomatiska eller har milda symtom efter svikt på androgen deprivationsterapi och hos vilka kemoterapi ännu inte är kliniskt indicerat, 4) metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) hos vuxna män vars sjukdom har progredierat under eller efter docetaxelbehandling.

Xtandi ingår sedan tidigare i högkostnadsskyddet med begränsning. TLV har utvärderat följande två nya användningsområden för Xtandi:

Högrisk-nmCRPC

Högrisk-nmCRPC är en speciell form av prostatacancer som har slutat svara på kastrationsbehandling men där sjukdomen ännu inte hunnit sprida sig. Kastrationsbehandling ges i syfte att sänka testosteronnivåerna. En annan benämning på kastrationsbehandling är androgen deprivationsterapi, ADT.

TLV bedömer att tillståndet har en mycket hög svårighetsgrad.

Vid högrisk-nmCRPC ges Xtandi tillsammans med ADT. TLV bedömer att relevant jämförelsealternativ utgörs av Erleada med ADT respektive Nubeqa med ADT.

Indirekta jämförelser visar att effekten och kostnaden av Xtandi är jämförbar med den för Erleada och Nubeqa när respektive läkemedel ges tillsammans med ADT.

mHSPC

mHSPC är en speciell form av prostatacancer som hunnit sprida sig trots att cancern fortfarande är känslig för ADT. Det kan även handla om patienter som ännu inte behandlats med ADT men som uppvisar metastaser redan vid diagnostillfället.

TLV bedömer att tillståndet har en mycket hög svårighetsgrad.

Vid mHSPC ges Xtandi tillsammans med ADT. TLV bedömer att Erelada tillsammans med ADT utgör relevant jämförelsealternativ vid denna indikation.

Indirekta jämförelser visar att effekten och kostnaden av Xtandi är jämförbar med den för Erleada när respektive läkemedel ges tillsammans med ADT.

Med hänsyn tagen till innehållet i sidoöverenskommelserna för respektive läkemedel är TLV:s samlade bedömning att kostnaden för behandling med Xtandi är rimlig i förhållande till den nytta läkemedlet tillför.

Beslutet gäller från och med den 20 november 2021.

Läs hela beslutet här

Jeanette Bäcklund från Umeå är Årets Bröstsjuksköterska 2021

I sin roll som bröstsjuksköterska är Jeanette Bäcklund inte bara en ovärderlig resurs för sina patienter utan också en viktig kraft i arbetet för en bättre bröstcancervård. Genom att utgöra en fast punkt för sina patienter och deras anhöriga skapar hon lugn och trygghet från det omtumlande sjukdomsbeskedet, genom hela vårdprocessen.

Jeanette Bäcklund, Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå tilldelas utmärkelsen Årets Bröstsjuksköterska 2021. Priset delas ut av Bröstcancerförbundet i samarbete med Sveriges 32 bröstcancerföreningar på förbundets ordförandestämma den 20 november.

– Det här är det finaste priset jag som bröstsjuksköterska kan få och jag är otroligt hedrad över att mina patienter nominerat mig, säger Jeanette Bäcklund.

Jeanette Bäcklund har jobbat som bröstsjuksköterska på Norrlands Universitetssjukhus sedan 2008. Hit kommer bröstcancerpatienter för diagnos och behandling från nästan hela Västerbotten. Jeanette Bäcklund träffar patienterna första gången i samband med att de fått beskedet om bröstcancer och följer dem sedan genom hela processen, även vid uppföljningskontrollerna efter det att behandlingen är avslutad.

Utöver sitt dagliga arbete som bröstsjuksköterska sitter Jeanette Bäcklund också med i arbetsgruppen för nationell vårdplan där hon representerar norra regionen. På uppdrag från Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) har gruppen tagit fram material till Min vårdplan som är den, individuella vårdplan som Sveriges alla bröstcancerpatienter ska ha tillgång till sedan februari i år.

– Bröstsjuksköterskorna är otroligt viktiga för att stötta och informera patienter genom förloppet av en bröstcancerdiagnos, men också för att driva utvecklingen mot en mer patientcentrerad och digitaliserad vård. säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Nomineringen av årets pristagare lyder:

”Med bred kunskap i kombination med stor värme och empati är Jeanette Bäcklund en ovärderlig trygghet och fast punkt för sina patienter och deras anhöriga. Hon skapar lugn och bygger tillit i allt från det omtumlande beskedet till att vara ett stort stöd under och även efter behandlingen.

Jeanette är inte bara en ovärderlig resurs för sina patienter utan också en viktig kraft i arbetet för en bättre bröstcancervård. Kirurgcentrum vid Norrlands universitetssjukhus var med Jeanette i spetsen en av de första enheterna i landet som införde nationella Min vårdplan för patienter med bröstcancer. Där ett extra fokus varit att tillgängliggöra den digitala versionen av Min Vårdplan till patienterna. Jeanette Bäcklund är en mycket värdig mottagare av Årets Bröstsjuksköterska 2021.”

Priset har delats ut årligen sedan 2007. Årets tillkännagivande sker i samband med Bröstcancerförbundets ordförandestämma den 20-21 november. Bakom priset står Bröstcancerförbundet och Novartis.

Bröstcancer-Sveriges finaste utmärkelse går till kämpe för förebyggande insatser

Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2021 tilldelas professor Per Hall, överläkare på Södersjukhuset och forskningsledare vid Karolinska Institutet. Han har under lång tid forskat kring bröstcancerprevention – för att kunna rädda liv redan innan cancern utvecklats. Nu uppmärksammas han av Bröstcancerförbundet för sin breda forskning om hur bröstcancer i större utsträckning ska kunna förebyggas och upptäckas tidigt med förfinade och individuella metoder.

– Det här är oerhört stort för mig och jag är väldigt hedrad, säger Per Hall. Det är också extra roligt att prevention, screening och tidig upptäckt lyfts fram.

Per Hall får Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2021 för ”sin långvariga kliniska gärning som ligger till grund för hans hängivna insatser inom den patientnära forskningen – hela tiden med fokus på att förebygga bröstcancer och därmed minska dödligheten i sjukdomen.” I motiveringen betonas också att han gjort sig känd som en skicklig och orädd talesperson för sjukvårdens roll i det förebyggande arbetet och han bedriver ett outtröttligt och engagerat informationsarbete om vikten av de stora studierna och om forskningens framsteg.

– Många riskfaktorer för bröstcancer är numera kända. Fler liv skulle kunna räddas om kvinnor fick behandling redan innan sjukdomen hunnit utvecklas. I Sverige finns förutsättningar för tidig upptäckt och behandling, ändå minskar inte antalet kvinnor som dör i sjukdomen. Mammografi vartannat år räcker inte för alla kvinnor!

Per Halls engagemang för förebyggande insatser väcktes för länge sedan när han såg hur hjärtläkare identifierade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och sedan både utvecklade behandlingsstrategier och spred information som på bred front nått ut till allmänheten.

För drygt tio år sedan fick han – genom ett mångmiljonstöd från Märit och Hans Rausing – möjlighet att bygga upp en forskningsdatabas som snabbt inkluderade 70 000 kvinnor med en infrastruktur för fortsatta stora studier över hela landet. Här granskas mammografibilder med AI-teknik och siktet är inställt på att identifiera de kvinnor som riskerar att få bröstcancer inom två år, alltså att minska antalet fall av så kallad intervall-cancer som kan uppstå mellan mammografiundersökningar.

Omkring hälften av alla kvinnor har mammografiskt täta bröst, något som gör det svårare att diagnostisera en cancer vid en mammografiundersökning och som ökar risken för bröstcancer. Tio procent har riktigt täta bröst då det inte går att lämna några säkra besked.

– Kvinnor med det som kallas täta bröst, alltså bröst med mycket körtelvävnad och lite fett, löper fyra till sex gånger högre risk att drabbas av bröstcancer. Risken för återfall är också högre hos de som en gång drabbats, säger Per Hall.

Anti-hormon-preparatet tamoxifen, som används av vissa patienter för att minska risken för återfall, testas nu också i lägre doser för att se om det kan ge en minskad mammografisk täthet. Nu i november startas också ytterligare studier, bland annat undersöks om endoxifen, en så kallad metabolit som bildas när tamoxifen bryts ner, har en effekt på mammografisk täthet.

– Målet är att hitta behandlingar utan de besvärande biverkningar som varit förknippade med tamoxifen, säger Per Hall.

Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet, tycker att det är viktigt att uppmärksamma eldsjälar som under lång tid kämpat för att ytterligare förbättra den svenska bröstcancervården.

– Per Hall är en mycket värdig mottagare av Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2021, säger Susanne Dieroff Hay. Han driver flera stora forskningsprojekt med målet att skräddarsy bröstcancerprevention och screening, och hans ambition är hela tiden att nya forskningsrön snabbt ska implementeras i kliniken och komma så många kvinnor som möjligt till godo.

Bröstcancerförbundets Utmärkelse delas ut i samarbete med Astra Zeneca.

Opdivo och kemoterapi för behandling av avancerad mag- eller matstrupscancer i första linjen

NT–rådets rekommendation till regionerna är:

• att Opdivo i kombination med fluoropyrimidin– och platinabaserad kemoterapi bör användas i första linjen vid behandling av vuxna patienter med HER2‑negativt avancerat eller metastaserande adenocarcinom i ventrikeln, gastroesofageala övergången eller esofagus, vars tumörer uttrycker PD‑L1 ≥5 enligt metoden combined positive score (CPS).

Läs hela rekommendationen här