Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Enhertu vid icke-resektabel eller metastaserad bröstcancer i tredje linjen

Rekommendation och sammanvägd bedömning

NTrådets rekommendation till regionerna är:
att Enhertu som monoterapi kan användas för behandling av vuxna patienter med inoperabel eller metastaserad HER2positiv bröstcancer som tidigare har fått två  eller flera behandlingsregimer riktade mot HER2.

Tillståndets svårighetsgrad är hög.
Åtgärdens effektstorlek är måttlig.

Tillståndet är mindre vanligt.

Osäkerheten i den vetenskapliga dokumentationen är mycket hög.

Osäkerheten i den hälsoekonomiska värderingen är hög.


TLV värderar kostnaden per vunnet QALY för Enhertu jämfört med trastuzumab i kombination med kemoterapi till cirka 1 050 000 kronor.

I samband med nationell samverkan för Enhertu har nationella förhandlingar genomförts med företaget vilket har resulterat i avtal som innebär återbäring av en del av kostnaden för Enhertu till regionerna.


En sammanvägd bedömning av ovanstående faktorer gör att Enhertu kan betraktas som kostnadseffektivt.


Det finns tre nivåer för NTrådets rekommendationer till regionerna: att läkemedlet bör användas, kan användas eller att läkemedlet inte ska användas. Rekommendationen i det här fallet är att Enhertu kan användas eftersom det har måttlig, men kliniskt relevant effekt vid ett tillstånd med hög
svårighetsgrad samtidigt som osäkerheten i det vetenskapliga underlaget är mycket hög.

Läs hela rekommendationen här

Publikation i NEJM bekräftar att tiotusentals kvinnor med lymfkörtelpositiv tidig bröstcancer kan undvika cytostatika

Publikation i The New England Journal of Medicine bekräftar att tiotusentals kvinnor med lymfkörtelpositiv tidig bröstcancer kan undvika cytostatika med Oncotype DX®-testet

Den oberoende studien RxPONDER, ledd av SWOG Cancer Research Network, visar att användning av Oncotype DX-testet vid beslut om adjuvant behandling gör det möjligt att avstå från cytostatikaanvändning hos majoriteten av postmenopausala kvinnor. Resultatet från studien har lett till att den amerikanska cancerorganisationen NCCN har uppdaterat sina riktlinjer för bröstcancer. Nya resultat från RxPONDER kommer att presenteras vid San Antonio Breast Cancer Symposium (SABCS) som pågår denna vecka.

Den 1 december tillkännagav Exact Sciences Corp. (NASDAQ: EXAS) att data från studien RxPONDER (Rx for Positive Node, Endocrine Responsive Breast Cancer), har publicerats i The New England Journal of Medicine1. Studien bestämmer nyttan med cytostatika för bröstcancerpatienter med ett Oncotype DX Breast Recurrence Score®-resultat på 0 till 25, för vilka cancern är i ett tidigt stadium och där det finns spridning till lymfkörtlarna. Studien har genomförts av det oberoende SWOG Cancer Research Network och sponsrats av National Cancer Institute (NCI). De första resultaten presenterades förra året på San Antonio Breast Cancer Symposium (SABCS). Nu har resultaten bekräftats i denna referentgranskade publikation.

– ”Det här kan utgöra ett paradigmskifte inom bröstcancervården och visar återigen hur viktigt det är att basera behandlingsbeslut på prospektiva randomiserade kliniska studier. Resultaten från RxPONDER visar att den stora majoriteten av postmenopausala kvinnor med vår vanligaste form av bröstcancer endast behöver hormonbehandling och kan besparas cytostatika vilket potentiellt sparar tiotusentals kvinnor tid, lidande och skadliga biverkningar” säger Neil Yman, Business Lead Exact Sciences Nordic.

Resultaten från RxPONDER visar att postmenopausala kvinnor med 1 till 3 positiva lymfkörtlar och ett Recurrence Score®-resultat på 0 till 25, efter en median på fem års uppföljning, inte uppvisar någon tilläggsnytta av cytostatikabehandling. Det innebär att de potentiellt kan undvika behandlingen och de negativa biverkningar som den medför. Viktigt att notera är att detta resultat var oberoende av hur många lymfkörtlar som var drabbade samt vilken grad och storlek tumören hade. Hos premenopausala kvinnor med 1 till 3 positiva lymfkörtlar observerades däremot en statistiskt signifikant nytta med cytostatika.

Ungefär en tredjedel av de patienter som diagnostiserats med hormonreceptor (HR)-positiv, HER2-negativ tidig bröstcancer har spridning till lymfkörtlarna. Majoriteten av dessa patienter får för närvarande cytostatika2 trots att ca 85 procent av dem har ett Recurrence Score®-resultat på 0 till 25 och alltså inte skulle behöva det.3 Ca två av tre patienter med bröstcancer i tidigt stadium är postmenopausala.4

Uppdaterade riktlinjer i USA

Baserat på RxPONDER-resultaten har National Comprehensive Cancer Network® (NCCN®)5 uppdaterat sina riktlinjer för bröstcancer och har identifierat Oncotype DX Breast Recurrence Score-testet som det enda testet att använda för att förutsäga nyttan med cytostatika för patienter med bröstcancer i tidigt stadium och 1 till 3 positiva axillära lymfkörtlar, inklusive mikrometastaser.6 Oncotype DX-testet är nu det enda testet som klassificerats ”att föredra” med den högsta nivån av bevis för lymfkörtelnegativa och postmenopausala lymfkörtelpositiva patienter med 1 till 3 positiva lymfkörtlar. Dessutom rekommenderar NCCN att testet övervägs för att bedöma prognos hos premenopausala lymfkörtelpositiva patienter som är kandidater för cytostatika.

– ”RxPONDER-resultaten, tillsammans med TAILORx-resultaten7 för lymfkörtelnegativ bröstcancer i tidigt stadium, förstärker ytterligare Oncotype DX- testets värde som en väsentlig faktor att ta hänsyn till inför behandlingsbeslut samt dess inkludering i behandlingsriktlinjer” säger Rick Baehner, MD chefsläkare för Precision Oncology vid Exact Sciences.”Med RxPONDER-resultaten blir det möjligt för många fler kvinnor världen över att endast få hormonbehandling och undvika de negativa biverkningarna av cytostatika, utan att öka risken för att cancern återkommer.”

Om RxPonder-studien

RxPonder är en prospektiv, randomiserad fas III-studie. Det är en av de största kliniska studierna av lymfkörtelpositiv, hormonpositiv, HER2-negativ tidig bröstcancer. Studien inkluderade mer än 5 000 kvinnor med upp till tre positiva lymfkörtlar och genomfördes på 632 platser i nio länder – USA, Kanada, Mexiko, Colombia, Irland, Frankrike, Spanien, Sydkorea och Saudiarabien. Kvinnor med ett Recurrence Score på 0 till 25 slumpades till behandling med antingen enbart hormonbehandling eller cytostatika följt av hormonbehandling. De randomiserade patienterna klassades baserat på Recurrence Score, menopausal status och typ av lymfkörtelkirurgi. Ytterligare analyser och ytterligare patientuppföljning planeras av SWOG-utredarna.

För mer information gå till https://www.oncotypeiq.com/en-GB/breast-cancer/healthcare-professionals/oncotype-dx-breast-recurrence-score/about-the-test

Ny teknik upptäcker sällsynta mutationer

En snabb, känslig och pålitlig teknik för att upptäcka sällsynta mutationer. Det är uppfinningen som ligger till grund för Rarity Bioscience, ett nytt avknoppningsbolag från Uppsala universitet.

Porträtt av Lei Chen
Lei Chen, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och medgrundare av Rarity Bioscience AB vill se sin teknik göra nytta för patienter.Foto/bild: David Naylor

Rarity Bioscience grundades sommaren 2021 och är det senaste av en rad företag som kommer från samma forskningslabb: Ulf Landegrens forskargrupp vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Innovatörerna bakom den nya teknik som nu tar steget närmare patientnytta är professor Ulf Landegren och forskarkollegan Lei Chen.

Tekniken kan i enkla ordalag förklaras som en metod som använder väletablerade tekniker på ett nytt sätt för att uppnå en väldigt specifik och känslig detektion av mutationer i patientprover, till exempel i blod. Den kan också beskrivas som en molekylär verktygslåda som används på redan befintlig utrustning i laboratorier.

– Ett problem som vi ville lösa var att tidigt kunna upptäcka återfall av till exempel cancer. Den här tekniken hjälper oss med det och kan användas på blodprov för att tidigt upptäcka de mutationer som leder till utveckling av cancer, berättar Lei Chen.

Många olika användningsområden

Ett annat sätt att använda metoden på är att man kan se hur väl en cancerpatient svarar på behandling genom att detektera mutationsnivåerna över tid. Det gör det möjligt att justera behandlingen för att passa just den patienten.

– Vi hoppas att tekniken ska sänka kostnaderna för cancervården genom att göra behandlingen mer kostnadseffektiv och förbättra utfallet och livskvaliteten för patienter, säger Lei Chen.

Förutom att övervaka behandling och diagnostisering kan den också användas inom läkemedelsutveckling och annan forskning.

Uppmuntras att tänka utanför boxen

Att forskningsupptäckten är gjord i Ulf Landegrens labb är något som Lei Chen tycker har varit avgörande för framgången hittills.

– Ulf Landegren skapar en miljö i sitt labb där man hela tiden blir uppmuntrad att tänka utanför boxen för att lösa problem och det har hjälpt mig väldigt mycket, säger han och fortsätter:
– I hans forskningslabb kommer alla till sin rätt och man får möjlighet att utveckla sina styrkor. Allt beror vad varje individ vill göra, det är väldigt ovanligt och rätt coolt.

En ny upplevelse

Den nya tekniken är nu på god väg på sin resa från forskningslabbet till att bli en kommersiell produkt. Lei Chen har ingen tidigare erfarenhet av att arbeta med produktutveckling och kommersialisering men han är fast besluten att lyckas tillsammans med teamet på Rarity Bioscience.

– Det är väldigt nytt för mig och jag har fått ändra sättet jag arbetar på väldigt mycket. I företaget är jag nu ansvarig för teknikutvecklingen och när man ska ut på marknaden måste allting fungera, berättar han.

Lanseras våren 2022

Företagets första produkt gäller analys av blodcancer och den är just nu i slutfasen av en valideringsstudie på patientprover. Parallellt jobbar teamet med att göra tekniken mer användarvänlig och optimerad för hög genomströmning.

– Vi försöker att öka automatiseringen av metoden för att göra den mer användarvänlig och robust. Det är därför vi har byggt en plattform där en robot utför själva inkubationen och analysen görs med befintlig standardlabbutrustning, säger Lei Chen.

Våren 2022 kommer den första produkten att lanseras. Teamet håller också på att expandera sitt bibliotek av analyser för att tillhandahålla fler alternativ för användaren. Lei Chens vision med tekniken är glasklar: att den ska göra nytta för patienter.

Ny sorts immunterapi mot leukemi upptäckt

Forskare vid Karolinska Institutet, Universitetet i Oslo och Oslo universitetssjukhus har upptäckt en ny sorts immunterapi mot leukemi. Resultat från en studie publicerad i Nature Biotechnology visar att terapin effektivt dödar leukemiceller från patienter med akut lymfatisk leukemi. Nu vill forskarna genomföra en klinisk studie och även testa metoden på fler cancertyper.

Akut lymfatisk leukemi är den vanligaste formen av leukemi hos barn och drabbar cirka 70 svenska barn om året. Sjukdomen kännetecknas av att omogna vita blodkroppar, som är centrala för immunsystemet, växer okontrollerat i benmärgen och tränger undan andra friska blodkroppar.

Tillståndet behandlas vanligtvis med cytostatika och i svårare fall med benmärgstransplantation eller immunterapi där T-celler från patientens egna vita blodkroppar genmodifieras för att attackera en annan typ av vita blodkroppar som kallas B-celler. Behandlingen, som kallas CAR-T efter namnet på den genmodifierade receptorn, fungerar dock bara på patienter med mutationer i B-cellerna och inte på patienter med T-cellsleukemi, som drabbar uppskattningsvis 15–20 procent av patienter med akut lymfatisk leukemi. Biverkningarna kan också uppstå då även friska B-celler kan påverkas.

Skonar friska immunceller

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, Universitetet i Oslo och Oslo universitetssjukhus hittat ett annat sätt att omprogrammera T-cellerna så att de binder till en måltavla i cancercellens inre i stället för på ytan. Den nya immunterapin riktar in sig på enzymet terminal deoxynucleotidyl transferase (TdT) som uttrycks tydligt vid både T- och B-cellsleukemi men enbart kortvarigt under den tidiga utvecklingen av friska T- och B-celler. Detta innebär att terapin har potential att skona friska T- och B-celler samtidigt som den kan slå ut leukemiceller av både B- och T-cellstyp.

Än så länge har metoden, som utvecklats av Professor Johanna Olweus vid Universitetet i Oslo, testats i möss med B-cellsleukemi och i cellprover från patienter med akut lymfatisk leukemi av båda celltyperna.

Stina Virding Culleton, Petter Woll, Sten Eirik Jacobsen och Madeleine Lehander

F.v. Stina Virding Culleton, Petter Woll, Sten Eirik Jacobsen och Madeleine Lehander, studieförfattarna vid KI. Foto: Karin Belander Strålin.

– Våra resultat visar att genmodifierade T-celler utrustade med TdT-specifika receptorer effektivt hittade och eliminerade leukemiceller spridda i olika organ i möss med B-cellsleukemi och i cellprover från patienter med både B- och T-cellsleukemi, säger Petter S. Woll, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, som tillsammans med Professor Sten Eirik Jacobsen, doktoranderna Madeleine Lehander och Stina Virding Culleton, postdoktor Stefania Mazzi och forskningsassistent Amy Hillen testat metodens effektivitet och säkerhet i möss transplanterade med leukemiceller från patienter.

– Vi såg heller ingen negativ effekt på friska B- och T-celler eller på utvecklingen av nya blodceller, vilket tyder på att behandlingen kan vara säker, tillägger Petter Woll.

Planerar klinisk studie

Muhammad Ali, Eirini Giannakopoulou och Johanna Olweus

F.v. Muhammad Ali, Eirini Giannakopoulou och Johanna Olweus, studieförfattarna vid UiO. Foto: Fridtjof Lund-Johansen.

Nu planerar forskarna i Oslo att gå vidare med en klinisk prövning för att testa behandlingen på patienter med akut lymfatisk leukemi som saknar andra behandlingsalternativ. Forskarna i Oslo och på Karolinska Institutet planerar även att testa metoden på fler cancertyper i labb- och djurstudier.

Forskningen har finansierats av bland annat Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Tobiasstiftelsen, Vetenskapsrådet samt flera forskningsinstitut i Norge. Flera av de norska studieförfattarna har rapporterat intressekonflikter som finns beskrivna i den vetenskapliga artikeln.

Den här nyhetsartikeln är delvis baserad på ett pressmeddelande från Universitetet i Oslo.

Publikation

T cells targeted to TdT kill leukemic lymphoblasts while sparing normal lymphocytes.” Muhammad Ali, Eirini Giannakopoulou, Yingqian Li, Madeleine Lehander, Stina Virding Culleton, Weiwen Yang, Cathrine Knetter, Mete Can Odabasi, Ravi Chand Bollineni, Xinbo Yang, Zsofia Foldvari, Maxi-Lu Böschen, Eli Taraldsrud, Erlend Strønen, M.Toebes, Amy Hillen, Stefania Mazzi, Arnoud H. de Ru, George M.C. Janssen, Arne Kolstad, Geir Erland Tjønnfjord, Benedicte A. Lie, Marieke Griffioen, Sören Lehmann, Liv Toril Osnes, Jochen Buechner, K. Christopher Garcia, Ton N. Schumacher, Peter A. van Veelen, Matthias Leisegang, Sten Eirik W. Jacobsen, Petter Woll, Johanna Olweus, Nature Biotechnology, online 6 december, 2021, doi: 10.1038/s41587-021-01089-x

Ny IHE Rapport om sjukdomsbördan av lungcancer i Sverige

Lungcancer är den cancerform som leder till flest antal dödsfall i Sverige och utgör sålunda ett betydande folkhälsoproblem. Även om prognosen har förbättrats de senaste decennierna till följd av bättre diagnos- och behandlingsmetoder, så ligger femårsöverlevnaden fortfarande under 25 procent. Detta beror till stor del på att lungcancer ofta upptäcks i ett sent skede, och ungefär hälften av patienterna diagnosticeras med metastaserad sjukdom där kurativ behandling inte längre är ett alternativ.

Läs hela studien.