Fas 3-data visar att TIBSOVO (ivosidenib) i kombination med azacitidin signifikant förbättrar händelsefri överlevnad och total överlevnad hos patienter med tidigare obehandlad IDH1-muterad akut myeloid leukemi. (hazard ratio [HR] = 0.33, 95% CI 0.16, 0.69, 1-sided P = 0.0011 (HR = 0.44 [95% CI 0.27, 0.73]; 1-sided P = 0.0005), med en median överlevnad på 24.0 månader i ivosidenib + azacitidine armen jämfört med 7.9 månader i placebo + azacitidine armen (kontroll).
Cancerfonden: oroande stor nedgång i antal upptäckta cancerfall
3 401 färre personer diagnosticerades med cancer 2020 jämfört med året innan. Det visar ny statistik från Cancerregistret som presenteras idag. Det är första gången antalet cancerfall minskar sedan 2016, då en knapp nedgång noterades. Men minskningen oroar och beror sannolikt på underdiagnostisering till följd av coronapandemin och inte att färre drabbats av cancer, varnar Cancerfonden.
2019 diagnosticerades 65 956 personer med cancer. Förra året hade siffran minskat till 62 555. Antalet diagnostiserade med de vanligaste cancerformerna – prostatacancer och bröstcancer – har tydligt minskat under året. Andel män som fått prostatacancer har minskat med hela 17 procent och andel kvinnor med bröstcancer har minskat med 6 procent jämfört med genomsnittet de tidigare tre åren. Det framkommer i ny statistik från Socialstyrelsens cancerregister som Cancerfonden presenterar idag.
– Vi hade förväntat oss en nedgång i antal upptäckta cancerfall och har aktivt drivit frågan om faran med oupptäckta cancerfall under pandemin. Nu får vi svart på vitt att färre personer diagnostiserades med cancer förra året. Det beror sannolikt inte på att färre personer drabbats av cancer, utan att oförsvarbart många går runt med cancer utan att veta om det. Det är mycket oroande, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare.
Under pandemin har flera aktörer slagit larm om att det sannolikt diagnostiserats färre cancerfall än normalt. Det beror främst på att personer undvikit att söka vård för att inte belasta sjukvården i onödan eller inte velat söka i rädsla för covidsmitta, men också på att olika screeningprogram har pausats eller förändrats.
– Har man symtom som inte går över är det viktigt att söka vård. Parallellt är det av största vikt för landets vårdgivare att intensifiera arbetet med att komma ikapp i de screeningprogram som varit pausade. Att cancer upptäcks i ett så tidigt skede som möjligt är viktigt eftersom möjligheterna att helt bota sjukdomen då är störst, säger Ulrika Årehed Kågström.
Antal diagnosticerade cancerfall 2012–2020 (avrundade 500-tal)
2020: 62 500 personer
2019: 66 000 personer
2018: 63 000 personer
2017: 61 000 personer
2016: 60 000 personer
2015: 61 000 personer
2014: 60 500 personer
2013: 58 000 personer
2012: 54 500 personer
Besked om prostatacancer tar lång tid – forskare ska undersöka effekten av stressen
Besked om prostatacancer dröjer längre än för andra cancerformer. Katja Fall och hennes medarbetare vid Örebro universitet har fått 2,4 miljoner av Cancerfonden för att fortsätta sina studier om den stress som väntan på ett cancerbesked kan medföra – och vilka följder den kan få.
Katja Fall, Foto: Örebro universitet
– Tidigare studier har antytt att själva ovissheten i väntan på ett cancerbesked kan vara värst, och vi vill kartlägga hur det ser ut hos svenska män som utreds för prostatacancer. Kroppens stressreaktion kan påverka hälsan på olika sätt, och vissa data talar för att den även skulle kunna ha inverkan på tumören och därmed minska överlevnaden, säger Katja Fall, professor i epidemiologi och specialiserad på cancer.
Det är idag inte klarlagt vilken stress som följer av att besked om prostatacancer tar lång tid.
– Vi vet heller inte hur en förkortad väntetid skulle påverka männens psykiska och fysiska hälsa. I vår studie undersöker vi effekten av väntetiden – och om en kortare tid kan kopplas till självupplevd stress, olika biologiska stressmarkörer och tumörens egenskaper hos dem som får en cancerdiagnos, säger Katja Fall.
Målet med projektet är också att med ny kunskap kunna förbättra omhändertagandet av män som utreds för prostatacancer.
– Om vi kan knyta väntetider till psykisk stress och sämre hälsa, skulle det öka incitamenten för olika åtgärder som kan minska stressen i samband med utredningen. Förutom förkortade väntetider skulle det kunna handla om ökat stöd som samtal eller andra stressdämpande insatser, säger Katja Fall.
Ny metod på Karolinska ska minska psykisk ohälsa hos cancersjuka unga vuxna
Ett individuellt psykosocialt program; PRISM, ska stärka unga cancerpatienters förmåga att hantera motgångar, vilket i förlängningen kan påverka deras chanser till överlevnad. Hälften av alla tonåringar och unga vuxna med cancer drabbas av psykiska och psykosociala problem.
Varje år drabbas nära 800 tonåringar och unga vuxna av cancer. Hälften av dem rapporterar psykiska och psykosociala problem som posttraumatiskt stressyndrom, ångest och depression.
Forskning visar dessutom på sämre överlevnad hos unga vuxna än hos barn och vuxna med samma sjukdom. Det kopplas till bristande förståelse för behandlingen och därmed sämre följsamhet av de råd sjukvården ger. Nu testas en ny behandlingsmetod inom ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och patientföreningen Ung Cancer.
Projektet minKod på Karolinska Universitetssjukhuset syftar till att hjälpa cancersjuka tonåringar och unga vuxna ta sig igenom sjukdomstiden. Projektet drivs av Karolinska i samarbete med bland annat patientföreningen Ung Cancer, och består av flera olika delar. I ett av dem görs just nu en pilotstudie kring en ny behandlingsmetod som kallas PRISM, ett individuellt psykosocialt program som utvecklats för unga som nyligen fått en cancerdiagnos.
PRISM består av fem olika delar varav två genomförs på egen hand av patienten, i appen Alltid Öppet. Övriga delar består av tre videomöten med kurator eller psykoterapeut.
– PRISM utgår från begreppet resiliens, som handlar om att kunna resa sig igen när man genomgår motgångar i livet. Vi lär ut tekniker som kan stödja den unga personen med cancer att hantera stress och oro, sätta upp mål, utmana negativa tankar och hitta möjligheter, berättar Jeanette Winterling som är projektledare både för pilotstudien och för huvudprojektet minKod.
Unga människor som får en cancerdiagnos går igenom många undersökningar och behandlingar som kan påverka dem både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. De behöver olika slags stöd under olika stadier av sjukdomen. Tanken är att PRISM ska bli en del av detta stöd.
Flera unga patientrepresentanter har medverkat i utvecklingen av PRISM. Alla är överens om att själva strategierna som lärs ut i PRISM är bra och användbara – men det återstår att se hur det fungerar i praktiken för en patient som nyligen fått en cancerdiagnos.
– PRISM kompletterar den klassiska sjukhusvården och jag tror att den kan fånga upp fler som behöver hjälp. Metoden är enkel att förstå och lättillgänglig i och med att den är digital, säger Trang-Anh Vu som är en de patienter som är deltar i pilotstudien kring PRISM.
Trang-Anh Vu, som drabbades av bröstcancer med BRCA2-mutation år 2015, vet hur tufft det är att drabbas av cancer som ung. Hon tycker att fler unga cancerpatienter ska försöka ta emot den hjälp som erbjuds.
– Mitt råd är att ta all hjälp du kan få när du är redo, i din egen takt. Det är naturligt att allt känns svårt och jobbigt för det är tyvärr en del av processen, säger Trang-Anh Vu.
Janssen har beviljats villkorligt marknadsgodkännande för Rybrevant
Rybrevant (amivantamab) är det första läkemedel som godkänts (Conditional Marketing Authorisation) för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC), med aktiverande EGFR Exon 20 insertionsmutation vid behandlingssvikt på platinumbaserad terapi. Det villkorliga marknadsgodkännandet baseras på resultaten från fas 1-studien CHRYSALIS, där amivantamab har utvärderats som monoterapi hos patienter som genomgått behandling med platinum-baserad terapi.
Läs pressmeddelande här (engelska).
