Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Stor internationell utvärdering visar att AI träffsäkert diagnostiserar prostatacancer

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har genomfört en omfattande internationell validering av artificiell intelligens (AI) för att diagnostisera och gradera prostatacancer. Studien, som publiceras i Nature Medicine, visar att AI-system kan identifiera och gradera prostatacancer i vävnadsprover från olika länder lika bra som patologer. Resultaten tyder på att AI-system är redo för att ansvarsfullt introduceras som ett komplement i prostatacancervården, menar forskarna.

Den internationella valideringen har genomförts som en tävling kallad PANDA. Tävlingen varade under tre månader och utmanade fler än 1000 AI-experter att utveckla system som med hög noggrannhet kan gradera prostatacancer.

Snabb innovation

– Redan efter tio dagar utvecklades algoritmer som var lika bra som genomsnittliga patologer. Genomförandet av PANDA visar hur tävlingar kan sporra till snabb innovation för att lösa specifika problem inom vården med hjälp av AI, säger Kimmo Kartasalo, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

Ett problem i dagens prostatacancerdiagnostik är att olika patologer kan komma till olika slutsatser trots att de studerar samma vävnadsprover, vilket gör att valet av behandling baseras på osäker information. Här ser forskarna stor potential att använda AI-teknik för att förbättra reproducerbarheten, det vill säga att bedömningen av vävnadsproverna i större utsträckning överensstämmer oavsett vilken patolog som utfört den.

Träffsäker diagnostik

KI-forskarna har i tidigare studier visat att AI-system kan avgöra om ett vävnadsprov innehåller cancer eller inte, uppskatta cancertumörens utbredning i biopsin samt bedöma prostatacancerns allvarlighet likvärdigt med internationella experter. Men den stora farhågan med implementering av AI i sjukvården är att AI-system ofta är väldigt känsliga för data som skiljer sig från de data som systemet tränades på och därför inte ger tillförlitliga och robusta resultat på olika sjukhus och i olika länder.

– Resultaten från PANDA visar för första gången att AI-system kan ge lika noggrann diagnostisering och gradering av prostatacancer i en internationell miljö som när diagnostiken görs av mänskliga patologer. Nästa steg är kontrollerade studier för att avgöra hur AI-systemet på bästa sätt kan införas i vården, säger Martin Eklund, lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

– Framtida studier bör även inkludera en större variation av ovanliga men särskilt svårbedömda biopsier och fler länder med varierande etnicitet och demografi, fortsätter han.

Ersätter inte människan

AI-baserad utvärdering av prostatacancerbiopsier har potential att förbättra den diagnostiska kvaliteten och därigenom säkerställa en mer jämlik vård till en lägre kostnad.

– Tanken är inte att AI ska ersätta den mänskliga bedömningen, utan snarare agera som ett säkerhetsnät för att patologer inte ska missa cancerfall, samt hjälpa till med att standardisera bedömningarna. AI kan även vara ett alternativ i delar av världen där det helt saknas patologisk expertis idag, säger Lars Egevad, professor i patologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och medförfattare till studien.

Studien genomfördes i samarbete med kollegor vid Radboud University Medical Center i Nederländerna, Åbo universitet i Finland och Google Health i USA. Den finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Prostatacancerförbundet med flera. Flera av artikelförfattarna har företagskopplingar och patent relaterade till prostatacancerdiagnostik eller maskininlärning för medicinska bilder och några har mottagit arvoden från företag. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över potentiella intressekonflikter.

Fakta om prostatacancer:

  • Prostatacancer är den främsta orsaken till cancerdöd bland män i Sverige.
  • Mer än 20 miljoner vävnadsprover från prostata undersöks varje år i Europa och USA.
  • Globalt finns en brist på patologer och i många utvecklingsländer finns det färre än en patolog per 1 miljon invånare.
  • En flaskhals i arbetet med att minska dödligheten i prostatacancer är svårigheten att göra objektiva och reproducerbara bedömningar av vävnadsprover från prostata.

Publikation: “Artificial Intelligence for Diagnosis and Gleason Grading of Prostate Cancer: the PANDA challenge.” Wouter Bulten, Kimmo Kartasalo, Po-Hsuan Cameron Chen, Peter Ström, Hans Pinckaers, Kunal Nagpal, Yuannan Cai, David F. Steiner, Hester van Boven, Robert Vink, Christina Hulsbergen-van de Kaa, Jeroen van der Laak, Mahul B. Amin, Andrew J. Evans, Theodorus van der Kwast, Robert Allan, Peter A. Humphrey, Henrik Grönberg, Hemamali Samaratunga, Brett Delahunt, Toyonori Tsuzuki, Tomi Häkkinen, Lars Egevad, Maggie Demkin, Sohier Dane, Fraser Tan, Masi Valkonen, Greg S. Corrado, Lily Peng, Craig H. Mermel, Pekka Ruusuvuori, Geert Litjens, Martin Eklund and the PANDA Challenge consortium. Nature Medicine, online 13 januari 2022, doi: 10.1038/s41591-021-01620-2.

Europeiskt godkännande för Lumykras, den första målriktade behandlingen mot KRAS G12C-muterad lungcancer

EU-kommissionen har beslutat att ge ett villkorat godkännande för Lumykras (sotorasib) för behandling av avancerad KRAS G12C-muterad icke-småcellig lungcancer.

– Äntligen har vi en målriktad behandling mot den här vanligt förekommande men hittills svårbehandlade KRAS-mutationen, säger docent Jan Nyman, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och expert på icke-småcellig lungcancer.

Varje år diagnostiseras cirka 4 200 lungcancerfall i Sverige. Icke-småcellig lungcancer, NSCLC, är den överlägset vanligaste formen och beräknas stå för 84 procent av fallen (NSCLC = non-small-cell lung carcinoma). Uppemot 15 procent av samtliga NSCLC-patienter har en mutation i KRAS-genen som ger upphov till uttryck av KRASG12C vilket får cancercellerna att dela sig okontrollerat. Lumykras är den första godkända behandlingen som specifikt riktar sig mot KRASG12C-proteinet.

Det europeiska godkännandet grundas på resultat från den kliniska fas II-studien CodeBreaK 100 där Lumykras uppvisade gynnsamma resultat både vad gäller effekt och tolerabilitet hos patienter som progredierat på platinumbaserad kemoterapi och/eller immunterapi med PD1/L1-hämmare i kombination eller sekvens. Data från studien visar att tablettbehandling med Lumuykras, 960 mg en gång per dag, resulterade i en objektiv tumörrespons på 37,1 procent och att responsens varaktighet i median var 11,1 månader. De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna (TRAE = Treatment-Related Adverse Events) var milda (grad I-II) och utgjordes av diarré (32 procent), illamående (19 procent), förhöjt alaninaminotransferas (ALAT) respektive aspartataminotransferas (ASAT) (15 procent vardera) och fatigue (11 procent).

– Det känns tillfredsställande att vi nu kan erbjuda en effektiv behandling med relativt mild biverkningsprofil till de här patienterna, säger Jan Nyman som varit nationellt koordinerande prövare i fas III-studien CodeBreaK 200.

Detaljerade fas II-data från CodeBreaK 100 presenterades vid 2020 World Conference on Lung Cancer (WCLC) och finns publicerade i New England Journal of Medicine (NEJM).

Det marknadsgodkännande som Lumykras nu fått avser monoterapi för vuxna patienter med avancerad KRAS G12C-muterad NSCLC som progredierat på minst en systemisk behandling. Godkännandet är villkorat och omvandling till ett standardgodkännande kan komma att vara avhängigt ytterligare verifiering av data samt fördjupad beskrivning av den kliniska nyttan i en eller flera bekräftande prövningar.

Om KRAS
Närmare 40 år av forskning har visat att RAS-genfamiljen är en av de vanligaste muterade onkogenerna i solida tumörer (RAS = RAt Sarcoma virus). Inom denna familj är KRAS (Kirsten RAt Sarcoma virus) den vanligaste varianten och är särskilt ofta förekommande i solida tumörer. Den beräknade incidensen av den specifika mutationsvarianten KRAS G12C är cirka 13-15 procent vid NSCLC, 3–5 procent vid kolorektalcancer och en till två procent vid många andra solida tumörer. KRASG12C har hittills inte betraktats som ett möjligt mål för läkemedel då proteinet saknar naturliga fickor som en småmolekylhämmare kan binda till.

Om CodeBreaK
Det kliniska studieprogrammet CodeBreaK för sotorasib (AMG 510) är utformat för att behandla flera olika KRAS G12C-muterade solida tumörer i hopp om att möta de ouppfyllda medicinska behov som länge förelegat vid dessa cancerformer.

CodeBreaK 100 är en fas I och II first-in-human, oblindad multicenterstudie som enrollerat patienter med KRAS G12C-muterade solida tumörer. Patienter som bedömdes lämpliga var tungt förbehandlade och hade genomgått minst två tidigare behandlingslinjer.

Det primära effektmåttet i fas I-studien är säkerhet. Viktiga sekundära effektmått inkluderar objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate) med utvärdering var sjätte vecka, responsduration (DOR = Duration of Response) och progressionsfri överlevnad. Patienterna delades in i fyra doskohorter, 180 mg, 360 mg, 720 mg och 960 mg. Sotorasib administreras peroralt en gång om dagen i samtliga kohorter.

Det primära effektmåttet i fas II-studien var centralt utvärderad objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate). Lumykras, 960 mg, administrerat oralt en gång per dag, resulterade i en objektiv tumörrespons på 37,1 procent (ORR = Objective Response Rate). ORR definierades i detta fall som andel patienter med ≥ 30-procentig minskning av summan av target-lesionens längsta diameter jämfört med baslinjen. Responsdurationen var i median 11,1 månader. Fler än fyra av fem, 80,6 procent, uppnådde sjukdomskontroll (DCR = Disease Control Rate). Progressionsfri medianöverlevnad (PFS = Progression-free Survival) var 6,8 månader och den totala medianöverlevnaden (OS = Overall Survival) var 12,5 månader.

De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna (TRAE = Treatment-Related Adverse Events) var diarré (32 procent), illamående (19 procent), förhöjt alaninaminotransferas (ALAT) respektive aspartataminotransferas (ASAT) (15 procent vardera). De vanligast förekommande allvarliga (grad ≥ 3) behandlingsrelaterade biverkningarna var förhöjt ALAT (6 procent), förhöjt ASAT (6 procent) och diarré (4 procent). Endast 7 procent avslutade behandlingen till följd av behandlingsrelaterade biverkningar.

En global randomiserad fas III-studie, CodeBreaK 200, jämför sotorasib med docetaxel. Resultatet av denna studie kommer också att användas i syfta att häva de särskilda villkor som marknadsgodkännandet av Lumykras initialt är behäftat med.

Mer information om CodeBreaK-programmet finns på www.hcp.codebreaktrials.com.

Immunterapi vid lungcancer

Tid 12:00 – 12:50

Anders Vikström, överläkare vid lungkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, presenterar under detta interaktiva webinar olika komplicerade patientfall inom lungcancer som är baserade på verkliga patientfall från den kliniska vardagen.

Webinaret syftar till att ge dig som deltar ny kunskap och besvara frågeställningar kring behandling av lungcancerpatienter med immunterapi. Presentationen av patientfallen kommer att varvas med frågor och på slutet kommer det finnas möjlighet till dig att ställa frågor via chatt eller direkt vid registrering till föreläsaren.

Patientfallsdiskussionen riktar sig till hälso-och sjukvårdspersonal som behandlar lungcancerpatienter.

Deltagande är kostnadsfritt.

MSD Sverige står för kostnad för föreläsare och den tekniska lösningen.

Välkomna!

Mer info och anmälan

Nya rön kan bidra till bättre diagnos och behandling av levercancer

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet identifierat förekomsten av en specifik kombination av ett protein och en lncRNA-molekyl i levercancer. Genom att öka förekomsten av lncRNA-molekylen minskar tumörcellernas fettdepåer vilket leder till att tumörcellernas delning upphör, och att de så småningom dör. Studien, som publiceras i den framstående tidskriften Gut, bidrar till ökad kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar.

Vår arvsmassa ger kroppens celler instruktioner som avgör varje celltyps högt specialiserade funktion. Informationen skickas ut med hjälp av två olika sorters RNA-molekyler: kodande RNA som omvandlar DNA till proteiner och icke-kodande RNA som inte tillverkar proteiner.

Eftersom icke-kodande RNA-molekyler inte producerar proteiner har det tidigare inte forskats så mycket om just dessa, trots att cirka 97 procent av RNA-molekylerna i vår kropp är icke-kodande. Vissa proteiner, så kallade RNA-bindande proteiner, har dock visat sig ha en avgörande roll bland annat i cancer eftersom de kan påverka flera olika egenskaper hos RNA-molekyler.

Claudia Kutter

Claudia Kutter, foto: Niklas Norberg Wirten.

– Med hjälp av vävnadsmaterial som donerats av patienter med levercancer har vi kunnat kartlägga både den kodande och icke-kodande delen av vår arvsmassa för att identifiera vilka RNA-bindande proteiner som har hög närvaro i levercancerceller. Vi fann att många av dessa proteiner interagerade med en typ av långa icke-kodande RNA-molekyler, så kallade lncRNA, säger Claudia Kutter, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, och studiens seniora författare.

Forskargruppen gjorde en mer detaljerad undersökning av en specifik kombination av ett RNA-bindande protein (CCT3) och en lncRNA-molekyl (LINC00326). Genom att använda avancerad CRISPR-teknik kunde de såväl minska som öka mängden av protein och lncRNA för att se hur detta påverkade cancercellerna. När lncRNA ökade, minskade cancercellernas fettdepåer och tillväxten av cancerceller avtog samtidigt som en stor mängd cancerceller dog. Efter studier i laboratoriemiljö har resultaten också bekräftats in vivo.

Många fler kombinationer att undersöka

Forskarnas upptäckt ger en insikt i interaktionen mellan RNA-bindande proteiner och lncRNA-molekyler, och bidrar till en bättre vetenskaplig förståelse runt deras roll i tumörer.

Jonas Nørskov Søndergaard

Jonas Nørskov Søndergaard, foto: Janyerkye Tulyeu.

– Aktiviteterna för CCT3-LINC00326-paret kan redan nu användas i levercancerdiagnos och prognos. Kunskapen om just detta specifika par är bara en början och det finns många fler kombinationer av RNA-bindande proteiner och lncRNA-molekyler som vi vill undersöka vidare. På sikt kan det bidra till nya effektiva behandlingar såsom RNA-baserad behandling som inriktar sig på endast de sjuka cellerna och därmed kan minska biverkningarna, säger studiens försteförfattare Jonas Nørskov Søndergaard, forskare i Kutters forskningsgrupp.

Forskningen finansierades av Knut och Alice Wallenberg Stiftelse, Ruth och Richard Julin Stiftelse, SFO-SciLifeLab fellowship, Vetenskapsrådet, Lillian Sagens och Curt Ericssons forskningsstiftelse, Gösta Miltons donationsfond, Chinese Scholarship Council, KI-KID funding, The Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC), Nilsson-Ehle-donationerna, Barts and London Charity, Cancer Research UK, AIRC Fellowship for Abroad, Stiftelsen Tornspiran och Svenska Läkaresällskapet.

Publikation

”The CCT3-LINC00326 axis regulates hepatocarcinogenic lipid metabolism”, Jonas Nørskov Søndergaard, Christian Sommerauer, Ionut Atanasoai, Laura C. Hinte, Keyi Geng, Giulia Guiducci, Lars Bräutigam, Myriam Aouadi, Lovorka Stojic, Isabel Barragan, Claudia Kutter, Gut. 12 januari, 2022, doi: 10.1136/gutjnl-2021-325109

Årets cancerforskare 2022: Svensk forskning för att upptäcka prostatacancer prisas

Professor tilldelas Cancerfondens utmärkelse Årets cancerforskare 2022. Priset delas ut i samband med den direktsända TV-galan Tillsammans mot cancer som sänds i TV4 den 10 januari. Henrik Grönbergs forskning har bidragit till att prostatacancer kan upptäckas tidigare.

Cancerfondens motivering lyder:

För världsledande forskning om prostatacancer. För metoder att upptäcka prostatacancer i tidigt stadium, men också för att undvika onödiga undersökningar, samt att identifiera de patienter som måste behandlas direkt. Allt detta bidrar till mer individanpassad behandling, ökad chans till bot och hög livskvalitet. 

– Jag känner mig stolt. Det här ett stort erkännande av min forskning genom åren. Det är en forskning som till stor del också möjliggjorts av Cancerfondens stöd, säger Henrik Grönberg.

Henrik Grönberg är överläkare och professor i cancerepidemiologi och delar sin tid mellan Karolinska Institutet och Capio S:t Görans Sjukhus. Sedan 1990-talet har han forskat om prostatacancer som är den vanligaste cancerformen bland män. Varje år upptäcks mer än 10 000 nya fall av prostatacancer.

Genom Henrik Grönbergs forskning kan prostatacancer upptäckas tidigare och på ett mer träffsäkert sätt. Det är också i högre grad nu möjligt att identifiera vilken cancer som kräver behandling och vilken som det går att leva med utan problem.

Det är sjunde året som utmärkelsen ”Årets cancerforskare” delas ut i syfte att lyfta fram cancerforskares insatser för att besegra cancer. Priset delas ut av Cancerfondens forskningsnämnd. De tidigare forskarna som fått utmärkelsen är:

  • 2021 – Professor Anna Martling
  • 2020 – Professor Sophia Zackrisson
  • 2019 – Professor Ruth Palmer
  • 2018 – Professor Fredrik Mertens
  • 2017 – Professor Lena Claesson-Welsh
  • 2016 – Professor Thomas Helleday

För mer information om prostatacancer: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/prostatacancer  

För mer information om Cancerfondens tv-gala: ”Tillsammans mot cancer”: https://www.cancerfonden.se/tillsammansmotcancer