Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Britt-Marie Frost blir ny forskningschef på Barncancerfonden

Överläkaren och docenten Britt-Marie Frost blir ny forskningschef på Barncancerfonden, och kommer att leda arbetet med att förverkliga Barncancerfondens nya forskningsstrategi. Britt-Marie Frost har lång erfarenhet av både kliniskt arbete och forskning inom barnonkologi i Sverige och internationellt, med fokus på bland annat vårdens och omvårdens utveckling.


Britt-Marie Frost

Med över 30 års professionell och akademisk erfarenhet av forskning och kliniskt arbete har Britt-Marie Frost haft flera nyckelposter, bland annat som överläkare i barnonkologi samt som avdelningschef för blod-, och tumörsjukdomar hos barn vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Britt-Marie Frost har huvudsakligen forskat inom leukemi med farmakokinetik och cytostatika men också undersökt bland annat vårdens och omvårdens utveckling. I sitt arbete som forskningschef på Barncancerfonden kommer Britt-Marie Frost att leda och utveckla Barncancerfondens omfattande forskningsstrategi.

”Jag är mycket stolt över att få arbeta med Barncancerfonden. För mig är samarbete och kompetensutbyte lika viktigt på ett nationellt som på ett internationellt plan, och är av största vikt för den bästa och vassaste forskningen. Min ambition är hög och jag vill att Barncancerfonden ska bidra till världsledande forskning och långsiktig hjälp för barncancerdrabbade världen över”, säger Britt-Marie Frost, tillträdande forskningschef för Barncancerfonden.

Britt-Marie Frost har också arbetat med många viktiga uppdrag inom barnonkologin i Norden och som internationell barncancerforskare. Hon är specialist i barn-, och ungdomsmedicin samt sub-specialiserad i blod-, och tumörsjukdomar hos barn. Hon var bland annat med och startade NOPHO Leukemia Biobank, en viktig bas för barnonkologisk forskning. Dessutom har hon varit svensk ledamot i Nordiska föreningen för Pediatrisk Hematologi och Onkologi (NOPHO) samt under flera år ordförande i Svenska Barnleukemigruppen (SBLG). Hon är sedan våren 2021 Socialstyrelsens sakkunniga gällande barnonkologiska frågor.

”Det är en ära att välkomna Britt-Marie Frost till Barncancerfonden, hennes gedigna erfarenhet och kunskap inom barnonkologiska frågor och det forskningsarbete hon har drivit under sin långa karriär bidrar till att många cancersjuka barn får rätt hjälp och behandling. Vi ser fram emot att lära oss av Britt-Marie och tillsammans med henne driva på den forskning som ska bekämpa barncancer och dess konsekvenser”, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Barncancerfondens forskningsstrategi i korthet:

  • Långsiktig strategisk satsning på området toxicitet och sena komplikationer.
  • Ökade satsningar på infrastrukturer såsom biobanker och register.
  • Ökad satsning på kompetensförsörjningsinsatser inriktade mot vård, hälsa och psykosocial barnonkologi.
  • Vidareutvecklad samverkan med Barncancercentra genom treåriga överenskommelser som inkluderar en utökad satsning på basresurser.
  • Utvecklad struktur och ny organisation kring utlysning av forskningsmedel.

Ny kunskap och viktiga nyheter från ASH 2021

Årets ASH bevakades återigen via nätet. Här rapporterar docent Hans Hagberg, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, fem nyheter som han valt ut som de viktigaste. Han lyfter också några notiser om arbeten som han anser bör uppmärksammas.

1 Polatuzumab-vedotin istället för vinkristin (pola-R-CHP) är bättre än standardbehandling (R-CHOP) hos patienter med diffust storcelligt B-cellslymfom (LBA1).
Polatuzumab-vedotin är en CD79b-antikropp som är försedd med cytostatika i form av vedotin. CD79b finns på B-celler. I den randomiserade studien, Polarix, randomiserades 879 patienter med obehandlat DLBCL mellan pola-R-CHP och standardbehandling (R-CHOP). Polatuzumab-vedotin har således ersatt vinkristin i R-CHOP. Sjukdomsfri överlevnad var 76,7 procent för pola-R-CHP jämfört med 70,2 procent för R-CHOP vilket innebär en 27-procentig minskning av antal recidiv (hazard ratio 0,73). Biverkningarna var likvärda inklusive perifer neuropati.

Läs hela artikeln

Nu kartläggs cancercellers organisation med ny metod

Hur enskilda cancerceller ändrar sig över tid kan förklara varför hjärntumörer utvecklas så olika, och varför en del cancerceller är resistenta mot vissa behandlingar. Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att kartlägga cancercellernas utveckling. I förlängningen kan metoden göra det enklare att ta fram nya effektiva läkemedelskombinationer. Studien, som presenterats i tidskriften Molecular Systems Biology, beskrivs här av forskarna Ida Larsson och Erika Dalmo.

Varje år diagnostiseras cirka 400 personer i Sverige med den aggressiva hjärntumören glioblastom. Dagens standardbehandling utgörs av kirurgi i kombination med
strålbehandling och kemoterapi (temozolomid). Då både strålbehandling och kemoterapi riktas mot celler som delar sig kommer vilande cancerceller som inte avlägsnats kirurgiskt ge upphov till nybildning av tumören. Tyvärr är detta i stort sett alltid fallet, vilket resulterar i en medianöverlevnad på cirka 15 månader för dessa patienter.

Läs hela artikeln

Hjärninflammation efter immunterapi upptäcks tidigt med ett enkelt blodprov

Immunterapi fungerar mycket bra för flera cancerformer, men behandlingen kan också ge autoimmuna biverkningar. Ett enkelt blodprov kan hjälpa vården att tidigt
upptäcka behandlingsutlöst hjärninflammation, som är en av de mest allvarliga och svårdiagnostiserade biverkningarna. Fynden redovisas i en ny studie som också ger
ledtrådar till hur allvarliga biverkningar av immunterapi uppstår. Här redovisar de två Göteborgsbaserade forskarna Sara Bjursten och Max Levin senaste nytt från det högaktuella ämnesområdet.

Malignt melanom är den dödligaste formen av hudcancer som 2019 drabbade 4 500 svenskar. Det är en sjukdom som blir allt vanligare med fem procents incidensökning varje år. De flesta botas av att man avlägsnar cancerförändringen i huden, men ungefär tio procent utvecklar metastaser i andra organ. Metastaserat melanom var tidigare obotbart och de flesta som drabbades dog inom ett år. Tack vare stora framsteg de senaste tio åren, framför allt genom utvecklingen av immunterapi med checkpointhämmare, lever många i flera år och en del botas.

Läs hela artikeln

”Äntligen är vi i gång!” – positiva erfarenheter av screening för tarmcancer i Skåne och Dalarna

Samtliga regioner i Sverige har fattat beslut om att införa allmän screening av tarmcancer. Ett beslut som beräknas rädda flera hundra liv om året. I mars och april startade de första regionerna sina screeningprogram. Införandet har gått smidigt och över all förväntan, menar specialistläkarna Daniel Sjöberg och Jan Lillienau, projektledare och samordnare för tarmcancerscreening i Region Dalarna och Region Skåne.

Tjock- och ändtarmscancer är den cancerform som är vanligast hos män och kvinnor i Sverige. Drygt 6 000 personer insjuknar varje år och lite färre än hälften dör till följd av sjukdomen. Ju tidigare den kan upptäckas, desto större är chansen till överlevnad. Studier har visat att screening kan minska risken att avlida till följd av tjock- och ändtarmscancer med cirka 15 procent.

– Hittar vi den tidigt kan vi bota så gott som alla, därför är tidig upptäckt så oerhört viktigt. Det är en lurig sjukdom och utvecklas i regel långsamt, det kan dröja flera år innan man märker av några symtom och då kan det i värsta fall vara för sent, säger Daniel Sjöberg, specialist i gastroenterologi vid Falu lasarett och ansvarig för införandet av tarmscreening i Region Dalarna.

Läs hela artikeln