Vendela Ekmark - Onkologi i Sverige

Analys av proteiner i vävnad kan ge bättre cancerbehandling

Att analysera alla proteiner som finns i en vävnad, det så kallade proteomet, kan ge viktig information om sjukdomars uppkomst och hur de bäst kan behandlas. Här berättar Janne Lehtiö, professor vid institutionen för onkologi-patologi, om proteombaserad medicin och hur det kan bidra till individualiserad cancerbehandling.

Janne Lehtiö. Foto: Stefan Zimmerman.

Vad är proteombaserad medicin?

– Proteomet är alla proteiner som finns i en cell eller vävnad vid en viss tidpunkt. Proteombaserad medicin handlar om att mäta dem och använda den informationen för att få information om individens sjukdom och exempelvis styra val av behandling, säger Janne Lehtiö, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

Hur skiljer det sig från genombaserad medicin?

– Genombaserad medicin handlar om att använda information om genomet – allt DNA som finns i en cell – för exempelvis diagnostik eller behandlingsval. Men det är proteiner som utför funktionerna i cellerna och proteiner är måltavlor för nästan alla läkemedel. Därför behövs information om proteinerna för att förstå de biologiska mekanismerna bakom hälsa och sjukdom.

Vilken typ av kunskap kan proteominformationen tillföra?

– Många komplexa sjukdomar, som diabetes och cancer, orsakas inte av en utan av många förändringar i genomet. Därför är det svårt att räkna ut hur de tillsammans orsakar sjukdomen. Men på proteinnivå kan resultatet av de genomiska förändringarna synas tydligare, vilket ger oss en chans att förstå hur man bäst ska behandla sjukdomen.

– Jag arbetar med proteogenomik, som handlar om att kombinera information från både genomet och proteomet. Det kan till exempel ge svar på frågor som hur en mutation påverkar alla cellens proteiner eller påverkar aktiviteten hos de proteiner som det finns läkemedel riktade mot.

Hur långt har forskningen om proteombaserad medicin kommit?

– De senaste fem åren har teknikerna för att mäta ett stort antal proteiner samtidigt utvecklats, så att vi nu kan mäta i proteomet i patientprover. Vi vet att proteomet ger intressant information och det börjar komma spännande publikationer som visar det, bland annat för olika cancerformer. Hittills har forskningen mest baserats på analys av redan insamlat tumörmaterial. Nu måste vi börja analysera patientprover vid behandlingsbeslut, för att utvärdera hur den informationen kan påverka kliniska beslut i relation till andra tillgängliga data.

Hur kan det här påverka vården av cancerpatienter?

– I slutänden kan det innebära att vi kan välja den bästa behandlingen för patienten och undvika behandlingar som man tror inte har effekt, utifrån kunskap om patientens proteom. Jag tror också att proteombaserad medicin och proteogenomik kommer att vara avgörande om vi ska lära oss hur vi bäst kombinerar flera cancerläkemedel till en effektiv cocktail.

Nu publicerar du och dina kollegor en artikel i Nature Cancer där ni har undersökt proteomet och genomet i prov från lungcancertumörer. Vad visar de resultaten?

– Vi ser att det baserat på proteomet går att dela in tumörerna i nya undergrupper som skiljer sig åt på intressanta sätt. Tumörerna försöker gömma sig från kroppens immunförsvar genom att använda olika mekanismer, och de mekanismerna är olika mellan grupperna. Det är betydelsefull information eftersom det påverkar om patienten kommer att vara hjälpt eller inte av vissa immunterapier, som är viktiga cancerläkemedel som används idag.

Hur går ni vidare?

– Vi ska börja göra proteomanalys för lungcancerpatienter som kommer in till Karolinska Universitetssjukhuset. Arbetet kommer att ingå i den lungcancerpilot som ska startas inom Karolinska Institutets task force för precisionsmedicin.

– Till att börja med ska vi samla in proteominformationen parallellt med andra typer av data. Vi ska se hur patienten svarar på de behandlingar hon får, och om vi hade kunnat förutsäga det svaret bättre utifrån våra forskningsresultat om proteomet. Sedan kan det bli aktuellt med en studie där patientens proteominformation får styra vilka behandlingar som ges, för att se om det ger ett bättre behandlingssvar än dagens sätt att välja behandling.

Guld-innehållande cancerbehandling kan få konkurrens av andra substanser

Guldföreningen auranofin har traditionellt använts för att behandla reumatism, men utvärderas också för behandling av olika cancerformer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att andra molekyler, som hämmar samma system i kroppen, har en mer precis effekt än auranofin och därför kan ha större potential som cancerbehandling. Resultaten har publicerats i tidskriften Redox Biology.

Guldföreningen auranofin klassas av WHO (Världshälsorganisationen) som ett antireumatiskt medel, och är en aktiv komponent i läkemedlet Ridaura. För närvarande utvärderas också auranofin i en rad kliniska prövningar som möjlig behandling mot cancer.

Elias Arnér. Foto: Ulf Sirborn.

En förklaring till forskarnas stora intresse är att auranofin hämmar proteinet thioredoxinreduktas, TrxR, som har en viktig roll i thioredoxin-systemet. Detta system finns hos alla däggdjur och skyddar kroppens celler mot den biokemiska process som kallas oxidativ stress. Men det skyddar även cancerceller, vilket bland annat innebär att effekten av olika cancerbehandlingar minskar. TrxR, som påverkar cellers tillväxt och överlevnad, är dessutom uppreglerat vid vissa cancerformer.

– Det finns ett stort intresse för möjligheten att hämma thioredoxin-systemet vid behandling mot cancer, men idag innebär det risken att friska celler skadas och dödas. Målet är att framtidens TrxR-hämmare ska vara så precisa som möjligt, säger Elias Arnér, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, och delad sisteförfattare.

Höga nivåer av oxidativ stress

Forskarna har studerat effekterna av auranofin i muscancerceller (lungadenokarcinom och melanom) och jämfört med andra TrxR-hämmande molekyler som kallas TRi-1 och TRi-2 (Thioredoxin Reductase inhibitors 1 och 2). TRi-1 och TRi-2 har nyligen utvecklats av Elias Arnérs forskargrupp och visar anticancereffekter i musmodeller.

Med hjälp av nya metoder för att analysera cellernas samlade proteiner (proteomik) tyder studien på att TRi-föreningarna är mer exakta i sin effekt än auranofin. Resultaten visar bland annat att auranofin orsakar mycket höga nivåer av oxidativ stress och har flera andra effekter som inte verkar relatera till hämning av TrxR. Men också att TRi-1 verkar vara den mest specifika TrxR-hämmaren som hittills beskrivits.

Roman Zubarev. Foto: Stefan Zimmerman.

– Våra resultat har betydelse för fortsatta studier av auranofins verkningsmekanism och bieffekter. Genom att nu jämföra med de mer specifika molekylerna TRi-1 och TRi-2 kommer fynden förhoppningsvis att bidra till den fortsatta utvecklingen av TrxR-hämmare för cancerterapi, säger Roman Zubarev, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, och delad sisteförfattare.

Studien finansierades av Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse, Karolinska Institutet, Cancerfonden och Vetenskapsrådet. Elias Arnér är meduppfinnare och delägare till patent på TRi-1- och TRi-2-föreningar som för närvarande utvecklas för klinisk användning.

Publikation

“Comprehensive chemical proteomics analyses reveal that the new TRi-1 and TRi-2 compounds are more specific thioredoxin reductase 1 inhibitors than Auranofin”. Pierre Sabatier, Christian M. Beusch, Radosveta Gencheva, Qing Cheng, Roman Zubarev, Elias S.J. Arnér. Redox Biology, online 11 november 2021, doi: 10.1016/j.redox.2021.102184.

Rekordutdelning till svensk cancerforskning: 850 miljoner kronor

Cancerfonden har beslutat att dela ut 850 miljoner kronor till svensk cancerforskning i år. Det är det största beloppet någonsin från Cancerfonden. Idag presenteras vilka forskare och forskningsprojekt som får dela på summan.

Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

– Tack vare alla givare kan vi nu stolt dela ut vårt största belopp någonsin till cancerforskning. Vi ser framsteg hela tiden och vi vet att det är avgörande att satsa på forskningen för att hitta sätt att förebygga, upptäcka, behandla och slutligen besegra cancer, säger , ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Cancerfondens forskningsnämnd har vid sitt senaste sammanträde beslutat att dela ut 732 miljoner kronor till 230 forskningsprojekt: Detta är några av forskningsprojekten som får finansiering:

Charlotta Dabrosin, professor i onkologi vid Linköpings universitet, forskar på varför kvinnor med högre brösttäthet löper större risk att få bröstcancer och hur man kan utveckla olika metoder för att minska risken för att utveckla cancer om man har täta bröst. Charlotta Dabrosin får 5,25 miljoner för att bedriva sin forskning.

– Vår förhoppning är att vi ska hitta nya principer för prevention och behandling av bröstcancer. Båda dessa områden är av största betydelse för kvinnors hälsa, säger Charlotta Dabrosin.

Pernilla Wikström, professor vid Umeå universitet, tar fram nya metoder för att upptäcka aggressiv prostatacancer tidigare så att rätt behandling kan ges i ett botbart skede. Pernilla Wikström får 3 miljoner kronor för sin forskning.

– Prostatacancer är en mycket vanlig sjukdom som för det mesta är ofarlig men som kan bli väldigt farlig och dödlig om cancern sprider sig från prostatan och bildar metastaser i framför allt skelettet, säger Pernilla Wikström

Annika Strandell, universitetslektor vid Göteborgs universitet tilldelas 2,4 miljoner kronor för att undersöka om man kan förebygga cancer i äggstockarna genom att operera bort äggledarna. Annika Strandell får 2,4 miljoner fördelat över tre år för sitt forskningsprojekt.

– Även om äggstockscancer är ovanligt skulle det vara av stort värde om vi kunde förhindra ett fåtal fall. Därför vill jag titta på om man kan minska den framtida risken för äggstockscancer genom att ta bort äggledarna vid en livmoderoperation eller sterilisering, säger Annika Strandell.

Annika Strandell får 2,4 miljoner fördelat över tre år för sitt forskningsprojekt.

Särskild satsning på strålterapiforskning och preventionsforskning

I år satsar Cancerfonden särskilt på forskning inom strålterapi och prevention. 66 miljoner kronor delas ut till sex forskningsprojekt inom strålterapi och 28 miljoner kronor delas ut till åtta forskartjänster som fokuserar på preventionsforskning.

– Strålterapi är en hörnsten inom cancersjukvården, men forskningsmiljöerna är för få i Sverige. Det har lett till att vi har svårt att säkra utvecklingen av kompetens för både forskning och behandling inom detta område och därför har vi valt att satsa på strålterapiforskning i år, säger Klas Kärre.

Fördelning per lärosäte:

Karolinska institutet: 277 400 000 kronor

Lunds universitet: 138 500 000 kronor

Göteborgs universitet: 129 100 000 kronor

Uppsala universitet: 95 400 000 kronor

Linköpings universitet: 24 400 000 kronor

Umeå universitet: 21 700 000 kronor

Stockholms universitet: 18 600 000 kronor

Kungliga tekniska högskolan: 12 300 000 kronor

Örebro Universitet: 4 200 000 kronor

Gymnastik och Idrottshögskolan: 2 400 000 kronor

Ersta Sköndal Bräcke högskola: 2 400 000 kronor

Linnéuniversitetet: 2 400 000 kronor

Sophiahemmet: 1 600 000 kronor

Chalmers tekniska högskola: 1 600 000 kronor

Rekordutdelning

Cancerfondens forskningsnämnd har beslutat att dela ut totalt 732 miljoner kronor till svensk cancerforskning fördelat på fjorton lärosäten runt om i landet. Sammanlagt i år har Cancerfonden fattat beslut om att dela ut 850 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Det är det största beloppet någonsin från Cancerfonden.

– Det är en fantastisk känsla att få dela ut ett rekordbelopp till svensk cancerforskning och till så många duktiga forskare. Det är bara genom forskning vi kan besegra cancer och de här pengarna räddar liv, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Utses i nationell konkurrens

I urvalsprocessen av de projekt som får finansiering låter Cancerfonden alla forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform och forskningsmetod. Cancerfondens forskningsnämnd bedömer vilka projekt som har störst chans att nå framgångsrika resultat och finansieringen fördelas till de projekt som har störst möjlighet att bidra till att besegra cancer.

Jens Petersen
Pressekreterare
+46 76 814 74 26
[email protected]

Cancerfondens vision är att besegra cancer

Genom att finansiera den främsta forskningen, sprida kunskap om cancer och påverka beslutsfattare i viktiga frågor, arbetar vi för att färre ska drabbas och fler ska överleva. Cancerfonden är en fristående, ideell organisation utan statligt stöd. Vårt arbete är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Sedan 1951 har vi delat ut 12 miljarder kronor till de främsta forskningsprojekten i Sverige.

#tillsammansmotcancer

Xtandi ingår i högkostnadsskyddet med begränsning

Xtandi (enzalutamid) som används för att behandla vissa former av prostatacancer ingår i högkostnadsskyddet med begränsad subvention.

Subventionsbegränsningen innebär att Xtandi subventioneras endast för behandling av 1) icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) hos vuxna män som löper hög risk för att utveckla metastaserad sjukdom, 2) metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) hos vuxna män i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT), 3) metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) hos vuxna män som är asymtomatiska eller har milda symtom efter svikt på androgen deprivationsterapi och hos vilka kemoterapi ännu inte är kliniskt indicerat, 4) metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) hos vuxna män vars sjukdom har progredierat under eller efter docetaxelbehandling.

Xtandi ingår sedan tidigare i högkostnadsskyddet med begränsning. TLV har utvärderat följande två nya användningsområden för Xtandi:

Högrisk-nmCRPC

Högrisk-nmCRPC är en speciell form av prostatacancer som har slutat svara på kastrationsbehandling men där sjukdomen ännu inte hunnit sprida sig. Kastrationsbehandling ges i syfte att sänka testosteronnivåerna. En annan benämning på kastrationsbehandling är androgen deprivationsterapi, ADT.

TLV bedömer att tillståndet har en mycket hög svårighetsgrad.

Vid högrisk-nmCRPC ges Xtandi tillsammans med ADT. TLV bedömer att relevant jämförelsealternativ utgörs av Erleada med ADT respektive Nubeqa med ADT.

Indirekta jämförelser visar att effekten och kostnaden av Xtandi är jämförbar med den för Erleada och Nubeqa när respektive läkemedel ges tillsammans med ADT.

mHSPC

mHSPC är en speciell form av prostatacancer som hunnit sprida sig trots att cancern fortfarande är känslig för ADT. Det kan även handla om patienter som ännu inte behandlats med ADT men som uppvisar metastaser redan vid diagnostillfället.

TLV bedömer att tillståndet har en mycket hög svårighetsgrad.

Vid mHSPC ges Xtandi tillsammans med ADT. TLV bedömer att Erelada tillsammans med ADT utgör relevant jämförelsealternativ vid denna indikation.

Indirekta jämförelser visar att effekten och kostnaden av Xtandi är jämförbar med den för Erleada när respektive läkemedel ges tillsammans med ADT.

Med hänsyn tagen till innehållet i sidoöverenskommelserna för respektive läkemedel är TLV:s samlade bedömning att kostnaden för behandling med Xtandi är rimlig i förhållande till den nytta läkemedlet tillför.

Beslutet gäller från och med den 20 november 2021.

Läs hela beslutet här

Jeanette Bäcklund från Umeå är Årets Bröstsjuksköterska 2021

I sin roll som bröstsjuksköterska är Jeanette Bäcklund inte bara en ovärderlig resurs för sina patienter utan också en viktig kraft i arbetet för en bättre bröstcancervård. Genom att utgöra en fast punkt för sina patienter och deras anhöriga skapar hon lugn och trygghet från det omtumlande sjukdomsbeskedet, genom hela vårdprocessen.

Jeanette Bäcklund, Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå tilldelas utmärkelsen Årets Bröstsjuksköterska 2021. Priset delas ut av Bröstcancerförbundet i samarbete med Sveriges 32 bröstcancerföreningar på förbundets ordförandestämma den 20 november.

– Det här är det finaste priset jag som bröstsjuksköterska kan få och jag är otroligt hedrad över att mina patienter nominerat mig, säger Jeanette Bäcklund.

Jeanette Bäcklund har jobbat som bröstsjuksköterska på Norrlands Universitetssjukhus sedan 2008. Hit kommer bröstcancerpatienter för diagnos och behandling från nästan hela Västerbotten. Jeanette Bäcklund träffar patienterna första gången i samband med att de fått beskedet om bröstcancer och följer dem sedan genom hela processen, även vid uppföljningskontrollerna efter det att behandlingen är avslutad.

Utöver sitt dagliga arbete som bröstsjuksköterska sitter Jeanette Bäcklund också med i arbetsgruppen för nationell vårdplan där hon representerar norra regionen. På uppdrag från Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) har gruppen tagit fram material till Min vårdplan som är den, individuella vårdplan som Sveriges alla bröstcancerpatienter ska ha tillgång till sedan februari i år.

– Bröstsjuksköterskorna är otroligt viktiga för att stötta och informera patienter genom förloppet av en bröstcancerdiagnos, men också för att driva utvecklingen mot en mer patientcentrerad och digitaliserad vård. säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Nomineringen av årets pristagare lyder:

”Med bred kunskap i kombination med stor värme och empati är Jeanette Bäcklund en ovärderlig trygghet och fast punkt för sina patienter och deras anhöriga. Hon skapar lugn och bygger tillit i allt från det omtumlande beskedet till att vara ett stort stöd under och även efter behandlingen.

Jeanette är inte bara en ovärderlig resurs för sina patienter utan också en viktig kraft i arbetet för en bättre bröstcancervård. Kirurgcentrum vid Norrlands universitetssjukhus var med Jeanette i spetsen en av de första enheterna i landet som införde nationella Min vårdplan för patienter med bröstcancer. Där ett extra fokus varit att tillgängliggöra den digitala versionen av Min Vårdplan till patienterna. Jeanette Bäcklund är en mycket värdig mottagare av Årets Bröstsjuksköterska 2021.”

Priset har delats ut årligen sedan 2007. Årets tillkännagivande sker i samband med Bröstcancerförbundets ordförandestämma den 20-21 november. Bakom priset står Bröstcancerförbundet och Novartis.