Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kunskap om hjärntumörers metabolism kan förbättra behandling

Forskare vid Umeå universitet visar att uttrycket av metaboliter varierar kraftigt mellan olika undergrupper av elakartade hjärntumörer. Upptäckten kan användas för att utveckla bättre avbildningsteknik för diagnostisering och målinriktad behandling av specifika typer av tumörer. Studien publiceras i Neuro-Oncology.

Metaboliter är kemiska föreningar som skapas och används i kroppen för att upprätthålla cellers ämnesomsättning och uppbyggnad. En grupp cancerforskare vid Umeå universitet har analyserat metaboliter i hjärntumörsvävnad och kunnat visa att uttrycket av metaboliter varierar kraftigt mellan olika undergrupper av elakartade hjärntumörer, så kallade gliom.

Studien omfattar masspektrometriska analyser av 224 gliom och visar att varje undergrupp av tumörer har ett unikt mönster av metaboliter. Kunskapen kan användas för att bättre förstå hur olika tumörer växer.

Beatrice Melin, Professor/överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper Fotograf: Mattias Pettersson

Benny Björkblom, Första forskningsingenjör vid Kemiska institutionen Fotograf: Mattias Pettersson

 

– Vi vet att olika tumörtyper kan ha olika genetiska defekter och att prognosen är relaterad till vilken tumörtyp som uppstått. Det intressanta med denna studie är att vi karakteriserat tumörens metabola processer i förhållande till tumörundergrupp och tydligt kunnat påvisa unika metabola markörer för varje undergrupp, säger Benny Björkblom, forskare på Kemiska institutionen vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

Årligen diagnostiseras drygt 1 300 personer med hjärntumörer i Sverige. Av dessa utgör gliom den vanligaste typen hos vuxna individer. I nuläget utgör behandlingen av dessa tumörer av kirurgi, strålbehandling och cytostatika men prognosen är olika för olika undergrupper, och bättre behandlingar behövs.

– Om vi får bättre förståelse för vilka molekyler som är viktiga för olika sorters hjärntumörer så kan det förhoppningsvis leda oss att hitta nya målinriktade behandlingar, säger Beatrice Melin, professor på Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Den tvärvetenskapliga studien involverar forskare från flera fakulteter och institutioner vid Umeå universitet.

Om den vetenskapliga studien:

Björkblom B, Wibom C, Eriksson M, Bergenheim AT, Sjöberg RL, Jonsson P, Brännström T, Antti H, Sandström M, Melin B.: Distinct metabolic hallmarks of WHO classified adult glioma subtypes. Neuro Oncol. 2022 Feb 14:noac042. doi: 10.1093/neuonc/noac042. Epub ahead of print. PMID: 35157758.

https://academic.oup.com/neuro-oncology/advance-article-abstract/doi/10.1093/neuonc/noac042/6528465

Pressbilder på Benny Björkblom och Beatrice Melin
Foto: Mattias Pettersson

För mer information, kontakta gärna:

Benny Björkblom, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 62 30
E-post: [email protected]

Beatrice Melin, Institutionen för strålningsvetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 073-091 80 28
E-post: [email protected]

Akademiska startar multidisciplinära ronder för patienter med komplexa lymfödem

Lymfödem är en svullnad som beror på att lymfvätskan samlas på ett ställe i stället för att transporteras iväg. För att erbjuda ett bättre omhändertagande av patienter med komplexa tillstånd har Akademiska sjukhuset startat multidisciplinära ronder som innebär snabbare och mer komplett bedömning och rätt vård.


Lymfödem innebär att lymfvätska ansamlas i vävnaden på grund av ett skadat lymfsystem. Vanligast är lymfödem i en arm eller ben efter cancerbehandling eller annat trauma. Vid komplexa lymfödem kan flera organ beröras och patienten behöva träffa flera specialister för att snabbt få rätt vård. Därför har Akademiska startat multidisciplinära ronder. Bild: Mostphotos


Maria Mani, plastikkirurg, med inriktning på rekonstruktioner vid bröstcancerkirurgi, Akademiska sjukhuset

– Detta är en helt nystartad verksamhet på Akademiska sjukhuset. Vi räknar med att hålla sex multidisciplinära ronder per år. Målgruppen är patienter med komplexa besvär av sina lymfödem, som upplever stort lidande och där flera organ ofta är påverkade. Målgruppen är patienter som remitteras till oss från hela landet, för vilka det inte räcker att träffa en specialist, säger Maria Mani, överläkare i plastikkirurgi vid Akademiska sjukhuset.

Lymfödem innebär att lymfvätska ansamlas i vävnaden på grund av ett skadat lymfsystem. Vanligast är lymfödem i en arm eller ben efter cancerbehandling eller annat trauma. Efter hand bildar stillastående lymfa en så kallad fibros vilket kan leda till en kraftig, bestående svullnad i tex armen och smärta samt svårigheter att röra sig. Flertalet av de patienter som skulle vara aktuella för den nya ronden har dock medfödd störning på lymfsystemet och har symtom från flera organ.

Maria Mani beskriver de nya ronderna som en förlängning av de senaste årens satsningar på patientgruppen med lymfödem. Det är en sorts hybridmöten där vissa experter är fysiskt på plats, andra uppkopplade via länk. Efter ronden kommer patienterna träffa utvald läkare och/eller terapeut.

I de multidisciplinära ronderna medverkar representanter från olika kompetensområden, bland annat lymfterapi, interventionell radiologi, nuklear medicinsk radiologi, onkologi, klinisk genetik, lungmedicin, plastikkirurgi, kärlkirurg, infektionsläkare, kontaktsjuksköterska lymfödem, barnkirurg och dietist.

Hösten 2018 togs ett samlat grepp om patienter med lymfödem på Akademiska vilket t ex innebär att man screenar riskgrupper och ger tydlig information tidigt om symtom och vart man ska vända sig vid känningar. Likaså att patienterna erbjuds bedömning och råd om behandlingsalternativ av multidisciplinära team. Läkare, som utreder och tar ställning till kirurgisk behandling, arbetar samordnat med lymfterapeuter och kontaktsjuksköterskor.

Den kirurgiska behandlingen av lymfödem omfattar bland annat mikrokirurgisk operation där små lymfkärl under en millimeter i diameter omkopplas till små vener. Den sortens kirurgi kan vara ett av flera behandlingsalternativ vid komplexa lymfödem.

– För dessa patienter är det totala omhändertagandet och hänsyn till den komplexa och mångfacetterade sjukdomsbilden avgörande. Därför fyller den nya sortens ronder en viktig roll, avrundar Maria Mani.

Ansökan om forskningsanslag

Bröstcancerförbundet utlyser 15 MSEK i forskningsanslag 2022 för patientnära klinisk forskning. Medel delas ut för forskningsprojekt. Utdelningsbeslut följer Bröstcancerförbundets stadgar som finns att läsa på vår hemsida. Beviljade medel som inte rekvirerats återförs till Bröstcancerförbundet.

För mer information och ansökan klicka här

Första målinriktade behandlingen av icke-småcellig lungcancer med METex14-mutationer godkänd i Sverige

EU-kommissionen har godkänt Tepmetko (tepotinib) för behandling av vuxna patienter som har avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med så kallad METex14-skipping, som tidigare fått behandling. Det är första gången en behandling för denna typ av mutation godkänns i Sverige.

 

EU-kommissionen har godkänt Tepmetko (tepotinib) för behandling av vuxna patienter som har avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC)

 

I Sverige insjuknar omkring 3 200 människor varje år i icke-småcellig lungcancer (NSCLC), den vanligaste formen av lungcancer. METex14-skipping-mutationen upptäcks hos cirka 3-4 procent avNSCLC-fallen.2,4-7För patienter med denna mutation har det saknats en godkänd målriktad behandling och det är för denna patientgrupp som EU-kommissionen nu godkänt Tepmetko.

– Godkännandet av Tepmetko hjälper till att tillgodose behovet av behandlingsalternativ för personer med den här typen av muterad lungcancer som tidigare fått behandling, säger doktor Anne-Marie Baird, vd för Lungcancer Europa och fortsätter: Det är mycket viktigt att biomarkörtester görs tillgängliga och används över hela Europa eftersom de säkerställer att personer med avancerad lungcancer får rätt diagnos och behandling.

Till grund för EU-kommissionens beslut ligger resultaten från fas II-studien VISION som undersökte Tepmetko, en tablettbehandling som tas oralt en gång om dagen, i monoterapi. Resultaten visade att Tepmetko ger möjlighet till klinisk meningsfull effekt med bibehållen livskvalitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine.1

– Vi som arbetar med patienter som drabbats av metastaserande lungcancer undersöker för varje patient om tumören har någon specifik mutation där det finns läkemedel som riktar sig mot mutationen säger Kristina Lamberg-Lundström, överläkare på lungkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Om avancerad icke-småcellig lungcancer3

Avancerad icke-småcellig lungcancer är en allvarlig och progressiv sjukdom. De vanligaste typerna av icke-småcellig lungcancer är adenocarcinom och skivepitelcancer. Omkring 100 patienter i Sverige insjuknar årligen i icke-småcellig lungcancer med METex14-mutation, med högst förekomst hos patienter med adenocarcinom. Med dagens godkända behandlingsalternativ är den förväntade medianöverlevnaden under ett år. Patientgruppen är ofta äldre (över 70 år), vilket är förknippat med en sämre prognos. Eftersom det idag saknas kurativa behandlingsalternativ för tumörstadium IV bedöms sjukdomens svårighetsgrad vara mycket hög.

Indikation

TEPMETKO som monoterapi är avsett för vuxna patienter med behandlingskrävande avancerad icke‑småcellig lungcancer (NSCLC) med mutationer som leder till ”mesenkymal‑epitelial transitionsfaktorgen” exon 14 (METex14)‑skipping, efter tidigare behandling med immunterapi och/eller platinuminnehållande kemoterapi.

 

Ytterligare information

Om tepotinib
Tepotinib är en selektiv typ 1b-MET-hämmare som hämmar den onkogena MET-receptorsigna-leringen orsakad av MET-mutation.1 Tepotinib är utvecklad av Merck KGaA.


Om studien VISION
VISION (NCT02864992) är en pågående pivotal fas II, multicenter, multikohort, enarmad, icke-randomiserad, öppen studie som undersöker tepotinib som monoterapi. Baserat på data fram till den 1 februari 2021 har 275 patienter med en medianålder på 72,6 år med avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med METex14-skipping-mutation analyserats.

Engagemang inom onkologi

Merck är ett ledande och forskande läkemedelsföretag inom onkologi. Merck forskar inom onkologiska signalvägar, immuno-onkologi, och DNA Damage Response (DDR).

Mer information finns på https://www.merckgrouponcology.com/

TEPMETKO säkerhetsprofil (SmPC)8

De särskilda varningarna och försiktighetsåtgärderna för användning för TEPMETKO monoterapi inkluderar interstitiell lungsjukdom (ILD) eller ILD-liknande biverkningar inklusive pneumonit, ökning av leverenzymer (ALT och AST), QTc-förlängning och embryo/fostertoxicitet.

De vanligaste biverkningarna hos ≥ 20 % av de som exponerats för tepotinib vid den rekommenderade dosen vid målindikationen är ödem, främst perifert ödem, illamående, hypoalbuminemi, diarré och ökning av kreatinin. De vanligaste allvarliga biverkningarna hos ≥ 1 % av patienterna är perifert ödem, generaliserat ödem och ILD.

 

Källor och referenser:

  1. Paik P, et al, https://www.nejm.org/doi/full/… E, et al. WCLC 2021. Poster 170.
  2. https://janusinfo.se/download/… T, et al. Lung Cancer 2017;103:27-37.
  3. Wolf J, et al. EORTC/NCI/AACR 2018. Poster 403.
  4. Schrock AB, et al. J Thorac Oncol. 2016;11:1493–1502.
  1. Tong JH, et al. Clin Cancer Res. 2016;22:3048–3056.8.
  2. TEPMETKO®(tepotinib) EU SmPC. http://www.ema.europa.eu/ema/. Accessed Febuary 2022.

Ny undersökning: låg kunskap om cancerrisk – Cancerfonden lanserar livsstilstest

3 av 10 cancerfall i Sverige kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor. Ändå är allmänhetens kunskap om sambandet mellan levnadsvanor och cancer låg, visar en ny undersökning. Nu lanserar Cancerfonden ”Kolla risken” – ett digitalt självtest som ska öka kunskapen och ge människor konkreta råd som kan minska risken för cancer.   

15 000 cancerfall per år är kopplade till våra levnadsvanor. Ändå är kunskapen om sambandet låg, enligt Cancerfondens undersökning utförd av Demoskop. Den visar att många känner till att det finns ett samband mellan rökning och cancer. Men betydligt färre har kunskap om att andra levnadsvanor, som vad vi äter, vad vi väger och hur vi rör på oss också har stor betydelse för risken att drabbas. Till exempel nämner endast drygt 1 av 10 i undersökningen spontant övervikt och 1 av 5 låg nivå av fysisk aktivitet som riskfaktorer. Dessutom upplever 1 av 5 att man “ändå får cancer av allt” och att det därför inte spelar någon roll vilka vanor man har.

– Det är tydligt att kunskapen om våra levnadsvanors betydelse för cancerrisk måste öka. Samtidigt måste vi bli kvitt missuppfattningar som att “man ändå får cancer av allt” och visa vad och vilka val som faktiskt spelar roll, på riktigt. Idag vet vi att tre av tio cancerfall i Sverige kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor, säger Maiju Wetterhall, sakkunnig på Cancerfonden.

Med det nya självtestet ”Kolla risken” vill Cancerfonden öka kunskapen om sambandet mellan levnadsvanor och risken för cancer. Testet bygger på samlad forskning och innehåller frågor om bland annat mat- och alkoholvanor, fysisk aktivitet och allmänhälsa. Resultatet ger en indikation på hur levnadsvanorna kan påverka risken för cancer och den som gör testet får samtidigt konkreta råd på hälsosammare val.

7 av 10 vet att rökning medför ökad risk för cancer

– Det finns ingen ”skyll dig själv”-cancer utan det är ofta flera faktorer som gör att sjukdomen utvecklas. Men förhoppningsvis får den som gör testet upp ögonen för vilka förändringar som är viktigast och möjliga för en själv att göra. Det kan räcka med att addera grönsaker till måltiden eller promenera regelbundet för att skapa långsiktigt positiva vanor som kan bidra till att minska risken för cancer, säger Maiju Wetterhall.

Gör ”Kolla risken” på Cancerfondens hemsida.

Resultat i korthet från undersökningen

På frågan ”nämn några faktorer som du tror ökar cancerrisken” nämner:  

  • 7 av 10 rökning.
  • 1 av 10 övervikt och obesitas.
  • 1 av 5 låg nivå av fysisk aktivitet.
  • 1 av 4 solstrålning.
  • 3 av 10 alkohol.
  • 4 av 10 kost.
  • 6 av 10 vet att de kan minska sin cancerrisk med hälsosamma levnadsvanor, men tycker det är svårt att efterleva.
  • 1 av 5 upplever att “man får cancer av allt” och att det därför inte spelar så stor roll vilka vanor man har.

Källa: undersökning utförd av Demoskop på uppdrag av Cancerfonden 25 oktober – 1 december 2021 med 1473 svarande.