Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Europeiska kommissionen godkänner Teysuno för metastaserad kolorektal cancer

Europeiska kommissionen godkänner Teysuno för metastaserad kolorektal cancer
Nordic Pharma meddelar att Europeiska kommissionen (EC) den 24 januari godkände en ny indikation för Teysuno® (tegafur/gimeracil/oteracil) för behandling av patienter med metastaserad kolorektal cancer som inte kan fortsätta med behandlingen med ett annat fluoropyrimidin på grund av specifika toxiciteter: hand-fotsyndrom och hjärttoxicitet. Patienterna kan ha utvecklat dessa biverkningar i samband med adjuvans eller metastasering.

I december 2021 fick Nordic Pharma ett positivt vetenskapligt utlåtande från EMAs kommitté för humanläkemedel (CHMP) som rekommenderade att användning av Teysuno skulle godkännas för metastaserad kolorektal cancer.

Baserat på detta godkännande är nu Tesyuno godkänt vid följande indikationer:

  • för behandling av avancerad magsäckscancer när det ges i kombination med cisplatin (nuvarande indikation).
  • som monoterapi eller i kombination med oxaliplatin eller irinotekan, med eller utan bevacizumab, för behandling av patienter med metastaserande kolorektalcancer där det inte är möjligt att fortsätta behandlingen med ett annat fluoropyrimidin på grund av hand-fotsyndrom eller kardiovaskulär toxicitet som utvecklats i adjuvant eller metastatisk behandlingssituation.

Nytt fluoropyrimidin för patienter med metastaserad kolorektal cancer
Vid metastaserad kolorektal cancer består den första linjens kemoterapi vanligen av ett fluoropyrimidin i olika kombinationer. Teysuno är ett oralt fluoropyrimidin med motsvarande effekt men med en bättre säkerhetsprofil jämfört med andra fluoropyrimidiner.

Jean-Michel Quinot, CEO för Nordic Pharma konstaterade: ”Detta är viktiga nyheter för patienter med metastaserad kolorektal cancer. För patienter som tvingats avbryta sin behandling på grund av hjärttoxicitet eller hand-fotsyndrom erbjuder nu Teysuno ett alternativ till att fortsätta fluoropyrimidinbehandling som man vet förlänger överlevnaden. Genom att tillgodose detta medicinska behov hoppas vi kunna förbättra dessa patienters liv. Vi vill särskilt tacka onkologer och patienter i olika europeiska länder som har bidragit till insamlingen av viktiga kliniska data för denna nya indikation.”

Iris van Lakerveld, Global Oncology Lead, Nordic Pharma, tillade: ”Fluoropyrimidiner är och förblir hörnstenen i kemoterapibehandling för metastaserad kolorektal cancer. En betydande patientgrupp kan nu erbjudas ett alternativ i den händelse att kemoterapi måste skjutas upp, dosen måste sänkas eller sättas ut helt på grund av hand-fot-syndrom eller hjärttoxicitet. Biverkningar av kemoterapi är oundvikliga. Teysuno ger läkare och patienter ett ytterligare alternativ som vid behov möjliggör optimal nytta av fluoropyrimidinbehandling.”

Nordic Pharma har licens på Teysuno från Taiho Pharmaceutical Co., Ltd. i Japan. I Japan är läkemedlet känt som TS-1 och är godkänt för olika solida tumörer, däribland magsäckscancer och kolorektal cancer. Sedan 2011 har Teysuno funnits i 17 länder på den europeiska marknaden. Totalt säljs läkemedlet i över 30 länder världen över. Detta godkännande från Europeiska kommissionen är ett viktigt steg för att ge patienter med metastaserad kolorektal cancer tillgång till Teysuno. För att säkerställa tillgången till läkemedlet kommer landsspecifika ansökningar om högkostnadsskydd att lämnas in i varje medlemsstat.

“Chefer med cancer jobbar ändå, så du klarar det också”

100 unga vuxna cancerdrabbade och närstående vittnar om att stödet från Försäkringskassan är katastrofalt. Nu kräver Ung Cancer att en förändring sker. Det är dags att samhällets skyddsnät ser de unga vuxna bakom sjukdomen. 

Ung Cancer har nu samlat 100 historier från unga vuxna cancerdrabbade och närstående som vittnar om vilka hinder de möter på Försäkringskassan. Flera berättar om hur de tvingas bevisa att de är sjuka när läkarintyg inte räckt till eller tvingats arbeta trots att de är sjuka eller går igenom rehabilitering. Att riskera att bli utförsäkrad och inte ha någon kontroll över sin ekonomi är en ständig rädsla. Unga vuxna närstående vittnar om att behöva bli ansvarig för att ta hand om den sjuke samtidigt som en ska fortsätta sitt arbete för att ha råd med hyra och mat. Döden är ofta nära och tiden innan den drabbade går bort präglas av avslag och samtal om att gå tillbaka till arbetslivet istället för tid med den sjuke.

– Oktober 2017 fick jag beskedet att jag hade Hodgkins Lymfom 3B och jag var då gravid i vecka 25. Cytostatikabehandlingarna påbörjades några veckor senare och i januari förlöste jag 6 veckor för tidigt så att jag kunde få ännu mer cytostatika. Men några veckor efter att min son föddes så fick jag beskedet av Försäkringskassan att jag inte kommer få ut sjukpenning längre utan istället måste ta ut min föräldraledighet.

Detta berodde på att min sambo arbetade de få dagarna jag mådde okej så då ansåg Försäkringskassan att jag kunde vara mammaledig helt istället för att få vara sjukskriven. Förklaringen till detta blev ”vissa chefer med cancer jobbar ändå så du får se dig som extra stark så klarar du också av det”. Det blev en enorm stress och press på oss då vi bara ville fokusera på att jag skulle bli frisk och att våran son skulle få må bra men istället behövde bråka med försäkringskassan. Det är som man ofta säger… ”Man måste vara frisk för att orka vara sjuk” – Johanna, 29 år

Den stress och ångest som läggs på att oroa sig inför besked om sin ekonomiska framtid eller att behöva kämpa för att få rätt stöd är energi som borde ligga på att bli frisk, att må bra och att komma tillbaka efter sjukdomen. Istället vittnar både unga vuxna cancerdrabbade och närstående om att inte bli trodda när de vänder sig till Försäkringskassan för hjälp. Det förväntas att du som ung inte blir sjuk, att det är enkelt kan komma tillbaka efter sjukdomen eller att sorgen efter en anhörigs bortgång inte påverkar ens fysiska och mentala hälsa.

Unga vuxna cancerdrabbade och närstående faller mellan stolarna och det är dags att cancers unga röster tas på allvar. Ingen ung vuxen ska behöva flytta hem eller arbeta sjuk på grund av att samhällets trygghetssystem inte fungerar. Ung Cancer kräver att Försäkringskassan blir bättre på att möta sina patienters individuella förutsättningar. Handläggare måste besitta kunskap och korrekt utbildning i hur det är att få beskedet cancer, men även hur det är att leva med och leva efter sjukdomen, för att kunna ta beslut om unga vuxnas framtid. Unga vuxna cancerdrabbade och närstående måste få chans att leva, inte bara överleva.

Läs hela rapporten på ungcancer.se.

RNA-molekyler styr reparation av människans arvsmassa i cancerceller

En ny studie från Karolinska Institutet visar hur vissa RNA-molekyler styr reparation av skadat DNA i cancerceller, en upptäckt som på sikt kan leda till bättre cancerbehandlingar. Studien publiceras i dag i tidskriften Nature Communications. Länge antogs att RNA-molekyler – grundläggande molekyler som finns i alla levande organismer – endast deltog i proteintillverkning. Ny forskning visar dock att RNA-molekyler har en mycket bredare funktion och kan spela en avgörande roll i utvecklingen av olika sjukdomar.

En sådan sjukdom är cancer, där skador i våra cellers arvsmassa kan bidra till utvecklingen. DNA-brott uppstår och lagas hela tiden men i vissa fall kan de leda till cancerframkallande mutationer i genomet. Därför är grundläggande kunskaper om hur cellerna reparerar DNA viktiga för att hitta nya behandlingar.

I den aktuella studien undersökte forskarna hur vissa RNA-molekyler påverkade cancercellers förmåga att reparera DNA-strängar som drabbats av strålskador eller gått av helt. Forskarna upptäckte att molekylerna small Cajal body-specific RNA 2 (scaRNA2) och WRAP53 samspelade för att reglera enzymet DNA-beroende proteinkinas (DNA-PK), vilket i sin tur påverkade mekanismerna för hur DNA:t reparerades.

Funkar som ’av och på’ knapp

Marianne Farnebo
Marianne Farnebo, foto: Ulf Sirborn.

– Våra fynd visar att vissa RNA kan binda till enzym som reparerar skadat DNA och fungera som ’av och på’ knapp för dessa enzym och därmed styra DNA reparation. Vi har också upptäckt att förändrade nivåer av sådana RNA leder till felaktig DNA reparation hos cancerceller, säger studiens korresponderande författare Marianne Farnebo, forskare vid institutionerna för cell- och molekylärbiologi samt biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet.

Forskarna hoppas att resultaten kan lyfta kunskapen om RNA:s betydelse för reparation av DNA och cancerutveckling till en ny nivå.

– Det här kan öppna för nya tillvägagångssätt att behandla cancer, till exempel med syntetiska RNA-molekyler för att öka celldöd hos cancerceller, säger Marianne Farnebo.

Forskningen finansierades av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Centrum för Innovativ Medicin, Radiumhemmets forskningsfonder, Karolinska Institutet, det strategiska forskningsprogrammet Cancer KI och Wenner-Gren stiftelserna.

Publikation

”Small Cajal body-associated RNA 2 (scaRNA2) regulates DNA repair pathway choice by inhibiting DNA-PK”, Sofie Bergstrand, Eleanor M. O’Brien, Christos Coucoravas, Dominika Hrossova, Dimitra Peirasmaki, Sandro Schmidli, Soniya Dhanjal, Chiara Pederiva, Lee Siggens, Oliver Mortusewicz, Julienne J. O’Rourke and Marianne Farnebo, Nature Communications, online 23 februari, 2022, doi: 10.1038/s41467-022-28646-5

Kunskap om hjärntumörers metabolism kan förbättra behandling

Forskare vid Umeå universitet visar att uttrycket av metaboliter varierar kraftigt mellan olika undergrupper av elakartade hjärntumörer. Upptäckten kan användas för att utveckla bättre avbildningsteknik för diagnostisering och målinriktad behandling av specifika typer av tumörer. Studien publiceras i Neuro-Oncology.

Metaboliter är kemiska föreningar som skapas och används i kroppen för att upprätthålla cellers ämnesomsättning och uppbyggnad. En grupp cancerforskare vid Umeå universitet har analyserat metaboliter i hjärntumörsvävnad och kunnat visa att uttrycket av metaboliter varierar kraftigt mellan olika undergrupper av elakartade hjärntumörer, så kallade gliom.

Studien omfattar masspektrometriska analyser av 224 gliom och visar att varje undergrupp av tumörer har ett unikt mönster av metaboliter. Kunskapen kan användas för att bättre förstå hur olika tumörer växer.

Beatrice Melin, Professor/överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper Fotograf: Mattias Pettersson

Benny Björkblom, Första forskningsingenjör vid Kemiska institutionen Fotograf: Mattias Pettersson

 

– Vi vet att olika tumörtyper kan ha olika genetiska defekter och att prognosen är relaterad till vilken tumörtyp som uppstått. Det intressanta med denna studie är att vi karakteriserat tumörens metabola processer i förhållande till tumörundergrupp och tydligt kunnat påvisa unika metabola markörer för varje undergrupp, säger Benny Björkblom, forskare på Kemiska institutionen vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

Årligen diagnostiseras drygt 1 300 personer med hjärntumörer i Sverige. Av dessa utgör gliom den vanligaste typen hos vuxna individer. I nuläget utgör behandlingen av dessa tumörer av kirurgi, strålbehandling och cytostatika men prognosen är olika för olika undergrupper, och bättre behandlingar behövs.

– Om vi får bättre förståelse för vilka molekyler som är viktiga för olika sorters hjärntumörer så kan det förhoppningsvis leda oss att hitta nya målinriktade behandlingar, säger Beatrice Melin, professor på Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Den tvärvetenskapliga studien involverar forskare från flera fakulteter och institutioner vid Umeå universitet.

Om den vetenskapliga studien:

Björkblom B, Wibom C, Eriksson M, Bergenheim AT, Sjöberg RL, Jonsson P, Brännström T, Antti H, Sandström M, Melin B.: Distinct metabolic hallmarks of WHO classified adult glioma subtypes. Neuro Oncol. 2022 Feb 14:noac042. doi: 10.1093/neuonc/noac042. Epub ahead of print. PMID: 35157758.

https://academic.oup.com/neuro-oncology/advance-article-abstract/doi/10.1093/neuonc/noac042/6528465

Pressbilder på Benny Björkblom och Beatrice Melin
Foto: Mattias Pettersson

För mer information, kontakta gärna:

Benny Björkblom, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 62 30
E-post: [email protected]

Beatrice Melin, Institutionen för strålningsvetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 073-091 80 28
E-post: [email protected]

Akademiska startar multidisciplinära ronder för patienter med komplexa lymfödem

Lymfödem är en svullnad som beror på att lymfvätskan samlas på ett ställe i stället för att transporteras iväg. För att erbjuda ett bättre omhändertagande av patienter med komplexa tillstånd har Akademiska sjukhuset startat multidisciplinära ronder som innebär snabbare och mer komplett bedömning och rätt vård.


Lymfödem innebär att lymfvätska ansamlas i vävnaden på grund av ett skadat lymfsystem. Vanligast är lymfödem i en arm eller ben efter cancerbehandling eller annat trauma. Vid komplexa lymfödem kan flera organ beröras och patienten behöva träffa flera specialister för att snabbt få rätt vård. Därför har Akademiska startat multidisciplinära ronder. Bild: Mostphotos


Maria Mani, plastikkirurg, med inriktning på rekonstruktioner vid bröstcancerkirurgi, Akademiska sjukhuset

– Detta är en helt nystartad verksamhet på Akademiska sjukhuset. Vi räknar med att hålla sex multidisciplinära ronder per år. Målgruppen är patienter med komplexa besvär av sina lymfödem, som upplever stort lidande och där flera organ ofta är påverkade. Målgruppen är patienter som remitteras till oss från hela landet, för vilka det inte räcker att träffa en specialist, säger Maria Mani, överläkare i plastikkirurgi vid Akademiska sjukhuset.

Lymfödem innebär att lymfvätska ansamlas i vävnaden på grund av ett skadat lymfsystem. Vanligast är lymfödem i en arm eller ben efter cancerbehandling eller annat trauma. Efter hand bildar stillastående lymfa en så kallad fibros vilket kan leda till en kraftig, bestående svullnad i tex armen och smärta samt svårigheter att röra sig. Flertalet av de patienter som skulle vara aktuella för den nya ronden har dock medfödd störning på lymfsystemet och har symtom från flera organ.

Maria Mani beskriver de nya ronderna som en förlängning av de senaste årens satsningar på patientgruppen med lymfödem. Det är en sorts hybridmöten där vissa experter är fysiskt på plats, andra uppkopplade via länk. Efter ronden kommer patienterna träffa utvald läkare och/eller terapeut.

I de multidisciplinära ronderna medverkar representanter från olika kompetensområden, bland annat lymfterapi, interventionell radiologi, nuklear medicinsk radiologi, onkologi, klinisk genetik, lungmedicin, plastikkirurgi, kärlkirurg, infektionsläkare, kontaktsjuksköterska lymfödem, barnkirurg och dietist.

Hösten 2018 togs ett samlat grepp om patienter med lymfödem på Akademiska vilket t ex innebär att man screenar riskgrupper och ger tydlig information tidigt om symtom och vart man ska vända sig vid känningar. Likaså att patienterna erbjuds bedömning och råd om behandlingsalternativ av multidisciplinära team. Läkare, som utreder och tar ställning till kirurgisk behandling, arbetar samordnat med lymfterapeuter och kontaktsjuksköterskor.

Den kirurgiska behandlingen av lymfödem omfattar bland annat mikrokirurgisk operation där små lymfkärl under en millimeter i diameter omkopplas till små vener. Den sortens kirurgi kan vara ett av flera behandlingsalternativ vid komplexa lymfödem.

– För dessa patienter är det totala omhändertagandet och hänsyn till den komplexa och mångfacetterade sjukdomsbilden avgörande. Därför fyller den nya sortens ronder en viktig roll, avrundar Maria Mani.