Redaktion - Onkologi i Sverige

Barncancerfonden instiftar nationell arbetsgrupp för toxicitet och sena komplikationer

Barncancerfonden avsätter 20 miljoner kronor per år i fem år till forskning om komplikationer till följd av cancerbehandling. Syftet är att hitta sätt att förebygga uppkomst av sena komplikationer, att utveckla skonsammare behandlingsmetoder för framtidens barncancerpatienter, men också att förbättra livskvalitén hos de som lever med sena komplikationer idag.

Arja Harila-Saari. Foto: Mikael Wallerstedt

– Intensiv forskning har lett till en förbättrad överlevnad för barn med cancer. Vi står nu inför en ny era, där målsättningen är att på lång sikt kunna ge barnen ett bättre liv, säger ordförande för arbetsgruppen professor Arja Harila-Saari vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.

Barn med cancer löper stor risk att drabbas av både akuta reaktioner under själva behandlingen och sena komplikationer långt efter att den avslutats. Orsaken är att de behandlingar som barnet genomgårofta är extra tuffa för en liten kropp som fortfarande växer och utvecklas. I dagsläget drabbas cirka 70 procent av de barn som får cancer av sena komplikationer, varav ungefär en tredjedel räknas som allvarliga eller potentiellt livshotande. Problemen kan uppstå så lång tid som 20–30 år efter avslutad behandling. Vanliga komplikationer är till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, kognitiva- och hormonella problem.

Sedan 2016 finns ett nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer. Enligt programmet ska alla vuxna individer som har behandlats för cancer under barn- och ungdomsåren erbjudas uppföljning och sjukvård av högsta internationella klass.

För att ytterligare förbättra förutsättningarna har Barncancerfondens styrelse beslutatatt avsätta upp till 20 Mkr/år under en femårsperiod med start 2022. Det långsiktiga målet är att Sverige ska bli ett föregångsland vad gäller att förebygga komplikationer och utveckla skonsammare behandlingsmetoder och för hur individer som behandlats för barncancer följs upp och tas om hand efter avslutad behandling.

– Vi är väldigt glada över att kunna göra den här viktiga satsningen, vi vill ju att framtidens barncanceröverlevare ska få leva sina liv så komplikationsfria som möjligt. De kommande fem årens forskning blir ett viktigt steg på vägen, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden.

I och med satsningen tillsätts en nationell professionsstyrd multidisciplinär arbetsgrupp, Nationella ArbetsGruppen för Toxicitet och Sena Komplikationer (NAG-TSK), ledd av professor Arja Harila-Saari vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. Arbetsgruppen, som kommer att bestå av representanter från landets sex barncancercentra, har i uppdrag att ytterligare specificera hur den strategiska satsningen kan utformas och implementeras. Till sin hjälp kommer arbetsgruppen också att ha en anställd projektledare.

Arbetsgruppen NAG-TSK

Stockholm: Professor/överläkare Klas Blomgren

Göteborg: MD PhD Aron Onerup

Umeå: Överläkare Per Erik Sandström

Lund: MD PhD Anna Sällfors Holmqvist

Uppsala: MD PhD Kim Ramme

Linköping: Meddelas senare

Arbetsgruppen NAG-TSKs uppdrag

I den multidisciplinära arbetsgruppens uppdrag ingår:

Att arbeta med att ta fram förslag på hur en effektiv och innovativ forskningssatsning kan utformas.
Att i nära samverkan med andra aktörer och arbetsgrupper, framför allt Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer, SALUB och Uppföljningsmottagningarnas nätverk, se till att SALUB-registret har de funktioner och den kvalitet som krävs för att på bästa sätt stötta både långtidsuppföljning och forskning inom området akut toxicitet och sena komplikationer.
Att i nära samverkan med andra aktörer och arbetsgrupper verka för att förbättra uppföljning och kliniskt omhändertagandet av individer som behandlats för barncancer, samt att utarbeta konkreta förslag på hur vården i Sverige bör utformas för att bäst möta de behov som tidigare barncancerpatienter som lever med sena komplikationer har.
Att knyta till sig relevanta samarbetspartner i ett större nätverk. Det kan vara till exempel forskare verksamma inom området som inte ingår i själva arbetsgruppen, patientrepresentanter och vårdvetenskapsrepresentanter. Till nätverket kan värdefull kompetens från andra kliniker och/eller forskare utanför barncancerområdet adjungeras, liksom framstående internationella representanter för forskning.

Metabola mönster i hjärntumörer kan bana väg för bättre behandling

Varje år diagnostiseras drygt 1 300 personer med hjärntumörer i Sverige. Inom gruppen hjärntumörer är gliom vanligast hos vuxna.

En grupp cancerforskare vid Umeå universitet har nu analyserat så kallade metaboliter i hjärntumörsvävnad, och kunnat visa att uttrycket av dessa metaboliter varierar kraftigt mellan olika undergrupper av gliom.Metaboliter är kemiska föreningar som skapas och används i kroppen för att upprätthålla cellers ämnesomsättning och uppbyggnad.

Tumörerna har ett unikt mönster

I studien har 224 gliom undersökts med hjälp av masspektrometri (en avancerad analysteknik som exempelvis kan identifiera och separera substanser och molekyler med stor precision, redaktionens kommentar).

Analyserna visar att varje undergrupp av tumörer har ett unikt mönster av metaboliter. Kunskapen kan användas för att bättre förstå hur olika tumörer växer.

– Vi vet att olika tumörtyper kan ha olika genetiska defekter och att prognosen är relaterad till vilken tumörtyp som uppstått. Det intressanta med denna studie är att vi karakteriserat tumörens metabola processer i förhållande till tumörundergrupp och tydligt kunnat påvisa unika metabola markörer för varje undergrupp, säger Benny Björkblom, forskare vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

Förhoppningen är nya behandlingar

I nuläget behandlas dessa hjärntumörer med kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Prognosen skiljer sig åt mellan olika undergrupper och bättre behandlingar behövs.– Om vi får bättre förståelse för vilka molekyler som är viktiga för olika sorters hjärntumörer så kan det förhoppningsvis leda oss att hitta nya målinriktade behandlingar, säger Beatrice Melin, professor på institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Vetenskaplig studie:

Distinct metabolic hallmarks of WHO classified adult glioma subtypes., Neuro-Oncology.

Lynparza minskade risken för död med 32% hos patienter med BRCA-mutationer i germinalcellerna vid tidig bröstcancer

Fortsatt positiva resultat från fas-III studien OlympiA visar att Lynparza är den första PARP-hämmaren som ger signifikant och kliniskt betydelsefull överlevnad vid tidig bröstcancer.

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

Precision Medicine Breast Cancer Symposium

Precision Medicine Breast Cancer Symposium

WELCOME
As chairmen of the coming Precision Medicine Breast Cancer Symposium, it is our pleasure to invite you to join us on September 16, 2022 at World Trade Center, Stockholm. Address: Klarabergsviadukten 70

Sincerely,
Prof. Jonas Bergh Stockholm, Ass Prof. Antonis Valachis Örebro University Hospital, MD PhD Anne Andersson Umeå University

For more information and registration click here

Multidisciplinärt pilotprojekt som gagnar individen

Patienter med cancer i matstrupen, som ska få onkologisk och kirurgisk behandling med botande syfte, inkluderas i pilotprojektet PRESO (Prehabilitation and Rehabilitation for patients with oEsophageal cancer). De erbjuds fysioterapi innan och efter operation samtidigt som de får onkologisk behandling i form av cytostatika och ibland även strålbehandling.

– Det finns alltmer data som talar för att den här patientgruppen, precis som många andra patientgrupper, gynnas av att aktivera sig under och efter sin cancerbehandling. Därför ville vi titta närmare på detta under strukturerade former, säger Gabriella Alexandersson von Döbeln, onkolog på Tema Cancer och projektledare för PRESO.

Anna Siebers, Ida Arvids, Jonatan Adolphson och Hans Eriksson arbetar inom fysioterapin, på cancermottagningen Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. De har regelbundet träffat de 13 patienter som hittills deltagit i projektet. Deltagarna kommer till Solna två gånger i veckan för att träna styrka och kondition på gymmet. Utöver det står hemmaträning på schemat tre gånger i veckan. All träning anpassas efter dagsform och under projektets gång mäts patienternas muskelstyrka, kondition och livskvalitet.

– Träningen blir det som patienten kan påverka själv under behandlingen. Ibland får jag säga till dem att inte köra för hårt men det är kul att se att de är så motiverade, säger Hans Eriksson.

– Uppföljningstiden är ett år så än så länge finns inga formella resultat från projektet. Det man kan se är att de som just nu är igång med träningen generellt är nöjda, säger Berit Sunde, sjuksköterska och processledare.

Det multidisciplinära arbetet har förbättrats och fördjupats under projektets gång. Genom täta avstämningar digitalt har man fått inblick i varandras arbetssätt och en bättre förståelse för vårdkedjan, något som i sin tur gynnar patientgruppen i sin helhet.

Om det visar sig att patienterna mår bra av träningsprogrammet och att resultaten talar för att träningen förbättrar deras förutsättningar att klara av cancerbehandlingen, hoppas man att i framtiden kunna erbjuda patienter med matstrupscancer fysisk träning som en del av den ordinarie behandlingen.