Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Första målinriktade behandlingen av icke-småcellig lungcancer med METex14-mutationer rekommenderas godkännande

CHMP, den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté, rekommenderar EU-kommissionen att godkänna Tepmetko (tepotinib) för behandling av vuxna patienter som har avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med så kallade METex14-skipping-mutation. Det är den första behandlingen i Sverige.

I Sverige insjuknar omkring 3 200 människor varje år i icke-småcellig lungcancer, den vanligaste formen av lungcancer. METex14-skipping-mutationen upptäcks hos cirka 3-4 procent av NSCLC-fallen.2,4-7 För patienter med denna mutation saknas det idag målriktad behandling som är godkänd i Sverige. Det är för dessa patienter som CHMP nu rekommenderar EU-kommissionen att godkänna Tepmetko, den första målinriktade behandlingen för den här patientgruppen.

Till grund för beslutet ligger resultaten från fas II-studien VISION som undersökte Tepmetko, en tablettbehandling som tas en gång om dagen, i monoterapi. Studien omfattar omkring 275 patienter. Resultaten visade att Tepmetko ger möjlighet till klinisk meningsfull effekt med bibehållen livskvalitet hos både behandlingsnaiva och tidigare behandlade vuxna patienter. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine.1

CHMP rekommenderar EU-kommissionen att godkänna Tepmetko (tepotinib) som monoterapi för vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med Mesenchymal-Epithelial Transition factor gene (MET) exon 14 (METex14)-skipping-mutation i behov av systemisk behandling som tidigare har behandlats med immunterapi och/eller platinum-baserad kemoterapi.

Om avancerad icke-småcellig lungcancer3

Avancerad icke-småcellig lungcancer är en allvarlig, progressiv sjukdom. De vanligaste typerna av icke-småcellig lungcancer är adenocarcinom och skivepitelcancer. Omkring 100 patienter i Sverige insjuknar årligen i icke-småcellig lungcancer med METex14-mutation, med högst förekomst hos patienter med adenocarcinom. Med dagens godkända behandlingsalternativ är den förväntade medianöverlevnaden under ett år. Patientgruppen är ofta äldre (över 70 år), vilket är förknippat med en sämre prognos. Eftersom det idag saknas kurativa behandlingsalternativ för tumörstadium IV bedöms sjukdomens svårighetsgrad vara mycket hög.

Om tepotinib

Tepotinib är en selektiv typ 1b-MET-hämmare som hämmar den onkogena MET-receptorsignaleringen orsakad av MET-mutation.1 Tepotinib är utvecklad av Merck.

Om studien VISION

VISION är en pågående pivotal fas II, multicenter, multikohort, enarmad, icke-randomiserad, öppen studie som undersöker tepotinib som monoterapi hos 275 patienter med en medianålder på 72,6 år med avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med METex14-skipping-mutation.

Ytterligare data från VISION-studien, som presenterades vid IASLC 2021 World Conference on Lung Cancer, inkluderar resultat för 123 patienter från Cohort C med uppföljning på minst 3 månader från behandlingsstart, vilka stöder de kliniska resultaten från den primära analysen.2

Källor och referenser:

  1. Paik P, et al, https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa2004407
  2. Felip E, et al. WCLC 2021. Poster 170.
  3. https://janusinfo.se/download/18.339522d417a50d7716d6b66/1624870241935/Tepotinib-vid-METmut-NSCLC-tidig-bedomningsrapport-210615.pdf
  1. Reungwetwattana T, et al. Lung Cancer 2017;103:27-37.
  2. Wolf J, et al. EORTC/NCI/AACR 2018. Poster 403.
  3. Schrock AB, et al. J Thorac Oncol. 2016;11:1493–1502.
  4. Tong JH, et al. Clin Cancer Res. 2016;22:3048–3056.8

Nya studieresultat från Roche inom lymfom under kongressen ASH

Roche presenterade nya studiedata vid den stora hematologikongressen ASH (American Society of Hematology) 11-14 december 2021.

Fas 3-studien POLARIX visade att Polivy i kombination med R-CHP (rituximab, cyclophosphamide, doxorubicin och prednison) är den första behandlingen på två decennier som påvisat signifikanta förbättringar för patienter med nyligen diagnostiserade diffusa storcelliga B-cellslymfom jämfört med nuvarande standardbehandling.

Diffust storcelligt B-cellslymfom är en tumörsjukdom som utgår från immunsystemets B-lymfocyter och drabbar omkring 600 svenskar varje år. Patienter som nyligen fått denna diagnos löpte enligt studieresultaten mindre risk för att sjukdomen skulle förvärras eller orsaka dödsfall när de behandlades med Polivy och R-CHP i kombination, jämfört med endast R-CHP i första linjens behandling.

– Detta är första gången på många år som vi ser studieresultat för en ny behandling som visar signifikanta förbättringar för patienter med diffust storcelligt B-cellslymfom. Det blir mycket intressant att fortsätta följa utvecklingen av denna studie, säger Lars Franksson, medicinsk direktör för Roche i Sverige.

Behandlingens effekt och säkerhet har ännu inte utvärderats av någon läkemedelsmyndighet.

 

Länk till abstract för POLARIX under ASH här.

Tibsovo förbättrar EFS och total överlevnad vid obehandlad IDH1-muterad AML

Fas 3-data visar att TIBSOVO (ivosidenib) i kombination med azacitidin signifikant förbättrar händelsefri överlevnad och total överlevnad hos patienter med tidigare obehandlad IDH1-muterad akut myeloid leukemi. (hazard ratio [HR] = 0.33, 95% CI 0.16, 0.69, 1-sided P = 0.0011 (HR = 0.44 [95% CI 0.27, 0.73]; 1-sided P = 0.0005), med en median överlevnad på 24.0 månader i ivosidenib + azacitidine armen jämfört med 7.9 månader i placebo + azacitidine armen (kontroll).

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

Cancerfonden: oroande stor nedgång i antal upptäckta cancerfall

3 401 färre personer diagnosticerades med cancer 2020 jämfört med året innan. Det visar ny statistik från Cancerregistret som presenteras idag. Det är första gången antalet cancerfall minskar sedan 2016, då en knapp nedgång noterades. Men minskningen oroar och beror sannolikt på underdiagnostisering till följd av coronapandemin och inte att färre drabbats av cancer, varnar Cancerfonden.  

2019 diagnosticerades 65 956 personer med cancer. Förra året hade siffran minskat till 62 555. Antalet diagnostiserade med de vanligaste cancerformerna – prostatacancer och bröstcancer – har tydligt minskat under året. Andel män som fått prostatacancer har minskat med hela 17 procent och andel kvinnor med bröstcancer har minskat med 6 procent jämfört med genomsnittet de tidigare tre åren. Det framkommer i ny statistik från Socialstyrelsens cancerregister som Cancerfonden presenterar idag.

– Vi hade förväntat oss en nedgång i antal upptäckta cancerfall och har aktivt drivit frågan om faran med oupptäckta cancerfall under pandemin. Nu får vi svart på vitt att färre personer diagnostiserades med cancer förra året. Det beror sannolikt inte på att färre personer drabbats av cancer, utan att oförsvarbart många går runt med cancer utan att veta om det. Det är mycket oroande, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare.

Under pandemin har flera aktörer slagit larm om att det sannolikt diagnostiserats färre cancerfall än normalt. Det beror främst på att personer undvikit att söka vård för att inte belasta sjukvården i onödan eller inte velat söka i rädsla för covidsmitta, men också på att olika screeningprogram har pausats eller förändrats.

– Har man symtom som inte går över är det viktigt att söka vård. Parallellt är det av största vikt för landets vårdgivare att intensifiera arbetet med att komma ikapp i de screeningprogram som varit pausade. Att cancer upptäcks i ett så tidigt skede som möjligt är viktigt eftersom möjligheterna att helt bota sjukdomen då är störst, säger Ulrika Årehed Kågström.

Antal diagnosticerade cancerfall 2012–2020 (avrundade 500-tal) 

2020: 62 500 personer

2019: 66 000 personer

2018: 63 000 personer

2017: 61 000 personer

2016: 60 000 personer

2015: 61 000 personer

2014: 60 500 personer

2013: 58 000 personer

2012: 54 500 personer

Besked om prostatacancer tar lång tid – forskare ska undersöka effekten av stressen

Besked om prostatacancer dröjer längre än för andra cancerformer. Katja Fall och hennes medarbetare vid Örebro universitet har fått 2,4 miljoner av Cancerfonden för att fortsätta sina studier om den stress som väntan på ett cancerbesked kan medföra – och vilka följder den kan få.


Katja Fall, Foto: Örebro universitet

– Tidigare studier har antytt att själva ovissheten i väntan på ett cancerbesked kan vara värst, och vi vill kartlägga hur det ser ut hos svenska män som utreds för prostatacancer. Kroppens stressreaktion kan påverka hälsan på olika sätt, och vissa data talar för att den även skulle kunna ha inverkan på tumören och därmed minska överlevnaden, säger Katja Fall, professor i epidemiologi och specialiserad på cancer.

Det är idag inte klarlagt vilken stress som följer av att besked om prostatacancer tar lång tid.

– Vi vet heller inte hur en förkortad väntetid skulle påverka männens psykiska och fysiska hälsa. I vår studie undersöker vi effekten av väntetiden – och om en kortare tid kan kopplas till självupplevd stress, olika biologiska stressmarkörer och tumörens egenskaper hos dem som får en cancerdiagnos, säger Katja Fall.

Målet med projektet är också att med ny kunskap kunna förbättra omhändertagandet av män som utreds för prostatacancer.

– Om vi kan knyta väntetider till psykisk stress och sämre hälsa, skulle det öka incitamenten för olika åtgärder som kan minska stressen i samband med utredningen. Förutom förkortade väntetider skulle det kunna handla om ökat stöd som samtal eller andra stressdämpande insatser, säger Katja Fall.