| Regionstyrelsen har beslutat att vara med i två projekt för organiserad prostatatestning och livmoderhalscancer.
Regionstyrelsen har tidigare antagit en regional cancerplan, i planen beskrivs projektet organiserad prostatatestning. Organiserad prostatacancer-testning (OPT) har bedrivits i Region Skåne, Västragötalandsregionen och Region Värmland. Nu startar pilotprojekt i ytterligare sex regioner, varav Region Västmanland är en. Pilotverksamheten omfattar delar av åldersgrupperna 56 och 62 år. Erfarenheterna från andra regioner är värdefulla när vi nu startar pilotverksamheten här i Västmanland. Genomförandet av en organiserade prostatatestning är av stor betydelse för att kunna upptäcka risk för lågriskcancer som kan minska sjuklighet och dödlighet. Det här är ett viktigt steg för att öka jämlikhet i vården, säger Kenneth Östberg (S), regionråd med ansvar för sjukvården.WHO och den Europeiska cancerplanen uppmanar länder att intensifiera åtgärder för att utrota livmoderhalscancer. Under våren 2021 beslutade riksdagen att genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning för att utrota livmoderhalscancer i Sverige.Genom att få alla regioner att delta i ett pågående utrotningsprojekt som genomförs inom ramen för en forskningsstudie kan Sverige åstadkomma en kunskapsbaserad och jämlik utrotning av livmoderhalscancer genom samtidig vaccination och screening mot HPV.Det är efterlängtat. Vi fortsätter utveckla hälso- och sjukvården utifrån forskning och beprövad erfarenhet, det här är en fråga som är prioriterad och välmotiverad att ta ett större engagemang i. Region Västmanland kan och ska göra mer mot HPV, säger Lina Eriksson (L), regionråd med ansvar för primärvård.Kontakt:Kenneth Östberg, (S) regionråd med ansvar för sjukvården E-post: [email protected] |
Region Västmanland startar två nya projekt för att förebygga cancer.
Så kan man öka effektiviteten i omprogrammerade immunceller
En forskargrupp vid Lunds universitet har tidigare visat att det går att programmera om mänskliga hudceller till dendritiska celler som stärker immunförsvaret. Men dessa omprogrammerade cellers effektivitet har visat sig vara mycket låg. Nu pekar nya studier på att det finns sätt att öka verkningsgraden hos cellerna med över 75 procent. Resultaten publiceras i Science Immunology.
Våra dendritiska celler (DC) är immunsystems vaktposter och de patrullerar våra kroppar efter bakterier, virus eller cancerceller. När DC hittar en främmande partikel bryter de ner den i mindre bitar – antigen – och presenterar bitarna på cellytan för immunförsvarets mördarceller. På så vis lär sig mördarcellerna vilka smittoämnen och cancerceller som de ska söka upp och döda. I flera studier har forskare undersökt olika cellterapier som använder DC för att stärka patientens eget immunsystem för att bekämpa cancer. Men cancer kan påverka de dendritiska cellerna så att de går förlorade eller blir dysfunktionella. Därför behövs nya sätt att omprogrammera andra celler till att bli immunceller, med samma kapacitet som ”naturliga” dendritiska celler.
Filipe Pereira, docent, lektor vid Lunds universitet, Fotograf: Kennet Ruona
Filipe Pereira, forskargruppsledare vid Lunds universitet, har tidigare identifierat en kombination av tre transkriptionsfaktorer (specialiserade protein) som har möjliggjort att hudceller (fibroblaster) från människor har kunnat programmerats om till dendritiska celler. Studien var den första i sitt slag och visade hur man kan använda cellomprogrammering för att generera immunceller för att bekämpa cancer. Men – till skillnad från celler hos möss – har det visat sig att effektiviteten hos mänskliga celler är mindre än en procent.
– Det är inte klargjort varför mänskliga celler är svårare att programmera om, men det verkar vara ett generellt problem som har varit ett stort hinder för att kunna överföra våra resultat till klinik. För att helt förstå processen vid omprogrammeringen använde vi därför encellsanalys – en metod för att kartlägga vävnaders sammansättning och molekylärt karakterisera celltyper och deras signalvägar, säger Filipe Pereira.
Med encellsanalysen kunde forskarna följa hudcellernas transformation till dendritiska celler, hur de tre transkriptionsfaktorerna samarbetar och hur den genetiska informationen överfördes och ”tystade” cellens ursprungliga identitet. Genom att identifiera de gener som uttrycktes, förstod de vad som begränsade omprogrammeringsprocessen i mänskliga celler.
– Eftersom de dendritiska cellerna ska trigga immunsystemet, behöver de ha inflammatoriska egenskaper. Att öka de inflammatoriska egenskaperna hos cellerna visade sig vara en viktig pusselbit för att effektiviteten skulle bli högre. Genom att förstå processen bakom omprogrammeringen, lyckades vi höja verkningsgraden till över 75 procent – en mycket hög siffra i dessa sammanhag.
Forskarna har i sina försök omprogrammerat tre olika typer av mänskliga celler: hudceller från foster, hudceller från vuxna och stamceller från benmärgen. Med det nya sättet att programmera om dem, har effektiviteten ökat drastiskt för alla typer av celler.
– Det här är väldigt positivt och öppnar upp möjligheten om att framkalla cancerimmunitet med hjälp av cellomprogrammering. Nästa steg är att är att genomföra de förbättrade omprogrammeringsexperimenten i djurmodeller, avslutar Filipe Pereira.
Publikation:
”Single cell transcriptional profiling informs efficient reprogramming of human somatic cells to cross-presenting dendritic cells”
Science Immunology 4 mars 2022, DOI: 10.1126/sciimmunol.abg5539
Studien har finansierats med medel från European Research Council (ERC) Cancerfonden, Vetenskapsrådet, NovoNordisk Fonden The Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne.
Relaterat: 2019 tilldelades Filipe Pereira ERC Consolidator Grant om 21 miljoner kronor under fem år för att införliva två helt olika forskningsfält – cellulär omprogrammering och cancerimmunterapi – i ett projekt. Genom att förena dessa två forskningsområden vill han utveckla nya strategier för immunterapi. https://www.lu.se/artikel/21-miljoner-till-innovativ-immunterapiforskning
Mat och näring vid cancersjukdom – avgörande för att möjliggöra behandling
Kl 12.10–12.55
Välkomna till vårt lunchwebbinar där vi kommer att fördjupa oss kring matens betydelse vid cancerbehandling. Webbinaret inleds med en föreläsning med Klara Nypelius Standley, Leg. Dietist Onkologkliniken, Skånes universitetssjuhus, Malmö och därefter öppnar vi upp för frågor och paneldiskussion tillsammans med specialistläkare och -sjuksköterska.
Göran Gustafssonpriser till forskning om cancertumörer och kvantmaterial
Vad händer när ljus och molekyler kopplas samman? Varför svarar vissa cancerpatienter bättre på behandling med immunterapi än andra? Det är några av de frågor som fem yngre forskare i Sverige söker svaren på. De tilldelas nu Göran Gustafssonprisen och får dela på närmare 27 miljoner svenska kronor.
Fem forskare, högst 45 år gamla, får varje år ta emot Göran Gustafssonprisen i matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Det här är ett av de mer prestigefulla priserna till yngre forskare och många tidigare Göran Gustafssonpristagare har nått stora framgångar inom sina respektive områden.
Priset består av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor. Svenska universitet och högskolor nominerar kandidaterna, Kungl. Vetenskapsakademien granskar förslagen och pristagarna utses därefter av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning.
2022 års pristagare är:
Göran Jönsson, professor vid Lunds universitet, som får priset i medicin. Han och hans forskargrupp har gjort en viktig upptäckt som kan förklara varför immunterapi fungerar bättre för vissa patienter med malignt melanom (hudcancer) än för andra. Hos de patienter som svarade bättre på behandlingen hittade man en ansamling av immunförsvarsceller inuti tumörerna. Nu vill forskarna gå vidare och försöka förstå hur de här strukturerna uppstår.
Emma Lundberg, professor vid KTH och Scilifelab, som får priset i molekylär biologi. Hon arbetar med att kartlägga alla de tusentals proteiner som finns inuti våra mänskliga celler. För att nå målet snabbare har hon använt sig av flera innovativa metoder som gamification (där spelare i ett science fiction-spel online fick hjälpa till att analysera bilder) och artificiell intelligens.
Karl Börjesson, professor vid Göteborgs universitet, som får priset i kemi. Han studerar ljus som är starkt sammankopplat med molekyler. När sammankopplingen blir tillräckligt stark skapas hybridtillstånd. Systemet får unika egenskaper som skiljer sig från vad som annars är möjligt både för molekyler och för ljus.
Emil J. Bergholtz, professor vid Stockholms universitet, som får priset i fysik. Han intresserar sig för kvantmaterial och topologiska system. Just nu tittar hans forskargrupp bland annat på vad deras tidigare upptäckter om öppna topologiska system kan användas det till. Det skulle till exempel kunna vara sensorer som kan detektera mycket svaga signaler i rymden.
David Witt Nyström, docent vid Göteborgs universitet, får priset i matematik. Han sysslar med algebraisk geometri där man studerar kurvor, ytor och objekt av högre dimensioner, så kallade mångfalder. Inom hans specifika forskningsområde, Kählergeometri, fokuserar man på hur en mångfalds småskaliga form, dess krökning, hänger samman med dess storskaliga form, dess topologi.
FAKTA/Göran Gustafssonprisen
Göran Gustafssonprisen har funnits sedan 1991 och bakom priset finns Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Stiftelsen tillkom 1989 efter en donation av entreprenören och affärsmannen Göran Gustafsson (1919–2003) som gjort sig en förmögenhet främst genom fastighetsaffärer i Stockholm. Han var på många sätt en föregångare som oroade sig för miljöförstöring, månade om naturen och ville ge tillbaka till samhället.
