Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer

Immunterapi används allt mer för att behandla cancer och genetiskt modifierade immunceller som kallas CAR-T-celler fungerar bra för behandling av blodcancer. Tyvärr är de mindre effektiva mot tumörer som uppstår i olika vävnader (solida tumörer) vilket beror på att CAR-T-cellernas effekt hämmas av det lokala immunsystemet i tumören.

För att komma runt detta problem har Uppsalaforskarna ”beväpnat” CAR-T-celler genom att sätta in en gen från bakterien Helicobacter pylori som ger upphov till det immunstimulerande proteinet NAP (neutrofilaktiverande protein). När NAP utsöndras från CAR-T-cellerna bildas en proinflammatorisk miljö som direkt bekämpar den immunhämmande mikromiljön i solida tumörer och stärker CAR-T-cellernas funktion.

– Vi tror att den nya teknik som vi har använt för att förstärka CAR-T-cellerna helt kan förändra möjligheterna att använda CAR-T-celler för cancerbehandling. Med hjälp av NAP omvandlas tumörerna från immunologiskt ”kalla” till ”varma”. Dessutom kan NAP rekrytera andra sorters immunceller till tumören och de kan angripa tumörceller som CAR-T-cellerna inte känner igen, säger Di Yu vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien tillsammans med Magnus Essand vid samma institution.

För att undersöka effekten av de NAP-förstärkta CAR-T-cellerna behandlade forskarna möss med olika sorters solida tumörer och såg att tumörtillväxten minskade. Överlevnaden var också bättre jämfört med när CAR-T-celler utan NAP användes. Forskarna studerade också NAP-förstärkta humana CAR-T-celler och fann att de i provrörsförsök var bättre på att stimulera immunsystemet än vanliga CAR-T-celler.

– Vi har en stark tradition med CAR-T-cellsbehandling i Uppsala och redan 2014 behandlade Gunilla Enblad och Angelica Loskog de första patienterna i Europa. Två akademiska prövningar, med totalt 39 patienter, har gjorts vid Akademiska sjukhuset. Tack vare de lovande data vi nu fått fram och publicerat i Nature BioMedical Engineering planerar vi för en ny klinisk prövning med de nya beväpnade CAR-T-cellerna. Vi hoppas att vi kan behandla den första patienten i slutet av året, säger Magnus Essand.

För den kliniska prövningen har gruppen fått forskningsmedel från Cancerfonden, Vinnova och Elicera Therapeutics.

Elicera Therapeutics startades av Uppsalaforskarna Di Yu och Magnus Essand för att ta upptäckter/uppfinningar vidare till kliniska prövningar för att hjälpa patienter med cancer. Syftet är dessutom att driva utvecklingen vidare mot att ta fram registrerade läkemedel. Elicera Therapeutics och Uppsala universitet har tecknat ett flertal samarbetsavtal kring detta.

Jin et al. (2022) CAR T cells expressing a bacterial virulence factor trigger potent bystander antitumour responses in solid cancers, Nature Biomedical Engineering, doi: 10.1038/s41551-022-00875-5

Se film om forskningsprojektet (1:43 min)

Se film från Elicera Therapeutics, företaget som tar upptäckten vidare till klinisk prövning. (2:24)

Årets Eldsjälar prisade på Gyncancerdagen

Josefin Fernebro på Karolinska universitetssjukhuset i Solna hyllas med Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris 2022

Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris 2022 går till Josefin Fernebro. Josefin Fernebro är biträdande överläkare vid mottagningen för gynekologisk cancer på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. ”Vi önskar att alla fick träffa läkare som Josefin!”, skriver Nätverket mot gynekologisk cancer i sin prismotivering. Priset delas ut på Gyncancerdagen lördagen den 2 april 2022.

– Genom vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla fantastiska människor som outtröttligt jobbar på med att sprida kunskap om gynekologisk cancer; människor som finns där som stöd för patienter och deras närstående när det är tufft; som engagerar sig för att förbättra cancervården och bidrar till att forskningen går framåt. De är alla sanna eldsjälar, och betyder otroligt mycket för så många kvinnor och deras närstående, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

MOTIVERING

”Patienter som träffar Josefin upplever sig som en ’jämbördig part’ även om det handlar om olika kunskaper; patienten om sig, sitt liv, sin kropp; och Josefin om allt i sin yrkesroll. Hon tar sig tid, lyssnar och diskuterar. Josefin är en öppen och trygg läkare som utöver det upplevs som en varm och bra person som man är tacksam att ha vid sin sida under den ofrivilliga resa som en gynekologisk cancersjukdom innebär. Förutom att Josefin är en fantastisk läkare delar hon gärna med sig av sin kunskap både på Gyncancerdagar och i webbinarier. Josefin tar sig alltid tid till åhörarnas funderingar och förklarar på ett sätt som alla förstår. Vi önskar att alla fick träffa läkare som Josefin!”

Fredrik Wallin på Norrlands universitetssjukhus i Umeå prisas som Årets eldsjäl av Nätverket mot gynekologisk cancer


Nätverket mot gynekologisk cancer uppmärksammar Fredrik Wallins arbete med utmärkelsen Årets eldsjäl 2022. Fredrik Wallin är specialistsjuksköterska inom onkologi samt processledare för palliativ vård. Han är koordinator på Palliativt kunskaps­centrum norr och vårdprogramshand­läggare på Regional cancercentrum Norr, på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Priset delas ut på Gyncancerdagen den 2 april 2022.

”Fredrik brinner för att dela med sig av all den kunskap han besitter till vårdpersonal, patienter, närstående och allmänhet på sätt som alla kan ta till sig. Kunskap både om vården i sig, och kring vad som behöver ske för att alla ska få tillgång till en jämlik palliativ vård”, säger Nätverket mot gynekologisk cancer i sin prismotivering.

– Genom vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla fantastiska människor som outtröttligt jobbar på med att sprida kunskap; som finns där som stöd för patienter och deras närstående när det är tufft; som engagerar sig för att förbättra cancervården och bidrar till att forskningen går framåt. De är alla sanna eldsjälar, och betyder otroligt mycket för så många kvinnor och deras närstående, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

MOTIVERING

”Den palliativa vården är inte jämlik i Sverige och alla patienter får inte palliativ vård som täcker deras behov. En som kämpar hårt för att vi alla ska få leva, inte bara överleva, tills vi dör är Fredrik Wallin. Man förstår hur viktig palliativ vård är när man hör Fredrik säga den självklara sanningen: Vi kan aldrig göra om att dö. Fredrik brinner för att dela med sig av all den kunskap han besitter till vårdpersonal, patienter, närstående och allmänhet på sätt som alla kan ta till sig. Kunskap både om vården i sig, och kring vad som behöver ske för att alla ska få tillgång till en jämlik palliativ vård. En eldsjäl som också ställt upp under ledig tid och stöttat oss, i Nätverket mot gynekologisk cancer, i vårt arbete kring palliation.”

Anna-Maria Boëthius på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås har tilldelats Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris 2022


Anna-Maria Boëthius, är överläkare på Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås. ”Anna-Maria är en riktig eldsjäl som brinner för att patienter i Borås ska få den bästa vården!”, säger Nätverket mot gynekologisk cancer i sin prismotivering. Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris delas ut på Gyncancerdagen lördagen den 2 april 2022.

– Genom vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla fantastiska människor som outtröttligt jobbar på med att sprida kunskap om gynekologisk cancer; människor som finns där som stöd för patienter och deras närstående när det är tufft; som engagerar sig för att förbättra cancervården och bidrar till att forskningen går framåt. De är alla sanna eldsjälar, och betyder otroligt mycket för så många kvinnor och deras närstående, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

MOTIVERING

”Anna-Maria står för trygghet och stabilitet för patienter med gyncancerdiagnoser som inte har tillgång till de onkologer som fattar beslut om patientens behandling på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Anna-Maria är engagerad och har stor erfarenhet inom gyncancerområdet. Hon upplevs alltid vänlig och tar sig tid till de frågor patienterna har. Det hon inte kan svara på själv är hon snabb på att ta reda på och återkopplar alltid till patienten. Den omsorg hon ger patienterna känns genuin och äkta vilket är otroligt värdefullt för patienten. Anna-Maria är en riktig eldsjäl som brinner för att patienter i Borås ska få den bästa vården!”

Barncancerfonden beviljar 66 miljoner till forskningstjänster

Barncancerfonden har beslutat att bevilja 30 forskningstjänster inom barncancer om totalt 66 miljoner kronor för att öka kunskapen om barncancer, förbättra behandlingsmetoder och för stöd till drabbade. En fjärdedel av finansieringen går till forskning om neuroblastom.


Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden

– Forskningen om barncancer går framåt och överlevnaden för barncancerdrabbade har ökat till 85 procent, men kampen mot barncancer är inte över. Mer forskning krävs och vi är därför stolta över att kunna erbjuda finansiering till 30 framstående forskare på området, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Att finansiera forskningstjänster är ett viktigt verktyg för att rekrytera fler forskare till barncancerområdet. Av de som beviljas medel för högre forskningstjänster väljer närmare 80 procent att stanna kvar inom området även efter att finansieringen från Barncancerfonden är slut.

I årets tilldelningsbeslut går en fjärdedel av finansieringen till forskning om neuroblastom, en sjukdom som främst drabbar små barn. Varje år insjuknar cirka tjugo barn i Sverige, de flesta före två års ålder.

– Trots många framsteg är neuroblastom en av de barncancerdiagnoser som inte haft samma utveckling som flera andra barncancerdiagnoser det senaste decenniet. Det känns därför extra bra att flera av de forskare som nu beviljas tjänster kommer ägna sig åt forskning kring sjukdomen, säger Britt-Marie Frost.

Barncancerfonden är den största finansiären av svensk barncancerforskning och delar varje år ut 260–300 miljoner kronor. Tack vare en ny strategi för forskningsfinansiering kommer bland annat budgeten för forskningsändamålet nu dessutom att öka med upp till 300 miljoner kronor över fem år, med start 2022.

Så fördelas tjänsterna enligt beslutet

Karolinska institutet: 12 tjänster

Göteborgs universitet: 4 tjänster

Karolinska universitetssjukhuset: 3 tjänster

Skånes universitetssjukhus: 3 tjänster

Lunds universitet: 2 tjänster

Uppsala universitet: 2 tjänster

Sahlgrenska universitetssjukhuset:  1 tjänst

Akademiska sjukhuset, Uppsala:  1 tjänst

Marie Cederschiöld högskola: 1 tjänst

Närhälsan Bollebygd Rehabmottagning: 1 tjänst

 

Siffror i korthet

Två gånger om året beslutar Barncancerfonden om medel till forskning. Ansökningarna bedöms av Barncancerfondens prioriteringskommittéer. Just nu finansieras 124 pågående forskningstjänster och 224 pågående forskningsprojekt av Barncancerfonden. Sedan starten 1982 har Barncancerfonden delat ut över tre och en halv miljard till forskningsändamålet.

NT-rådet rekommenderar Keytruda som adjuvant behandling för njurcellscancer

Keytruda (pembrolizumab) rekommenderas av NT-rådet, som första immunterapi för adjuvant behandling vid njurcellscancer hos patienter som genomgått partiell eller radikal nefrektomi eller har avlägsnat metastaserande lesioner och som har en ökad risk för återfall.

I Sverige upptäcks ca 1 200 nya fall av njurcancer varje år. Mellan 20–30 procent av alla som genomgår kirurgi får senare återfall, varav 80 procent upptäcks inom tre år och 90 procent inom fem år efter nefrektomi. En viss risk för återfall kvarstår dock även efter tio år.1

NT-rådets rekommendation är:

att Keytruda bör användas vid adjuvant behandling av vuxna med njurcellscancer vid ökad risk för recidiv efter nefrektomi eller efter nefrektomi och resektion av metastaserande lesioner.

NT-rådets rekommendation baseras på en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas 3-studie (KEYNOTE-564) hos njurcancerpatienter med ökad risk för återfall. Studien visade en statistiskt signifikant förbättring av sjukdomsfri överlevnad vid behandling med Keytruda jämfört med enbart uppföljning. Patienter som fick Keytruda uppvisade en signifikant förbättrad sjukdomsfri överlevnad och 32 procent minskad risk för återfall, jämfört med de som fick placebo.2 Pembrolizumab (n=496), placebo (n=498). DFS vid 24 månader var 77,3 % i median (95 % KI 72,8 %–81,1 %) i pembrolizumabgruppen mot 68,1 % i median (95 % KI 63,5 % -72,2 %) i uppföljningsgruppen med hazardkvot 0,68 (95 % KI 0,53–0,87; p=0,002). överlevnadsdata (OS) från studien är däremot fortfarande omogna.

– Att pembroluzimab (Keytruda) som första läkemedel nu rekommenderas för adjuvant behandling av njurcancer, för patienter som löper en stor risk att återfalla i sin njurcancersjukdom efter genomförd njurcancerkirurgi, är glädjande och positivt. Behandlingen minskar risken för återfall med metastaser och blir ett viktigt tillskott för patientgruppen där det fram till idag inte funnits någon rekommenderad tilläggsbehandling, säger BörjeLjungberg, senior professor i urologi vid Umeå universitet.

– Keytruda är det första läkemedlet i Europa godkänt för adjuvant behandling av njurcancer hos patienter med en ökad risk för återfall. Nu efter NT-rådets bedömning, rekommenderas Keytruda till följd av resultaten från KEYNOTE- 564, som visar en signifikant minskning av risken för återfall av sjukdom med nästan en tredjedel. Detta behandlingsalternativ är ett viktigt tillägg till en patientgrupp med stort medicinskt behov, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef för onkologi, MSD Sverige.

Referenser

  1. Nationellt vårdprogram Njurcancer 2019-06-10 version:3.0
  2. Keytruda (pembrolizumab) för adjuvant behandling av avancerad njurcellscancer: NT-rådets yttrande till regionerna 2022-03-28.

Läs hela yttrandet här

Barntumörbanken tilldelas 12 miljoner i utökat stöd från Barncancerfonden

I Barntumörbanken vid Karolinska Institutet i Solna samlas tumörvävnad från barn som drabbats av hjärntumörer eller andra solida tumörer. Den nationella samlingen av prover växer och är en mycket värdefull tillgång för forskningen genom att den kan bidra till genombrott för att förstå olika cancersjukdomar och utveckla bättre behandlingar för barncancerpatienter. I en av Barncancerfondens satsningar tilldelas nu Barntumörbanken 12 miljoner i utökat stöd.

Förutom att Barntumörbanken samlar in prover så genomförs också analyser, bland annat så kallade helgenomsekvenseringar. Det innebär att allt DNA hos en patient gås igenom och samlas i ett bibliotek av digitala data. I biblioteket kan sedan forskare leta efter ledtrådar till vad som kan ha orsakat cancern, varför patienter reagerar olika på behandlingen eller om det finns ärftliga komponenter inblandade. Datan kan också användas till att utveckla nya precisionsmediciner skräddarsydda efter den enskilda patientens genetiska förändringar. Desto fler patienter som det finns data på i biblioteket, desto lättare blir det att säkerställa pålitliga och användbara forskningsresultat.

Syftet med Barncancerfondens utökade stöd till Barntumörbanken är att snabbare öka kunskapen om tumörsjukdomar hos barn och därmed intensifiera forskningen och utvecklingen av nya, bättre behandlingar för barncancerpatienter. Proverna samlas in i samarbete med Sveriges sex universitetssjukhus som behandlar barn med cancer. I dagsläget samtycker nästan alla barncancerpatienter med familjer till att deras prover samlas in.

Kerstin Sollerbrant, forskningschef, foto karl Nordlund.

– I stället för att långsamt beta av analyser under flera år blir det tack vare den här satsningen möjligt att göra fler analyser under kortare tid och få en kraftig boost i mängden digitala data. Barntumörbanken är en skattkista av information som väntar på att förädlas och användas i forskning. Vår förhoppning är att detta ska bidra till framsteg inom bland annat precisionsmedicin, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden.

De 12 miljonerna i utökad stöd ska användas till att göra helgenomsekvenseringar på prover som redan finns i provsamlingen men som inte analyserats tidigare.

Under 2022 startar Barncancerfonden också en långsiktig satsning på arbetet med helgenomsekvensering på nyinsjuknade barncancerpatienters DNA där GMS Barncancer-projektet kommer att tilldelas 24 miljoner fördelat på de kommande fem åren. Syftet är att införa helgenomsekvensering i klinisk rutindiagnostik i hela Sverige. Barncancerfondens satsning på GMS-barncancer och den utökade satsningen på Barntumörbanken kompletterar varandra och kommer tillsammans att skapa en kraftfull resurs för både behandlande läkare och barncancerforskare, vilket i slutändan leder till förbättrad behandling av barncancerpatienter.

Barntumörbankens arbete bedrivs i huvudsak vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet. Karolinska Universitetssjukhuset är forskningshuvudman och hela verksamheten finansieras av Barncancerfonden. Både biologiska prover och data kan delas med forskare efter en ansökningsprocess och en godkänd etisk ansökan.

Vill du veta mer om Barntumörbanken?

På Barntumörbankens hemsida finns mer information om arbetet som utförs. Där finns också information för dig som är forskare och önskar ansöka om tillgång till prover och data inom ramen för ett forskningsprojekt.

https://ki.se/forskning/barntumorbanken