Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Ny kunskap och viktiga nyheter från ASH 2021

Årets ASH bevakades återigen via nätet. Här rapporterar docent Hans Hagberg, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, fem nyheter som han valt ut som de viktigaste. Han lyfter också några notiser om arbeten som han anser bör uppmärksammas.

1 Polatuzumab-vedotin istället för vinkristin (pola-R-CHP) är bättre än standardbehandling (R-CHOP) hos patienter med diffust storcelligt B-cellslymfom (LBA1).
Polatuzumab-vedotin är en CD79b-antikropp som är försedd med cytostatika i form av vedotin. CD79b finns på B-celler. I den randomiserade studien, Polarix, randomiserades 879 patienter med obehandlat DLBCL mellan pola-R-CHP och standardbehandling (R-CHOP). Polatuzumab-vedotin har således ersatt vinkristin i R-CHOP. Sjukdomsfri överlevnad var 76,7 procent för pola-R-CHP jämfört med 70,2 procent för R-CHOP vilket innebär en 27-procentig minskning av antal recidiv (hazard ratio 0,73). Biverkningarna var likvärda inklusive perifer neuropati.

Läs hela artikeln

Nu kartläggs cancercellers organisation med ny metod

Hur enskilda cancerceller ändrar sig över tid kan förklara varför hjärntumörer utvecklas så olika, och varför en del cancerceller är resistenta mot vissa behandlingar. Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att kartlägga cancercellernas utveckling. I förlängningen kan metoden göra det enklare att ta fram nya effektiva läkemedelskombinationer. Studien, som presenterats i tidskriften Molecular Systems Biology, beskrivs här av forskarna Ida Larsson och Erika Dalmo.

Varje år diagnostiseras cirka 400 personer i Sverige med den aggressiva hjärntumören glioblastom. Dagens standardbehandling utgörs av kirurgi i kombination med
strålbehandling och kemoterapi (temozolomid). Då både strålbehandling och kemoterapi riktas mot celler som delar sig kommer vilande cancerceller som inte avlägsnats kirurgiskt ge upphov till nybildning av tumören. Tyvärr är detta i stort sett alltid fallet, vilket resulterar i en medianöverlevnad på cirka 15 månader för dessa patienter.

Läs hela artikeln

Hjärninflammation efter immunterapi upptäcks tidigt med ett enkelt blodprov

Immunterapi fungerar mycket bra för flera cancerformer, men behandlingen kan också ge autoimmuna biverkningar. Ett enkelt blodprov kan hjälpa vården att tidigt
upptäcka behandlingsutlöst hjärninflammation, som är en av de mest allvarliga och svårdiagnostiserade biverkningarna. Fynden redovisas i en ny studie som också ger
ledtrådar till hur allvarliga biverkningar av immunterapi uppstår. Här redovisar de två Göteborgsbaserade forskarna Sara Bjursten och Max Levin senaste nytt från det högaktuella ämnesområdet.

Malignt melanom är den dödligaste formen av hudcancer som 2019 drabbade 4 500 svenskar. Det är en sjukdom som blir allt vanligare med fem procents incidensökning varje år. De flesta botas av att man avlägsnar cancerförändringen i huden, men ungefär tio procent utvecklar metastaser i andra organ. Metastaserat melanom var tidigare obotbart och de flesta som drabbades dog inom ett år. Tack vare stora framsteg de senaste tio åren, framför allt genom utvecklingen av immunterapi med checkpointhämmare, lever många i flera år och en del botas.

Läs hela artikeln

”Äntligen är vi i gång!” – positiva erfarenheter av screening för tarmcancer i Skåne och Dalarna

Samtliga regioner i Sverige har fattat beslut om att införa allmän screening av tarmcancer. Ett beslut som beräknas rädda flera hundra liv om året. I mars och april startade de första regionerna sina screeningprogram. Införandet har gått smidigt och över all förväntan, menar specialistläkarna Daniel Sjöberg och Jan Lillienau, projektledare och samordnare för tarmcancerscreening i Region Dalarna och Region Skåne.

Tjock- och ändtarmscancer är den cancerform som är vanligast hos män och kvinnor i Sverige. Drygt 6 000 personer insjuknar varje år och lite färre än hälften dör till följd av sjukdomen. Ju tidigare den kan upptäckas, desto större är chansen till överlevnad. Studier har visat att screening kan minska risken att avlida till följd av tjock- och ändtarmscancer med cirka 15 procent.

– Hittar vi den tidigt kan vi bota så gott som alla, därför är tidig upptäckt så oerhört viktigt. Det är en lurig sjukdom och utvecklas i regel långsamt, det kan dröja flera år innan man märker av några symtom och då kan det i värsta fall vara för sent, säger Daniel Sjöberg, specialist i gastroenterologi vid Falu lasarett och ansvarig för införandet av tarmscreening i Region Dalarna.

Läs hela artikeln

Ökad precision i prostatacancerdiagnostiken – hög tid för en ny utvärdering av screening?

Nationell screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom dagens metoder medför överdiagnostik som leder till att många vävnadsprover tas i onödan. En ny studie från Karolinska Institutet, som publicerats i New England Journal of Medicine, visar att magnetkameraundersökning (MR) och riktade vävnadsprover har potential att kraftigt minska överdiagnostiken. Resultaten presenterades i fjol under den stora urologikongressen EAU21. ”Våra resultat från en stor randomiserad studie visar att moderna metoder för prostatacancerscreening bibehåller fördelarna med screening samtidigt som nackdelarna kraftigt minskas. Detta innebär att det största hindret för införande av nationell screening lyfts bort”, sammanfattar här forskarna Tobias Nordström och Martin Eklund.

Dödligheten i prostatacancer har långsamt minskat på senare år, men fortfarande avlider ungefär var tjugonde svensk man av sjukdomen, och cirka 10 000 män får årligen diagnosen. En stor europeisk randomiserad screeningstudie har visat en minskning av dödligheten med cirka 20 procent med organiserad screening när man använder traditionell prostatabiopsi för män med stegrat PSA (prostata-specifikt antigen; ≥3 ng/ml), och den svenska grenen av studien visade ännu större effekt1–2. Trots detta har beslutet från Socialstyrelsen, senast 2018, varit att rekommendera emot screening, då den positiva effekten på dödlighet överskuggats av negativa sidor. Det främsta argumentet har varit att många män skulle riskera att få en prostatacancerdiagnos och därefter behandling, trots att deras cancer inte skulle leda till symtom eller utvecklas till allvarlig sjukdom (överdiagnostik).

Läs hela artikeln