Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Barncancerfonden beviljar 66 miljoner till forskningstjänster

Barncancerfonden har beslutat att bevilja 30 forskningstjänster inom barncancer om totalt 66 miljoner kronor för att öka kunskapen om barncancer, förbättra behandlingsmetoder och för stöd till drabbade. En fjärdedel av finansieringen går till forskning om neuroblastom.


Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden

– Forskningen om barncancer går framåt och överlevnaden för barncancerdrabbade har ökat till 85 procent, men kampen mot barncancer är inte över. Mer forskning krävs och vi är därför stolta över att kunna erbjuda finansiering till 30 framstående forskare på området, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Att finansiera forskningstjänster är ett viktigt verktyg för att rekrytera fler forskare till barncancerområdet. Av de som beviljas medel för högre forskningstjänster väljer närmare 80 procent att stanna kvar inom området även efter att finansieringen från Barncancerfonden är slut.

I årets tilldelningsbeslut går en fjärdedel av finansieringen till forskning om neuroblastom, en sjukdom som främst drabbar små barn. Varje år insjuknar cirka tjugo barn i Sverige, de flesta före två års ålder.

– Trots många framsteg är neuroblastom en av de barncancerdiagnoser som inte haft samma utveckling som flera andra barncancerdiagnoser det senaste decenniet. Det känns därför extra bra att flera av de forskare som nu beviljas tjänster kommer ägna sig åt forskning kring sjukdomen, säger Britt-Marie Frost.

Barncancerfonden är den största finansiären av svensk barncancerforskning och delar varje år ut 260–300 miljoner kronor. Tack vare en ny strategi för forskningsfinansiering kommer bland annat budgeten för forskningsändamålet nu dessutom att öka med upp till 300 miljoner kronor över fem år, med start 2022.

Så fördelas tjänsterna enligt beslutet

Karolinska institutet: 12 tjänster

Göteborgs universitet: 4 tjänster

Karolinska universitetssjukhuset: 3 tjänster

Skånes universitetssjukhus: 3 tjänster

Lunds universitet: 2 tjänster

Uppsala universitet: 2 tjänster

Sahlgrenska universitetssjukhuset:  1 tjänst

Akademiska sjukhuset, Uppsala:  1 tjänst

Marie Cederschiöld högskola: 1 tjänst

Närhälsan Bollebygd Rehabmottagning: 1 tjänst

 

Siffror i korthet

Två gånger om året beslutar Barncancerfonden om medel till forskning. Ansökningarna bedöms av Barncancerfondens prioriteringskommittéer. Just nu finansieras 124 pågående forskningstjänster och 224 pågående forskningsprojekt av Barncancerfonden. Sedan starten 1982 har Barncancerfonden delat ut över tre och en halv miljard till forskningsändamålet.

NT-rådet rekommenderar Keytruda som adjuvant behandling för njurcellscancer

Keytruda (pembrolizumab) rekommenderas av NT-rådet, som första immunterapi för adjuvant behandling vid njurcellscancer hos patienter som genomgått partiell eller radikal nefrektomi eller har avlägsnat metastaserande lesioner och som har en ökad risk för återfall.

I Sverige upptäcks ca 1 200 nya fall av njurcancer varje år. Mellan 20–30 procent av alla som genomgår kirurgi får senare återfall, varav 80 procent upptäcks inom tre år och 90 procent inom fem år efter nefrektomi. En viss risk för återfall kvarstår dock även efter tio år.1

NT-rådets rekommendation är:

att Keytruda bör användas vid adjuvant behandling av vuxna med njurcellscancer vid ökad risk för recidiv efter nefrektomi eller efter nefrektomi och resektion av metastaserande lesioner.

NT-rådets rekommendation baseras på en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas 3-studie (KEYNOTE-564) hos njurcancerpatienter med ökad risk för återfall. Studien visade en statistiskt signifikant förbättring av sjukdomsfri överlevnad vid behandling med Keytruda jämfört med enbart uppföljning. Patienter som fick Keytruda uppvisade en signifikant förbättrad sjukdomsfri överlevnad och 32 procent minskad risk för återfall, jämfört med de som fick placebo.2 Pembrolizumab (n=496), placebo (n=498). DFS vid 24 månader var 77,3 % i median (95 % KI 72,8 %–81,1 %) i pembrolizumabgruppen mot 68,1 % i median (95 % KI 63,5 % -72,2 %) i uppföljningsgruppen med hazardkvot 0,68 (95 % KI 0,53–0,87; p=0,002). överlevnadsdata (OS) från studien är däremot fortfarande omogna.

– Att pembroluzimab (Keytruda) som första läkemedel nu rekommenderas för adjuvant behandling av njurcancer, för patienter som löper en stor risk att återfalla i sin njurcancersjukdom efter genomförd njurcancerkirurgi, är glädjande och positivt. Behandlingen minskar risken för återfall med metastaser och blir ett viktigt tillskott för patientgruppen där det fram till idag inte funnits någon rekommenderad tilläggsbehandling, säger BörjeLjungberg, senior professor i urologi vid Umeå universitet.

– Keytruda är det första läkemedlet i Europa godkänt för adjuvant behandling av njurcancer hos patienter med en ökad risk för återfall. Nu efter NT-rådets bedömning, rekommenderas Keytruda till följd av resultaten från KEYNOTE- 564, som visar en signifikant minskning av risken för återfall av sjukdom med nästan en tredjedel. Detta behandlingsalternativ är ett viktigt tillägg till en patientgrupp med stort medicinskt behov, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef för onkologi, MSD Sverige.

Referenser

  1. Nationellt vårdprogram Njurcancer 2019-06-10 version:3.0
  2. Keytruda (pembrolizumab) för adjuvant behandling av avancerad njurcellscancer: NT-rådets yttrande till regionerna 2022-03-28.

Läs hela yttrandet här

Barntumörbanken tilldelas 12 miljoner i utökat stöd från Barncancerfonden

I Barntumörbanken vid Karolinska Institutet i Solna samlas tumörvävnad från barn som drabbats av hjärntumörer eller andra solida tumörer. Den nationella samlingen av prover växer och är en mycket värdefull tillgång för forskningen genom att den kan bidra till genombrott för att förstå olika cancersjukdomar och utveckla bättre behandlingar för barncancerpatienter. I en av Barncancerfondens satsningar tilldelas nu Barntumörbanken 12 miljoner i utökat stöd.

Förutom att Barntumörbanken samlar in prover så genomförs också analyser, bland annat så kallade helgenomsekvenseringar. Det innebär att allt DNA hos en patient gås igenom och samlas i ett bibliotek av digitala data. I biblioteket kan sedan forskare leta efter ledtrådar till vad som kan ha orsakat cancern, varför patienter reagerar olika på behandlingen eller om det finns ärftliga komponenter inblandade. Datan kan också användas till att utveckla nya precisionsmediciner skräddarsydda efter den enskilda patientens genetiska förändringar. Desto fler patienter som det finns data på i biblioteket, desto lättare blir det att säkerställa pålitliga och användbara forskningsresultat.

Syftet med Barncancerfondens utökade stöd till Barntumörbanken är att snabbare öka kunskapen om tumörsjukdomar hos barn och därmed intensifiera forskningen och utvecklingen av nya, bättre behandlingar för barncancerpatienter. Proverna samlas in i samarbete med Sveriges sex universitetssjukhus som behandlar barn med cancer. I dagsläget samtycker nästan alla barncancerpatienter med familjer till att deras prover samlas in.

Kerstin Sollerbrant, forskningschef, foto karl Nordlund.

– I stället för att långsamt beta av analyser under flera år blir det tack vare den här satsningen möjligt att göra fler analyser under kortare tid och få en kraftig boost i mängden digitala data. Barntumörbanken är en skattkista av information som väntar på att förädlas och användas i forskning. Vår förhoppning är att detta ska bidra till framsteg inom bland annat precisionsmedicin, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden.

De 12 miljonerna i utökad stöd ska användas till att göra helgenomsekvenseringar på prover som redan finns i provsamlingen men som inte analyserats tidigare.

Under 2022 startar Barncancerfonden också en långsiktig satsning på arbetet med helgenomsekvensering på nyinsjuknade barncancerpatienters DNA där GMS Barncancer-projektet kommer att tilldelas 24 miljoner fördelat på de kommande fem åren. Syftet är att införa helgenomsekvensering i klinisk rutindiagnostik i hela Sverige. Barncancerfondens satsning på GMS-barncancer och den utökade satsningen på Barntumörbanken kompletterar varandra och kommer tillsammans att skapa en kraftfull resurs för både behandlande läkare och barncancerforskare, vilket i slutändan leder till förbättrad behandling av barncancerpatienter.

Barntumörbankens arbete bedrivs i huvudsak vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet. Karolinska Universitetssjukhuset är forskningshuvudman och hela verksamheten finansieras av Barncancerfonden. Både biologiska prover och data kan delas med forskare efter en ansökningsprocess och en godkänd etisk ansökan.

Vill du veta mer om Barntumörbanken?

På Barntumörbankens hemsida finns mer information om arbetet som utförs. Där finns också information för dig som är forskare och önskar ansöka om tillgång till prover och data inom ramen för ett forskningsprojekt.

https://ki.se/forskning/barntumorbanken

Lorviqua ingår i högkostnadsskyddet med generell subvention

Lorviqua (lorlatinib) som används vid behandling av vuxna med framskriden så kallad ALK-positiv icke småcellig lungcancer (NSCLC) ingår i högkostnadsskyddet med generell subvention. Lorviqua ingår sedan tidigare i högkostnadsskyddet med begränsning till patienter som tidigare behandlats med andra ALK-hämmare. Nu ingår Lorviqua även som behandling för patienter som inte tidigare har behandlats med ALK-hämmare, med ändrad subventionsstatus till generell subvention.

Varje år drabbas cirka 4000 personer av lungcancer. Icke småcellig lungcancer (NSCLC) är den vanligaste lungcancerformen. Cirka fem procent av alla patienter med NSCLC har en mutation i genen för proteinet ALK. Svårighetsgraden av sjukdomen bedöms som mycket hög.

Lorviqua fungerar genom att hämma ALK-proteinet och på så sätt bromsa dess stimulerande effekt på cancercellers tillväxt så att cancercellerna inte förökar och sprider sig.

Data från studien som låg till grund för det regulatoriska godkännandet visar att behandling med Lorviqua leder till att det tar väsentligt längre tid innan sjukdomen förvärras jämfört med om patienterna behandlats med Xalkori (en annan ALK-hämmare). Lorviqua har även visat en tydligt motverkande effekt på metastaser i det centrala nervsystemet.

TLV bedömer att Alecensa (alektinib) är relevant jämförelsealternativ till Lorviqua, eftersom Alecensa av TLV har bedömts vara mer kostnadseffektivt än Xalkori och är den ALK-hämmare som i Sverige används mest inom denna indikation. Eftersom det saknas studier som direkt jämför effekterna av behandling med Lorviqua och Alecensa, har företaget gjort indirekta jämförelser av läkemedlens effekt. TLV bedömer att de indirekta jämförelserna visar att Lorviqua åtminstone har jämförbar effekt med Alecensa när det gäller att förhindra att patienternas sjukdom förvärras.

Läkemedelskostnaderna för Lorviqua och Alecensa är i nivå med varandra vid rekommenderade doser och priset för Lorviqua är rimligt i förhållande till nyttan av behandlingen och sjukdomens svårighetsgrad. TLV har därför beslutat att Lorviqua ska ingå i högkostnadsskyddet med generell subvention.

Beslutet gäller från och med den 25 mars 2022.

Läs hela beslutet

Positivt utlåtande av CHMP om Carvykti för behandling av recidiverande och refraktärt multipelt myelom

Stockholm, 25 mars. Janssen, som är del av Johnson & Johnson-koncernen, meddelade 25 mars att den europeiska läkemedelsmyndighet EMA:s rådgivande kommitté (CHMP) lämnat ett positivt utlåtande om att rekommendera ett godkännande av Carvykti (Ciltakabtagene-autoleucel) för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom – som fått minst tre tidigare behandlingar.

”Carvykti är Janssens första cellterapi och vår förhoppning är att denna nya behandling kommer att få stor betydelse för patienter som idag saknar effektiva alternativ”, säger Berkeley Vincent, vd Janssen Sverige.

EMAs positiva utlåtandet baseras på resultaten från CARTITUDE-1-studien, en fas 1b/II studie med patienter som har recidiverat eller refraktärt myelom, fått minst tre tidigare behandlingar inklusive en proteasomhämmare, ett immunmodulerande läkemedel, och en anti-CD38 monoklonal antikropp.

Länk till Janssen EMEAs pressmeddelande.