Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nästa generations operationsrobotar snart här

Peter Wiklund, foto Pia Hultkrantz


Robotkirurgin har gett mer precisa prostataoperationer, inneburit mindre risk för infektion och snabbare återhämtning för patienten. Nu är de snart dags för nästa generations högteknologiska operationsrobotar.

– Den stora fördelen med att utföra prostataoperationer med robotkirurgi är att jag som kirurg ser prostatakörteln i kraftig förstorning och kan göra ingrepp utan att skada omgivande strukturer, säger Peter Wiklund, läkare och specialist i urologi och en av pionjärerna inom robotkirurgin.

250 operationer om året
Peter Wiklund gjorde sin första robotassisterade prostataoperation 2001. Tekniken blev snabbt en succé och i dag utför han över 250 operationer om året. Han delar sin tid mellan
C-medical Urologi på Sophiahemmet Sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset och Mount Sinai Hospital i New York. Förutom det utbildar han robotkirurger i både Europa och USA.

Till en början fanns operationsrobotar bara på ett fåtal sjukhus i Sverige. Karolinska Universitetssjukhuset fick sin operationsrobot 2001 och Sophiahemmets operationsrobot installerades 2014. I dag finns de på en majoritet av svenska sjukhus.

Tekniksprång
Under årens lopp har operationsrobotarna utvecklats och förbättrats, bland annat har de försetts med en fjärde robotarm. Men nu tar tekniken ytterligare ett språng framåt, enligt Peter Wiklund.

– Det pågår omfattande forskning kring helt nya funktioner, som att länka samman röntgenbilder med bilder på operationsområdet och att med hjälp av färgfilter särskilja olika celltyper i datorbilden. Det kommer att leda till att kirurgerna kan göra än mer precisa operationer.

Redan nu kan robotassisterade operationer utföras på distans och i takt med att med AI-tekniken utvecklas blir operationerna mer och mer automatiserade. Men än är det en bit kvar innan prostataoperationer helt och hållet kan utföras av robotar.

– Men på sikt tror jag att de kommer att kunna göra det, säger Peter Wiklund.

Fakta:

Robotassisterade prostataoperationer
Vid en robotassisterad prostataoperation befinner sig kirurgen vid en dataskärm som visar kraftigt förstorade bilder av operationsområdet, och fjärrstyr robotarmarna via en styrspak. På så sätt kan operationssnitten göras mer exakt utan att strukturerna runt prostatakörteln skadas.

Godartad prostataförstoring
Ungefär hälften av alla män över 60 drabbas av prostataförstoring när de blir äldre. Prostatakörteln trycker då på urinröret så att urinen får svårare att passera och kan leda till stora problem att kasta vatten. I första hand behandlas prostataförstoring med läkemedel, men då det inte är tillräckligt kan prostatan minskas på kirurgisk väg.

Prostatacancer
Prostatacancer är vanligaste cancerformen bland män, och cirka 10 000 nya fall upptäcks varje år. Den vanligaste behandlingen är att prostatakörteln opereras bort, eventuellt i kombination med strålning. Hittills har Sverige inte erbjudit screening av prostatacancer på samma sätt som sker med till exempel bröstcancer. Orsaken är att det finns risk för överdiagnostiering och att tumörer opereras i onödan. Men med förbättrad diagnostik har möjligheten att avgöra vilka tumörer som kräver behandling ökat. Mer generella riktlinjer för prostatacancertestning införs nu i flera regioner.

Text: Inger Sundelin
Foto: Pia Hultkrantz

Opdivo godkänt som adjuvant behandling av patienter med muskelinvasiv urotelcellscancer

Europeiska kommissionen godkänner Opdivo som adjuvant behandling av patienter med muskelinvasiv urotelcellscancer med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥1 % och hög risk för återfall efter radikal resektion

  • Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -274, som visade att adjuvant behandling med Opdivo (nivolumab) signifikant minskade risken för sjukdomsåterfall eller död, jämfört med placebo.
  • Opdivo är den första och enda godkända adjuvanta behandlingen med immunterapi inom EU för patienter med urotelial cancer.
  • Godkännandet inom EU är det tredje för Opdivo som adjuvant behandling; först kom malignt melanom, följt av esofaguscancer/cancer i gastroesofageala övergången, och nu muskelinvasiv urotelial cancer.

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt Opdivo (nivolumab) som adjuvant behandling av vuxna med muskelinvasiv urotelial cancer med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥ 1% och med hög risk för återfall efter radikal resektion.

Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -274, som visade på en signifikant förbättring av den sjukdomsfria överlevnaden (DFS) för Opdivo som adjuvant behandling jämfört med placebo och hos patienter med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥ 1%. Opdivo minskade risken för sjukdomsåterfall eller död med 47 % jämfört med placebo, och median DFS var ännu ej uppnådd för Opdivo jämfört med median DFS på 8,41 månader för placebo (HR 0,53; 95% KI: 0,38-0,75; p=0,0005). Opdivo tolererades väl och säkerhetsprofilen överensstämde med tidigare rapporterade studier av Opdivo vid andra solida tumörer.

Resultaten från CheckMate -274 presenterades vid American Society of Clinical Oncology Genitourinary Cancers Symposium, ASCO-GU, i februari 2021, och är publicerade i New England Journal of Medicine i juni 2021.

– Vi är mycket glada att Opdivo som första PD1-hämmare inom EU är godkänd som adjuvant behandling för muskelinvasiv urotelial cancer. Adjuvant behandling med Opdivo finns nu godkänd för tre tumörtyper; malignt melanom, esofaguscancer/cancer i gastroesofageala övergången, samt muskelinvasiv urotelial cancer. Detta godkännande innebär en ny behandlingsmöjlighet för patienter med muskelinvasiv urotelial cancer som har hög risk för återfall efter radikal kirurgi. Godkännandet stärker vår strävan att fortsätta undersöka nya behandlingsmöjligheter för patienter både i tidigt stadium och vid avancerad sjukdom, och vi ser fram emot att jobba för att göra Opdivo tillgänglig för denna nya patientgrupp i Sverige, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.

Opdivo är nu godkänt inom EU som adjuvant behandling vid tre tumörtyper: urotelial cancer, malignt melanom och esofaguscancer/cancer i gastroesofageala övergången. Bristol Myers Squibbs breda utvecklingsprogram omfattar idag studier inom åtta olika tumörtyper där immunterapi utvärderas neoadjuvant, adjuvant samt perioperativt.

Sammanfattning av säkerhetsprofilen för Opdivo som monoterapi

En poolad uppföljning av säkerhetsprofilen för Opdivo som monoterapi vid en rad tumörtyper (n=4,122), med minsta uppföljning från 2,3 till 28 månader har genomförts. De vanligaste biverkningarna vid behandling med Opdivo (rapporterades hos >10 % av patienterna) var trötthet (45 %), muskuloskeletal smärta (31 %), diarré (26 %), hosta (24%), utslag (24 %), illamående (23 %), klåda (19 %), minskad aptit (18 %), förstoppning (17 %), dyspné (17 %), buksmärtor (16 %), övre luftvägsinfektion (16 %), artralgi (14 %), feber (14 %), kräkningar (14%), huvudvärk (13 %) och ödem (10 %).). Majoriteten av biverkningarna var milda till måttliga (grad 1 eller 2).

Om CheckMate -274

CheckMate -274 är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar Opdivo jämfört med placebo hos patienter med muskelinvasiv urotelial cancer som har hög risk för återfall efter radikal resektion. Totalt 709 patienter randomiserades 1:1 för att behandlas med placebo eller Opdivo 240 mg varannan vecka i upp till ett år. Studiens primära effektmått var sjukdomsfri överlevnad (DFS) för alla patienter som randomiserades (dvs. intention-to-treat populationen) och för patienter i subgruppen med PD-L1-uttryck ≥1 %. Viktiga sekundära effektmått inkluderade total överlevnad, icke-urotelial återfallsfri överlevnad och sjukdomsspecifik överlevnad.

Preliminära fas II-data talar för bättre överlevnad i glioblastom när Optune kombineras med immunterapi

Uppdaterade data från fas II-studien 2-THE-TOP visar på förbättrad överlevnad för patienter som behandlas för nydiagnostiserat glioblastom med Optune i kombination med pembrolizumab och temozolomid jämfört med matchade kontroller i den registreringsgrundande studien EF-14 som enbart fått Optune och temozolomid. Patienterna i 2-THE-TOP hade en progressionsfri medianöverlevnad på 12,1 månader mot 7,9 i EF-14 medan motsvarande siffror för total överlevnad var 25,2 månader mot 15,9. Värt att notera är att överlevnadsdata från EF-14 hittills varit oöverträffade.

De nya data presenterades på nyligen avslutade 6th Quadrennial Meeting of the World Federation of Neuro-oncology Societies i Seoul i Sydkorea av Dr. David Tran, chef för divisionen för neuroonkologi vid McKnight Brain Institute, University of Florida.

Läs hela releasen på engelska

CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer

Immunterapi används allt mer för att behandla cancer och genetiskt modifierade immunceller som kallas CAR-T-celler fungerar bra för behandling av blodcancer. Tyvärr är de mindre effektiva mot tumörer som uppstår i olika vävnader (solida tumörer) vilket beror på att CAR-T-cellernas effekt hämmas av det lokala immunsystemet i tumören.

För att komma runt detta problem har Uppsalaforskarna ”beväpnat” CAR-T-celler genom att sätta in en gen från bakterien Helicobacter pylori som ger upphov till det immunstimulerande proteinet NAP (neutrofilaktiverande protein). När NAP utsöndras från CAR-T-cellerna bildas en proinflammatorisk miljö som direkt bekämpar den immunhämmande mikromiljön i solida tumörer och stärker CAR-T-cellernas funktion.

– Vi tror att den nya teknik som vi har använt för att förstärka CAR-T-cellerna helt kan förändra möjligheterna att använda CAR-T-celler för cancerbehandling. Med hjälp av NAP omvandlas tumörerna från immunologiskt ”kalla” till ”varma”. Dessutom kan NAP rekrytera andra sorters immunceller till tumören och de kan angripa tumörceller som CAR-T-cellerna inte känner igen, säger Di Yu vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien tillsammans med Magnus Essand vid samma institution.

För att undersöka effekten av de NAP-förstärkta CAR-T-cellerna behandlade forskarna möss med olika sorters solida tumörer och såg att tumörtillväxten minskade. Överlevnaden var också bättre jämfört med när CAR-T-celler utan NAP användes. Forskarna studerade också NAP-förstärkta humana CAR-T-celler och fann att de i provrörsförsök var bättre på att stimulera immunsystemet än vanliga CAR-T-celler.

– Vi har en stark tradition med CAR-T-cellsbehandling i Uppsala och redan 2014 behandlade Gunilla Enblad och Angelica Loskog de första patienterna i Europa. Två akademiska prövningar, med totalt 39 patienter, har gjorts vid Akademiska sjukhuset. Tack vare de lovande data vi nu fått fram och publicerat i Nature BioMedical Engineering planerar vi för en ny klinisk prövning med de nya beväpnade CAR-T-cellerna. Vi hoppas att vi kan behandla den första patienten i slutet av året, säger Magnus Essand.

För den kliniska prövningen har gruppen fått forskningsmedel från Cancerfonden, Vinnova och Elicera Therapeutics.

Elicera Therapeutics startades av Uppsalaforskarna Di Yu och Magnus Essand för att ta upptäckter/uppfinningar vidare till kliniska prövningar för att hjälpa patienter med cancer. Syftet är dessutom att driva utvecklingen vidare mot att ta fram registrerade läkemedel. Elicera Therapeutics och Uppsala universitet har tecknat ett flertal samarbetsavtal kring detta.

Jin et al. (2022) CAR T cells expressing a bacterial virulence factor trigger potent bystander antitumour responses in solid cancers, Nature Biomedical Engineering, doi: 10.1038/s41551-022-00875-5

Se film om forskningsprojektet (1:43 min)

Se film från Elicera Therapeutics, företaget som tar upptäckten vidare till klinisk prövning. (2:24)

Årets Eldsjälar prisade på Gyncancerdagen

Josefin Fernebro på Karolinska universitetssjukhuset i Solna hyllas med Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris 2022

Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris 2022 går till Josefin Fernebro. Josefin Fernebro är biträdande överläkare vid mottagningen för gynekologisk cancer på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. ”Vi önskar att alla fick träffa läkare som Josefin!”, skriver Nätverket mot gynekologisk cancer i sin prismotivering. Priset delas ut på Gyncancerdagen lördagen den 2 april 2022.

– Genom vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla fantastiska människor som outtröttligt jobbar på med att sprida kunskap om gynekologisk cancer; människor som finns där som stöd för patienter och deras närstående när det är tufft; som engagerar sig för att förbättra cancervården och bidrar till att forskningen går framåt. De är alla sanna eldsjälar, och betyder otroligt mycket för så många kvinnor och deras närstående, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

MOTIVERING

”Patienter som träffar Josefin upplever sig som en ’jämbördig part’ även om det handlar om olika kunskaper; patienten om sig, sitt liv, sin kropp; och Josefin om allt i sin yrkesroll. Hon tar sig tid, lyssnar och diskuterar. Josefin är en öppen och trygg läkare som utöver det upplevs som en varm och bra person som man är tacksam att ha vid sin sida under den ofrivilliga resa som en gynekologisk cancersjukdom innebär. Förutom att Josefin är en fantastisk läkare delar hon gärna med sig av sin kunskap både på Gyncancerdagar och i webbinarier. Josefin tar sig alltid tid till åhörarnas funderingar och förklarar på ett sätt som alla förstår. Vi önskar att alla fick träffa läkare som Josefin!”

Fredrik Wallin på Norrlands universitetssjukhus i Umeå prisas som Årets eldsjäl av Nätverket mot gynekologisk cancer


Nätverket mot gynekologisk cancer uppmärksammar Fredrik Wallins arbete med utmärkelsen Årets eldsjäl 2022. Fredrik Wallin är specialistsjuksköterska inom onkologi samt processledare för palliativ vård. Han är koordinator på Palliativt kunskaps­centrum norr och vårdprogramshand­läggare på Regional cancercentrum Norr, på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Priset delas ut på Gyncancerdagen den 2 april 2022.

”Fredrik brinner för att dela med sig av all den kunskap han besitter till vårdpersonal, patienter, närstående och allmänhet på sätt som alla kan ta till sig. Kunskap både om vården i sig, och kring vad som behöver ske för att alla ska få tillgång till en jämlik palliativ vård”, säger Nätverket mot gynekologisk cancer i sin prismotivering.

– Genom vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla fantastiska människor som outtröttligt jobbar på med att sprida kunskap; som finns där som stöd för patienter och deras närstående när det är tufft; som engagerar sig för att förbättra cancervården och bidrar till att forskningen går framåt. De är alla sanna eldsjälar, och betyder otroligt mycket för så många kvinnor och deras närstående, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

MOTIVERING

”Den palliativa vården är inte jämlik i Sverige och alla patienter får inte palliativ vård som täcker deras behov. En som kämpar hårt för att vi alla ska få leva, inte bara överleva, tills vi dör är Fredrik Wallin. Man förstår hur viktig palliativ vård är när man hör Fredrik säga den självklara sanningen: Vi kan aldrig göra om att dö. Fredrik brinner för att dela med sig av all den kunskap han besitter till vårdpersonal, patienter, närstående och allmänhet på sätt som alla kan ta till sig. Kunskap både om vården i sig, och kring vad som behöver ske för att alla ska få tillgång till en jämlik palliativ vård. En eldsjäl som också ställt upp under ledig tid och stöttat oss, i Nätverket mot gynekologisk cancer, i vårt arbete kring palliation.”

Anna-Maria Boëthius på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås har tilldelats Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris 2022


Anna-Maria Boëthius, är överläkare på Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås. ”Anna-Maria är en riktig eldsjäl som brinner för att patienter i Borås ska få den bästa vården!”, säger Nätverket mot gynekologisk cancer i sin prismotivering. Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris delas ut på Gyncancerdagen lördagen den 2 april 2022.

– Genom vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla fantastiska människor som outtröttligt jobbar på med att sprida kunskap om gynekologisk cancer; människor som finns där som stöd för patienter och deras närstående när det är tufft; som engagerar sig för att förbättra cancervården och bidrar till att forskningen går framåt. De är alla sanna eldsjälar, och betyder otroligt mycket för så många kvinnor och deras närstående, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

MOTIVERING

”Anna-Maria står för trygghet och stabilitet för patienter med gyncancerdiagnoser som inte har tillgång till de onkologer som fattar beslut om patientens behandling på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Anna-Maria är engagerad och har stor erfarenhet inom gyncancerområdet. Hon upplevs alltid vänlig och tar sig tid till de frågor patienterna har. Det hon inte kan svara på själv är hon snabb på att ta reda på och återkopplar alltid till patienten. Den omsorg hon ger patienterna känns genuin och äkta vilket är otroligt värdefullt för patienten. Anna-Maria är en riktig eldsjäl som brinner för att patienter i Borås ska få den bästa vården!”