Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

“Chefer med cancer jobbar ändå, så du klarar det också”

100 unga vuxna cancerdrabbade och närstående vittnar om att stödet från Försäkringskassan är katastrofalt. Nu kräver Ung Cancer att en förändring sker. Det är dags att samhällets skyddsnät ser de unga vuxna bakom sjukdomen. 

Ung Cancer har nu samlat 100 historier från unga vuxna cancerdrabbade och närstående som vittnar om vilka hinder de möter på Försäkringskassan. Flera berättar om hur de tvingas bevisa att de är sjuka när läkarintyg inte räckt till eller tvingats arbeta trots att de är sjuka eller går igenom rehabilitering. Att riskera att bli utförsäkrad och inte ha någon kontroll över sin ekonomi är en ständig rädsla. Unga vuxna närstående vittnar om att behöva bli ansvarig för att ta hand om den sjuke samtidigt som en ska fortsätta sitt arbete för att ha råd med hyra och mat. Döden är ofta nära och tiden innan den drabbade går bort präglas av avslag och samtal om att gå tillbaka till arbetslivet istället för tid med den sjuke.

– Oktober 2017 fick jag beskedet att jag hade Hodgkins Lymfom 3B och jag var då gravid i vecka 25. Cytostatikabehandlingarna påbörjades några veckor senare och i januari förlöste jag 6 veckor för tidigt så att jag kunde få ännu mer cytostatika. Men några veckor efter att min son föddes så fick jag beskedet av Försäkringskassan att jag inte kommer få ut sjukpenning längre utan istället måste ta ut min föräldraledighet.

Detta berodde på att min sambo arbetade de få dagarna jag mådde okej så då ansåg Försäkringskassan att jag kunde vara mammaledig helt istället för att få vara sjukskriven. Förklaringen till detta blev ”vissa chefer med cancer jobbar ändå så du får se dig som extra stark så klarar du också av det”. Det blev en enorm stress och press på oss då vi bara ville fokusera på att jag skulle bli frisk och att våran son skulle få må bra men istället behövde bråka med försäkringskassan. Det är som man ofta säger… ”Man måste vara frisk för att orka vara sjuk” – Johanna, 29 år

Den stress och ångest som läggs på att oroa sig inför besked om sin ekonomiska framtid eller att behöva kämpa för att få rätt stöd är energi som borde ligga på att bli frisk, att må bra och att komma tillbaka efter sjukdomen. Istället vittnar både unga vuxna cancerdrabbade och närstående om att inte bli trodda när de vänder sig till Försäkringskassan för hjälp. Det förväntas att du som ung inte blir sjuk, att det är enkelt kan komma tillbaka efter sjukdomen eller att sorgen efter en anhörigs bortgång inte påverkar ens fysiska och mentala hälsa.

Unga vuxna cancerdrabbade och närstående faller mellan stolarna och det är dags att cancers unga röster tas på allvar. Ingen ung vuxen ska behöva flytta hem eller arbeta sjuk på grund av att samhällets trygghetssystem inte fungerar. Ung Cancer kräver att Försäkringskassan blir bättre på att möta sina patienters individuella förutsättningar. Handläggare måste besitta kunskap och korrekt utbildning i hur det är att få beskedet cancer, men även hur det är att leva med och leva efter sjukdomen, för att kunna ta beslut om unga vuxnas framtid. Unga vuxna cancerdrabbade och närstående måste få chans att leva, inte bara överleva.

Läs hela rapporten på ungcancer.se.

RNA-molekyler styr reparation av människans arvsmassa i cancerceller

En ny studie från Karolinska Institutet visar hur vissa RNA-molekyler styr reparation av skadat DNA i cancerceller, en upptäckt som på sikt kan leda till bättre cancerbehandlingar. Studien publiceras i dag i tidskriften Nature Communications. Länge antogs att RNA-molekyler – grundläggande molekyler som finns i alla levande organismer – endast deltog i proteintillverkning. Ny forskning visar dock att RNA-molekyler har en mycket bredare funktion och kan spela en avgörande roll i utvecklingen av olika sjukdomar.

En sådan sjukdom är cancer, där skador i våra cellers arvsmassa kan bidra till utvecklingen. DNA-brott uppstår och lagas hela tiden men i vissa fall kan de leda till cancerframkallande mutationer i genomet. Därför är grundläggande kunskaper om hur cellerna reparerar DNA viktiga för att hitta nya behandlingar.

I den aktuella studien undersökte forskarna hur vissa RNA-molekyler påverkade cancercellers förmåga att reparera DNA-strängar som drabbats av strålskador eller gått av helt. Forskarna upptäckte att molekylerna small Cajal body-specific RNA 2 (scaRNA2) och WRAP53 samspelade för att reglera enzymet DNA-beroende proteinkinas (DNA-PK), vilket i sin tur påverkade mekanismerna för hur DNA:t reparerades.

Funkar som ’av och på’ knapp

Marianne Farnebo
Marianne Farnebo, foto: Ulf Sirborn.

– Våra fynd visar att vissa RNA kan binda till enzym som reparerar skadat DNA och fungera som ’av och på’ knapp för dessa enzym och därmed styra DNA reparation. Vi har också upptäckt att förändrade nivåer av sådana RNA leder till felaktig DNA reparation hos cancerceller, säger studiens korresponderande författare Marianne Farnebo, forskare vid institutionerna för cell- och molekylärbiologi samt biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet.

Forskarna hoppas att resultaten kan lyfta kunskapen om RNA:s betydelse för reparation av DNA och cancerutveckling till en ny nivå.

– Det här kan öppna för nya tillvägagångssätt att behandla cancer, till exempel med syntetiska RNA-molekyler för att öka celldöd hos cancerceller, säger Marianne Farnebo.

Forskningen finansierades av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Centrum för Innovativ Medicin, Radiumhemmets forskningsfonder, Karolinska Institutet, det strategiska forskningsprogrammet Cancer KI och Wenner-Gren stiftelserna.

Publikation

Small Cajal body-associated RNA 2 (scaRNA2) regulates DNA repair pathway choice by inhibiting DNA-PK”, Sofie Bergstrand, Eleanor M. O’Brien, Christos Coucoravas, Dominika Hrossova, Dimitra Peirasmaki, Sandro Schmidli, Soniya Dhanjal, Chiara Pederiva, Lee Siggens, Oliver Mortusewicz, Julienne J. O’Rourke and Marianne Farnebo, Nature Communications, online 23 februari, 2022, doi: 10.1038/s41467-022-28646-5

Kunskap om hjärntumörers metabolism kan förbättra behandling

Forskare vid Umeå universitet visar att uttrycket av metaboliter varierar kraftigt mellan olika undergrupper av elakartade hjärntumörer. Upptäckten kan användas för att utveckla bättre avbildningsteknik för diagnostisering och målinriktad behandling av specifika typer av tumörer. Studien publiceras i Neuro-Oncology.

Metaboliter är kemiska föreningar som skapas och används i kroppen för att upprätthålla cellers ämnesomsättning och uppbyggnad. En grupp cancerforskare vid Umeå universitet har analyserat metaboliter i hjärntumörsvävnad och kunnat visa att uttrycket av metaboliter varierar kraftigt mellan olika undergrupper av elakartade hjärntumörer, så kallade gliom.

Studien omfattar masspektrometriska analyser av 224 gliom och visar att varje undergrupp av tumörer har ett unikt mönster av metaboliter. Kunskapen kan användas för att bättre förstå hur olika tumörer växer.

Beatrice Melin, Professor/överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper Fotograf: Mattias Pettersson

Benny Björkblom, Första forskningsingenjör vid Kemiska institutionen Fotograf: Mattias Pettersson

 

– Vi vet att olika tumörtyper kan ha olika genetiska defekter och att prognosen är relaterad till vilken tumörtyp som uppstått. Det intressanta med denna studie är att vi karakteriserat tumörens metabola processer i förhållande till tumörundergrupp och tydligt kunnat påvisa unika metabola markörer för varje undergrupp, säger Benny Björkblom, forskare på Kemiska institutionen vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

Årligen diagnostiseras drygt 1 300 personer med hjärntumörer i Sverige. Av dessa utgör gliom den vanligaste typen hos vuxna individer. I nuläget utgör behandlingen av dessa tumörer av kirurgi, strålbehandling och cytostatika men prognosen är olika för olika undergrupper, och bättre behandlingar behövs.

– Om vi får bättre förståelse för vilka molekyler som är viktiga för olika sorters hjärntumörer så kan det förhoppningsvis leda oss att hitta nya målinriktade behandlingar, säger Beatrice Melin, professor på Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Den tvärvetenskapliga studien involverar forskare från flera fakulteter och institutioner vid Umeå universitet.

Om den vetenskapliga studien:

Björkblom B, Wibom C, Eriksson M, Bergenheim AT, Sjöberg RL, Jonsson P, Brännström T, Antti H, Sandström M, Melin B.: Distinct metabolic hallmarks of WHO classified adult glioma subtypes. Neuro Oncol. 2022 Feb 14:noac042. doi: 10.1093/neuonc/noac042. Epub ahead of print. PMID: 35157758.

https://academic.oup.com/neuro-oncology/advance-article-abstract/doi/10.1093/neuonc/noac042/6528465

Pressbilder på Benny Björkblom och Beatrice Melin
Foto: Mattias Pettersson

För mer information, kontakta gärna:

Benny Björkblom, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 62 30
E-post: [email protected]

Beatrice Melin, Institutionen för strålningsvetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 073-091 80 28
E-post: [email protected]

Akademiska startar multidisciplinära ronder för patienter med komplexa lymfödem

Lymfödem är en svullnad som beror på att lymfvätskan samlas på ett ställe i stället för att transporteras iväg. För att erbjuda ett bättre omhändertagande av patienter med komplexa tillstånd har Akademiska sjukhuset startat multidisciplinära ronder som innebär snabbare och mer komplett bedömning och rätt vård.


Lymfödem innebär att lymfvätska ansamlas i vävnaden på grund av ett skadat lymfsystem. Vanligast är lymfödem i en arm eller ben efter cancerbehandling eller annat trauma. Vid komplexa lymfödem kan flera organ beröras och patienten behöva träffa flera specialister för att snabbt få rätt vård. Därför har Akademiska startat multidisciplinära ronder. Bild: Mostphotos


Maria Mani, plastikkirurg, med inriktning på rekonstruktioner vid bröstcancerkirurgi, Akademiska sjukhuset

– Detta är en helt nystartad verksamhet på Akademiska sjukhuset. Vi räknar med att hålla sex multidisciplinära ronder per år. Målgruppen är patienter med komplexa besvär av sina lymfödem, som upplever stort lidande och där flera organ ofta är påverkade. Målgruppen är patienter som remitteras till oss från hela landet, för vilka det inte räcker att träffa en specialist, säger Maria Mani, överläkare i plastikkirurgi vid Akademiska sjukhuset.

Lymfödem innebär att lymfvätska ansamlas i vävnaden på grund av ett skadat lymfsystem. Vanligast är lymfödem i en arm eller ben efter cancerbehandling eller annat trauma. Efter hand bildar stillastående lymfa en så kallad fibros vilket kan leda till en kraftig, bestående svullnad i tex armen och smärta samt svårigheter att röra sig. Flertalet av de patienter som skulle vara aktuella för den nya ronden har dock medfödd störning på lymfsystemet och har symtom från flera organ.

Maria Mani beskriver de nya ronderna som en förlängning av de senaste årens satsningar på patientgruppen med lymfödem. Det är en sorts hybridmöten där vissa experter är fysiskt på plats, andra uppkopplade via länk. Efter ronden kommer patienterna träffa utvald läkare och/eller terapeut.

I de multidisciplinära ronderna medverkar representanter från olika kompetensområden, bland annat lymfterapi, interventionell radiologi, nuklear medicinsk radiologi, onkologi, klinisk genetik, lungmedicin, plastikkirurgi, kärlkirurg, infektionsläkare, kontaktsjuksköterska lymfödem, barnkirurg och dietist.

Hösten 2018 togs ett samlat grepp om patienter med lymfödem på Akademiska vilket t ex innebär att man screenar riskgrupper och ger tydlig information tidigt om symtom och vart man ska vända sig vid känningar. Likaså att patienterna erbjuds bedömning och råd om behandlingsalternativ av multidisciplinära team. Läkare, som utreder och tar ställning till kirurgisk behandling, arbetar samordnat med lymfterapeuter och kontaktsjuksköterskor.

Den kirurgiska behandlingen av lymfödem omfattar bland annat mikrokirurgisk operation där små lymfkärl under en millimeter i diameter omkopplas till små vener. Den sortens kirurgi kan vara ett av flera behandlingsalternativ vid komplexa lymfödem.

– För dessa patienter är det totala omhändertagandet och hänsyn till den komplexa och mångfacetterade sjukdomsbilden avgörande. Därför fyller den nya sortens ronder en viktig roll, avrundar Maria Mani.

Ansökan om forskningsanslag

Bröstcancerförbundet utlyser 15 MSEK i forskningsanslag 2022 för patientnära klinisk forskning. Medel delas ut för forskningsprojekt. Utdelningsbeslut följer Bröstcancerförbundets stadgar som finns att läsa på vår hemsida. Beviljade medel som inte rekvirerats återförs till Bröstcancerförbundet.

För mer information och ansökan klicka här