Redaktion - Onkologi i Sverige

Hur hjälper vi patienter med urinvägs- och bäckenbottenbesvär efter bäckencancer?

Den nationella arbetsgruppen för bäckencancerrehabilitering erbjuder i samverkan med Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland ett nationellt heldagswebbinarium om behandlingsmöjligheter som finns för patienter som behandlats för cancer i bäckenområdet (gynekologisk-, urologisk- och tarmcancer) med besvär från urinvägar eller bäckenbotten.
Mötet avser att ta vid efter de uppskattade mötena kring ”Att leva efter bäckencancer” som tidigare anordnats i Malmö och Stockholm i detta viktiga ämne.

Datum: 14 oktober

Tid: 08:15 – 15:00

Målgrupp

Kursen vänder sig till alla oavsett specialitet och profession som behandlar patienter med cancer i lilla bäckenet

Innehåll

Genomgång av vanliga urinvägsbesvär som kan komma efter cancern och hur de kan behandlas
Instillationsbehandling vid strålcystit, klinisk erfarenhet och evidens
PTNS –klinisk erfarenhet och evidens
HBO, hyperbar oxygenbehandling, diskussion kring evidens och vilka patienter som kan vara aktuella
Gynekologisk påverkan av rektalcancer
”Headache in the pelvis”
Praktiska råd
Interaktiv dag via live-chat med möjlighet att ställa frågor till föreläsarna

En fakultet av nationell expertis kommer att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap

Arrangör: RCC Stockholm Gotland

För mer information och anmälan: Anmäl dig senast 30 september.

EU-kommissionen godkänner Keytruda för neoadjuvant/adjuvant behandling av trippelnegativ bröstcancer

Den 19 maj 2022, godkände den Europeiska kommissionen Keytruda för neoadjuvant/adjuvant behandling av trippelnegativ bröstcancer (TNBC). Bröstcancer är den vanligaste tumörformen bland svenska kvinnor, med ungefär en av tio drabbad under sin livstid. TNBC är en aggressiv form av bröstcancer som drabbar cirka 9 procent av alla bröstcancerpatienter i Sverige och är vanligare hos yngre kvinnor¹. TNBC har den mest ogynnsamma prognosen bland bröstcancersubgrupperna, detta som ett resultat av ett snabbt sjukdomsförlopp och en sämre överlevnad.

– Trippelnegativ bröstcancer är den mest aggressiva formen av bröstcancer med hög risk för återfall. Detta godkännande innebär ett nytt behandlingsalternativ för tidig trippelnegativ bröstcancer med möjlighet att minska risken för återfall, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef för onkologi, MSD Sverige.

Trippelnegativ bröstcancer testar negativt för östrogenhormonreceptorer (ER), progesteronhormonreceptorer (PR) och överuttryck av human epidermal tillväxtfaktorreceptor 2 (HER2).

Keytruda är ett immunonkologiskt läkemedel, en så kallad PD-1-hämmare, som i fas 3-studien KEYNOTE-522 testades i kombination med kemoterapi jämfört med placebo i kombination med kemoterapi som neoadjuvant behandling följt av Keytruda i monoterapi jämfört med enbart placebo som adjuvant behandling. Studien inkluderade 1 174 patienter med trippelnegativ bröstcancer. Patologiskt komplett respons (pCR) och händelsefri överlevnad (EFS) var primära effektmått. Statistiskt signifikant fler patienter uppnådde pCR (n=602; 64,8 % vs 51,2 %; en skillnad på 13,6 %; 95% KI, 5.4-21.8; P<0.001)² och förlängde EFS (84,5 % vs 76,8 %, riskkvot= 0.63; 95 % KI 0.48-0.82; P<0.001)³vid behandling med tillägg av Keytruda jämfört med placebo. Resultaten för total överlevnad var omogna och kommer att följas upp i senare analyser.

Säkerheten för pembrolizumab i kombination med kemoterapi har utvärderats i kliniska studier omfattande 3 123 patienter inom olika tumörområden. Incidensen av biverkningar av grad 3-5 för patienter med TNBC var 80 % för kombinationsbehandling med pembrolizumab och 77 % för enbart kemoterapi.

Keytruda är den första och enda PD-(L)1-hämmaren godkänd för behandling av tidig TNBC. Här hittar du vårt globala pressmeddelande.

Elicera Therapeutics tilldelas 2,5 miljoner euro för att finansiera fas I/II-studie med CAR T-cellsterapi

Elicera Therapeutics, ett cell- och genterapibolag i klinisk fas som utvecklar nästa generations immunonkologiska behandlingar med fokus på förstärkta CAR T-celler och onkolytiska virus, meddelade idag att det har tilldelats 2,5 miljoner euro i finansiering från European Innovation Council (EIC) Accelerator Programme. Bidraget är tillräckligt för att fullt ut finansiera Eliceras planerade kliniska fas I/II-studie som skall utvärdera dess CAR T-cellsterapi ELC-301 vid behandling av B-cellslymfom.

”Det här bidraget har stora positiva konsekvenser för utvecklingen av vår CAR T-cellsterapi, ELC-301. Vi har säkrat cirka 40 miljoner SEK i totala anslag för ELC-301-programmet, vilket enligt våra uppskattningar innebär att den kommande kliniska fas I/II-studien nu är fullt finansierad”, säger Jamal El-Mosleh, VD för Elicera.

”Jag är mycket glad och stolt över att Elicera tilldelades detta viktiga EU-bidrag i hård konkurrens. Det är ett starkt tecken på att våra iTANK-förstärkta CAR T-cellsterapier utgör banbrytande innovation och stärker trovärdigheten i vår utvecklingsplan för ELC-301”, säger Magnus Essand, forskningschef på Elicera.

Marknadsgodkända CAR T-cellsterapier som riktar sig mot CD19-proteinet har relativt mycket god effekt men trots detta kvarstår ett stort otillfredsställt medicinskt behov för dessa patienter. Majoriteten av patienterna som behandlas med CD19 CAR T-cellsterapier är antingen resistenta mot behandling eller får återfall inom 12 månader och har då ofta förlorat CD19-målantigenet på de återkommande tumörerna.

Eliceras läkemedelskandidat, ELC-301, utgör en fjärde generationens CAR T-cellsterapi som riktar sig mot CD20-proteinet som, liksom CD19, uttrycks på alla B-cellslymfomceller. ELC-301 är beväpnad med Eliceras iTANK-teknologiplattform som ger en dubbel verkningsmekanism och en bred attack på cancer genom att även aktivera patientens egna mördar-T-celler mot hela uppsättningen av relevanta målantigen på tumörceller, inte endast CD19 eller CD20.

EIC Accelerator-bidraget stöder enskilda små och medelstora företag (SMF), särskilt nystartade och spinout-företag för att utveckla och skala upp banbrytande innovationer i EU. Konkurrensen är hård och mindre än 5 % av alla EIC-ansökningar tilldelas.

Lynparza tabletter ingår i högkostnadsskyddet för ytterligare en patientgrupp

Lynparza (olaparib) subventioneras för ytterligare en patientgrupp från och med den 20 maj 2022. Subventionsbegränsningen innebär att Lynparza blir tillgängligt för vuxna patienter med spridd prostatacancer som har en specifik mutation och som saknar andra behandlingsalternativ.

Var femte man insjuknar någon gång i livet i prostatacancer. De senaste årens nya behandlingar kan förlänga livet, men patienter med spridd prostatacancer är eller blir snart svårt sjuka av sin cancer. TLV bedömer att svårighetsgraden för spridd prostatacancer är mycket hög.

Idag finns flera möjliga behandlingsalternativ för patienter med spridd prostatacancer. Det är inte visat att Lynparza är mer effektivt än dessa och inte heller att Lynparza är kostnadseffektivt i jämförelse med dessa.

TLV har därför beslutat att övriga tillgängliga behandlingsalternativ ska ha gett otillräcklig effekt eller inte vara lämpliga innan Lynparza används.

Lynparza subventioneras till vuxna patienter med spridd så kallad kastrationsresistent prostatacancer med BRCA 1/2-mutationer som har förvärrats efter behandling med nya hormonella läkemedel och där behandling med docetaxel, kabazitaxel och radium-223 gett otillräcklig effekt eller inte är lämplig.

Lynparza ingår sedan tidigare i högkostnadsskyddet med begränsning till patienter med annan typ av cancer.

Beslutet fattades den 19 maj 2022.

Läs hela beslutet här

Avancerad behandling mot multipelt myelom godkänd i EU

Multipelt myelom är en svår form av blodcancer. Baserat på den europeiska läkemedelsmyndigheten EMAs rekommendation har nu Europa-kommissionen godkänt en ny avancerad form av individuell terapi (Carvykti) som visat mycket goda resultat vid behandling av denna obotliga cancerform.

I Sverige insjuknar omkring 660 personer varje år i någon form av myelom.¹ Carvykti är godkänt för patienter som genomgått flera tidigare behandlingar och där läkemedlen (proteasominhibitorer, immunmodulerande läkemedel eller monoklonal antikropp mot CD38) inte har haft effekt eller sjukdomen har återkommit. Patienter från sjukhus i Lund, Stockholm Göteborg, Uppsala och Linköping deltar i studier kring denna nya behandling.

Multipelt myelom utgår från plasmaceller, en typ av vita blodkroppar i benmärgen, vilka normalt producerar antikroppar mot virus och bakterier. Vid myelom börjar de föröka sig ohämmat med symtom som skelettsmärtor, trötthet, njurpåverkan och försämrat immun-försvar.

Sjukdomen är obotlig och svarar för nästan 20 procent av alla dödsfall i hematologisk cancer.² Behandlingen har förbättrats på senare år genom ett antal nya läkemedel, men det finns stort behov av effektivare metoder. Existerande läkemedelskombinationer kan ha bra effekt i ett fåtal till några år, men cancercellerna återkommer oftast till slut och kan också bli resistenta mot pågående behandling.

”Carvykti är Janssens första cellterapi och ett helt nytt sätt att angripa och behandla multipelt myelom. Vår förhoppning är att behandlingen kommer göra stor skillnad för patienter som idag inte längre kan erbjudas effektiva alternativ”, säger Berkeley Vincent, vd Janssen Sverige.

Godkännandet bygger på en pågående studie, Cartitude-1, med patienter som fått återfall i multipelt myelom eller vars sjukdom inte längre reagerade på behandling. Alla hade tidigare fått minst tre olika typer av behandling.³I studien behandlades 97 patienter med så kallad CAR-T-terapi. Det innebär förenklat en teknik där patientens egna T-celler (en typ av vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret) omprogrammerats för att angripa cancerceller. Behandlingen är alltså skräddarsydd för individen. Behandlingen gavs som en enda infusion och visade sig ha en både tidig, djup och hållbar effekt hos merparten av patienterna.
83 procent av patienterna uppnådde den högsta responsgraden (stringent komplett respons) och biverkningarna bedöms som hanterbara.

Godkännandet inom EU innebär att också svenska patienter kan få ta del av behandlingen. Carvykti (ciltakabtagenautoleucel) har tagits fram av forskare vid läkemedelsbolagen Janssen i samarbete med Legend Biotech.

”Carvykti kommer under året att genomgå en hälsoekonomisk bedömning av TLV och vår förhoppning är få en positiv NT-rekommendation 2023”, säger Berkeley Vincent.

Janssen har påbörjat arbetet med att förbereda Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Skånes Universitetssjukhus i Lund för att under nästa år kunna erbjuda patienter behandling med Carvykti.

Länk till Janssens globala pressmeddelandet med mer information.