Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

NT-rådet rekommenderar Keytruda som adjuvant behandling för njurcellscancer

Keytruda (pembrolizumab) rekommenderas av NT-rådet, som första immunterapi för adjuvant behandling vid njurcellscancer hos patienter som genomgått partiell eller radikal nefrektomi eller har avlägsnat metastaserande lesioner och som har en ökad risk för återfall.

I Sverige upptäcks ca 1 200 nya fall av njurcancer varje år. Mellan 20–30 procent av alla som genomgår kirurgi får senare återfall, varav 80 procent upptäcks inom tre år och 90 procent inom fem år efter nefrektomi. En viss risk för återfall kvarstår dock även efter tio år.1

NT-rådets rekommendation är:

att Keytruda bör användas vid adjuvant behandling av vuxna med njurcellscancer vid ökad risk för recidiv efter nefrektomi eller efter nefrektomi och resektion av metastaserande lesioner.

NT-rådets rekommendation baseras på en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas 3-studie (KEYNOTE-564) hos njurcancerpatienter med ökad risk för återfall. Studien visade en statistiskt signifikant förbättring av sjukdomsfri överlevnad vid behandling med Keytruda jämfört med enbart uppföljning. Patienter som fick Keytruda uppvisade en signifikant förbättrad sjukdomsfri överlevnad och 32 procent minskad risk för återfall, jämfört med de som fick placebo.2 Pembrolizumab (n=496), placebo (n=498). DFS vid 24 månader var 77,3 % i median (95 % KI 72,8 %–81,1 %) i pembrolizumabgruppen mot 68,1 % i median (95 % KI 63,5 % -72,2 %) i uppföljningsgruppen med hazardkvot 0,68 (95 % KI 0,53–0,87; p=0,002). överlevnadsdata (OS) från studien är däremot fortfarande omogna.

– Att pembroluzimab (Keytruda) som första läkemedel nu rekommenderas för adjuvant behandling av njurcancer, för patienter som löper en stor risk att återfalla i sin njurcancersjukdom efter genomförd njurcancerkirurgi, är glädjande och positivt. Behandlingen minskar risken för återfall med metastaser och blir ett viktigt tillskott för patientgruppen där det fram till idag inte funnits någon rekommenderad tilläggsbehandling, säger BörjeLjungberg, senior professor i urologi vid Umeå universitet.

– Keytruda är det första läkemedlet i Europa godkänt för adjuvant behandling av njurcancer hos patienter med en ökad risk för återfall. Nu efter NT-rådets bedömning, rekommenderas Keytruda till följd av resultaten från KEYNOTE- 564, som visar en signifikant minskning av risken för återfall av sjukdom med nästan en tredjedel. Detta behandlingsalternativ är ett viktigt tillägg till en patientgrupp med stort medicinskt behov, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef för onkologi, MSD Sverige.

Referenser

  1. Nationellt vårdprogram Njurcancer 2019-06-10 version:3.0
  2. Keytruda (pembrolizumab) för adjuvant behandling av avancerad njurcellscancer: NT-rådets yttrande till regionerna 2022-03-28.

Läs hela yttrandet här

Barntumörbanken tilldelas 12 miljoner i utökat stöd från Barncancerfonden

I Barntumörbanken vid Karolinska Institutet i Solna samlas tumörvävnad från barn som drabbats av hjärntumörer eller andra solida tumörer. Den nationella samlingen av prover växer och är en mycket värdefull tillgång för forskningen genom att den kan bidra till genombrott för att förstå olika cancersjukdomar och utveckla bättre behandlingar för barncancerpatienter. I en av Barncancerfondens satsningar tilldelas nu Barntumörbanken 12 miljoner i utökat stöd.

Förutom att Barntumörbanken samlar in prover så genomförs också analyser, bland annat så kallade helgenomsekvenseringar. Det innebär att allt DNA hos en patient gås igenom och samlas i ett bibliotek av digitala data. I biblioteket kan sedan forskare leta efter ledtrådar till vad som kan ha orsakat cancern, varför patienter reagerar olika på behandlingen eller om det finns ärftliga komponenter inblandade. Datan kan också användas till att utveckla nya precisionsmediciner skräddarsydda efter den enskilda patientens genetiska förändringar. Desto fler patienter som det finns data på i biblioteket, desto lättare blir det att säkerställa pålitliga och användbara forskningsresultat.

Syftet med Barncancerfondens utökade stöd till Barntumörbanken är att snabbare öka kunskapen om tumörsjukdomar hos barn och därmed intensifiera forskningen och utvecklingen av nya, bättre behandlingar för barncancerpatienter. Proverna samlas in i samarbete med Sveriges sex universitetssjukhus som behandlar barn med cancer. I dagsläget samtycker nästan alla barncancerpatienter med familjer till att deras prover samlas in.

Kerstin Sollerbrant, forskningschef, foto karl Nordlund.

– I stället för att långsamt beta av analyser under flera år blir det tack vare den här satsningen möjligt att göra fler analyser under kortare tid och få en kraftig boost i mängden digitala data. Barntumörbanken är en skattkista av information som väntar på att förädlas och användas i forskning. Vår förhoppning är att detta ska bidra till framsteg inom bland annat precisionsmedicin, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden.

De 12 miljonerna i utökad stöd ska användas till att göra helgenomsekvenseringar på prover som redan finns i provsamlingen men som inte analyserats tidigare.

Under 2022 startar Barncancerfonden också en långsiktig satsning på arbetet med helgenomsekvensering på nyinsjuknade barncancerpatienters DNA där GMS Barncancer-projektet kommer att tilldelas 24 miljoner fördelat på de kommande fem åren. Syftet är att införa helgenomsekvensering i klinisk rutindiagnostik i hela Sverige. Barncancerfondens satsning på GMS-barncancer och den utökade satsningen på Barntumörbanken kompletterar varandra och kommer tillsammans att skapa en kraftfull resurs för både behandlande läkare och barncancerforskare, vilket i slutändan leder till förbättrad behandling av barncancerpatienter.

Barntumörbankens arbete bedrivs i huvudsak vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet. Karolinska Universitetssjukhuset är forskningshuvudman och hela verksamheten finansieras av Barncancerfonden. Både biologiska prover och data kan delas med forskare efter en ansökningsprocess och en godkänd etisk ansökan.

Vill du veta mer om Barntumörbanken?

På Barntumörbankens hemsida finns mer information om arbetet som utförs. Där finns också information för dig som är forskare och önskar ansöka om tillgång till prover och data inom ramen för ett forskningsprojekt.

https://ki.se/forskning/barntumorbanken

Lorviqua ingår i högkostnadsskyddet med generell subvention

Lorviqua (lorlatinib) som används vid behandling av vuxna med framskriden så kallad ALK-positiv icke småcellig lungcancer (NSCLC) ingår i högkostnadsskyddet med generell subvention. Lorviqua ingår sedan tidigare i högkostnadsskyddet med begränsning till patienter som tidigare behandlats med andra ALK-hämmare. Nu ingår Lorviqua även som behandling för patienter som inte tidigare har behandlats med ALK-hämmare, med ändrad subventionsstatus till generell subvention.

Varje år drabbas cirka 4000 personer av lungcancer. Icke småcellig lungcancer (NSCLC) är den vanligaste lungcancerformen. Cirka fem procent av alla patienter med NSCLC har en mutation i genen för proteinet ALK. Svårighetsgraden av sjukdomen bedöms som mycket hög.

Lorviqua fungerar genom att hämma ALK-proteinet och på så sätt bromsa dess stimulerande effekt på cancercellers tillväxt så att cancercellerna inte förökar och sprider sig.

Data från studien som låg till grund för det regulatoriska godkännandet visar att behandling med Lorviqua leder till att det tar väsentligt längre tid innan sjukdomen förvärras jämfört med om patienterna behandlats med Xalkori (en annan ALK-hämmare). Lorviqua har även visat en tydligt motverkande effekt på metastaser i det centrala nervsystemet.

TLV bedömer att Alecensa (alektinib) är relevant jämförelsealternativ till Lorviqua, eftersom Alecensa av TLV har bedömts vara mer kostnadseffektivt än Xalkori och är den ALK-hämmare som i Sverige används mest inom denna indikation. Eftersom det saknas studier som direkt jämför effekterna av behandling med Lorviqua och Alecensa, har företaget gjort indirekta jämförelser av läkemedlens effekt. TLV bedömer att de indirekta jämförelserna visar att Lorviqua åtminstone har jämförbar effekt med Alecensa när det gäller att förhindra att patienternas sjukdom förvärras.

Läkemedelskostnaderna för Lorviqua och Alecensa är i nivå med varandra vid rekommenderade doser och priset för Lorviqua är rimligt i förhållande till nyttan av behandlingen och sjukdomens svårighetsgrad. TLV har därför beslutat att Lorviqua ska ingå i högkostnadsskyddet med generell subvention.

Beslutet gäller från och med den 25 mars 2022.

Läs hela beslutet

Positivt utlåtande av CHMP om Carvykti för behandling av recidiverande och refraktärt multipelt myelom

Stockholm, 25 mars. Janssen, som är del av Johnson & Johnson-koncernen, meddelade 25 mars att den europeiska läkemedelsmyndighet EMA:s rådgivande kommitté (CHMP) lämnat ett positivt utlåtande om att rekommendera ett godkännande av Carvykti (Ciltakabtagene-autoleucel) för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom – som fått minst tre tidigare behandlingar.

”Carvykti är Janssens första cellterapi och vår förhoppning är att denna nya behandling kommer att få stor betydelse för patienter som idag saknar effektiva alternativ”, säger Berkeley Vincent, vd Janssen Sverige.

EMAs positiva utlåtandet baseras på resultaten från CARTITUDE-1-studien, en fas 1b/II studie med patienter som har recidiverat eller refraktärt myelom, fått minst tre tidigare behandlingar inklusive en proteasomhämmare, ett immunmodulerande läkemedel, och en anti-CD38 monoklonal antikropp.

Länk till Janssen EMEAs pressmeddelande.

Maria Ekholm och Ioannis Zerdes tilldelas nytt onkologistipendium för forskning inom bröstcancer

På bilden från vänster: Daniel Nyqvist, Maria Ekholm, Ioannis Zerdes och Signe Friesland

Maria Ekholm, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov, och Ioannis Zerdes, ST-läkare inom onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) nyinstiftade forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer. Stipendiet på 200 000 kronor delades ut den 24 mars vid årets onkologidagar i Uppsala.

Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) nyinstiftade onkologistipendium syftar till att stimulera fler medlemmar att fortsätta forska efter disputationen för att främja translationell och klinisk cancerforskning. Maria Ekholm och Ioannis Zerdes är först ut att tilldelas detta stipendium för deras respektive forskning inom bröstcancer.

En postdoktor är en tidsbegränsad forskningstjänst efter disputationen och är till för att den nydisputerade forskaren ska ha möjlighet att bygga en egen forskningsprofil. Translationell forskning innebär att resultat från experimentell forskning överförs till vården för att ge patientnytta, eller att iakttagelser eller problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer.

– Cancerforskning är ett högprioriterat område för Svensk Onkologisk Förening. För att utveckla kunskap och metoder som är av betydelse för våra patienter behövs fler forskande läkare som kan kombinera sin kliniska tjänst med forskning. Vår förhoppning är att de av våra forskande medlemmar som från och med i år tilldelas stipendiet ska kunna prestera ännu bättre forskning, säger Signe Friesland, ordförande i Svensk Onkologisk Förening.

– Forskning ligger till grund för utvecklingen av nya behandlingar och vi är mycket glada över att kunna samverka med SOF genom att stödja satsningen på framtidens cancerforskare, säger Daniel Nyqvist, medicinsk rådgivare på Pfizer.

Maria Ekholm – vätskebiopsier som metod för biomarkörstyrd radiologisk uppföljning

Vätskebiopsier innebär analys av biologiskt material i kroppsvätskor, främst i blod, till exempel cirkulerande tumör DNA (ctDNA). På senare år har intresset för vätskebiopsier ökat bland annat inom cancer, bland annat för att det gör det möjligt att analysera tumörrelaterade faktorer med ett enkelt blodprov, och lämpar sig för upprepad provtagning över tid. Maria Ekholms forskning är inriktad på att använda vätskebiopsier för tidig utvärdering av behandlingsrespons och uppföljning (sjukdomsmonitorering) för att optimera val av behandling och uppföljning vid bröstcancer.

Under ledning av docent Anders Ståhlberg vid Göteborgs universitet har Maria Ekholm en tjänst som postdoktor som ger erfarenhet av laborativ miljö och translationell forskning. PDM-MBC(Personalised Disease Monitoring in Patients with Metastatic Breast Cancer) heter en av de bröstcancerstudier som Maria Ekholm just nu leder i Sverige. Det övergripande syftet med studien är att kunna använda vätskebiopsier för att individualisera behovet av radiologiska kontroller, ofta inkluderande datortomografi (CT) och ibland även magnetkameraundersökning (MR). Om konceptet med biomarkörstyrd radiologisk uppföljning visar sig vara framgångsrikt kan det innebära att patienter kan slippa röntgenundersökningar när nivåerna av biomarkörer är låga, för att återupptas igen när biomarkörerna börjar stiga som tecken på begynnande sjukdomsprogress.

Maria Ekholm, foto Jan Torbjörnsson

– Idag finns ett stort behov av forskare som kan fungera som en länk mellan klinik och grundforskning för att utforma och initiera innovativa och högteknologiska forskningsprojekt där det också finns en tydlig klinisk koppling. Jag är mycket hedrad och glad över att tilldelas detta nya stipendium för min fortsatta forskning inom bröstcancer. Det kommer bli ett mycket värdefullt tillskott för min forskning kring vätskebiopsier för att genomföra analyser av ctDNA för patienter i PDM-MBC studien, säger Maria Ekholm.

Ioannis Zerdes – immunologiska och genetiska biomarkörer för preoperativ behandling vid HER2-positiv bröstcancer

Ioannis Zerdes forskning inriktar sig på att studera faktorer som kan förklara varför behandlingseffekten på individnivå varierar mellan olika behandlingar av bröstcancer. Ett exempel är HER2-positiv tidig bröstcancer och neoadjuvant behandling. Detta är en preoperativ behandling som kan ges före kirurgi för att om möjligt få bort all cancer och göra operationen lättare. Fördelen med neoadjuvant behandling jämfört med adjuvant behandling som ges efter operation för att skydda mot återfall, är att man direkt kan se om den valda behandlingen har effekt.

Ioannis Zerdes arbetar nu med att etablera en translationell substudie som ska analysera biologiskt material från den svenska randomiserade neoadjuvanta fas 2-studien PREDIX HER2. Studien har visat att en ny behandling vid bröstcancer med en antikropp kopplad till ett cytostatikum, en så kallat antikropp-läkemedelskonjugat (ADC) ger lika bra effekt som tidigare kombination, men med färre biverkningar. Syftet med Ioannis Zerdes nya forskningsprojekt (De-escalating neoadjuvant chemotherapy in early HER2-positive breast cancer through insights in tumor-immune microenvironment) är att se om det går att identifiera behandlingsprediktiva och även prognostiska biomarkörer för att kunna avgöra om en behandling kommer ha effekt. Metoder som kommer användas, och där celler undersöks från ett vävnadsprov, är sekvenserings- och proteinbaserade multiplexmetoder. Samspelet bland tumörcellerna, immunmikromiljön och genetiska heterogenitet kommer att utforskas med målsättningen att kunna ge individbaserade behandlingar som både förbättrar behandlingsutfallet och samtidigt ger så få biverkningar som möjligt.


Ioannis Zerdes, foto Jan Torbjörnsson

– Jag känner en oerhörd tacksamhet och ära att tilldelas detta nya stipendium. Detta innebär ett mycket värdefullt bidrag för mig som nyligen disputerad både vad gäller fördjupa mina kunskaper och knyta nya kontakter för min fortsatta forskning. Närmast detta nya projekt där jag med hjälp av nya immunologiska och genetiska metoder kommer analysera det insamlade biologiskt material från studien PREDIX HER2. Genom att undersöka faktorer som kan förklarar behandlingsresultaten på individnivå är förhoppning att dessa nya kunskaper ska bidra till än bättre och mer individbaserade behandlingar för patienter med bröstcancer, säger Ioannis Zerdes.

Prisutdelningen skedde den 24 mars på onkologidagarna som arrangeras av Svensk Onkologisk Förening och som i år hölls i Uppsala den 22 till 24 mars.

Om Maria Ekholm

Maria Ekholm är överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov, och hon kombinerar sin halvtidstjänst i Jönköping med en halvtid som postdoktor vid Institutionen för Biomedicin, Avdelningen för Laboratoriemedicin, Sahlgrenska Centrum för Cancerforskning, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet.

Maria Ekholm disputerade 2018 vid Lunds universitet med en avhandling om prognostiska och prediktiva markörer vid primär bröstcancer. För att lära sig mer om kliniska prövningar, valde hon att genomföra sin första postdoktortjänst 2019-2020 vid The Christie NHS Foundation Trust i Manchester i England, Europas största Comprehensive Cancer Centre. Där var hon med och startade den engelska bröstcancerstudien PDM-MBC. 2019 tilldelades hon ett postdoktoralt stipendium som innebar möjlighet att fortsätta med sin forskning. Efter att Maria Ekholm kom hem från England kunde studien därmed öppnas även i Sverige, och hon har ett fortsatt tätt samarbete med sina engelska kollegor.

Sin andra postdoktortjänst påbörjade Maria Ekholm i oktober 2020. För att lära sig mer om laboratoriedelen i sin forskning arbetar hon nu i Anders Ståhlbergs gruppvid Göteborgs universitet. Anders Ståhlberg har utvecklat en ultrakänslig metod för analys av ctDNA och denna metod kommer användas inom såväl PDM-MBC studien som den andra bröstcancerstudien Maria Ekholm leder (LiquidBioBreast). Genom att under sin andra postdoktor kunna fördjupa sig mer i de tekniska aspekterna av vätskebiopsier och sekvenseringstekniker är målsättningen att hon ska kunna fortsätta bedriva kliniskt relevanta translationella projekt i framtiden.

Om Ioannis Zerdes

Ioannis Zerdes är ST-läkare inom onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset. Sedan 2016 ingår han i professor Jonas Berghs forskargrupp vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska institutet. Våren 2020 disputerade Ioannis Zerdes, med en avhandling om rollen av immunologiska checkpoints PD-L1/PD-1 samt tumörinfiltrerade lymfocyter (TIL) som prediktiva och prognostiska markörer vid bröstcancer. Efter sin disputation kombinerar Ioannis Zerdes sitt kliniska arbete men en forskningstjänst på KI som postdoktor under ledningen av docent Theodoros Foukakis och professor Jonas Bergh.

Ioannis Zerdes forskningsintresse fokuserar framför allt på immunonkologi och translationell forskning inom bröstcancer, med målsättning att bedriva långsiktig forskning och kombinera det med kliniskt arbete. I sin forskning använder han avancerade så kallade multi-omics metoder, inklusive DNA-/RNA-sekvensering och proteinanalyser i prospektiva, randomiserade, retrospektiva nationella och internationella kliniska bröstcancerstudier. Syftet med hans forskning är att kartlägga tumörens biologiska egenskaper och sammansättningen av immunceller i tumörernas mikromiljö för att kunna utveckla nya prognostiska och behandlingsprediktiva biomarkörer som kan leda till individanpassad behandling för bröstcancerpatienter.

Pfizers och SOFs onkologistipendium för postdoktorer

Från och med i år delar Pfizer tillsammans med Svensk Onkologisk Förening (SOF) ut forskningsstipendium. Det nyinstiftade stipendiet syftar till att premiera nyligen disputerade medlemmar som stöd i deras etablering som postdoktor och ska användas för projekt som främjar translationell och klinisk cancerforskning.

Stipendiet kan sökas av SOFs medlemmar upp till fem år efter disputation med prioritering för forskningsprojekt relaterade till följande tumörområden; njurcancer, urinblåsecancer, lungcancer och bröstcancer. Stipendiet kan tillfalla en till tre sökande.