Barnonkologin ligger fortfarande efter vuxenonkologin inom vissa områden, inte minst gällande tillgången till nya och godkända behandlingar. Fler kliniska prövningar behövs men också översikt över vilka terapiområden som forskning och utveckling behöver stimuleras. Statistik som följer utvecklingen av kliniska prövningar är ett verktyg för att nå målet om fler cancerläkemedel utprovade och godkända för barn.

Barncancerfonden är positiv till att regeringen nu ger Läkemedelsverket i uppdrag att på nationell nivå sammanställa och tillhandahålla statistik avseende kliniska prövningar i Sverige och har i flera olika remissvar lyft behovet av statistik och information om planerade och pågående kliniska studier i Sverige.

– Det är ett viktigt uppdrag för att utvecklingen av nya läkemedel inom barnonkologin ska kunna följas, säger Barncancerfondens forskningschef Britt-Marie Frost.

Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden

Utvecklingen av barnläkemedel släpar efter

För att kunna följa utvecklingen inom pediatrik i allmänhet och barncancer i synnerhet behöver statistiken också kunna brytas ned utifrån ålder, diagnoskod, typ av studie samt sponsor. Detta för att på mer detaljerad nivå kunna mäta utvecklingen över tid, samt bedöma hur olika insatser påverkar forskningsintensiteten inom olika terapiområden.

– I dag tar det över 6 år innan ett cancerläkemedel som godkänts för vuxna utökas till att även inkludera barn och en förklaring är att det är både svårare och mindre lönsamt att utveckla och testa läkemedel för barn, konstaterar Britt-Marie Frost.

Särskilda behov för sällsynta diagnoser

En nationell databas med information om samtliga aktiva studier och prövningar är bra för att säkerställa att både patienter och behandlande läkare kan få information om vilka studier som är öppna i Sverige och vilken patientgrupp som eftersöks. Barncancerfonden skulle också gärna se att en nationell plattform kompletteras med ett internationellt perspektiv och vägledning, för att säkerställa att patienter och vårdprofessionerna även har en översyn över de internationella studier som pågår.

– I grunden är barncancer många sällsynta sjukdomar och när vi dessutom nu kan dela in diagnoser utifrån genetisk information får vi ännu fler underdiagnoser. Ska vi kunna fortsätta att utveckla läkemedel till barn så måste vi i Sverige kunna delta i fler internationella kliniska prövningar, menar Britt-Marie Frost.

Det här är särskilt påtagligt inom precisionsmedicinska studier. Nationell tillgänglig statistik och internationell samverkan är av vikt för att undvika att flera studier konkurrerar om samma patienter och att svenska patienter omfattas av studier av hög kvalitet.

Redan idag risk för ojämlik vård

En nationell ingång är bra men Britt-Marie Frost är dock orolig över att möjligheten att delta i kliniska prövningar och läkemedelsforskning i framtiden kommer att bli mer ojämlik då många läkemedelsföretag signalerar att de vill att prövningarna görs i samarbete med certifierade prövningscentra, sk ITCC.

– Vi har fått signaler att läkemedelsföretagen har börjat kräva att prövningen genomföras av ITCC-centra. Sverige har bara två, ett i Stockholm och ett i Göteborg. Det innebär att vi ser en ökad risk för ojämlikhet och att svårt sjuka barn i framtiden inte kan delta i en studie om man bor i fel region, säger Britt-Marie Frost.

Särskilda medicinska behov finns

I Läkemedelsverkets uppdrag ingår också att följa övergripande trender och mönster, nationella och regionala, inom kliniska prövningar, oberoende av huvudmannaskap, och eventuella förändringar i prövningslandskapet samt prövningsrepresentationen över olika grupper och områden.

Vid en genomgång av de 186 cancerläkemedel som godkänts av den europeiska läkemedelsmyndighetens (EMAs) mellan 1995–2022 går det att konstatera att enbart 29 av dessa 186 cancerläkemedel är beprövade och godkända för barn och att bara hälften av de läkemedel som beprövats på barn under perioden riktar sig mot de barncancerdiagnoser som endast står för 5,4 procent av barncancerrelaterade dödsfall.

– För de diagnoser som i dag har en hög genomsnittlig dödlighet och där behovet av nya behandlingsalternativ är särskilt stor går tyvärr utvecklingen alldeles för långsamt, menar Britt-Marie Frost. Med ett bättre statistiskt underlag skulle vi bättre kunna se inom vilka områden det finns stora behov och kanske se till att skapa incitament för att få fram mer forskning och prövningar för dessa diagnoser.

Kvinnor som drabbas av en ovanlig äggstockscancer som kallas germinalcellstumörer har sämre överlevnad än män med motsvarande tumörer, det vill säga testikelcancer. Efter fem år med sjukdomen levde 98 procent av männen men överlevnaden för kvinnor var bara 85 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.

– Vår genomgång visar att det finns utrymme att förbättra prognosen och minimera långsiktiga biverkningar hos kvinnor med germinalcellstumörer från äggstockarna, genom att använda behandlingsstrategier som används vid testikelcancer, säger Camilla Sköld, specialistläkare i gynekologisk cancer vid Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare.

Camilla Sköld, specialistläkare Akademiska sjukhuset, forskare vid Uppsala universitet. Foto: Anthoula Koliadi

Varje år drabbas cirka 300 män av en testikelcancer som kallas germinalcellstumörer. Den kvinnliga motsvarigheten är äggstockscancer som är mycket ovanligare, och drabbar cirka 14 personer (av totalt cirka 700 fall av äggstockscancer). Båda sjukdomarna drabbar främst unga patienter. Bland kvinnor under 30 år är det den vanligaste typen av äggstockscancer.

– Biologiskt utgår båda tumörsjukdomarna från samma typ av omogna germinalceller. I om med att det numerärt är så pass många fler personer som drabbas av testikelcancer och att det därför finns mer forskning inom området, ville forskarna se om det skulle gå att tillämpa den kunskapen för att förbättra behandlingen av kvinnorna med de betydligt ovanligare germinalcellstumörerna från äggstocken, säger Ingrid Glimelius, professor i onkologi och överläkare på Akademiska sjukhuset, och studiens huvudförfattare.

Forskarna har jämfört behandlingsriktlinjer och prognos för kvinnor och män med germinalcellstumörer i äggstock och testikel. I studien jämfördes överlevnaden hos 7 663 patienter som diagnosticerades med testikelcancer under åren 1995-2022 med överlevnaden hos 293 kvinnor som diagnosticerades med germinalcellstumörer från äggstockarna åren 1990-2018. Man såg då att femårsöverlevnaden var 98,2 procent hos män, jämfört med endast 85,2 procent hos kvinnor.

– Vi presenterar en översikt över de epidemiologiska, tumörbiologiska och kliniska riktlinjer som finns när det gäller testikelcancer, och föreslår därefter åtgärder för att förbättra forskning och vård av patienter med germinalcellstumörer i äggstocken baserat på detta. Vi tror att man både kan förbättra överlevnaden och minska risken för biverkningar av behandlingen genom att samla patienter med dessa ovanliga tumörer på färre sjukhus, säger Camilla Sköld. Överlevnadsskillnaderna kan delvis även bero på underliggande tumörbiologiska skillnader mellan de två tumörtyperna, och ytterligare jämförande studier av tumörbiologin vore därför värdefullt.

Sköld C, Jansson AK, Glimelius I. Malignant ovarian and testicular germ cell tumors: Common characteristics but different prognoses. J Intern Med. 2024;1–20, doi: 10.1111/joim.13778 , https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/joim.13778

Njurfonden delar ut över 7 miljoner kronor till forskning om njursjukdomar – den största summan sedan fonden instiftades. Tre forskare berättar om sina spännande projekt i ett webbinarium på Världsnjurdagen 14 mars.

Njursjukdom är ett ökande globalt folkhälsoproblem. En av tio i Sverige är drabbade och om 20 år beräknas kronisk njursjukdom vara den femte vanligaste dödsorsaken i världen.

Trots att så många är drabbade är tyvärr inte njurforskning prioriterat då de statliga anslagen fördelas. Njurfondens bidrag till forskningen har därför fått mycket stor betydelse.

”Vi är mycket glada att Njurfondens bidrag till forskningen ökar och kan bidra till att njursjukdomar så småningom kan behandlas och förhoppningsvis till och med kan botas i framtiden. Det pågår mycket framgångsrik njurforskning i Sverige som säkerställer att alla gåvor till Njurfonden kommer till god nytta för njursjuka”, säger Håkan Hedman, ordförande i Njurfonden.

Bidragen går till forskning vid samtliga lärosäten i Sverige, som rör kronisk njursjukdom, dialys och transplantation.

Njurfondens forskarbidrag uppmärksammas vid ett webbinarium den 14 mars på Världsnjurdagen, då samtliga tillkännages. Tre av forskarna medverkar och presenterar sina projekt närmare. Webbinariet leds av Peter Bárány, docent i njurmedicin och ledamot i Njurfondens styrelse.

Webbinariet Njurfondens forskarbidrag 2024 sänds 14 mars kl. 12.00

Till webbinariet

Lista över beviljade forskarbidrag 2024

Insamlingsstiftelsen Njurfonden samlar in ekonomiska medel och lämnar bidrag till vetenskaplig forskning om njursjukdomar och njurtransplantationer samt arbetar för att befolkningen får kunskap om njurarnas viktiga funktioner. Njurfonden grundades 2013 av Njurförbundet, Svensk Njurmedicinsk Förening (SNF), Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening (SNSF) och Svensk Transplantationsförening (STF). Vår vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i njurarna. H.K.H. Prins Daniel är beskyddare av Njurfonden. www.njurfonden.se

En stor internationell forskningsstudie, COSMOS, initierad av Karolinska Institutet och Imperial College London, Storbritannien, har studerat över 250 000 mobiltelefonanvändare för att undersöka om de som använder mobiltelefon mycket och under lång tid har en högre risk för hjärntumör än andra. Studien, publicerad i Environment International, fann inte något samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör.

Den utbredda användningen av mobiltelefoner och annan trådlös kommunikation har lett till oro för att den radiofrekventa elektromagnetiska strålningen vid mobil teknologi kan ge upphov till cancer och andra sjukdomar.

WHO och EU har efterfrågat studier av hög kvalitet för att kunna besvara dessa frågor. Mot bakgrund av detta initierades COSMOS-studien för nästan 20 år sedan.

Mellan 2007 och 2013 besvarade ett stort antal personer i fem länder detaljerade frågor om mobiltelefonanvändning. Deltagarna följdes sedan i cancerregister för att registrera insjuknande i hjärntumör.

Professor Maria Feychting. Foto: Andreas Andersson.

– För första gången har forskare kunnat genomföra en framåtblickande kohortstudie där detaljerad information om deltagarnas mobiltelefonanvändning samlats in. Resultaten visar att de som sammanlagt talat flest antal timmar i mobiltelefon inte har högre risk att insjukna i hjärntumör än andra, säger Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett COSMOS-studien om cancerrisk.

Förekomsten av hjärntumör bland de tio procent som totalt talat  flest antal timmar i mobiltelefon skiljde sig inte från de individer som använt mobilen betydligt mindre.

Använt mobilen i mer än 15 år

Personer som började använda mobiltelefon mer än 15 år innan de besvarade COSMOS frågeformulär hade inte högre risk att insjukna än de som använt mobiltelefon kortare tid.

COSMOS är enligt forskarna den hittills enda studie som har kunnat kombinera en prospektiv kohortdesign, som mäter förändring i exponering och utfall över tid, med detaljerad information om omfattningen av mobiltelefonanvändning.

COSMOS har nu visat att de som pratar allra mest i mobilen inte har högre risk för hjärntumör än andra.

WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC, klassificerade 2011 radiofrekventa fält som ”möjligen carcinogena”. Denna bedömning baserades till stor del på fall-kontrollstudierna som tillfrågat hjärntumörpatienter och friska kontroller i efterhand om sin tidigare mobiltelefonanvändning.

Forskarna pekar på att resultaten från COSMOS kommer att vara ett viktigt bidrag till det vetenskapliga underlaget vid framtida hälsoriskbedömningar, men att mer forskning behövs.

– Mobiltelefonitekniken förändras ständigt och vissa av tumörerna vi studerade är väldigt ovanliga. Därför kommer vi att fortsätta följa COSMOS-deltagarna för att kunna dra säkrare slutsatser om eventuella risker på lång sikt, säger Maria Feychting.

I Sverige har studien finansierats av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (FORTE), AFA Försäkring, Strålsäkerhetsmyndigheten och VINNOVA (se studien för mer information om finansiering).

Flera av forskarna är eller har varit engagerade som vetenskapliga experter i kommittéer på uppdrag av nationella och internationella myndigheter, såsom WHO och EU. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Mobile phone use and brain tumour risk – COSMOS, a prospective cohort study”, Maria Feychting, Joachim Schüz, Mireille B. Toledano, Roel Vermeulen, Anssi Auvinen, Aslak Harbo Poulsen, Isabelle Deltour, Rachel B. Smith, Joel Heller, Hans Kromhout, Anke Huss, Christoffer Johansen, Giorgio Tettamanti, Paul Elliott, Environment International, online mars 2024, doi:10.1016/j.envint.2024.108552.