CHMP rekommenderar XTANDI™ (enzalutamid) för behandling av högriskpatienter med återfall vid tidig prostatacancer i EU

Om EU-kommissionen formellt godkänner den utökade indikationen, blir XTANDI (enzalutamid) den första av den nyare typen av hormonläkemedel som kan erbjudas inom EU för behandling av högriskpatienter efter biokemiskt återfall med icke-metastaserad prostatacancer.^1,2,3 EU-kommissionens beslut om marknadsgodkännande förväntas i juni 2024.

– Astellas meddelar att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté (CHMP) har givit ett positivt utlåtande för XTANDI, givet som monoterapi eller i kombination med androgendeprivationsterapi (ADT), ska få en utökad indikation och godkännas för behandling av högriskpatienter som drabbas av biokemiskt återfall med icke-metastaserad prostatacancer, och som inte är lämpade för behandling med radioterapi.⁴

– Nio av tio patienter med prostatacancer utan spridning, men som har en högre risk för biokemiskt återfall,utvecklar metastaserande sjukdom. För dessa patienter finns det ett stort behov av nya behandlingsmöjligheter. Beskedet från CHMP innebär att vi nu har kommit ett steg närmare att kunna erbjuda en ny möjlig behandling av dessa patienter i Sverige, och enzalutamid blir då den första godkända androgenreceptorhämmaren för denna patientgrupp inom EU. Beskedet från CHMP kompletterar och utvidgar den redan tidigare dokumenterade effekten och säkerhetsprofilen för enzalutamid och stöder användning av produkten genom hela förloppat av avancerad prostatacancer , säger Camille Claudius, senior medicinsk direktör hos Astellas i Norden.

CHMPs positiva utlåtande baseras på resultaten från fas III-studien EMBARK, som i april 2023 presenterades vid plenarsessionen på American Urological Societys årsmöte och senare samma år publicerades i New England Journal of Medicine.

Det positiva utlåtandet kommer nu granskas av EU-kommissionen som har behörighet att godkänna läkemedel för medlemsländerna i EU, samt Island, Norge och Liechtenstein.⁶

I november 2023 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA enzalutamid som behandling av högriskpatienter efter biokemiskt återfall med icke-metastaserad prostatacancer. Resultaten från EMBARK diskuteras även med andra relevanta regulatoriska myndigheter för att stödja ytterligare ansökningar om användning av enzalutamid för denna indikation.

Om EMBARK-studien

EMBARK är en global, randomiserad, dubbelblind, internationell multicenter, fas 3-studie, som studerat XTANDI (enzalutamid) i kombination med leuprorelin hos högriskpatienter efter biokemiskt återfall (BCR) vid icke-metastaserad hormonkänslig (kastrationskänslig) prostatacancer. Studien inkluderade 1 068 patienter från olika kliniker i USA, Canada, Europa, Sydamerika och Asien. I studien deltog högriskpatienter efter biokemiskt återfall, definierat som prostataspecifikt antigen (PSA) svar (PSA-värde) med fördubblingstid ≤ 9 månader, ett serumtestosteron ≥ 150 ng/dL (5,2 nmol/L), och screening PSA ≥ 1 ng/mL efter radikal prostatektomi (operation med eller utan strålbehandling) som primär behandling för prostatacancer, eller NADIR-värde om 2 ng/ml för patienter som fick strålbehandling som enda primärbehandling för prostatacancer. Patienter i EMBARK-studien randomiserades till behandling med enzalutamid 160 mg dagligen i kombination med leuprorelin (n=355), enzalutamid 160 mg som monoterapi (n=355), eller placebo i kombination med leuprorelin (n=358). Leuprorelin 22,5 mg administrerade var 12:e vecka.

Studien EMBARK uppfyllde det primära effektmåttet metastasfri överlevnad (MFS) för enzalutamid i kombination med leuprorelin jämfört placebo i kombination med leuprorelin, och resultaten visade att kombinationen signifikant minskade risken för metastasereller död. MFS var definierat som tid i månader från randomisering till tidigaste objektiva bevis på radiologiskt verifierad sjukdomsprogression eller död, beroende på vilket som inträffade först.

Studien uppfyllde också ett viktigt sekundärt effektmått genom att visa att enzalutamid som monoterapi signifikant minskades risken för metastasereller död, jämfört med placebo i kombination med leuprorelin.

I EMBARK rapporterades biverkningar av grad 3 eller högre hos 46 procent av patienterna som fick enzalutamid i kombination med leuprorelin, jämfört med 50 procent för patienter som fick enbart leuprorelin, och hos 43 procent av patienter som fick placebo i kombination med leuprorelin.

21 procent av patienter som fick enzalutamid i kombination med leuprorelin avbröt behandlingen på grund av biverkningar som huvudorsak, jämfört med 18 procent för patienter som fick enbart leuprorelin, respektive 10 procent av patienter som fick placebo i kombination med leuprorelin.

För ytterligare detaljer om studien, vänligen läs om EMBARK på www.clinicaltrials.gov, NCT02319837.

Om icke-metastaserad hormonkänslig prostatacancer och hög risk för biokemiskt återfall (BCR)

Icke-metastaserad hormon- (eller kastrations-) känslig prostatacancer (nmHSPC eller nmCSPC) betyder att det inte finns några kliniskt detekterbara bevis på att cancern har spridit sig till andra delar av kroppen (metastaser) och att cancern fortsätter svara på medicinsk eller kirurgisk behandling för att minska testosteronnivåer.⁷Av män som har genomgått nutidens primära behandling vid icke- metastaserad hormonkänslig prostatacancer, inklusive radikal prostatektomi (operation) och/eller strålbehandling, kommer uppskattningsvis 20-40 procent inom tio år få ett biokemiskt återfall (BCR)⁸. Omkring nio av tio män med högrisk BCR kommer att utveckla metastaserande sjukdom, och en av tre kommer att dö till följd av detta återfall.⁵ EMBARK-studien fokuserade på män med högrisk BCR. Enligt EMBARK protokollet är nmHSPC med högrisk BCR de män som initialt behandlades med radikal prostatektomi eller radioterapi eller båda, samt hade en fördubblingstid av sitt PSA-värde på ≤ 9 månader. Högrisk BCR patienter har en högre risk för metastaser och död.⁹

Män med högre utbildning och inkomst får mer av viss vård och behandling för prostatacancer. Deras risk att dö av sjukdomen är dessutom lägre än för män med låg inkomst och utbildning. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Bakom studien, publicerad i tidskriften International Journal of Cancer, står en grupp forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor på Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Umeå universitet.

Underlaget i studien är hämtat från forskningsdatabasen PCBaSe, som innehåller uppgifter från flera nationella register, bland andra Nationella prostatacancerregistret. I studien inkluderades uppgifter om totalt drygt 32 000 män. Det som analyserades var sambandet mellan inkomst och utbildning, och ett antal viktiga mått i prostatacancervården.

Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi på Göteborgs universitet, överläkare i urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och huvudansvarig forskare för studien. Foto: Emelie Ljunggren.

Mer behandling vid hög inkomst

Resultaten visar tydligt att utbildning och inkomst påverkar utredning och behandling för män med misstänkt eller nyligen diagnostiserad prostatacancer.

Med lång utbildning och högre inkomst följde ökad sannolikhet för att bli utredd med magnetkamera vid misstänkt prostatacancer, under införandefasen 2018 till 2020. Andelen som genomgick denna undersökning var 47 procent, mot 35 procent i gruppen med kort utbildning och lägre inkomst.

Vid lång utbildning och högre inkomst var sannolikheten också större att få botande behandling för en allvarlig prostatacancer utan spridning. Här låg andelarna mellan 89 och 75 procent i de olika grupperna.

Liknande skillnader påvisades för upprepad förskrivning av erektionsförbättrande tabletter efter en operation för prostatacancer. Andelen män som fick denna rehabilitering varierade mellan 44 och 52 procent, beroende på utbildning och inkomst.

Andelen män med dödlig utgång av en allvarlig prostatacancer utan spridning var klart högre för män med kort utbildning och lägre inkomst än för män med lång utbildning och högre inkomst. För hög jämfört med låg inkomst var andelarna som dog 8,5 och 12,5 procent. Skillnaderna berodde främst på att män med kort utbildning och lägre inkomst hade en allvarligare sjukdom vid diagnos, inte på att de fick sämre vård efter diagnos.

Möjliga vägar att minska ojämlikheten

– Trots att Sverige är förhållandevis socioekonomiskt jämlikt visar resultaten på skillnader i cancersjukvården beroende på inkomst och utbildning. I en internationell jämförelse är skillnaderna ganska små, säger Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi på Göteborgs universitet, överläkare i urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och huvudansvarig forskare för studien.

Forskarna ser organiserad prostatacancertestning som en möjlig väg till ökad jämlikhet i diagnostiken. Ulf Strömberg är adjungerad professor i epidemiologisk metodik på Göteborgs universitet, epidemiolog inom Region Kronoberg, och en av dem som drivit studien:

– Mycket talar för att insatser för att öka jämlikheten främst behövs i diagnostiken så att prostatacancer kan upptäckas i ett tidigare skede hos män i socioekonomiskt utsatta grupper, säger han.

Studie: Socioeconomic inequality in prostate cancer diagnostics, primary treatment, rehabilitation, and mortality in Sweden, https://doi.org/10.1002/ijc.34932

Kontakt: Ola Bratt, tel. 0702 76 32 33, e-post [email protected] – nås under tisdagen från klockan 11:00

Bild: Ola Bratt (foto: Emelie Ljunggren)

Pressansvarig: Margareta Gustafsson Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post [email protected]

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin

Med europiskt grönt ljus för Pepaxti har Oncopeptides fullt fokus på att etablera sin första produkt på marknaden. Man är igång i Tyskland och Grekland och väntas inleda försäljning i Spanien under andra halvan av 2024. BioStock har kontaktat vd Sofia Heigis för att få veta mer om bolagets kommersialisering och om den företrädesemission som man nu genomför med sikte på att bli kassaflödespositiva 2026.

Sofia Heigis är vd för Onkopeptides. Foto: Liza Simonsson.

Onkopeptides utveckling kretsar kring två teknikplattformar, från vilka man tagit fram en serie läkemedelsprojekt inom cancer. Bolaget är mest känt för huvudprodukten melflufen, i Europa marknadsfört som Pepaxti, och som sedan 2022 är godkänt i Europa för behandling av multipelt myelom. Produkten används tillsammans med kortikosteroiden dexametason i patienter som gått igenom minst tre tidigare behandlingslinjer.

Inom multipelt myelom finns det många typer av läkemedel, men främst då i tidiga behandlingslinjer. Patienten utvecklar förr eller senare resistens mot sin behandling och det är för den här patientgruppen som melflufen har tagits fram – som ett sätt att behandla patienter som nått senare stadier av sin cancer.

Fullt fokus på Europalansering

Oncopeptides är för närvarande mitt i kommersialiseringen av produkten, där man på senare tid börjat få momentum i försäljningen. Under det fjärde kvartalet förra året ökade försäljningen med 93 procent jämfört med kvartalet innan. Förväntningarna är att den ökande trenden ska fortsätta, bland annat genom att fortsätta rulla ut produkten på nya marknader.

Efter att ha FDA valt att dra tillbaka Oncopeptides accelererade godkännande i USA pga. en annan tolkning av bolagets studiedata i förhållande till de olika regulatoriska krav som finns på det accelererade godkännandet som man fått, ligger nu fullt fokus på Europa, en marknad där Oncopeptides uppskattar att Pepaxti har en årlig försäljningspotential på 1,5 miljarder kronor. Hittills har man fått in en fot i Tyskland och Grekland och närmst på tur kommer Spanien, där man siktar på marknadsinträde under andra halvan av 2024. Därutöver bearbetas en lång rad länder, där man kommit olika långt i processen. Även om fokus primärt ligger på Europa söker man även partners för att kunna ta produkten till Kina och Japan.

Genomför företrädesemission

För att hålla uppe tempot i lanseringen av Pepaxti genomför Oncopeptides en fullt garanterad företrädesemission på cirka 300 Mkr, där teckningsperioden löper 19 – 29 april. De investerare som vill säkra sitt deltagande i emissionen behöver köpa aktier innan den 15 april. Likviden från emissionen är tänkt att stödja arbetet fram tills bolaget blir lönsamt, något som man räknar ska kunna ske i slutet av 2026.

Vd kommenterar

Inför den stundande emissionen har BioStock kontaktat Oncopeptides vd Sofia Heigis för att få veta mer om marknadslanseringen och den kommande kapitalanskaffningen.

Behandlingsfältet inom multipelt myelom är stort. Kan du beskriva lite hur det ser ut och hur ni har resonerat kring Pepaxtis positionering på marknaden?

– Behandlingslandskapet är snabbt föränderligt. Ett antal nya klasser av immunoterapier håller på att introduceras, så det gäller att följa utvecklingen noga och positionera sitt läkemedel där det ger störst potential att hjälpa patienter och skapa lönsamhet.

– För oss är det i senare behandlingslinjer, där behovet är större. Vårt läkemedel har visat på en positiv risk/nytta-profil i en patientpopulation som till stor del är äldre och skör. I och med att många av våra konkurrenter rör sig mot tidigare behandlingslinjer slussas också fler patienter vidare till senare linjer. Det gör att vår målgrupp faktiskt växer genom att patienter lever längre.

Ni håller just nu på att introducera Pepaxti i Europa, där ni hittills tagit klivet in i Tyskland och Grekland och siktar på att gå in i Spanien senare i år. Kan du berätta lite om hur er övergripande kommersialiseringsstrategi ser ut?

– Vi är pragmatiska och väljer bäst modell för respektive marknad. I de flesta länder har vi valt att kommersialisera i egen regi då det i de flesta fall ger bättre lönsamhet jämfört med partnerskap. På vissa marknader, exempelvis i Grekland, har vi dock valt att gå via en partnerlösning, då det levererar mest värde.

– När vi väljer att gå i egen regi gör vi det med en förhållandevis låg kostnad per land, med ett litet högkvalificerat team som känner till lokala förhållanden och med lokala nätverk, understött från huvudkontoret i Stockholm med allt annat: produkt, kvalitetsgranskning, finans, IT etc.  Det gör att vår kostnad för sålda varor är låg, med en bruttomarginal på 95 procent och EBITA-marginal på landnivå på över 50 procent då försäljningen är som högst.

Kan du nämna något om era förväntningar om marknadspenetrationen och takten på marknadsupptaget på respektive marknad? Kort och gott – när når ni peak sales?

– Det hade varit toppen att kunna svara rakt på den frågan, men tyvärr är tidslinjen till stor del i händerna på de olika betalarmyndigheterna ute i Europa. Tar vi Spanien som exempel så har marknadsaccess där gått på rekordtid, fem månader jämfört med våra konkurrenter som gjort samma resa på ett eller två år. Här ser vi fram emot att kunna börja se ordentlig försäljning redan under andra halvåret 2024. Vi hoppas förstås på snabba framsteg även i andra länder, men att ge tidsuppskattningar när vi inte har full kontroll vore oansvarigt mot våra aktieägare.

– Den guidning vi kan ge är att vi räknar med att vara lönsamma mot slutet av 2026, och utöver det kommer vi förstås att hålla marknaden uppdaterad på framsteg i övriga länder.

Om vi tittar närmre på de olika marknaderna i Europa. Hur skiljer de sig åt och vad gör ni för att tackla de olika förutsättningarna på respektive marknad?

– Framförallt är det viktigt att framhålla att ett godkännande från EMA innebär att vi får sälja i alla länder i EU från regulatoriskt perspektiv, men för att kunna få försäljning måste man förhandla pris med landspecifika betalare. Kort uttryckt så kräver varje land att man skickar in en värdedossier, sedan har en värde/nytta-diskussion som leder till en prisförhandling. I många länder, däribland Spanien och Sverige, krävs sedan en ny förhandling på regional nivå, vilket innebär ett ytterligare steg.

– Särskilt prisförhandlingen kan ta allt från tre månader upp till två år, men såhär långt har det flutit på bra i de länder vi fått access. I Spanien ser vi till och med ut att landa på rekordtid.

När det gäller USA så har ni fått avslag från FDA gällande Pepaxti. Hur går tankarna gällande den amerikanska marknaden?

– USA för Pepaxti, eller Pepaxto som den marknadsfördes som i USA, är ett avslutat kapitel för oss. Däremot har vi tillgångar i vår pipeline som vi tror skulle kunna vara aktuella för den amerikanska marknaden, då troligtvis genom någon form av partnerskap. Så USA-dörren är inte stängd för alltid, men just nu är vår fulla fokus på den europeiska kommersialiseringen.

För att kort beröra er övriga pipeline. Vad har ni för mål för dessa tillgångar?

– Vi har två teknologiplattformar, PDC vilken melflufen är baserad på, samt SPiKE. Utan att bli för teknisk kan jag säga att de två läkemedelskandidater som ligger under PDC-plattformen befinner sig i ett tidigt forsknings- och utvecklingsskede medan val av läkemedelskandidater för SPiKE-plattformen pågår. Forskning och utveckling gör vi i egen regi, men vi tittar också på partnerskap.

300 Mkr ska nu gå till att i första hand stötta er kommersialisering. Kan du berätta lite mer om hur likviden är tänkt att fördelas?

– Vi kommer i första hand att fortsätta bygga våra team i de länder där lansering ligger närmast i tiden, Spanien, Italien, Nederländerna, Norden. Så det handlar om personal, men också marknadsföringskostnader för att skapa synlighet för vår produkt i dessa länder. Till det kommer förstås en overheadkostnad för vårt huvudkontor och de funktioner som stöttar kommersialiseringen. Sedan får vi inte glömma att vi också kommer att driva vår pipeline framåt, vilket kostar pengar, även om den kostnaden är låg i jämförelse.

När det gäller målet om att bli kassaflödespositiva i slutet av 2026; vad behöver hända för att ni ska nå det målet?

– Vi behöver givetvis öka vår försäljning, från dagens relativt låga nivåer. Jag har beskrivit hur tidslinjen ser ut där, och varför det alltid tar tid för nya läkemedel att få fart på försäljningen, särskilt när man också bygger teamet som ska sälja det från grunden. Man ska komma ihåg att den sista rekryteringen i vårt tyska team skedde så sent som i november förra året.

– Fram till dess fortsätter vi hålla hårt i pengarna. Jag är smålänning så jag brukar säga att tänka ekonomiskt är något jag har i mitt DNA, och god finansiell disciplin är något vi som bolag ständigt strävar efter.

Om man tittar på Oncopeptides som investeringscase; vad är det enligt dig som gör bolaget till en attraktiv investering just nu?

– Det finns många life science-bolag på börsen, men få har en godkänd produkt och existerande försäljning. Vi är byggda från grunden för en effektiv kommersialisering i Europa. Vi gör det med en produkt med en försäljningspotential på 1,5 miljarder per år, en potential som dessutom växer, och som har marknadsexklusivitet fram till 2037.

– Vi har inga regulatoriska frågetecken kvar, har nu med likviden från emissionen finansiering tills vi beräknar vara lönsamma och aktien är i mina ögon värderad baserat på var vi står idag, inte vår potential.

– Till vårt base case kommer också möjligheter till ytterligare värdeskapande genom försäljning i andra delar av världen, samt skapa värde ur vår pipeline.

Detta material har upprättats i marknadsföringssyfte och är inte och ska inte anses utgöra ett prospekt enligt gällande lagar och regler. De fullständiga villkoren för företrädesemissionen och mer information om bolaget kommer att redovisas i ett emissionsprospekt som är planerat att offentliggöras den 17 april 2024. 

Detta är en intervu och artikel från BioStock. Artikelns innehåll är sponsrat av det aktuella bolaget som förekommer i texten. BioStock tillhandahåller inte investeringsrådgivning, förmedlar inga investeringsorder och tar inget ansvar för agerande och/eller eventuell förlust eller skada av något slag som grundar sig på användandet av innehåll som publicerats på BioStock.se. Varje investeringsbeslut fattas istället självständigt av den enskilde investeraren.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar 2,1 miljarder kronor till 118 av Sveriges bästa forskare.
– Vår målsättning är att ge framstående forskare i Sverige fria medel där de själva väljer vad de vill forska på. Vi hoppas att detta ger möjlighet för djärv och banbrytande forskning, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Wallenberg Scholars-programmet syftar till att ge landets ledande forskare anslag för fri forskning. Stiftelsen har efter en omfattande internationell utvärdering valt att finansiera 118 forskare under fem år med upp till 18 miljoner kronor vardera för forskare i teoretiska ämnen och upp till 20 miljoner kronor vardera för forskare i experimentella ämnen.

– En betydande del av svensk forskningsfinansiering är målstyrd. Vi vill med forskningsprogrammen Wallenberg Academy Fellows och Wallenberg Scholars stödja den fria grundforskningen säger Sara Mazur, Stiftelsens verkställande ledamot.

I utvärderingen av ansökningarna till Wallenberg Scholars har närmare 500 internationella expertutlåtanden hämtats in. Varje ansökan har lästs av fyra till fem internationella experter.

– Det är glädjande att 40 procent av de som utsetts till Wallenberg Scholars i denna omgång är kvinnor. Det är resultatet av ett målmedvetet arbete från Stiftelsen sida att universiteten ska nominera fler kvinnor. Men det är viktig att betona att de har utsetts på sina meriter. Alla ansökningar sker i konkurrens och utvärderingsprocessen tar bara hänsyn till de vetenskapliga meriterna, konstaterar Peter Wallenberg Jr.

Stiftelsen har under perioden 2009–2023 beviljat 1,8 miljarder kronor till Wallenberg Scholars- programmet, tillsammans med den nya omgången uppgår satsningen till 3,9 miljarder kronor.

Grundforskning brukar definieras som ett systematiskt och metodiskt nyfikenhetstyrt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan sikte på någon omedelbar tillämpning. Sakta men säkert läggs pusselbit efter pusselbit med ny kunskap. Även om syftet primärt inte är att hitta tillämpningar så har grundforskning många gånger lett till stora och viktiga upptäckter som resulterat i just det. Men det handlar också om att utveckla metoder, göra avancerade beräkningar och utveckla teknologi för att tolka och bearbeta all data som samlas in.

Knut och AliceWallenbergs Stiftelse finansierar två program för fri forskning som är riktade till enskilda forskare; Wallenberg Academy Fellows där Stiftelsen finansierat 261 yngre forskare och Wallenberg Scholars för seniora forskare där nu 118 forskare vid svenska universitet utses till Wallenberg Scholars.

Lista på de 118 forskare som har beviljats anslag

Bakgrund Wallenberg Scholars
Wallenberg Scholars-programmet initierades 2009 med målsättningen att några av landets bästa forskare skulle få ett större, fritt forskningsanslag. Tanken var att ge ledande forskare frihet och re¬surser för att motivera att dessa stannade i Sverige.

Fernanda Costa Svedman, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Carl Herdenberg, ST-läkare i onkologi vid Norrlands universitetssjukhus, får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer. De får dela på stipendiet på 200 000 kronor för forskning inom urinblåsecancer respektive MYC-beroende cancergener.

Fernanda Costa Svedman – studier av ctDNA som biomarkör för utveckling av individualiserad behandling och uppföljning vid urinblåsecancer.

– Jag känner mig mycket glad och väldigt tacksam över att ha tilldelats Pfizers och SOFs onkologistipendium som kommer vara ett värdefullt bidrag för att kunna genomföra de första ctDNAanalyserna inom ramen för BioBladder-studien. Förhoppningen är att denna forskning kommer bidra till utveckling av precisionsmedicin för urinblåsecancer genom att på ett förfinat sätt bättre kunna bestämma bästa möjliga behandling, utvärdering och uppföljning av dessa patienter, säger Fernanda Costa Svedman, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, och postdoktor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska institutet.

Studien BioBladder är en akademisk studie som koordineras vid Tema Cancer, Medicinsk enhet Bäckencancer, Karolinska Universitetssjukhuset Solna och genomförs i nära samarbete med SciLifeLab på KI och KTH, och Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Ansvarig prövare är Anders Ullén, professor vid Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Carl Herdenberg – studier för att identifiera behandlingsbara MYC-beroende cancergener som levercancer och lymfom där MYC-genen har en viktig roll.

– Det är oerhört roligt och hedrande att tilldelas detta stipendium. Det kommer bli ett viktigt bidrag och kommer bland annat ge mig större möjlighet att bedriva självständig forskning och nätverkskapande. Att få forska i tre år på plats, under ledning av professor Dean Felsher vid The Dean Felshers Lab, Stanford University i USA, ett högteknologiskt forskningscenter som ger grogrund för hög forskningskvalitet, kommer bli otroligt spännande. Jag hoppas kunna etablera nya samarbeten mellan Stanford och Umeå där respektive spetskompetens kan bli grund för framtida spännande forskningsprojekt, säger Carl Herdenberg, ST-läkare i onkologi vid Norrlands universitetssjukhus, och postdoktor vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet.

Förhoppningen med denna forskning är att kunna öppna upp för nya målinriktade behandlingar som kan att angripa cancer som är beroende av MYC-genen utan att frisk vävnad påverkas negativt.

– Det är viktigt med fler forskande läkare som kan kombinera sin kliniska tjänst med forskning för att utveckla kunskap och metoder som är av betydelse för våra patienter. Vi är mycket glada över att kunna dela ut detta forskningsstipendium, och som 2024 tilldelas Fernanda Costa Svedman och Carl Herdenberg. Vi ser fram emot att följa deras fortsatta forskning, säger Signe Friesland, ordförande i Svensk Onkologisk Förening.

Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) onkologistipendium instiftades 2022 och syftar till att stimulera fler medlemmar att fortsätta forska efter disputationen för att främja translationell och klinisk cancerforskning. Stipendiet på 200 000 kronor delades ut vid årsmötet i Malmö den 21 mars.

Samverkan med SOF kring detta stipendium för att stödja framtidens cancerforskare är mycket glädjande, och ett bidrag till att stimulera till ny forskning och utvecklingen inom områden där det finns ett stort behov av behandlingsalternativ, säger Daniel Nyqvist, medicinsk rådgivare på Pfizer.

Pfizers och SOFs onkologistipendium för postdoktorer
Från och med 2022 delar Pfizer tillsammans med Svensk Onkologisk Förening (SOF) ut forskningsstipendium. Det nyinstiftade stipendiet syftar till att premiera nyligen disputerade medlemmar som stöd i deras etablering som postdoktor och ska användas för projekt som främjar translationell och klinisk cancerforskning. Stipendiet kan sökas av SOFs medlemmar upp till fem år efter disputation med prioritering för forskningsprojekt relaterade till följande tumörområden; njurcancer, urinblåsecancer, lungcancer och bröstcancer. Stipendiet kan tillfalla en till tre sökande. En postdoktor är en tidsbegränsad forskningstjänst efter disputationen och är till för att den nydisputerade forskaren ska ha möjlighet att bygga en egen forskningsprofil. Translationell forskning innebär att resultat från experimentell forskning överförs till vården för att ge patientnytta, eller att iakttagelser eller problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer. Prisutdelningen skedde den 21 mars på Onkologidagarna som arrangeras av Svensk Onkologisk Förening och som i år hölls i Malmö den 19 till 21 mars.