Svenska Elypta, ett företag inom metabolismbaserad cancerdiagnostik, meddelar att de första resultaten från den internationella studien AURORAX-0087A (AUR87A), den mest omfattande diagnostiska studien som någonsin genomförts på den vanligaste typen av njurcancer. Studieresultaten presenterades på en av huvudsessionerna benämnd Game Changer Session vid 2025 års European Association of Urology Congress.

AUR87A-studien, som genomförs på 29 sjukhus i Storbritannien, EU, USA och Kanada, utvärderar användningen av glykosaminoglykaner (GAGomes) som metabola biomarkörer för att övervaka återfall i njurcancer hos patienter efter operation.

De här första resultaten från studien visar att testet kunde korrekt identifiera 90 % av patienterna med återfall. När det gäller att utesluta återfall påvisade testet ett s.k. negativt prediktivt värde på 97%, vilket motsvarar sannolikheten att resultatet var korrekt.

Det höga negativa prediktiva värdet stärker Elyptas övertygelse om att testet kan bidra till en positiv förändring av hur cancerpatienter övervakas efter behandling. I stället för att genomgå upprepade radiologiska undersökningar – en process som både kan utsätta patienten för strålning och utgöra en betydande börda – skulle patienterna kunna lämna ett enkelt urinprov.

”Dessa resultat påvisar den transformativa potential ett test urinprovstest kan ha för njurcancerpatienter”, säger Karl Bergman, VD för Elypta.

Karl Bergman, VD för Elypta

”Ett urinprov kan möjliggöra en mindre invasiv övervakning efter behandling, vilket har potential att förändra och avsevärt förbättra uppföljning av njurcancer”, säger Volker Liebenberg, Chief Medical Officer på Elypta.

Volker Liebenberg, Chief Medical Officer på Elypta

Även om testet för närvarande endast är avsett för forskningsanvändning, understryker dessa uppmuntrande data från AUR87A-studien dess potential att förbättra patientvård.

Studiens andra patientkohort närmar sig slutrekryteringen och valideringsresultat förväntas senare i år.

Professor Rolf Kiessling vid Karolinska Institutet har utsetts till mottagare av 2025 CIMT Lifetime Achievement Award för sin banbrytande upptäckt av naturliga mördarceller (NK-celler), vilket haft stor betydelse för förståelsen av immunsvaret mot virus och cancerceller.

Rolf Kiessling. Foto: Andreas Andersson

The Association for Cancer Immunotherapy (CIMT) Lifetime Achievement Award delas ut vartannat år till en europeisk forskare som har gjort betydande bidrag till utvecklingen av forskning och utbildning inom immunterapi för cancer.

– Jag är fantastiskt glad och stolt över detta prestigefyllda pris, både för min egen del och för att immunterapiforskningen vid Karolinska Institutet uppmärksammas på detta sätt, säger Rolf Kiessling, senior professor vid institutionen för onkologi-patologi.

Rolf Kiesslings banbrytande arbete under de senaste femtio åren har haft stor påverkan på cancerforskningen. På 1970-talet upptäckte han naturliga mördarceller (NK-celler) och visade att de är viktiga delar av kroppens försvarssystem.

Under sin avhandling i Rolf Kiesslings forskargrupp, beskrev Klas Kärre, idag professor emeritus vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid KI, hur NK-celler aktiveras när vissa molekyler saknas på cancercellen, vilket har påverkat utvecklingen av immunterapi där NK-celler används.

Grunden för dagens cancerbehandling

Rolf Kiesslings forskning har lagt grunden för dagens framsteg inom cancerbehandling med NK-celler. Förutom NK-celler har Rolf Kiessling gjort många andra viktiga bidrag till immunterapi vid cancer. Han har studerat hur tumörer påverkar immunsystemet och hur vissa celler och oxidativ stress kan undertrycka det.

Professor Kiesslings arbete med olika typer av cancervacciner har ökat förståelsen för hur immunsystemet reagerar på cancer. Han arbetar också med att kombinera T-cellsterapier med vacciner för att förbättra cancerbehandling.

Utöver sina vetenskapliga prestationer har Rolf Kiessling varit en engagerad mentor och ledare inom cancerforskningen. Han har utbildat många doktorander och forskare, varav flera har blivit framstående inom området. Hans engagemang för samarbete och utbildning har bidragit till att stärka det globala cancerforskningssamhället.

Artikeln bygger på ett pressmeddelande från CIMT.

Om CIMT 

CIMT är Europas ledande plattform för utbildning och samarbete inom cancerimmunterapi. CIMT samlar forskare, läkare, industri och tillsynsmyndigheter för att främja innovation och utveckling inom området. Organisationen samarbetar med internationella immunterapicenter och forskningsnätverk för att främja framsteg.

Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, har svårare att bli gravida, får oftare missfall och har en högre risk att drabbas av livmodercancer. Nu kan svenska forskare, i en ny studie publicerad i Nature Medicine, visa att livmoderslemhinnan hos dessa kvinnor skiljer sig åt både vad gäller sammansättning av enskilda celler och genuttryck. Resultaten öppnar för nya läkemedelsbehandlingar.

PCOS är den vanligaste hormonella sjukdomen som drabbar kvinnor i fertil ålder. Kvinnor med syndromet har svårigheter att bli gravida och ökad risk för missfall och livmodercancer, särskilt cancer i livmoderslemhinnan (endometriet). Det är också vanligt att drabbade kvinnor är överviktiga och insulinresistenta.

Genom att studera vävnadsprov från livmoderslemhinnan från fem friska kvinnor och tolv kvinnor drabbade av PCOS har forskarna skapat en cellkarta av enskilda celler. Kvinnorna hade alla liknande ålder, vikt och BMI och vävnadsproverna togs i samma fas i menscykeln för att eliminera faktorer som kan påverka analyserna. I studien var samtliga kvinnor överviktiga, men endast kvinnorna med PCOS var insulinresistenta och hade förhöjda nivåer av manligt könshormon.

Totalt analyserades närmare 250 000 cellkärnor från kvinnornas livmoderslemhinnor. Forskarna fann en tydlig skillnad i kompositionen av celltyper med en högre andel så kallade epitelceller och en lägre andel stromaceller i livmodern hos kvinnor med PCOS.

– Dessa resultat visar att cellernas tillväxt är påverkad vilket kan förklara varför det kan ta längre tid innan de drabbade kvinnorna blir gravida och varför de lättare får missfall, samt bidra till den ökade risken för livmodercancer, säger Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska Institutet och forskningsledare för den aktuella studien.

I den detaljerade cellkartan kan forskarna visa att ett stort antal gener i specifika celltyper har ett stört uttryck hos kvinnor med PCOS. En stor del av de påverkade generna är kopplade till svårigheter för det tidiga embryot att fästa i livmodern, missfall och livmodercancer med funktioner som påverkar bindning och kommunikation mellan celler.

Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska Institutet.

– Våra analyser visar att vissa celltyper i endometriet har en störd kommunikation och interaktion som är specifik för PCOS, säger Gustaw Eriksson, en av studiens försteförfattare och doktorand i Elisabet Stener-Victorins forskargrupp.

I studien ingick även en del där kvinnorna med PCOS genomgick behandling med diabetesläkemedlet metformin med eller utan livsstilsråd om kost och motion. Efter 16 veckors behandling fann forskarna att många genuttryck i specifika celltyper, framför allt i epitel- och stromacellerna, normaliserades av metformin, men även av livsstilsförändringar, även om det inte var lika uttalat.

– Vi kan visa att metformin verkar ha betydligt fler funktioner hos kvinnor med PCOS än att sänka blodsockret. I studien var samtliga kvinnor överviktiga, men sannolikt har metformin likartade effekter hos drabbade kvinnor som inte är överviktiga men insulinresistenta om de har problem med att bli gravida eller har upprepade missfall, säger Elisabet Stener-Victorin.

En annan viktig upptäckt var korrelationen mellan genuttryck i specifika celltyper och viktiga kliniska egenskaper vid PCOS, såsom förhöjda nivåer av manligt könshormon och insulinresistens, vilket belyser de komplexa sambandet mellan hormonella och metabola faktorer och endometriedysfunktion.

– Då vi identifierat förändringar i genuttryck i specifika celltyper så ger denna studie en avgörande vägledning för utveckling av mer riktade behandlingar för PCOS-relaterad endometrial dysfunktion, säger Elisabet Stener-Victorin.

Studien är ett samarbete med Dr Congru Li som delad förstaförfattare, samt docent Qiaolin Deng och docent Sophie Petropoulos med delat seniort och korresponderande författarskap. Forskningen finansierades av bland andra Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, Diabetesfonden och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Fakta: PCOS
Polycystiskt ovariesyndrom eller PCOS är en hormonell rubbning som påverkar äggstockarnas funktion och drabbar cirka 11 till 13 procent av kvinnor i fertil ålder. Tillståndet kännetecknas av oregelbunden eller utebliven ägglossning, förhöjda nivåer av manliga könshormoner (androgener) och omogna äggblåsor i äggstockarna. Vanliga symtom inkluderar menstruationsrubbningar, akne, ökad kroppsbehåring och svårigheter att bli gravid. Tillståndet är även kopplat till metabola problem som insulinresistens och ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Cirka 40 procent av drabbade kvinnor utvecklar detta i relativt tidig ålder.
Källa: https://www.monash.edu/medicine/mchri/pcos/guideline

Publikation: “Single-Cell Profiling of the Human Endometrium in Polycystic Ovary Syndrome”, Gustaw Eriksson, Congru Li, Tina Gorsek Sparovec, Anja Dekanski, Sara Torstensson, Sanjiv Risal, Claes Ohlsson, Angelica Lindén Hirschberg, Sophie Petropoulos, Qiaolin Deng, Elisabet Stener-Victorin. Nature Medicine, online 20 mars 2025, doi: 10.1038/s41591-025-03592-z.
Länk till artikeln efter att embargot släppt: https://www.nature.com/articles/s41591-025-03592-z

Professor Tora Holmberg har av regeringen utsetts till ny rektor vid Umeå universitet för sexårsperioden 2025–2031. – Jag är otroligt stolt över uppdraget och förtroendet. Nu längtar jag efter att komma på plats i Umeå och lära känna mitt nya universitet, säger Tora Holmberg.

Professor Tora Holmberg tillträder som rektor vid Umeå universitet från och med den 1 april. Foto: Malin Grönborg

Den 1 april tillträder Tora Holmberg som ny rektor för Umeå universitet. Hon har under många år varit verksam vid Uppsala universitet, bland annat som professor i sociologi och under perioden 2020–2005 som vicerektor för vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap.

– Jag tar förstås med mig övertygelsen om värdet med ett bredduniversitet och kunskapen om hur det fungerar och kan styras. Därtill har jag erfarenhet av att ha drivit många strategiska forsknings- och utbildningsfrågor vid Uppsala universitet under mina nära fem år som vicerektor.

– Jag vill också vara en röst för akademisk frihet, kollegialitet och universitetets viktiga roll i ett demokratiskt samhälle. Det gläder mig att mitt engagemang inom dessa områden värderats i rekryteringsprocessen och lyfts fram i universitetsstyrelsens motivering till beslutet om ny rektor.

Umeå universitet är ett av Sveriges största universitet med över 40 500 studenter, omkring 4 600 anställda och 5 miljarder i årsomsättning. Vid universitetet bedrivs utbildning och forskning inom alla vetenskapsområden: medicin och hälsa, naturvetenskap och teknik, samhällsvetenskap, humaniora och utbildningsvetenskap.

– I mitt ledarskap strävar jag efter att alla ska vara delaktiga och ta ansvar, och att vi tillsammans tar tillvara kraften i medarbetarnas och studenternas kunskap och engagemang. Jag kände tidigt att det var väldigt givande och roligt att se andra utvecklas och ta steg framåt, såväl kollegor som studenter och doktorander. Med tiden har jag också insett att jag har en förmåga att samla personer för att nå gemensamma mål.

Sedan invigningen 1965 har Umeå universitet haft en helt avgörande betydelse för kompetensförsörjningen och samhällsutvecklingen i hela norra Sverige. Universitetets snabba och ständiga expansion har också gått hand i hand med Umeås tillväxt och utveckling.

– Umeå universitet har högt anseende och spelar en viktig roll för stadens, regionens och hela Sveriges utveckling. Det är något jag vill att vi tillsammans ska både vårda och utveckla. Samtidigt är vi och har ambitionen att fortsatt vara ett universitet med internationell konkurrenskraft. Viktiga frågor framåt är att stärka utbildningssamarbetet och öka universitetets konkurrenskraft om forskningsbidrag från EU. Därför ser jag också fram emot att engagera mig i Europaalliansen European Campus of City-Universities (EC2U), vilken består av nio universitet, och till vilken Umeå universitet nu ansluter.

Samlade campus är ett kännetecken för Umeå universitet. Det skapar kreativa miljöer för utbildning och forskning, bjuder in till samarbeten över ämnesgränser, och skapar möjligheter för ett aktivt studentliv.

– Det känns verkligen som att allt kretsar runt campusdammen. Även om vi har viktig verksamhet på Konstnärligt campus vid älvstranden, Campus NUS på sjukhusområdet och på andra orter i norra Sverige, tänker jag att känslan runt dammen fångar bredduniversitetets själ och hjärta. Platsen inrymmer också en symbolisk styrka, där kan alla discipliner mötas och bilda en större helhet – ett universitet!

Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde den 18 mars utsett Caroline Hällsjö Sander till ny sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus. Hon arbetar idag som produktionsdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Caroline Hällsjö Sander. Foto: Josefine Franking

Caroline Hällsjö Sander har arbetat på Karolinska Universitetssjukhuset sedan 2008, i flera olika ledande roller. Hon är idag produktionsdirektör vid sjukhuset och har tidigare varit verksamhetschef för perioperativ medicin. Caroline har även varit funktionsområdeschef för akut- och traumaoperation och pre- och postoperativ smärtvård.

Caroline Hällsjö Sander är överläkare sedan 2015 och har en bakgrund inom forskning vid Karolinska Institutet. Sedan 2024 är Caroline medlem i regeringens expertgrupp för utredningen kring stärkt vårdgaranti.

– Jag är väldigt glad att Caroline Hällsjö Sander har tackat ja rollen som sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus. Hon har med sin gedigna bakgrund inom hälso- och sjukvården utmärkta förutsättningar för att lyckas i detta viktiga uppdrag, säger regiondirektör Emma Lennartsson.

– Jag är övertygad om att Caroline Hällsjö Sander har den erfarenhet och kompetens som krävs för att leda verksamheten vid Danderyds sjukhus. Hon är också skicklig på att skapa bra samarbeten och kommer att bidra till en god samverkan med övriga delar i vården, säger sjukvårdsdirektör Mikael Ohrling.

– Det är fantastiskt roligt och hedrande att jag är utsedd till sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus. Jag ser oerhört mycket fram emot att tillsammans med alla chefer och medarbetare fortsätta utveckla sjukhuset och dess roll i hälso- och sjukvården i Region Stockholm, säger Caroline Hällsjö Sander.

Caroline Hällsjö Sander tillträder tjänsten som sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus den 1 april 2025.

Sveriges äldsta stöd- och rådgivningslinje för cancer ökar kapaciteten och tillgängligheten. Nu kan alla i hela landet som behöver stöd, känner oro eller har frågor om cancer, ringa eller chatta kostnadsfritt och anonymt med Cancerrådgivningen.

Allt fler drabbas av cancer och varje vecka ringer omkring 150 stockholmare till stödlinjens sjuksköterskor som är specialiserade inom cancervård/palliativ vård och har en grundläggande utbildning inom psykoterapi.

-Vi vill nu ge möjlighet till alla att kontakta oss och få hjälp, även om vi aldrig sagt nej till någon som tillhör en annan region. På så sätt kan vi bidra till att öka jämlikheten i cancervården, säger Katarina Lannervall, enhetschef för cancerprevention och screening vid RCC Stockholm Gotland som driver tjänsten sedan 2014.

Det är inte bara patienter och närstående som söker stöd.

-Vi är också en resurs för all personal inom cancervård, primärvård och palliativ vård som behöver stöd. Det är via dem och patientföreningarna som vi hoppas att vi når ut till alla cancerberörda, säger Katarina Lannervall.

Fakta
RCC Stockholm Gotland i Region Stockholm driver tjänsten på uppdrag av Regionala cancercentrum. Ursprungligen var det Radiumhemmet som 1981 startade och drev Cancerrådgivningen.
Cancerrådgivningen: stöd- och rådgivningslinje 08-123 138 00

Cancerrådgivningen: stöd- och rådgivningslinje 08-123 138 00

Universitetskommunerna Lund och Uppsala vill se en lagändring som gör det lättare för forskare att ta med sina skolpliktiga barn vid internationella utbyten. I en gemensam skrivelse till regeringen föreslås en översyn av skollagen för att stärka akademiska och arbetsmarknadsmässiga förutsättningar.

Kommunerna betonar behovet av en modern och internationellt anpassad lagstiftning som gör det möjligt för forskare att arbeta utomlands utan att deras barn förlorar rätten till utbildning. För att underlätta forskarmobilitet krävs en helhetssyn där både arbetsliv och familjesituation tas i beaktande. En sådan förändring skulle inte bara gynna enskilda forskare och deras familjer, utan även stärka arbetsmarknaden och näringslivet, både lokalt och nationellt.

– Vi vill att universitet och dess forskare ska ha möjlighet att göra internationella utbyten, samtidigt som vi värnar om barnens skolgång, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande i Uppsala.

Bakgrunden till kommunernas skrivelse är en dom från Kammarrätten i Stockholm som tolkade kravet på ”synnerliga skäl” i skollagen mycket restriktivt, vilket begränsar möjligheten för barn att följa med sina föräldrar på forskarutbyten, även när svensk utbildningskvalitet kan tillgodoses.

– För att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft som kunskapsnation måste vi underlätta för våra forskare att delta i internationella samarbeten utan att behöva kompromissa med sina barns utbildning, säger Anders Almgren (S), kommunstyrelsens ordförande i Lund.

 Foto: Lunds kommun.

Gallvägscancer är en allvarlig och svårbehandlad sjukdom. En liten andel av patienter kan opereras, men den absoluta merparten behöver medicinsk behandling. Trots framsteg inom forskning och utveckling av nya behandlingsmetoder får patienter i Sverige inte alltid tillgång till den senaste diagnostiken och behandlingen.

 Klipp från TV4.se

I ett inslag i TV4:s Nyhetsmorgon den 27 februari berättade Fredrik Smedberg från cancerföreningen PALEMA om sin egen kamp mot gallvägscancer och för att få tillgång till rätt behandling. Hans huvudbudskap var tydligt: Alla patienter bör få tillgång till den senaste kunskapen och de mest effektiva behandlingsmetoderna, men så sker inte idag.

Kenneth Villman, onkolog och ordförande för den nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel (NAC), medgav i sitt skriftliga svar att handläggningstiderna är för långa och att regionernas cancervård varierar.

Enligt Nils Wilking, onkolog och docent vid Karolinska Institutet, är de största problemen att vårdprogrammet för gallvägscancer inte har uppdaterats på sex år och långsamma processer för att introducera cancerläkemedel

Två stora brister måste åtgärdas:
Det nationella vårdprogrammet för gallvägscancer är föråldrat Det nuvarande vårdprogrammet är sex år gammalt, trots att forskningen gjort stora framsteg. Sedan 2019 har nya metoder för molekylär diagnostik utvecklats, och sedan 2021 finns nya godkända läkemedel inom EU. Vårdprogrammet bör vara en levande och aktuell vägledning för läkare, och det rimliga vore att uppdatera det årligen. Idag har dock ingen tydligt ansvar för att så sker.

Långsam process för att rekommendera nya läkemedel Processen från EMA/EU-godkännande till rekommendation från NT-rådet har tagit mellan
12-44 månader för läkemedel mot gallvägscancer. Dessa fördröjningar är oacceptabla och innebär att patienter i vissa fall inte hinner få den behandling de behöver i tid. För att kunna erbjuda dessa patienter en chans till bättre prognos krävs snabbare tillgång till nya behandlingar och en mer flexibel process rörande cancerläkemedel. 

Vad som måste göras omedelbart:
Ge en tydlig instans inom SKR/RCC ansvaret för att vårdprogrammet för gallvägscancer uppdateras årligen. Inför en snabbare process för att introducera nya läkemedel. Vi på PALEMA har samlat mycket kunskap om moderna behandlingsmetoder och patienters upplevelser. Vi är beredda att dela denna kunskap inte bara med våra medlemmar, utan även med läkare och vårdpersonal som i dag ofta står utan aktuella riktlinjer. Vi anser att SKR/RCC, NT-rådet och ansvariga beslutsfattare agerar skyndsamt för att förbättra vården för alla drabbade.

Med vänlig hälsning,

Cancerföreningen PALEMA

Cancerföreningen PALEMA är den enda svenska patientföreningen för dem som drabbats av cancer i övre buken – pankreas, lever, gallvägar, magsäck och matstrupe – samt deras anhöriga och vårdpersonal. Föreningen verkar för förbättrad vård, ökade forskningsanslag och en starkare röst för drabbade. Genom opinionsbildning och stödinsatser arbetar PALEMA för att förebygga, bekämpa och mildra effekterna av dessa svårbehandlade cancerformer. Verksamheten är ideell och finansieras genom medlemskap och gåvor.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en tidigare okänd mekanism som påverkar cancercellers förmåga att sprida sig i kroppen. Studien, publicerad i EMBO Molecular Medicine, visar att en process kallad chaperon-medierad autofagi (CMA) kan fungera som en naturlig försvarsmekanism mot metastaser.

Schematic illustration of matched NSCLC primary tumor and brain metastasis in cancer patient. Photo: N/A

Cancersjukdomar är fortfarande en av de vanligaste och mest dödliga sjukdomarna i världen. Cancerceller kan sprida sig via blodkärlen och börja växa i andra organ, dessa kallas för metastaser och är en vanlig och svår komplikation, som ofta avgör hur allvarlig en tumörsjukdom är. Att blockera cancercellers förmåga att sprida sig är en viktig strategi. Idag finns det få effektiva behandlingssätt mot cancermetastasering.

Oväntade fynd
Forskningen leddes av  av Dr. Helin Norberg och Dr. Erik Norberg. Helin Norberg har länge studerat CMA, en process där celler bryter ner specifika proteiner. Medan Erik Norbergs forskning har länge haft ett centralt fokus på cancer metabolism. Genom att ta bort genen LAMP2A, som styr CMA, upptäckte de att cancerceller utan en fungerande CMA, ändrade sin metabolism och växte snabbare och bildade fler metastaser.

– Detta var ett oväntat fynd. Tidigare har CMA ansetts stimulera cancertillväxt, men våra resultat pekar i motsatt riktning, säger Dr. Helin Norberg.

Helin Norberg Photo: Johannes Frandsén

För att bekräfta upptäckten analyserade forskarna patientprover från lungcancerpatienter med hjärnmetastaser. Resultaten visade att metastaserna hade betydligt lägre nivåer av LAMP2A jämfört med de primära tumörerna. Liknande mönster observerades i metastaser från 19 olika organ.

Tumörers spridning och autofagi
Cancerceller kan förändra sin identitet genom epitelial-mesenkymal transition (EMT), en process som ökar deras förmåga att sprida sig. Forskarna kunde visa att flera proteiner i EMT-processen bryts ner via CMA, vilket tyder på att CMA fungerar som en naturlig tumörhämmande mekanism.

– Fördjupad kunskap om metastasdrivande proteiner kan hjälpa oss att förstå hur cancerceller sprider sig och utveckla nya behandlingsstrategier, säger Dr. Erik Norberg.

Erik Norberg Foto: Johannes Frandsén

Målet är nu att hitta sätt att aktivera CMA för att förhindra eller eliminera metastaser. Forskarna är redan långt framme i denna forskning och hoppas att deras upptäckt kan bana väg för nya behandlingsmetoder mot spridning av cancer.

Många cancersorter ger upphov till metastaser och idag bär var tredje cancerpatient på metastaser redan vid diagnostillfället. Fördjupad kunskap om hur metastasdrivande proteiner kan elimineras i cancerceller kan öka förståelsen om de bakomliggande orsakerna till cancercellers förmåga att sprida sig. Vår förhoppning är att den nya kunskapen vi i bidragit med kommer att kunna användas till att en utveckla effektiv behandling för att förhindra och eller eliminera metastaser. Då krävs aktivering av CMA, en forskning som vi har fullt fokus på och där vi kommit långt redan nu.

– Denna studie är ett utmärkt exempel på ett fint samarbete mellan kliniker och prekliniker från fyra olika Institutioner på KI, tillägger Dr. Erik Norberg.

Medarbetare på Hematologen, Östra sjukhuset – en del av verksamhet Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra. Fotograf/Källa: Johanna Ewald St Michaels, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Inom verksamheten Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra har man på ett par månader lyckats spara in nästan 200 arbetstimmar med en enkel robotlösning. ”Och det här är bara sen i juli. Det finns enorma möjligheter med detta”, säger Markus Jonebrant, biträdande verksamhetschef.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har som sjukhusövergripande mål att minska på administrationen. En omfattande översyn av stab och administration har gjorts med syfte att dra ned på, eller sluta utföra vissa arbetsuppgifter. På så sätt öppnas möjligheter för att omprioritera resurser från administration till kärnuppdraget – vård, forskning, utbildning och innovation. Inom sjukhusets verksamheter pågår samtidigt innovationsarbeten för att med digitaliseringens hjälp kunna minska på administrationen. Ett sådant exempel finns inom verksamhet Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra.

Tidigare har administrativ personal registrerat diagnos- och åtgärdskoder i journalsystemet Melior för att sedan föra över dessa till ett administrativt system. Ett manuellt dubbelarbete som nu är ett minne blott tack vare en enkel robotlösning, RPA (Robotic Process Automation). Just denna robotteknik handlar om att automatisera olika flöden. Roboten är programmerad till att dagligen söka efter registrerade besök i Melior och överföra diagnos- och åtgärdskoder till det administrativa systemet ELVIS, vilket ger en ökad patientsäkerhet.

– Vi har i vår verksamhet utarbetat en algoritm och med det regionala RPA-teamets hjälp byggt en RPA som varje dag överför diagnoser och åtgärder från utförda öppenvårdsbesök inom vår verksamhet från Melior till vårt administrativa system ELVIS, säger Markus Jonebrant, biträdande verksamhetschef.

Med roboten minskar också risken för felregistreringar vilket skulle leda till ytterligare manuellt arbete.

– RPA är en lösning som inte syns, men som gör väldigt stor skillnad för oss i vården. Tack vare den kan vi ha mer fokus på kärnverksamheten och värna våra medarbetares arbetstid, säger han.

Sedan i juli då roboten sattes i drift har över 8 000 registreringar gjorts och nästan 200 arbetstimmar sparats in, vilket gynnat både vården och patienter.

– Det har gjort att vi kan frigöra administrativ personal och använda deras värdefulla kompetens till andra arbetsuppgifter, säger Markus Jonebrant och fortsätter:

– Det är så mycket positivt som följer av att vi förenklar för administrativ personal så att de kan underlätta för andra i vårdkedjan. Och det här handlar ju egentligen inte bara om att effektivisera. Det handlar om att ta bort ett onödigt arbetsmoment så att kompetensen kan användas på rätt sätt.

Fakta: RPA
Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset används många olika typer av robotar. En av flera robottekniker som används är RPA – Robotic Process Automation, vilket möjliggör för sjukhuset att automatisera visst administrativt arbete. Det i sin tur förenklar en del administrativa arbetsuppgifter för vårdpersonal som i stället får mer tid för patienterna.

I dag finns cirka 30 RPA:er i bruk inom sjukhuset. Några exempel är:

• Sjukskrivningsappen, som bygger på att en robot skapar ett sjukskrivningsintyg utifrån information från läkare.
• Röntgensvar och bevakning av provsvar, där en RPA hjälper olika verksamheter att bevaka om provsvar kommit in.
• Frågor om levnadsvanor eller olika skattningsskalor vid sjukdom eller formulär inför/efter besök. En RPA skickar frågor till patient via 1177 och när svar kommit in förs de över till journalen inför patientens besök.

Sveriges största sjukhus
Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Sveriges största sjukhus och ett av de större universitetssjukhusen i Europa. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns kompetensen att utföra de allra mest avancerade behandlingar och ingrepp som dagens medicinska utveckling tillåter. Med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har västsvenskarna nära till avancerad sjukvård som även efterfrågas nationellt och internationellt.

Landets bästa kliniska forskning
Sahlgrenska Universitetssjukhuset driver ledande forskning, utveckling och utbildning, mitt i en internationell och attraktiv lifescience-miljö. Sveriges yngre läkare rankar AT-tjänstgöringen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som den bästa bland landets universitetssjukhus. Sahlgrenska Universitetssjukhuset fick, tillsammans med Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet, högsta betyg i Vetenskapsrådets utvärdering 2023 av den kliniska forskningens kvalitet i ALF-regionerna.

Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har identifierat biomarkörer i blodet som kan användas för att skilja gallblåsecancer från inflammation i gallblåsan. Detta kan leda till färre onödiga operationer och bättre behandlingsbeslut för patienter med misstänkt gallblåsecancer. Studien har publicerats i tidskriften JHEP Reports.

Gallblåsecancer och inflammation i gallblåsan, även kallad kolecystit, är svåra att skilja åt med nuvarande diagnostiska metoder. Detta leder ofta till att patienter genomgår omfattande kirurgiska ingrepp i onödan. Forskare vid Karolinska Institutet har nu identifierat åtta proteiner i blodet som med hög noggrannhet kan skilja mellan dessa tillstånd.

Hjälpa läkare att fatta beslut
Forskarna har analyserat blodprover från 82 patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset med misstänkt gallblåsecancer. De använde sig av maskininlärning och proteomik – storskaliga analyser av proteiners struktur och funktion – för att identifiera potentiella biomarkörer. Genom att undersöka 7500 olika proteiner kunde forskarna identifiera 651 proteiner som skilde sig åt beroende på om personen hade cancer eller inflammation. Av dessa visade åtta proteiner särskilt hög diagnostisk noggrannhet.

Ghada Nouairia. Foto: Ghada Nouairia.

– Våra resultat visar att dessa proteiner kan användas för att utveckla ett icke-invasivt test som kan hjälpa läkare att fatta bättre beslut innan operation. Det skulle kunna minska antalet onödiga operationer och förbättra patienternas livskvalitet, säger studiens försteförfattare Ghada Nouairia, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Framsteg inom precisionsmedicin
Nästa steg är att validera dessa resultat i större studier och att utveckla kliniska tester som kan användas rutinmässigt i sjukvården. Upptäckten är ett viktigt framsteg inom precisionsmedicin för att förbättra diagnostiken av gallblåsecancer och göra den mer individanpassad.

– Vi är hoppfulla om att våra fynd kan leda till bättre diagnostiska verktyg och därmed bättre vård för patienter med misstänkt gallblåsecancer, avslutar Ghada Nouairia.

Studien finansierades av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), Centrum för Innovativ Medicin vid Karolinska Institutet och Region Stockholm. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Towards precision medicine strategies using plasma proteomic profiling for suspected gallbladder cancer: a pilot study”, Ghada Nouairia, Martin Cornillet, Hannes Jansson, Annika Bergquist, Ernesto Sparrelid, JHEP Reports, online 21 februari 2025, doi: 10.1016/j.jhepr.2025.101365.