Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Karolinska på topplistan i ny global ranking

Karolinska Universitetssjukhuset är bland världens främsta sjukhus inom samtliga medicinska specialiteter i Newsweeks nya globala sjukhusranking.

Tidningen Newsweek och analysföretaget Statista har presenterat sin femte globala ranking av vilka sjukhus som är ledande inom tolv medicinska områden:  hjärtkirurgi, kardiologi, endokrinologi, gastroenterologi, neurologi, neurokirurgi, onkologi, ortopedi, barnsjukvård, lungsjukvård, urologi samt obstetrik och gynekologi. För första gången tar Karolinska Universitetssjukhuset sig in på den globala topplistan på alla tolv områden.

Högst global ranking når kardiologen på plats 20 följt av neurokirurgen på plats 25, neurologen på plats 27 och endokrinologen på plats 28. I global jämförelse klättrar Karolinska i rankingen på tio medicinska områden, behåller samma rankning på ett område och tappar två placeringar på ett.

I europeisk jämförelse rankas Karolinska Universitetssjukhuset som det sjunde bästa sjukhuset inom kardiologi, endokrinologi, neurologi, neurokirurgi. Hjärtkirurgin bedöms som nionde bäst i Europa, ortopedin som trettonde och Karolinska bedöms vara det femtonde bästa sjukhuset på cancerområdet.

I nordisk jämförelse bedöms Karolinska Universitetssjukhuset ha en särställning. I tio av de tolv medicinska specialiteterna rankas sjukhusets som bäst i Norden och på två områden bedöms Karolinska som näst bäst.

‒ Det här är väldigt goda resultat och ytterligare ett kvitto på att vi tillsammans på Karolinska kan erbjuda sjukvård i världsklass och att utvecklingen av sjukhuset de senaste åren varit framgångsrik. Det är väldigt få sjukhus som kan erbjuda så här högkvalitativ vård inom så många medicinska specialiteter, säger Patrik Rossi, tillförordnad sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset.


Patrik Rossi, tillförordnad sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset. Fotograf: Fredric Möller Eklund

‒ Jag är övertygad om att viktiga förklaringar till framgångarna är vårt patientfokus, den vårdnära styrningen av verksamheterna och det decentraliserade beslutsfattandet där besluten tas så nära den kliniska verkligheten som möjligt som främjar innovativa lösningar. Sjukhusets nära samarbete med forskning och utbildning på Karolinska institutet och att vi relativt snabbt förmår att implementera forskningsresultat och ny smart teknik i klinisk praxis är också viktigt, fortsätter Patrik Rossi, tillförordnad sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset.

‒ Jag möts ibland av invändningar mot den här typen av rankningar från internationella och svenska kollegor. Och resultaten är naturligtvis inte exakta eller hela sanningen. Jag är dock ganska säker på att Karolinskas konsekvent goda resultat och att vi år efter år förbättrar många av våra rankingar, i årets ranking klättrar vi på tio områden, speglar ett sjukhus som har världsledande vård och har gjort stora framsteg de senaste åren, avslutar Patrik Rossi, tillförordnad sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset.

Obstetrik och gynekologi rankas nu också som världsledande

I Newsweeks och Statistas studie utses och rangordnas världens 100 bästa sjukhus inom obstetrik och gynekologi. Vården på Medicinsk enhet (ME) Graviditet och förlossning och Gynekologi och Reproduktionsmedicin inom tema Kvinnohälsa och Hälsoprofessioner på Karolinska Universitetssjukhuset rankas i år för första gången bland de hundra bästa i världen. Enligt rankingen är verksamheten vid Graviditet och förlossning och Gynekologi och reproduktionsmedicin på plats 90 globalt, 40:e bäst i Europa och bäst i Norden.

‒ Verksamheten fortsätter arbetet för att ytterligare förbättra kvaliteten inom förlossningsvården på Karolinska Universitetssjukhuset. Trots de utmaningar vi haft, rankas den högspecialiserade obstetriska vården högt, det gläder oss, säger Pia Teleman verksamhetschef för Graviditet och förlossning på Karolinska Universitetssjukhuset.

‒ Det här är ett positivt erkännande. Vi bedriver företrädelsevis högspecialiserad gynekologi och reproduktionsmedicin och där är vi särskilt starka inom några profilområden såsom exempelvis bäckenbottenkirurgi, reproduktionsmedicin, och gynekologisk endokrinologi. Vi har en även mycket hög kvalitet på såväl vård som forskning inom abortvård och prevention. Inom flera fält samarbetar vi med starka forskargrupper inom grundforskning vilket gör att vi kan ställa djupgående forskningsfrågor vilket varit särskilt framgångsrikt de senaste åren, säger Sebastian Gidlöf Brusell verksamhetschef för Gynekologi och reproduktionsmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset.

Urologin på Karolinska också i världstopp

I Newsweeks och Statistas studie utses och rankas de 125 bästa sjukhusen inom den medicinska specialiteten urologi. Urologin på Karolinska rankas som den 117 bästa i världen. I Europa hamnar den på plats 41. Den bedöms vara bäst i Norden.

‒ Vi bedriver urologisk sjukvård i framkant och strävar efter att snabbt anamma nya metoder, ny teknik och ny forskning för att hela tiden kunna leverera bättre vård till våra patienter. Vårt stora samarbete med nationella och internationella urologiska kollegor ger oss och patienterna möjlighet att snabbt ta till sig ny vetenskap och teknik. Vi siktar på att hela tiden utvecklas inom vårt område och att goda omdömen från kollegor i världen även ska omsättas i klinisk verklighet för de patienter som vi träffar varje dag, säger Mats Bergkvist, Sektionschef för Urologi på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Ranking

Medicinskt område              Norden          Europa          Globalt

Hjärtkirurgi                         1 (1)              9 (12)            30 (37)

Kardiologi                           1 (1)              7 (6)              20 (18)

Endokrinologi                     1 (1)              7 (8)              28 (29)

Gastroenterologi                 2 (2)              20 (20)           48 (57)

Neurologi                            1 (1)              7 (7)              27 (27)

Neurokirurgi                       1 (1)              7 (5)              25 (27)

Onkologi                             1 (1)              16 (16)           42 (48)

Ortopedi                             1 (1)              13 (17)           41 (45)

Barnsjukvård                       2 (2)              27 (31)           97 (108)

Lungsjukvård                      1 (1)              22 (26)           78 (90)

Urologi                                1 (-)               41 (-)             117 (-)

Obstetrik och gynekologi    1 (-)               40 (-)             90 (-)

Ta del av rankingen i sin helhet

Hur gjordes studien?

Newsweeks och Statistas ranking är den enda världsomspännande av sitt slag som genomförs.

Studien World’s Best Specialized Hospitals 2025 baseras på tre typer av data:

    1. En världsomspännande enkätstudie där 85 000 läkare, chefer och andra experter på sjukvårds- och hälsoområdet gör bedömningar utifrån sin specialistkompetens.
    2. Ackrediteringsdata och certifikat som avspeglar kvalitet och strukturella krav i sjukvården.
    3. Patient Reported Outcome Measures (PROMS) är patientrapporterade utfallsmått alltså hur patienterna skattar den vård de fått, nyttan av behandlingen och sin livskvalitet efter vården.

EU godkänner ny behandling för avancerad magsäckscancer

EU godkänner Astellas VYLOY™ (zolbetuximab) i kombination med kemoterapi för behandling av avancerad magsäckscancer och cancer i den gastroesofageala övergången.

  • Zolbetuximab är den första och enda behandlingen som godkänts inom EU riktat mot claudin 18.2, en biomarkör som är positivt utryckt hos 38 procent av patienter med avancerad magsäckscancer eller cancer i den gastroesofageala övergången.1,2
  • Behandlingen med den monoklonala antikroppen zolbetuximab har i fas 3-studier visat sig signifikant förlänga både progressionsfri överlevnad och totalöverlevnad.1,2

Astellas Pharma meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt VYLOY™ (zolbetuximab), i kombination med fluoropyrimidin- och platinabaserad kemoterapi som första linjens behandling av vuxna patienter med CLDN18.2-positiv, HER2-negativ, lokalt avancerad, inoperabel eller metastaserad adenokarcinom i magsäcken eller i gastroesofageala övergången (GEJ).1Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har rekommenderat att zolbetuximab ska ges status som särläkemedel, grundat i den dåliga prognos dessa patienter har.

Zolbetuximab är en målinriktad behandling och den första riktad mot CLDN 18.2. Fas 3-studier har visat att 38 procent av patienter med avancerad magsäckscancer eller cancer i den gastroesofageala övergången är CLDN18.2-positiva.1,2 Genom att zolbetuximab binder och riktar sig till CLDN18.2 som uttrycks på tumörcellernas membran, resulterar zolbetuximab i antikroppsberoende cellulär cytotoxicitet, komplementberoende cytotoxicitet och därmed hämning av tumörtillväxt.3

– Detta godkännande är ett viktigt framsteg för patienter med avancerad magsäckscancer eller cancer i den gastroesofageala övergången, en patientgrupp där behandlingsmöjligheterna i dag är mycket begränsade. Vi arbetar nu för att zolbetuximab ska bli tillgängligt för patienter i Sverige så snart som möjligt, säger Elinor Cockburn på medicinska avdelningen hos Astellas i Norden.

Godkännandet baseras på data från fas 3-studierna SPOTLIGHT och GLOW. Resultaten från dessa två studier visade att behandling med zolbetuximab resulterade i statistiskt signifikanta förbättringar i progressionsfri överlevnad (PFS) och totalöverlevnad (OS), jämfört med endast standardbehandling med kemoterapi hos patienter med avancerad magsäckscancer eller cancer i den gastroesofageala övergången.1,2 I SPOTLIGHT-studien visade zolbetuximab plus mFOLFOX6 som första linjens behandling en mediantid för progressionsfri överlevnad (PFS) på 10,61 månader, jämfört med 8,67 månader med placebo plus mFOLFOX6. Mediantiden för totalöverlevnad (OS) var 18,23 månader för patienter som behandlades med zolbetuximab i kombination med mFOLFOX6, jämfört med 15,54 månader i placeboarmen. Liknande resultat observerades i GLOW-studien, där mediantiden för PFS var 8,21 månader jämfört med 6,8 månader, och mediantiden för OS var 14,39 månader och 12,16 månader, vid behandling med zolbetuximab plus CAPOX jämfört med placebo plus CAPOX.2

I både SPOTLIGHT och GLOW var förekomsten av allvarliga behandlingsrelaterade biverkningar liknande i zolbetuximab-armen jämfört med kontrollarmen. De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna, oavsett grad, i zolbetuximab-armen var illamående, kräkningar och minskad aptit.1,2

EU-kommissionens beslut innebär ett marknadsföringstillstånd för zolbetuximab i alla EU:s 27 medlemsländer, samt i Norge, Island och Liechtenstein. Godkännandet kommer samtidigt som en uppdatering av kliniska riktlinjer från European Society for Medical Oncology (ESMO), publicerats och där zolbetuximab rekommenderas som tillägg till kemoterapi som första linjens behandling för patienter med CLDN 18.2-positiv, HER2-negativ metastaserad sjukdom.4 Astellas samarbetar med lokala regulatoriska myndigheter, TLV och NT-rådet, med ambitionen att patienter som kan ha nytta av behandling med zolbetuximab kan få tillgång till behandlingen så snart som möjligt.

Zolbetuximab godkändes av läkemedelsmyndigheten i Storbritannien i augusti 2024 och av Japans motsvarighet i mars 2024.5,6,7

Om zolbetuximab

Zolbetuximab är en cytolytisk antikropp riktad mot CLDN18.2, och som utvärderas i kombination med fluoropyrimidin- och platinabaserad kemoterapi som första linjens behandling av vuxna patienter med CLDN 18.2-positiv, HER2-negativ, lokalt avancerad, inoperabel eller metastaserad adenokarcinom i magsäcken eller gastroesofageala övergången (GEJ). I både SPOTLIGHT- och GLOW-fas 3-studierna var cirka 38 procent av de screenade patienterna CLDN18.2-positiva. CLDN18.2-positivitet definieras som att ≥75 procent av tumörcellerna visar måttlig till stark membranös CLDN18-färgning, vilket fastställs genom en validerad immunohistokemisk analys.1,2 Astellas har samarbetat med Roche om ett diagnostiskt test (VENTANA® CLDN18 (43-14A) RxDx Assay) som, efter godkännande, är avsett att användas av patologer eller laboratorier för att identifiera patienter som är lämpliga för behandling med zolbetuximab.5 Detta diagnostiska test är för närvarande under utvärdering.

Zolbetuximab är en humaniserad monoklonal antikropp under utvärdering, och först ut i en ny klass antikroppsläkemedel som binder till transmembranproteinet CLDN18.2. Zolbetuximab verkar genom att binda till CLDN18.2 på cancercellytan av magepitelceller. I prekliniska studier minskade zolbetuximab antalet CLDN18.2-positiva celler genom antikroppsberoende cellulär cytotoxicitet och komplementberoende cytotoxicitet, vilket ledde till hämning av tumörtillväxt.3

För mer information om zolbetuximab, se www.fass.se

Om lokalt avancerad inoperabel eller metastaserad magsäckscancer och cancer i gastroesofageala övergången

Magsäckscancer och cancer i gastroesofageala övergången är kända för att vara histologiskt likartade, rekommenderas att behandlas på samma sätt i behandlingsriktlinjer, och visar ofta liknande respons på behandling.2,6Över 135 000 nya fall av magsäckscancer, även känd som magcancer, diagnostiserades i Europa 2022, varav 850 i Sverige.7,9 Magsäckscancer är den sjätte vanligaste orsaken till cancerrelaterad dödlighet i Europa, med 95 431 dödsfall 2022.7,8 Adenocarcinom i gastroesofageala övergången (GEJ) börjar i de första fem centimetrarna där matstrupen ansluter till magsäcken.10 Den genomsnittliga femårsöverlevnaden i Europa för patienter med magsäckscancer och cancer i gastroesofageala övergången är 26 procent för alla stadier av sjukdomen, vilket understryker behovet av nya behandlingsalternativ som kan bromsa sjukdomsprogressionen och förlänga livslängden.11

Eftersom tidiga symtom på magsäckscancer ofta överlappar med mer vanliga magrelaterade tillstånd, diagnostiseras den ofta i ett avancerat eller metastaserande stadie, när den har spridit sig från primärtumören till andra vävnader eller organ i kroppen.12

Tidiga tecken och symtom kan inkludera matsmältningsbesvär eller halsbränna, smärta eller obehag i buken, illamående och kräkningar, uppblåst mage efter måltider och aptitlöshet.12,13 Tecken på mer avancerad magsäckscancer kan inkludera oförklarlig viktminskning, svaghet och trötthet, och en känsla av att mat fastnar i halsen när man äter, kräkningar som innehåller blod eller blod i avföringen.12,13,14 Riskfaktorer förknippade med magsäckscancer och GEJ-cancer kan inkludera stigande ålder, manligt kön, ärftlighet, Helicobacter pylori-infektion, rökning och gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).15,16

Om fas 3-studien SPOTLIGHT

SPOTLIGHT är en global, randomiserad, dubbelblind, multicenter, fas 3-studie, som utvärderar effektiviteten och säkerheten av zolbetuximab (IMAB362) i kombination med mFOLFOX6 (en kombinationsterapi som inkluderar oxaliplatin, leucovorin och fluorouracil) jämfört med placebo i kombination med mFOLFOX6 som första linjens behandling av patienter med CLDN18.2-positiv, HER2-negativ, inoperabel, lokalt avancerad, eller metastaserande adenocarcinom i magsäcken och gastroesofageala övergången. Studien inkluderade 565 patienter från 215 olika centra i USA, Storbritannien, Australien, Europa, Sydamerika och Asien. Studiens primära effektmått är progressionsfri överlevnad (PFS) för patienter som behandlats med zolbetuximab i kombination med mFOLFOX6, jämfört med de patienter som behandlats med placebo plus mFOLFOX6. Sekundära effektmått inkluderar totalöverlevnad (OS), objektiv responskvot (ORR), responsduration (DOR), säkerhet och tolerabilitet samt livskvalitet.

Data från SPOTLIGHT-studien presenterades under 2023 års American Society of Clinical Oncology (ASCO) Gastrointestinal (GI) Cancers Symposium i en muntlig presentation den 19 januari 2023, och publicerades senare i The Lancet den 14 april 2023.

För ytterligare detaljer om studien, vänligen läs om SPOTLIGHT på www.clinicaltrials.gov, NCT03504397.

Om fas 3-studien GLOW

GLOW är en global, multi-center, dubbelblind, randomiserad fas 3-studie som utvärderar effekt och säkerhet hos zolbetuximab plus CAPOX (en kombination av cellgiftsbehandling som inkluderar kapecitabin och oxaliplatin) jämfört med placebo i kombination med CAPOX som första linjens behandling av patienter med CLDN 18.2-positiv, HER2-negativ, lokalt avancerad, inoperabel eller metastaserad adenocarcinom i magsäck och gastroesofageala övergången. Studien inkluderade 507 patienter på 166 studiecenter i USA, Kanada, Storbritannien, Europa, Sydamerika och Asien, inklusive Japan. Det primära effektmåttet är PFS hos deltagare som behandlats med kombinationen av zolbetuximab plus CAPOX jämfört med de som behandlats med placebo plus CAPOX. Sekundära effektmått inkluderar OS, ORR, DOR, säkerhet och tolerabilitet samt livskvalitet.

Data från GLOW-studien presenterades initialt i mars 2023, på ”ASCO Plenary Series” med en uppdaterad muntlig presentation på 2023 ASCO Annual Meeting den 3 juni 2023 och publicerades senare i Nature Medicine den 31 juli 2023.8

För ytterligare detaljer om studien, vänligen läs om GLOW på www.clinicaltrials.gov, NCT03653507

Kliniska prövningar inom CLDN18.2

En utökad fas 2-studie av zolbetuximab under utvärdering för metastaserad pankreasadenocarcinom pågår för närvarande. Studien är en randomiserad, multi-center, öppen studie som utvärderar säkerhet och effekt hos zolbetuximab i kombination med gemcitabin plus nab-paklitaxel som förstalinjens behandling av patienter med metastaserad pankreasadenocarcinom med CLDN18.2-positiva tumörer (definierade som ≥75% av tumörcellerna som visar måttlig till stark membranös CLDN18-färgning baserat på en validerad immunohistokemisk analys). För mer information, vänligen besök clinicaltrials.gov, NCT03816163.

Nytt centrum ska ge bättre rehabilitering för cancerpatienter

Regionalt centrum för cancerrehabilitering öppnade 1 september och är resultatet av en regiongemensam utredning och efterföljande handlingsplan för cancerrehabilitering. Foto: Johanna Ewald St Michaels

Personer som behandlats för cancer kan drabbas av komplexa biverkningar, ibland många år efter avslutad behandling. För att fånga upp patienter med behov av mer avancerade rehabiliteringsinsatser startar nu ett regionalt centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Regionalt centrum för cancerrehabilitering har sina fysiska lokaler på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men vänder sig till patienter i hela Västra Götalandsregionen. Ett konsultativt kunskapscentrum som ska komplettera den cancerrehabilitering som finns, och fånga upp besvär som kan kräva mer avancerad rehabilitering.

– Vi vänder oss till patienter som har genomgått och avslutat en behandling för cancer, men har sena biverkningar av till exempel medicinsk behandling och/eller strålbehandling. Vi tar även emot patienter som lever med kronisk cancer. Allt fler lever längre med cancer och överlever sin cancer idag, men kan ha allt från tarmpåverkan till sexuella besvär, smärtproblematik, fatigue (trötthet), nutritionsproblem och psykisk ohälsa, säger Maria Lancha, enhetschef på Cancerrehabiliteringen.

Hon har tillsammans med Marianne Jarfelt, vårdenhetsöverläkare, sökt statsbidrag för att starta upp mottagningen som består av ett multiprofessionellt basteam med läkare, specialistsjuksköterskor, arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, sexolog, kurator, psykolog, och rehabiliteringskoordinator.

Från 1 september i år tar de emot patienter som kan komma på remiss från hela Västra Götalandsregionen, både genom fysiska möten och digitalt. Alla remisser bedöms av teamets professioner gemensamt, för att man i nästa steg ska kunna erbjuda en skräddarsydd rehabilitering och vid behov koppla in andra specialiteter.

Jämlik cancervård med helhetsperspektiv

– Behandlingen kan se så olika ut och vissa drabbas av mer komplexa biverkningar. Frågan är långt ifrån ny inom cancervården, berättar Lisen Heden, specialistsjuksköterska inom onkologi.

Hon har lång erfarenhet inom rehabilitering och biverkningar efter behandling för bäckencancer, där man i många år haft ett strukturerat omhändertagande för att fånga upp komplexa biverkningar.

– Cancervården idag är fantastisk, men det finns inte resurser att se till alla problem en patient kan ha som kopplas till cancern. Man tar det mest akuta och ibland kanske man inte ens kopplar ihop de problem man har med cancerbehandlingen. Men med det här centrumet är meningen att man ska kunna få den rehabiliteringen oavsett cancerdiagnos, säger hon.

Regionalt centrum för cancerrehabilitering är resultatet av en regiongemensam utredning och efterföljande handlingsplan för cancerrehabilitering som gjordes 2019. Där kom behovet av en jämlik cancervård med helhetsperspektiv fram, vilket lett fram till att man i september 2024 nu tar emot de första patienterna på centrumet.

– Det blev naturligt att vi inom onkologi och cancerrehabilitering på Sahlgrenska blev verksamheten som ansökte om statsbidrag för att få starta igång detta. Att det hamnade här på Sahlgrenskatomten har många fördelar, men framför allt så finns all specialistkompetens väldigt nära. Det här centrumet inkluderar alla cancerdiagnoser så det kan vara väldigt spritt vad patienterna har för behov, säger Maria Lancha.

Text: Karin Eurenius, Sahlgrenskaliv, [email protected]

Orions läkemedel darolutamide når miljardgränsen och utökar ansökan om godkännande i USA

Orions samarbetspartner Bayer har lämnat in en ansökan till den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) för en ny indikation för darolutamide, ett läkemedel för behandling av prostatacancer. Läkemedlet har samtidigt uppnått blockbuster-status med en försäljning som överstiger en miljard euro. Darolutamide är nu det första Orion-utvecklade läkemedlet att nå denna milstolpe.

Bayer har lämnat in en kompletterande ansökan till FDA för att utöka användningen av darolutamide i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT) för patienter med metastaserande hormonkänslig prostatacancer (mHSPC). Ansökan grundas på positiva resultat från fas III-studien ARANOTE, som visade att behandling med darolutamide och ADT minskade risken för radiologisk progression eller död med 46% jämfört med placebo. Darolutamide är redan godkänt i över 80 länder för behandling av mHSPC och i över 85 länder för icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC). Bayer meddelade även att försäljningen av Nubeqa® (darolutamide) överstigit en miljard euro hittills under 2024, vilket gör det till den första blockbuster-produkten som utvecklats av Orion.

Darolutamides framgång representerar ett historiskt ögonblick för Orion och bekräftar företagets forskningsexpertis. Blockbuster-statusen och den positiva utvecklingen för nya indikationer skapar en lovande framtid för läkemedlet och ger hopp om ytterligare medicinska innovationer från Orion.

Pfizer drar tillbaka OXBRYTA från alla marknader på grund av säkerhetsproblem

Pfizer har beslutat att frivilligt dra tillbaka alla partier av läkemedlet OXBRYTA (voxelotor) för behandling av sicklecellanemi från alla marknader globalt. Beslutet kommer efter att ny klinisk data har indikerat att riskerna med läkemedlet överväger dess fördelar. Företaget uppmanar patienter att kontakta sina läkare för alternativa behandlingar.

Pfizer meddelar att man frivilligt drar tillbaka OXBRYTA (voxelotor), ett läkemedel som används för behandling av sicklecellanemi, från alla marknader där det är godkänt. Beslutet baseras på en samlad klinisk bedömning som visar att läkemedlet inte längre erbjuder tillräckliga fördelar jämfört med de risker som uppstått, inklusive en ökning av vaso-ocklusiva kriser och dödsfall. Samtidigt avslutar företaget alla pågående kliniska prövningar och tillgänglighetsprogram för OXBRYTA. Pfizer betonar att säkerheten för patienterna är högsta prioritet och råder dem att konsultera sina läkare för alternativa behandlingsalternativ.

Pfizers tillbakadragande av OXBRYTA visar företagets fokus på patientsäkerhet och dess beredskap att vidta åtgärder när nya data ifrågasätter ett läkemedels nytta. Beslutet påverkar inte företagets finansiella prognoser för 2024, men understryker de osäkerheter som kan följa med läkemedelsutveckling och kliniska prövningar.

Länk till det globala pressmeddelandet hittar du här.