Nu kan fler invånare i Skåne få snabbare besked vid misstänkt bröstcancer, något som i sin tur gör att fler kommer att kunna starta rätt behandling snabbare. Detta efter att magnetkamerautrustning på Röntgen i Hässleholm uppdaterats och nu kan göra undersökningar som tidigare endast varit möjliga i Malmö och i Helsingborg.

Magnetkameran gör det möjligt att upptäcka cancer som inte går att se med hjälp av ultraljud eller mammografi. Undersökningen som tidigare bara funnits tillgänglig på Skånes universitetssjukhus i Malmö och på Helsingborgs lasarett kan sedan ett par veckor nu även göras i Hässleholm.

Sammanlagt har ett hundratal patienter årligen fått åka från nordöstra Skåne till Malmö för att undersökas. Det slipper de nu.

–Det här är ett fantastiskt tillskott för bröstcancervården. Många gånger är det tiderna för undersökningar och besök som patienterna hänger upp sin tillvaro på efter ett cancerbesked och väntan kan kännas svår. De som screenas årligen för ärftlig bröstcancer slipper dessutom ta en dag ledig från jobbet för att åka till Malmö och undersökas, säger Kerstin Ekerot Anderberg, sjuksköterska på Bröstcentrum vid Centralsjukhuset Kristianstad.

Det är många delar av vårdkedjan som påverkas av att en magnetkameraundersökning kan genomföras. Eftersom den på ett mycket detaljerat sätt kan avslöja hur omfattande en bröstcancer är, kan operationen planeras på bästa möjliga sätt. Vilket i förlängningen bidrar till att minska antalet återfall.

–Det här gör att vi kommer kunna hålla efter köerna på ett helt annat sätt. Hässleholm ligger bra till rent geografiskt och det är lätt att ta sig hit. Det känns bra att kunna bidra till snabbare besked och behandling, på så vis ökar vi patienternas chanser till tillfrisknande, säger Ulrika Rosén, enhetschef Röntgen Hässleholm.

Det är inte alla med en misstänkt bröstcancer som behöver undersökas med magnetkamera men framförallt två grupper har stor nytta av den. Det handlar om de som årligen screenas på grund av att de bär på en genmutation som ger bröstcancer samt de som redan fått en bröstcancerdiagnos men där man behöver ta reda på hur stor spridningen är.

–Nu kommer det bli mycket lättare att ge fler den här undersökningen och snabbare komma i gång med behandling inom ledtiden för det standardiserade vårdförloppet som är 35 dagar, förklarar Elvira Sabic Zembo, chef för verksamhetsområde diagnostik och klinisk fysiologi, CSK.

AI Medical Technologies fortsätter utvecklingen av Dermolyser, ett AI-drivet beslutsstödverktyg för diagnos av melanom, och initierar ännu en klinisk prövning.  Den nya prövningen syftar till att testa Dermalysers förmåga att kvantifiera melanomets tjocklek innan kirurgiskt ingrepp och därmed ge stöd för att prioritera patienter för operation, vägleda kirurger om optimala excisionsmarginaler under den första operationen och ge patienterna mer exakt information före operationen.

Dermalyser har i en tidigare studie på 37 vårdcentraler visats kunna diagnostisera malignt melanom med anmärkningsvärd hög precision med en diagnostiska prestanda om 95 % sensitivitet och 86 % specificitet och med ännu högre siffror, 100 % respektive 93 % för invasiva melanom, något som gör det till det överlägset bäst presterande diagnostiska verktyget för melanom under utveckling, se https://www.aimedtech.com/pressroom/Study-published-in-the-BJD

“In recent years, the precision of AI in analysing dermatoscopic images to identify melanoma has reached or even surpassed experienced dermatologists”, säger Sam Polesie, adjungerad universitetslektor, avdelningen för dermatologi och venereologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Sam Polesie, adjungerad universitetslektor, avdelningen för dermatologi och venereologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

“Just as in analysing mammograms for diagnosing breast cancer or neuroimaging for Alzheimer’s disease, we believe this trial has decisively proven that using AI can revolutionise melanoma diagnosis”, says Christoffer Ekström, CEO of AI Medical Technology.

Modeller i 3d som efterliknar mänskliga organ eller vävnad, till exempel organoider, hjälper forskare att bättre förstå sjukdomsförlopp och förhindra sjukdom. SSF:s bidrag på 60 miljoner kronor till ett multidisciplinärt centrum för komplexa cellulära system, går till Sven Nelander och projektet ”CNSx3: Transformative Modeller för Hjärnans Sjukdomar”.

Centrumet CNSx3 har som mål att utveckla banbrytande terapier mot hjärnans sjukdomar. Tre tekniker kommer att användas tillsammans: organoidkulturer i vätskekretsar, patientspecifika biobanker och avancerad beräkningsmetodik. I projektet kommer även maskininlärning att användas för att hitta nya behandlingar och skräddarsy terapier för enskilda patienter.

De utvecklade metoderna kommer att användas inom två områden där försöksmodeller hittills har saknats. Dels för cancer i hjärnan, en cancerform där många barn dör och där behandling för vuxna saknas, dels för kärlmissbildningar i hjärnan som innebär en förhöjd risk för hjärnblödning och där förebyggande behandling saknas. 

I centrumet kommer åtta akademiska grupper från flera universitet och två företag att samarbeta med patientorganisationer och partners i Europa, för att utveckla metodiken och för att använda den på bästa sätt. 

Målet med projektet är att ta fram biotekniska innovationer, nya behandlingar, utbilda forskare och placera Sverige bland de främsta i ett expansivt område. 

Projektet ingår i SSF:s pågående satsning på Multidisciplinära forskningscentra (MRC). Syftet är att stimulera till multidisciplinär forskning mellan akademi, forskningsinstitut, industri och samhälle för vassare resultat och snabbare tillämpning.

Sven Nelander är professor i integrativ cancerforskning vid Uppsala Universitet. Han studerar tumörer i hjärnan och nervsystemet, med målet att utveckla nya behandlingar. Hans forskarteam vid Rudbecklaboratoriet har utvecklat en rad nya teknik för att åstadkomma detta, från nya patient-specifika försöksmodeller till storskaliga datoranalyser.
Foto: Uppsala universitet

Huvudsökande är Sven Nelander, UU Department of Immunology, Genetics and Pathology.

Medsökande är: Daniel Aili LiU Materials Science and Technology, Niklas Dahl UU Department of Immunology, Genetics and Pathology, Philip Gerlee Chalmers Computational Sciences and Applied Mathematics, Rebecka Jörnsten GU Computational Sciences and Applied Mathematics, Peetra Magnusson UU Immunology, Genetics and Pathology, Fredrik Swartling UU Immunology, Genetics and Pathology, Maria Tenje UU Materials Science and Engineering.

Projektet startar den 1 januari 2025.

Karin Holmsten, överläkare i onkologi vid kirurg- och onkologikliniken, Capio S:t Görans sjukhus, får Pfizers och Svensk Förening för Urologisk Onkologi (SFUOs) nyinstiftade forskningsstipendium för onkologer inom urologi. Stipendiet på 50 000 kronor delades ut den 17 oktober vid SFUOs årsmöte i Stockholm.

Karin Holmsten får Pfizers och Svensk Förening för Urologisk Onkologi (SFUOs) nyinstiftade forskningsstipendium för onkologer inom urologi. På bilden , fr v Karin Söderkvist, SFUO, Karin Holmsten, Johannes Arpegård, Pfizer. Foto: Jan Torbjörnsson.

Pfizers och Svensk Förening för Urologisk Onkologi (SFUOs) nyinstiftade onkologistipendium syftar till att premiera disputerade medlemmar för forskningsprojekt kopplade till urologiska tumörsjukdomar. Karin Holmsten är först ut att tilldelas detta stipendium för sin forskning inom prostatacancer.

– Vi vill främja klinisk forskning inom uroonkologi som kan förbättra och öka kunskapen och omhändertagandet av patienter med tumörer i njurar, urinblåsa, prostata och penis. Med detta stipendium hoppas vi kunna bidra till att fler av våra kliniskt verksamma disputerade medlemmar kan kombinera sin kliniska tjänst med fortsatt patientnära forskning, säger Karin Söderkvist, vetenskaplig sekreterare Svensk Förening för Urologisk Onkologi.

– Cancerforskning är ett högprioriterat område för oss, och grunden för utvecklingen av nya behandlingar. Vi är mycket glada över att kunna samverka med SFUO genom att stödja ny svensk forskning inom urologiska tumörsjukdomar, säger Johannes Arpegard, medicinsk rådgivare på Pfizer.

Karin Holmsten – forskning om behandling av äldre män med spridd prostatacancer Den totala överlevnaden vid spridd prostatacancer har förbättrats avsevärt efter introduktionen av flertalet nya läkemedel, inklusive andra generationens hormonläkemedel samt nya cytostatika- och isotopbehandlingar, som ger bättre behandlingssvar och ökad livslängd. Bakgrunden till Karin Holmstens nya forskning är att de flesta av dessa banbrytande studier har utförts på yngre patienter och exkluderat äldre patienter samt patienter med samsjuklighet och sämre allmäntillstånd. Det är oklart om behandlingsresultaten är lika gynnsamma hos äldre patienter, och om biverkningarna skiljer sig från de som ses hos yngre individer.

– Jag känner mig mycket glad och hedrad över att ha tilldelats Pfizers och SFUOs onkologistipendium och det är ett värdefullt bidrag för att kunna genomföra mitt forskningsprojekt. Min forskning inriktar sig på behandling av äldre män med spridd prostatacancer, definierat som 75 år eller äldre, med avseende på val av systemisk behandling, biverkningar, samsjuklighet, behandlingseffekt, och överlevnad. Genom att titta på kliniska ”real-world data” är målet att på sikt kunna ge en bättre och mer individbaserade behandling till dessa patienter, säger Karin Holmsten, överläkare i onkologi vid kirurg- och onkologikliniken, Capio S:t Görans sjukhus, och postdoktor vid institutionen för onkologipatologi på Karolinska institutet.

Den nya studien med namnet ”Behandling av äldre män med spridd prostatacancer, en registerstudie med fokus på överlevnad, behandlingsmönster och biverkningar” (A real-world study of treatment patterns, side effects and outcome of systemic treatments in older patients with metastatic prostate cancer), är en akademisk retrospektiv real-world data (RWD) och registerstudie där data inhämtas från patientjournaler, Prostate Cancer data Base Sweden (PCBaSe), Nationella prostatacancerregistret (NPCR) och den Individuella patientöversikten (IPÖ). Jämförelse av data kommer genomföras genom att samköra register- och journaldata från2014 och framåt. Karin Holmsten är huvudprövare och kollega Marie Hjälm-Eriksson på Capio S:t Görans sjukhus är medprövare, dessutom finns intresse från Västra Götalandsregionen att delta i studien.