Varje år drabbas 2,7 miljoner människor i Europa av cancer. Om det inte vidtas kraftfulla åtgärder nu väntas cancerfallen öka med 24 procent fram till 2035 och även bli den vanligaste dödsorsaken i EU. Socialstyrelsen har i uppdrag att samordna det nationella arbetet med att genomföra EU:s cancerplan i Sverige, och nu startar flera viktiga initiativ.

Europa har en tiondel av världens befolkning men en fjärdedel av världens cancerdiagnoser. För att vända utvecklingen behöver vi dela kunskap och lära av varandra inom unionen.

2021 lanserades EU:s cancerplan för att med gemensamma krafter bromsa antalet som insjuknar i cancer, tidigt upptäcka cancer, förbättra behandlingarna och uppnå bättre livskvalitet för canceröverlevare.

EU:s cancerplan definierar konkreta och ambitiösa åtgärder som syftar till att samordna och stödja medlemsstaternas arbete inom cancerområdet. Planen är strukturerad i fyra centrala åtgärdsområden: förebyggande insatser, tidig upptäckt, diagnos och behandling, samt cancerpatienters och canceröverlevares livskvalitet.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att samordna genomförandet av EU:s cancerplan i Sverige. Under hösten har ett antal nya initiativ (Joint Actions) startat och vi arbetar med förberedelser för ytterligare initiativ som beräknas starta under våren 2025.

Initiativ som startar under hösten 2024

Cancerscreening
Ett viktigt initiativ inom EU:s cancerplan handlar om screening och i september startade Joint Action CanScreen där Socialstyrelsen och Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan deltar från Sverige. Syfte med arbetet är att förbättra tillgången till screening för svårnådda grupper och öka kvaliteten inom screeningprogrammen.

Nätverk av experter
Ett annat initiativ i EU:s cancerplan syftar till att föra samman experter från olika discipliner och organisationer med målet att utöka och dela kunskap inom prioriterade områden. Joint Action Networks of Expertice (JANE) har i uppdrag att, genom att dela kunskap, hitta och tillhandahålla lösningar som varje medlemsstat kan tillämpa utifrån de unika egenskaperna i respektive lands hälso- och sjukvårdssystem. Nu är nätverken etablerade och arbetet med att skapa och dela kunskap inom nätverken (JANE 2) kan starta.

Etablering av certifierade cancercenters
Ytterligare ett initiativ som startar under hösten är Joint Action EUnetCCC med syfte att etablera en ny EU-modell för certificering av så kallade Comprehensive Cancer Centers (CCC). Projektet har även i uppdrag att skapa nätverk mellan dessa CCC och stimulera samverkan. Målsättningen är att alla länder inom EU ska utveckla minst ett CCC och genom nätverket ska 90 procent av invånarna ha tillgång till ett CCC. Arbetet bygger på en tidigare Joint Action (CraNE) och kommer att pågå till december 2028.

25 länder deltar i projektet som koordineras av Frankrike. Sverige representeras av Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, Sahlgrenska CCC, Skånes universitetssjukhus CCC, Karolinska CCC, Karolinska Institutet och universitetssjukhuset i Linköping.

Läs mer om det pågående arbetet med EU:s cancerplan och planerade initiativ

Är du doktorand i cancerforskning och vill förbättra din expertis inom banbrytande metoder, inklusive molekylär epidemiologi och observationsstudier som utnyttjar biobanker och register som är tillgängliga i Sverige?

Cancerforskarskolan vid Umeå universitet finansieras av Cancerfonden och erbjuder en flexibel och unik möjlighet att utöka dina kunskaper. Programmet består av fem kurser och ett individuellt projekt, totalt 15 hp. Kurser är tillgängliga online, med tillfälliga aktiviteter på plats. Du kommer också att ha tillgång till individuell handledning från våra lärare och möjlighet att skriva ytterligare en uppsats för din doktorsexamen. Programmet är utformat med flexibilitet, så att du kan slutföra det i slutet av dina doktorandstudier, och du kan tjäna poäng för varje avslutad kurs.

Skolan erbjuder också boende för studenter som reser långa sträckor och lunch för alla deltagare under kurser på plats. Dessutom kommer det att hållas tre nätverksträffar för att främja samarbete och diskussion mellan deltagare och lärare.

Vem kan söka: Både kliniska och prekliniska doktorander inom folkhälsa, epidemiologi, bioinformatik, statistik, genetik och biomedicin.

Sista ansökningsdag till den nyinrättade Cancerforskarskolan om 15 högskolepoäng är 30 november 2024. Skicka in din ansökan till [email protected]

Du kan läsa mer om Cancerforskarskolan här.

Text: Ola Nilsson vid Umeå Universitet 

Mustaschkampen lyfter fram närstående som förlorat anhöriga

En av årets ambassadörer för Mustaschkampen är reklamens Golden Boy Jocke Jonason, känd som grundare av reklambyrån Paradiset på 1990-talet. Jocke har bland annat varit med och utvecklat Diesel till ett världskänt varumärke. Han har arbetat med många stora kommersiella kampanjer, men han har också arbetat med angelägen välgörenhet och bidragit till att göra Mustaschkampen till en populär och accepterad kampanj.

– Att få arbeta med Mustaschkampen är ett viktigt uppdrag för mig. Min pappa hade spridd prostatacancer och jag kommer ihåg hur besvärligt han hade. Då kände jag inte till att prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom och att en av fem män drabbas av sjukdomen. Tyvärr är många män rädda för sjukvården och vill inte ta PSA-prov. Därför är kampanjen viktig, säger Jocke Jonason, New the innovators.

Jocke Jonason tillsammans med sin pappa.

Mustaschkampen fyller 10 år

– På tisdag sker den officiella invigningen av Mustaschkampen och kampanjmånaden inleds på fredag. Sedan kampanjen startade har Prostatacancerförbundet delat ut över 100 miljoner kronor till svenska forsknings- och utvecklingsprojekt inom prostatacancer. För 10 år sedan började vi från noll. Män ville inte tala om prostatacancer. Men kampanjen har påverkat svenska män att ta PSA-prov. Nu tar ungefär hälften PSA-prov. Sjukdomen går oftast att bota om den upptäcks tidigt, säger Per-Anders Nygård, kampanjledare Mustaschkampen.

Ett uppdrag som är viktigare

– Att arbeta med Diesel var ett roligt uppdrag, då varumärket växte och expanderade globalt, men Mustaschkampen är nog det viktigaste uppdraget jag haft som är världsförbättrande, avslutar Jocke Jonason.

Delta i Mustaschkampen och var med och gör skillnad! Genom att stödja kampanjen bidrar du till livsviktig forskning om prostatacancer. Tillsammans kan vi minska dödligheten och ge fler män en chans till ett längre och friskare liv.

Varje höst arrangerar Prostatacancerförbundet den rikstäckande kampanjen Mustaschkampen för att väcka uppmärksamhet kring prostatacancer, Sveriges vanligaste cancersjukdom. Den blå mustaschen är kampanjens signum. Mustaschkampen arrangeras av Prostatacancerförbundet tillsammans med 29 lokala prostatacancerföreningar och flera hundra företag och organisationer.

Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 29 regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående. Vi driver även påverkansarbete för en bättre prostatacancervård och stödjer forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden.

Lundbergstiftelsens anslag till forskning inom cancer, njursjukdomar och ortopedi har en oerhört stor betydelse i Västsverige. Det var tydligt när årets mottagare gav en kort beskrivning vid en ceremoni på Medicinareberget.

Lundbergstiftelsen ger i år totalt 43 miljoner kronor till projekt som berör cancer, njursjukdomar och ortopedi. Nästan hälften av medlen ges till forskare på Göteborgs universitet. Foto: Hannes Almeräng.

Sahlgrenska akademins dekan Jenny Nyström närvarade vid ceremonin inte bara som dekan, utan även i egenskap av en av forskare som fått ta del av medlen i denna utlysning. Hon framförde universitetets varmaste tack till Lundbergsstiftelsen, som ännu en gång möjliggör avancerad forskning genom att finansiera inköp av instrument i den absoluta frontlinjen. Att stiftelsen valt att finansiera just inköp av instrument var något som uppskattades mycket av alla de samlade forskarna, som annars kan ha svårt att hitta medel för att uppdatera den viktiga utrustningen.

Sahlgrenska akademins dekan Jenny Nyström. Foto: Hannes Almeräng

Över en miljard

Stiftelsen ger i år totalt 43 miljoner kronor till projekt som berör cancer, njursjukdomar och ortopedi, där nästan hälften av medlen ges till forskare på Göteborgs universitet. Sedan starten har Lundbergstiftelsen gett över en miljard till svensk forskning, vilket haft en enorm betydelse för utvecklingen. Stiftelsen ska framför allt finansiera forskning i Västsverige, vilket ger en tyngdpunkt för lärosäten i Göteborg och Lund.

Christina Backman, styrelseordförande för IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, höll samman programmet under ceremonin:

– Den här ceremonin är något av en nypremiär för stiftelsen, som vi hoppas ska kunna bli ett årligen återkommande evenemang. Det är mycket trevligt att träffa forskarna och få höra mer om hur medlen kommer forskningen till nytta, sade Christina Backman.

Professor Marie Lagerquist. Foto: Hannes Almeräng

Likvärdiga bedömningar

De båda ledamöterna och professorerna Olle Larkö och Gunilla Westergren-Thorsson brukar läsa och bedöma alla ansökningar var och en för sig, men oftast visar de sig ha gjort en i det närmaste identisk bedömning när de jämför, berättade Olle Larkö.

En av de forskare som gav korta presentationer var professor Marie Lagerquist, som bedriver grundläggande forskning om hur det går till när östrogen skyddar ben. Hennes mål är att kunna utnyttja mekanismerna för att förbygga benskörhet, men samtidigt undvika de hälsorisker som det innebär att ta östrogen som läkemedel. Hon berättade att hon 2013 kunde köpa in en flödescytometer med stöd från Lundbergsstiftelsen som verkligen använts flitigt. Hon får 3,9 miljoner kronor för att kunna köpa in en mer avancerad flödescytometer.

– Med det nya instrumentet kommer vi att studera hur olika cellpopulationer i benmärgen, och även andra immunologiska organ, påverkas av östrogen och därigenom öka kunskapen om östrogenets beskyddande effekter, sade Marie Lagerquist.

Lundbergstiftelsens ceremoni på Medicinareberget. Foto: Hannes Almeräng

I årets utdelningen ges också medel till Universeum för en ny lärstation om medicinteknik, och till tidskriften Forskning och framsteg för dess utgivning.

Text: Elin Lindström

För oss på Karolinska Universitetssjukhuset är det av största vikt att kvinnor känner sig trygga med att vi erbjuder säker, noggrann och rättvisande diagnostik inom gynekologisk cancervård.

Den senaste tidens rapportering kring diagnostiska problem vid endometriell intraepitelial neoplasi (EIN) vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala har väckt frågor och vi vill därför dela med oss av hur vi arbetar för att säkerställa en trygg och tillförlitlig diagnostik inom detta område.

Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik på Karolinska Universitetssjukhuset har under 2023 tagit emot totalt 4 383 vävnadsprover från livmoderslemhinna, och hittills i år har vi analyserat 3 363 prover från Karolinska i Solna och Huddinge samt från Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Av dessa prover har cirka 1 % klassificerats som EIN. En fördjupad granskning av diagnosprofiler för både 2023 och 2024 visar att förekomsten av EIN är i linje med förväntade nivåer. Våra analyser bekräftar också att det finns en hög samstämmighet mellan diagnos vid utredning och de resultat vi får efter operation. Inga tecken på systematiska fel har kunnat påvisas i våra rutiner och bedömningar.

Vi arbetar enligt nationella riktlinjer, som anges i vårdprogrammet för livmoderkroppscancer, och använder WHO-klassificering av tumörer samt KVAST-riktlinjer som grund för vår diagnostik. För att ständigt förbättra vårt arbete håller vi återkommande konsensusronder där kalibrering, sambedömning och utbildning ingår, allt för att säkerställa högsta kvalitet.

Vi förstår hur viktigt det är att kvinnor och deras familjer kan lita på de medicinska bedömningar som görs och känna sig trygga i vår vård. Alla som kommer till oss för diagnostik och behandling ska kunna känna att de är i goda händer, att de får bästa möjliga vård och att varje beslut tas med omtanke och noggrannhet. Att säkerställa denna trygghet är vårt högsta ansvar och en fråga vi ständigt arbetar med.

Stefan Carlens
Verksamhetschef ME Bäckencancer

Mikael Björnstedt
Verksamhetschef Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik

Henrik Falconer
Sektionschef Gynekologisk Cancerkirurgi

Peter Zickert
Sektionschef Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson besökte idag Uppsala och den nya cancermottagningen i Gränby köpcentrum. Besöket är en del av regeringens arbete för att främja en mer tillgänglig och patientcentrerad cancervård.

I januari 2024 introducerade Akademiska sjukhuset i Uppsala ett nytt koncept för decentraliserad cancervård med målet är att erbjuda en mer tillgänglig och patientcentrerad cancervård, en filial i Gränbystadens köpcentrum. Filialen i Gränbystaden erbjuder cancerbehandlingar som tex immunterapi, antikroppsbehandlingar och enklare cytostatika. I utvecklingsprojektet har patienter även utbildats i att ta vissa subkutana cytostatikainjektioner själva i hemmet.

”Gränbyprojektet – tillgänglig cancervård” är ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan Akademiska sjukhuset i Uppsala, Adxto Care, Bristol Myers Squibb, Beigene och Pfizer. Foto: Ulrika Nyberg 

Sjukvårdsministern fick under besöket initialt en kort presentation av ”Gränbyprojektet” av Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef för verksamhetsområdet Blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset. Sedan följde en rundtur av den nya cancermottagningen i köpcentrumet.

”Detta är ett mycket fint exempel på god och nära vård”, säger Acko Ankarberg Johansson under besöket och lyfter fram tillgängligheten och enkelheten för patienter att få sin cancerbehandling i köpcentrat framför på sjukhuset.

”Fördelarna för patienterna är många”, berättar Margareta Haag, ordförande i patientnätverket Nätverket mot cancer, och nämner hur patienter vittnar om fördelar som tex lättheten att parkera, den fina miljön på mottagningen och möjligheten till Gränbystadens utbud av service och tjänster.

”Gränbyprojektet” kan inspirera andra regioner”, menar Kjell Ivarsson, Sveriges nationella cancersamordnare vid RCC/SKR och fortsätter: ”Vi behöver jobba tillsammans, från öst till väst och syd till nord, och fråga patienterna hur de vill ha det, på vägen mot en nära vård över hela landet”.

”Gränbyprojektet” startade i januari 2024 i syfte att skapa en, för patienten, mer lättillgänglig och lugnare miljö än på sjukhuset. Sedan mottagningen öppnade har Region Uppsala kunnat erbjuda fler cancerbehandlingar och Akademiska sjukhuset har kunnat ta emot fler patienter i kliniska prövningar. Vid starten gavs cirka tio behandlingar per dag. Idag är man uppe i 20. Målet för 2025 är cirka 20 och för 2027 cirka 30. Flytten beräknas inte medföra några extra kostnader, utan tvärtom en viss besparing.

Gränbyprojektet har fått positivt gensvar. Patienterna upplever att mottagningen är lättillgänglig och att miljön är lugnare i Gränby jämfört med på sjukhuset. Många patienter tycker att de känner sig mindre sjuka när de får sin behandling i Gränby jämfört med på sjukhuset. Personalen uppger att de får mer variation i arbetet genom att rotera ut från sjukhuset samt att det är positivt att få samarbeta med nya kollegor.

Sedan mottagningen i Gränby öppnade har man kunnat ge fler cancerbehandlingar totalt i Region Uppsala samtidigt som sjukhuset har kunnat ta emot fler studiepatienter jämfört med tidigare.

Sammanfattningsvis har ”Gränbyprojektet” visat att cancervård kan göras mer tillgänglig för patienterna samtidigt som vården ges möjlighet att möta den ökande efterfrågan på cancervård.

”Gränbyprojektet – tillgänglig cancervård” är ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan Akademiska sjukhuset i Uppsala, Adxto Care, Bristol Myers Squibb, Beigene och Pfizer.

Foto: Anita Szava, Region Uppsala.

Marcus Skribek, är doktorand vid institutionen för onkologi-patologi. Den 8 november försvarar han sin avhandling ”Strategies for optimizing immune checkpoint inhibition in advanced non-small cell lung cancer.”

Marcus Skribek, doktorand vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Foto: Privat

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling fokuserar på att förbättra behandlingsstrategier för patienter med avancerad lungcancer, en av de vanligaste och mest dödliga cancerformerna. Genom att optimera användningen av immunterapi – en banbrytande behandlingsform som revolutionerat cancerbehandlingen och belönats med Nobelpriset i medicin 2018 – utforskar jag hur vi kan förfina behandlingsresultaten, särskilt för patienter med hjärnmetastaser, som tidigare haft mycket begränsade alternativ, säger forskaren Marcus Skribek vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

– Målet med min forskning är att inte bara förlänga livet för dessa patienter, utan även att förbättra deras livskvalitet genom mer individanpassade behandlingsmetoder. Jag hoppas att de insikter vi samlar kan öppna nya dörrar inom cancervården och säkerställa att fler patienter drar nytta av immunterapi, även i de mest avancerade sjukdomsstadierna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har riktat in mig särskilt på patienter med hjärnmetastaser – en grupp som ofta har saknat effektiva behandlingsalternativ och blivit exkluderade från många studier. Min forskning visar att immunterapi kan leda till betydande behandlingssvar även för dessa svårt sjuka patienter, vilket skapar nytt hopp där det tidigare inte funnits.

Vi har också sett att steroider, som tidigare ansågs minska effekten av immunterapi, faktiskt kan användas utan att äventyra behandlingsresultaten under rätt kliniska förutsättningar. Detta har redan lett till förbättrade behandlingsmöjligheter för många patienter.

Vi har dessutom utvecklat verktyg som hjälper läkare att identifiera vilka patienter som får störst nytta av behandlingen. Dessa verktyg representerar ett stort steg mot mer skräddarsydda och effektiva behandlingar, och det är oerhört givande att veta att vår forskning kan förvandla förtvivlan till hopp för så många. Varje gång en patient får ett nytt behandlingsalternativ, påminns jag om varför denna forskning är så viktig.

Hur kan den nya kunskapen bidra till att förbättra människors hälsa?

– Den nya kunskapen har potential att förändra livet för många patienter med avancerad lungcancer och hjärnmetastaser. Genom att optimera immunterapins användning har vi visat att även de mest utsatta patienterna kan få betydande förbättringar i sina behandlingssvar. Detta handlar inte bara om att förlänga liv utan även om att erbjuda en högre livskvalitet till dem som kämpar med en av de svåraste diagnoserna.

Att kunna ge dessa patienter fler år med sina nära och kära och erbjuda ett liv med mindre smärta och mer hopp driver mig framåt i mitt arbete. Varje ny upptäckt och varje framsteg för oss närmare en framtid där färre liv går förlorade och fler människor kan leva ett meningsfullt liv trots en cancerdiagnos. Dessa insikter visar forskningsarbetets sanna kraft – att omvandla förtvivlan till hopp och lidande till livskvalitet.

Vad väntar i framtiden för dig? 

– Framöver är mitt mål inte bara att förbättra behandlingen för lungcancerpatienter, utan också att omdefiniera hur vi ser på vård och behandling av alla som lever med denna förödande sjukdom – både globalt och för kommande generationer. Jag vill skapa en framtid där nya insikter och innovationer ger varje patient de bästa möjliga förutsättningarna för ett bättre liv, oavsett diagnos.

Som specialist inom klinisk onkologi och forskare är jag fast besluten att fortsätta min forskning för att förbättra cancerpatienters livskvalitet, både nationellt och globalt. Jag ser fram emot att delta i nya banbrytande forskningsprojekt som kan påverka hur vi närmar oss behandlingen av komplexa sjukdomar. För mig är detta mer än en vetenskaplig karriär – det är en personlig resa, ett djupt kall, att förändra liv och ge hopp till dem som behöver det mest.

Lungor i hälsa och sjukdom. Foto: AI-genererad bild framtagen med verktyget OpenAI’s DALL•E/Marcus Skribek.

I början av 2024 tillträdde Elinor Nemlander och Eliya Abedi deltidsuppdraget som nationella samordnare för tidig upptäckt av cancer. Idag är ett nytt primärvårdsnätverk på plats, med kliniskt verksamma distriktsläkare, distriktssjuksköterskor, tandläkare och skolläkare från samtliga sjukvårdsregioner. Nu utreds möjligheten att starta ett pilotprojekt.

I Sverige har man fokuserat på screening av befolkningen utan symtom och på standardiserade vårdförlopp vid välgrundad misstanke om cancer hos individer med symtom. Samtidigt finns det många individer med symtom och fynd som kan bero på cancer, men som oftast beror på andra bakomliggande orsaker. Mer uppmärksamhet behöver riktas på vägen till en välgrundad misstanke om cancer.

I takt med att utredningarna blir fler, hittas även fler och fler individer med premaligna förändringar som på sikt kan utvecklas till cancer. Dessa individer löper högre risk att drabbas av cancer än normalbefolkningen. De två samordnarna utreder nu möjligheten att starta pilotprojekt kring vårdprocessen för dessa individer med förhöjd risk för cancer.

– Det vi bland annat vill fokusera på är pre-maligna fynd som skulle kunna utvecklas till cancer. Det kan till exempel vara lungnoduli, cystor i bukspottskörteln, tarm- och gallgångspolyper. Uppföljningarna av individer med dessa förändringar ser väldigt olika ut och mycket ansvar ligger idag på patienterna själva. Här behöver vi hitta ett gemensamt system för uppföljning av dessa personer så att de inte tappas bort. Genom att samla in data från uppföljningar kan vi analysera och utvärdera, och därmed optimera både längden och intervallen av uppföljningsperioderna för att skapa mest patientnytta och minska risken för undanträngning, säger Elinor Nemlander.

Bollplank och verklighetscheck

Nätverket fyller också en viktig funktion som rådgivare som bidrar med ett primärdvårdsperspektiv från ”golvet”.

– Nätverket ger oss värdefulla insikter från de regionala processerna i respektive sjukvårdsregion, som ofta även behöver lyftas nationellt. Vi behöver även få in representanter från primärvården i alla de nationella vårdprogrammen, helst både från glesbygd och storstadsregioner, säger Eliya Abedi.

Även om cancer beräknas drabba var tredje person så är cancer en mycket liten del av den kliniska vardagen i primärvården. Varje primärvårdsläkare har 1–2 patienter på sin lista som diagnosticeras med bröstcancer varje år och detsamma gäller prostatacancer, vilket är de två vanligaste cancerdiagnoserna.

– Missad cancerdiagnos är den vanligaste orsaken till Lex Maria-anmälningar inom primärvården. I Region Stockholm påbörjas nu ett projekt där vårdcentralerna granskar avvikelser och anmälningar relaterade till försenad cancerupptäckt. Dessa fall kommer att sammanställas för att identifiera vilket stöd primärvården behöver för att undvika missade cancerdiagnoser, säger Elinor Nemlander.

Elinor och Eliya har sedan start även varit i kontakt med flera aktörer, företrädare för myndigheter och vårdprogramsgrupper som är delaktiga i processer som bidrar till tidig upptäckt av cancer.

I bild från vänster: Eliya Abedi och Elinor Nemlander.

Sedan i somras har urologiverksamheterna på Carlanderska i Göteborg, Urologi Stockholm, och fem kliniker i Mellansverige blivit UroMedical. Bolaget är helt fokuserat på högkvalitativ specialistsjukvård inom urologi. I dagarna görs en strategisk expansion när bolaget öppnar en ny toppmodern klinik i hjärtat av Stockholm, och blir ett av Sveriges största centra för urologi. 

Tidigare ingick urologiverksamheten i C-Medical som är specialiserade inom gynekologi, fertilitet och urologi. Men nu står alltså urologiverksamheten på helt egna ben och fortsätter att driva och utveckla den högkvalitativa specialistsjukvården.

– Att vi nu blivit en renodlad urologiverksamhet gör att vi kan satsa ännu mer på att utveckla klinikerna, skapa hög tillgänglighet och finnas till för alla patienter och kunder med urologiska besvär. Som en av de största privata aktörerna inom urologi har vi den verksamhet som krävs för att tillgodose patienternas behov, säger Ulrika Hansson, CEO på UroMedical. 

Den 21 oktober slår UroMedical upp portarna till en urologimottagning inom öppenvården på Drottninggatan 97 i Stockholm. Kliniken kommer öka tillgängligheten för patienter i huvudstadsregionen. Operationer kommer att utföras på Sabbatsberg sjukhus. UroMedical utför även avancerad urologisk specialistvård med robotkirurgi på sjukhuset.

– Urologivården i Sverige har stora utmaningar som vi är väl medvetna om. Vår målsättning är därför att vara en del av lösningen genom att erbjuda högkvalitativ specialistvård med kortare väntetider, förklarar Ulrika Hansson.

Urologi innefattar diagnosticering och behandlingar för urinvägarna. Det gör att många förknippar urologi med manliga besvär, men även kvinnor kan söka vård för inkontinensbesvär och andra urologiska besvär.

15 kliniska forskare får tre miljoner kronor vardera i spjutspetsmedel från Region Västerbotten, för att ytterligare stärka excellent forskning.

Sedan 1995 har regionen årligen avsatt medel för så kallad spjutspetsforskning för att säkra Västerbottens och norra sjukvårdsregionens tillgång till högspecialiserad vård, och därmed behålla universitetssjukvården vid Norrlands universitetssjukhus.

– Det är viktigt för oss att det finns särskilt starka och långsiktigt framgångsrika och produktiva forskargrupper för att säkra upp generationsväxlingar utan att den vetenskapliga produktionen minskar. Spjutspetsmedlen ska stödja starka projekt där framtidens forskningsledare kan utbildas, och särskilt innovativa projekt drivna av juniora forskare, säger Göran Larsson, FoU-direktör.

Medlen ges till projekt som efter den treåriga satsningen kan utvecklas ytterligare för att vara nationellt och internationellt konkurrenskraftiga. Sedan starten för 29 år sedan har 123 projekt tilldelats medel i elva utlysningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade idag om vilka 15 projekt som får spjutspetsmedel för perioden 2025–2027.

De får spjutspetsmedel 2025–2027:

Richard Palmqvist, professor och överläkare vid Laboratoriemedicin, ska undersöka tarmflorans roll vid tjock- och ändtarmscancer för att kunna bidra till en bättre och mer individanpassad vård.

Tjock- och ändtarmscancer drabbar årligen runt 6000 personer i Sverige och har en koppling till både genetiska faktorer och livsstil. Richard Palmqvist vill undersöka tarmflorans roll för hur sjukdomen utvecklas och fortskrider. Genom att analysera patientprover, inklusive avförings- och tumörprover, studeras bakteriernas arvsmassa för att kartlägga deras samband med cancer. Forskarna kommer även att använda innovativa modeller för att förstå bakteriers interaktion med värdceller. Målet är att identifiera bakteriella markörer som kan användas för diagnos, prognos och behandling, samt utveckla framtida terapier som påverkar tarmfloran och därmed kan implementeras snabbare än traditionella läkemedel.

Magnus Domellöf, professor och överläkare vid Barn- och ungdomscentrum, ska undersöka om bättre näringsintag hos gravida kvinnor och spädbarn kan minska risken för kognitiva och neuropsykiatriska problem längre fram i livet.

Ungefär 20 procent av alla svenska barn drabbas av kognitiva och neuropsykiatriska problem, som ADHD och inlärningssvårigheter. Magnus Domellöf ska undersöka om förbättrat näringsintag hos gravida kvinnor och spädbarn kan minska risken för sådana problem hos barnen senare i livet. I studien NorthPop följs 10 000 gravida kvinnor och deras barn och forskarna ska identifiera näringsbrister och deras effekter på barns utveckling genom avancerade metoder och AI. De kommer också att undersöka specifika kosttillskott och deras inverkan på för tidigt födda barn, med syfte att förbättra tillväxt och utveckling. Resultaten kommer att bidra till framtida nationella och internationella rekommendationer för gravida och barn, och bidra till att minska risken för näringsbrister och inlärnings- och neuropsykiatriska problem hos barn.

Christina West, professor och överläkare vid Barn- och ungdomscentrum, vill öka kunskapen om sambandet mellan olika faktorer för risken att drabbas av allergiska sjukdomar.

Allergiska sjukdomar drabbar vart tredje barn och får stora konsekvenser på både hälsa och livskvalitet. Risken att insjukna beror på ett komplext samspel mellan faktorer i arv och omgivning. Christina West ska undersöka hur omgivningsexponeringar före och efter covid-19, samt riktade behandlingar med mikrober och kost påverkar immunsystemets utveckling och allergirisk. Genom NorthPop följs 10 000 barn och deras mödrar genom enkäter, hälsodata och biologiska prover. Forskarna ska också genomföra kliniska prövningar kring mjölkallergi, och utebliven exponering för mammans vaginal- och tarmflora hos barn födda med kejsarsnitt. De stora datamängderna ska analyseras med AI-metoder. Genom att få ökad kunskap om allergirisk, är förhoppningen att kunna erbjuda riktade behandlingar till riskgrupper. Resultaten kan på sikt ligga till grund för förbättrade möjligheter att förebygga och behandla allergiska sjukdomar.

Daniel Öhlund, biträdande universitetslektor och specialistläkare vid Cancercentrum, vill med fokus på den stödjevävnad som omger cancerceller, utveckla metoder för diagnostik och behandling av cancer i bukspottkörteln.

Bukspottkörtelcancer är en av de mest dödliga cancerformerna, som ofta diagnostiseras sent med begränsade möjligheter till botande behandling. Daniel Öhlund fokuserar i sin forskning på den stödjevävnad som omger cancerceller och dess roll i tumörens utveckling. Forskarna vill också hitta strategier för att tidigt kunna diagnostisera och sedan följa sjukdomen genom att mäta nivåer av fragment av stödjevävnad i blodet. Genom att identifiera komponenter i stödjevävnaden som är särskilt viktiga för cancercellernas tillväxt och överlevnad, vill forskarna utveckla nya läkemedel som kan blockera dessa interaktioner. Den långsiktiga målsättningen är att förbättra behandlingen och prognosen för patienter med bukspottkörtelcancer.

Fatima Pedrosa Domellöf, professor och överläkare vid Ögonkliniken, vill genom motståndskraftiga gener i ögonmusklerna kunna utveckla nya läkemedel för muskeldystrofier.

Muskeldystrofier är svåra, medfödda muskelsjukdomar som orsakar stort lidande och för tidig död. Idag finns ingen effektiv behandling för muskeldystrofier. Ögonmusklerna har en oväntad motståndskraft mot dessa sjukdomar, och Fatima Pedrosa Domellöf har i tidigare forskning identifierat en gen i ögonmusklerna som kan hjälpa de övriga musklerna och förlänga livet hos zebrafiskar med muskeldystrofi. Genom att studera generna i både ögonmuskler och benmuskler hos människor, med hjälp av tekniker som CRISPR/Cas9 och RNA-sekvensering, hoppas forskarna kunna identifiera nya molekyler som kan ge samma effekter som de skyddande generna och på sikt utveckla nya läkemedel för muskeldystrofier.

Sebastian Mukka, universitetsöverläkare vid Rörelseorganens centrum, vill undersöka olika behandlingsmetoder vid höftfrakturer med syftet att minska komplikationer som djupa protesinfektioner och förbättra patienternas livskvalitet.

Höftfrakturer drabbar 18 000 personer i Sverige varje år, och är ett växande problem i takt med en åldrande befolkning. Lårbenshalsen är den vanligaste höftfrakturen, och majoriteten med felställd fraktur behandlas med en så kallad halvprotes i höftleden. Genom två nationella registerbaserade randomiserade studier ska Sebastian Mukka bland annat jämföra två olika typer av bencement som fungerar som fogmassa för protesen. Förhoppningen är minskat lidande och risk för komplikationer efter kirurgi, genom att identifiera vilken typ av behandling som ger bäst resultat för patienter med frakturer på lårbenshalsen.

Pernilla Lundberg, professor och specialisttandläkare vid Specialisttandvården, ska studera immunförsvarets celler som själva bidrar till bennedbrytning för att hitta metoder för att bromsa tandlossningssjukdom.

Bakteriebeläggningar på tänderna orsakar tandköttsinflammation. Det kan leda till parodontit, tandlossning, som drabbar var tionde svensk. Hos vissa fortsätter vävnadsnedbrytningen trots behandling. Pernilla Lundbergs forskning fokuserar på att förstå hur kroppens immunförsvar i stället för att försvara mot bakterier, bryter ned tandstödjande vävnad. Genom att studera detta fenomen, som kallas felanpassad immunitet, undersöker forskarna hur risken för allvarlig parodontit och periimplantit kan förutsägas genom blodprov och genetiska analyser. Målet är att utveckla nya behandlingar som bromsar bennedbrytning och visa risk för sjukdom så att insatser kan ges i tid, vilket skulle kunna förbättra tandhälsan för många patienter.

Annika Idahl, universitetslektor och överläkare vid Centrum för obstetrik och gynekologi, vill undersöka om äggledaroperation för att minska risken för äggstockscancer orsakar för tidigt klimakterium.

Äggstockscancer är en allvarlig sjukdom som ofta upptäcks sent, och årligen drabbar cirka 700 kvinnor i Sverige. Det saknas effektiv screening, och kvinnor med ärftlig risk rekommenderas att operera bort både äggstockar och äggledare. Annika Idahls forskningsprojekt undersöker om borttagning av endast äggledarna i samband med operation av livmodern, så kallad hysterektomi, kan minska risken för äggstockscancer utan att orsaka för tidigt klimakterium. I studien jämförs kvinnor som opererat bort äggledarna med de som inte gjort det, med fokus på hormonella förändringar genom att mäta nivåer av follikelstimulerande hormon. Resultaten kommer ha betydelse för kvinnor som står inför beslut om att operera bort äggledarna för att minska sin risk för äggstockscancer.

Tufve Nyholm, professor och sjukhusfysiker vid Centrum för informationsteknik och medicinsk teknik, vill förbättra precisionen i strålbehandling för prostatacancer.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige, och strålbehandling är den vanligaste behandlingen för högriskprostatacancer. Tufve Nyholms forskning syftar till att förbättra precisionen i strålbehandlingen genom att fokusera dosen på de mest aggressiva tumörområdena. Genom avbildning med MR- och PET-teknik undersöks vilka delar av tumörerna som syns och hur detta kan kopplas till aggressivitet. Projektet inkluderar internationellt samarbete för att analysera bildbiomarkörer, och målet är att kunna identifiera patienter som behöver intensifierad behandling. Resultaten kan förbättra både behandlingens effekt och det diagnostiska flödet för prostatacancerpatienter.

Jonatan Salzer, universitetslektor och överläkare vid Neuro-huvud-halscentrum, ska undersöka om kortison fungerar mot virus på balansnerven.

Vestibularisneurit är en sjukdom som drabbar 350 personer i Sverige varje år, och kan orsaka långvariga balansproblem. Trots årtionden av forskning är det fortfarande oklart om kortisonbehandling hjälper vid denna sjukdom eller inte. Jonatan Salzers projekt kommer att genomföra en randomiserad studie där patienter med vestibularisneurit får en tio dagar lång kortisonkur eller placebo. Patienternas symtomskattning vid yrsel kommer att mätas, men också balansfunktion, biomarkörer i blod- och ryggmärgsvätska samt funktionell MRI. Resultaten kommer att visa om kortisonbehandling fungerar och ha stor betydelse för hur sjukdomen kommer att behandlas i framtiden. Resultaten kommer också att ge mer kunskap om varför man får sjukdomen och de patologiska processerna i balansnerv och hjärna utvecklas över tid efter insjuknande.

Johan Normark, universitetslektor och specialistläkare vid Infektionskliniken, ska studera hur immunsystemet återskapas efter behandling med läkemedel som utplånar B-celler.

Många patienter behandlas idag med läkemedel som påverkar immunsystemet och särskilt dess möjlighet att tillverka antikroppar. B-cellsutplåning används för att behandla autoimmuna sjukdomar och cancer, men det påverkar också kroppens förmåga att bilda antikroppar och svara på infektioner och vaccin. Johan Normark vill förstå hur immunsystemet återskapas efter sådan behandling. Med hjälp av avancerad metodik kan forskarna analysera vilka specifika antikroppar som bildas, deras tredimensionella struktur och de delar på molekylen som kommunicerar med resten av immunsystemet. Genom detta hoppas man kunna förbättra behandlingen för immunsupprimerade patienter och stärka deras försvar mot infektioner.

Karin Forsberg, universitetslektor och specialistläkare vid Neuro-huvud-halscentrum, vill öka kunskapen om ALS för att hitta nya sätt för individanpassad och effektiv behandling mot sjukdomen.

Mellan 220 och 400 personer i Sverige insjuknar i ALS varje år. Det saknas idag botande behandling mot sjukdomen, som gör att muskler förlamas och döden inträffar inom tre år för de flesta patienter. Man vet ännu inte hur sjukdomen uppkommer och sprids i centrala nervsystemet (CNS). Karin Forsberg fokuserar i sin forskning på felveckade proteiner, särskilt i SOD1-genen, som klumpar ihop sig i nervceller och orsakar celldöd, men också på mutationer i andra gener och proteiner. Genom studier av vävnadsprover från ALS-patienter och deras familjer undersöks sjukdomens spridning i centrala nervsystemet och hur olika mutationer påverkar sjukdomens uppkomst och utveckling. Genom projektet vill forskarna hitta nya behandlingsmål som kan bidra till bättre precisionsmedicinska verktyg för att ge individanpassad och effektiv behandling för ALS, men också för andra neurodegenerativa sjukdomar.

Hanna Nyström, universitetslektor och överläkare vid Kirurgcentrum, ska kartlägga växtsätt hos levermetastaser från tjock- och ändtarmscancer för att kunna ge behandling som förbättrar överlevnad för patienterna som drabbas.

Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna och en tredjedel av patienterna får spridning till levern. Metastaserna kan växa på olika sätt och det avgör hur det går för patienterna efter en operation, som är enda möjligheten till varaktig behandling. Hanna Nyström vill undersöka arvsmassans uttryck för att förstå vilka skillnader som finns mellan växtmönstren och om det kan finnas nya mål för skräddarsydd behandling. Genom avancerad bildteknik och blodprover ska forskarna också undersöka om det finns sätt att klassificera dessa mönster. Det övergripande målet är att fler patienter ska kunna bli friska från sin sjukdom.

Mattias Brunström, biträdande universitetslektor och ST-läkare vid Hjärtcentrum, vill förbättra riktlinjer för behandling och uppföljning av högt blodtryck.

Högt blodtryck är den främsta orsaken till hjärt-kärlsjukdom och död i Sverige och globalt. Trots detta baseras behandlingsrekommendationer huvudsakligen på data från medelålders individer, och det saknas kunskap om optimala blodtrycksnivåer hos unga, blodtryckets utveckling över tid, och effekterna av behandling hos de äldsta. Genom att analysera svenska hälsoregister och de unika befolkningsstudierna i norra Sverige vill Mattias Brunström besvara dessa frågor. Forskarna kommer att undersöka det optimala blodtrycket hos unga, hur blodtrycksmönster kopplas till risk för hjärtsjukdom, effekten av screening för högt blodtryck samt effekten av in- och utsättning av blodtryckssänkande läkemedel hos äldre. Målet är att förbättra riktlinjer för uppföljning och behandling av högt blodtryck för såväl yngre som äldre patienter, vilket kan bidra till bättre kliniska beslut och framtida interventionsstudier.

Jussi Jokinen, professor och överläkare vid Vuxenpsykiatriska kliniken, vill genom att studera neurobiologi utveckla träffsäkra behandlingar för att förebygga sexualbrott.

Jussi Jokinen undersöker de neurobiologiska orsakerna till tvångsmässigt sexuellt beteende, CSBD, och pedofil störning, PeD, samt utvecklar nya behandlingsmetoder. Forskarna fokuserar på stress- och oxytocinsystemen hos dessa patienter genom epigenetiska analyser för att kartlägga ändringar i arvsmassan. De ska också studera ett läkemedel som har visat preliminär god effekt för CSBD, samt för patienter med PeD undersöka effekten av ett läkemedel och kognitiv beteendeterapi i en kontrollerad studie och genomföra intervjuer med anhöriga för att förstå deras behov av insatser från vården. Målet är att förbättra vården och utveckla träffsäkra behandlingar för att förebygga sexuella övergrepp.

Nu kan fler invånare i Skåne få snabbare besked vid misstänkt bröstcancer, något som i sin tur gör att fler kommer att kunna starta rätt behandling snabbare. Detta efter att magnetkamerautrustning på Röntgen i Hässleholm uppdaterats och nu kan göra undersökningar som tidigare endast varit möjliga i Malmö och i Helsingborg.

Magnetkameran gör det möjligt att upptäcka cancer som inte går att se med hjälp av ultraljud eller mammografi. Undersökningen som tidigare bara funnits tillgänglig på Skånes universitetssjukhus i Malmö och på Helsingborgs lasarett kan sedan ett par veckor nu även göras i Hässleholm.

Sammanlagt har ett hundratal patienter årligen fått åka från nordöstra Skåne till Malmö för att undersökas. Det slipper de nu.

–Det här är ett fantastiskt tillskott för bröstcancervården. Många gånger är det tiderna för undersökningar och besök som patienterna hänger upp sin tillvaro på efter ett cancerbesked och väntan kan kännas svår. De som screenas årligen för ärftlig bröstcancer slipper dessutom ta en dag ledig från jobbet för att åka till Malmö och undersökas, säger Kerstin Ekerot Anderberg, sjuksköterska på Bröstcentrum vid Centralsjukhuset Kristianstad.

Det är många delar av vårdkedjan som påverkas av att en magnetkameraundersökning kan genomföras. Eftersom den på ett mycket detaljerat sätt kan avslöja hur omfattande en bröstcancer är, kan operationen planeras på bästa möjliga sätt. Vilket i förlängningen bidrar till att minska antalet återfall.

–Det här gör att vi kommer kunna hålla efter köerna på ett helt annat sätt. Hässleholm ligger bra till rent geografiskt och det är lätt att ta sig hit. Det känns bra att kunna bidra till snabbare besked och behandling, på så vis ökar vi patienternas chanser till tillfrisknande, säger Ulrika Rosén, enhetschef Röntgen Hässleholm.

Det är inte alla med en misstänkt bröstcancer som behöver undersökas med magnetkamera men framförallt två grupper har stor nytta av den. Det handlar om de som årligen screenas på grund av att de bär på en genmutation som ger bröstcancer samt de som redan fått en bröstcancerdiagnos men där man behöver ta reda på hur stor spridningen är.

–Nu kommer det bli mycket lättare att ge fler den här undersökningen och snabbare komma i gång med behandling inom ledtiden för det standardiserade vårdförloppet som är 35 dagar, förklarar Elvira Sabic Zembo, chef för verksamhetsområde diagnostik och klinisk fysiologi, CSK.

AI Medical Technologies fortsätter utvecklingen av Dermolyser, ett AI-drivet beslutsstödverktyg för diagnos av melanom, och initierar ännu en klinisk prövning.  Den nya prövningen syftar till att testa Dermalysers förmåga att kvantifiera melanomets tjocklek innan kirurgiskt ingrepp och därmed ge stöd för att prioritera patienter för operation, vägleda kirurger om optimala excisionsmarginaler under den första operationen och ge patienterna mer exakt information före operationen.

Dermalyser har i en tidigare studie på 37 vårdcentraler visats kunna diagnostisera malignt melanom med anmärkningsvärd hög precision med en diagnostiska prestanda om 95 % sensitivitet och 86 % specificitet och med ännu högre siffror, 100 % respektive 93 % för invasiva melanom, något som gör det till det överlägset bäst presterande diagnostiska verktyget för melanom under utveckling, se https://www.aimedtech.com/pressroom/Study-published-in-the-BJD

“In recent years, the precision of AI in analysing dermatoscopic images to identify melanoma has reached or even surpassed experienced dermatologists”, säger Sam Polesie, adjungerad universitetslektor, avdelningen för dermatologi och venereologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Sam Polesie, adjungerad universitetslektor, avdelningen för dermatologi och venereologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

“Just as in analysing mammograms for diagnosing breast cancer or neuroimaging for Alzheimer’s disease, we believe this trial has decisively proven that using AI can revolutionise melanoma diagnosis”, says Christoffer Ekström, CEO of AI Medical Technology.

Modeller i 3d som efterliknar mänskliga organ eller vävnad, till exempel organoider, hjälper forskare att bättre förstå sjukdomsförlopp och förhindra sjukdom. SSF:s bidrag på 60 miljoner kronor till ett multidisciplinärt centrum för komplexa cellulära system, går till Sven Nelander och projektet ”CNSx3: Transformative Modeller för Hjärnans Sjukdomar”.

Centrumet CNSx3 har som mål att utveckla banbrytande terapier mot hjärnans sjukdomar. Tre tekniker kommer att användas tillsammans: organoidkulturer i vätskekretsar, patientspecifika biobanker och avancerad beräkningsmetodik. I projektet kommer även maskininlärning att användas för att hitta nya behandlingar och skräddarsy terapier för enskilda patienter.

De utvecklade metoderna kommer att användas inom två områden där försöksmodeller hittills har saknats. Dels för cancer i hjärnan, en cancerform där många barn dör och där behandling för vuxna saknas, dels för kärlmissbildningar i hjärnan som innebär en förhöjd risk för hjärnblödning och där förebyggande behandling saknas. 

I centrumet kommer åtta akademiska grupper från flera universitet och två företag att samarbeta med patientorganisationer och partners i Europa, för att utveckla metodiken och för att använda den på bästa sätt. 

Målet med projektet är att ta fram biotekniska innovationer, nya behandlingar, utbilda forskare och placera Sverige bland de främsta i ett expansivt område. 

Projektet ingår i SSF:s pågående satsning på Multidisciplinära forskningscentra (MRC). Syftet är att stimulera till multidisciplinär forskning mellan akademi, forskningsinstitut, industri och samhälle för vassare resultat och snabbare tillämpning.

Sven Nelander är professor i integrativ cancerforskning vid Uppsala Universitet. Han studerar tumörer i hjärnan och nervsystemet, med målet att utveckla nya behandlingar. Hans forskarteam vid Rudbecklaboratoriet har utvecklat en rad nya teknik för att åstadkomma detta, från nya patient-specifika försöksmodeller till storskaliga datoranalyser.
Foto: Uppsala universitet

Huvudsökande är Sven Nelander, UU Department of Immunology, Genetics and Pathology.

Medsökande är: Daniel Aili LiU Materials Science and Technology, Niklas Dahl UU Department of Immunology, Genetics and Pathology, Philip Gerlee Chalmers Computational Sciences and Applied Mathematics, Rebecka Jörnsten GU Computational Sciences and Applied Mathematics, Peetra Magnusson UU Immunology, Genetics and Pathology, Fredrik Swartling UU Immunology, Genetics and Pathology, Maria Tenje UU Materials Science and Engineering.

Projektet startar den 1 januari 2025.

Karin Holmsten, överläkare i onkologi vid kirurg- och onkologikliniken, Capio S:t Görans sjukhus, får Pfizers och Svensk Förening för Urologisk Onkologi (SFUOs) nyinstiftade forskningsstipendium för onkologer inom urologi. Stipendiet på 50 000 kronor delades ut den 17 oktober vid SFUOs årsmöte i Stockholm.

Karin Holmsten får Pfizers och Svensk Förening för Urologisk Onkologi (SFUOs) nyinstiftade forskningsstipendium för onkologer inom urologi. På bilden , fr v Karin Söderkvist, SFUO, Karin Holmsten, Johannes Arpegård, Pfizer. Foto: Jan Torbjörnsson.

Pfizers och Svensk Förening för Urologisk Onkologi (SFUOs) nyinstiftade onkologistipendium syftar till att premiera disputerade medlemmar för forskningsprojekt kopplade till urologiska tumörsjukdomar. Karin Holmsten är först ut att tilldelas detta stipendium för sin forskning inom prostatacancer.

– Vi vill främja klinisk forskning inom uroonkologi som kan förbättra och öka kunskapen och omhändertagandet av patienter med tumörer i njurar, urinblåsa, prostata och penis. Med detta stipendium hoppas vi kunna bidra till att fler av våra kliniskt verksamma disputerade medlemmar kan kombinera sin kliniska tjänst med fortsatt patientnära forskning, säger Karin Söderkvist, vetenskaplig sekreterare Svensk Förening för Urologisk Onkologi.

– Cancerforskning är ett högprioriterat område för oss, och grunden för utvecklingen av nya behandlingar. Vi är mycket glada över att kunna samverka med SFUO genom att stödja ny svensk forskning inom urologiska tumörsjukdomar, säger Johannes Arpegard, medicinsk rådgivare på Pfizer.

Karin Holmsten – forskning om behandling av äldre män med spridd prostatacancer Den totala överlevnaden vid spridd prostatacancer har förbättrats avsevärt efter introduktionen av flertalet nya läkemedel, inklusive andra generationens hormonläkemedel samt nya cytostatika- och isotopbehandlingar, som ger bättre behandlingssvar och ökad livslängd. Bakgrunden till Karin Holmstens nya forskning är att de flesta av dessa banbrytande studier har utförts på yngre patienter och exkluderat äldre patienter samt patienter med samsjuklighet och sämre allmäntillstånd. Det är oklart om behandlingsresultaten är lika gynnsamma hos äldre patienter, och om biverkningarna skiljer sig från de som ses hos yngre individer.

– Jag känner mig mycket glad och hedrad över att ha tilldelats Pfizers och SFUOs onkologistipendium och det är ett värdefullt bidrag för att kunna genomföra mitt forskningsprojekt. Min forskning inriktar sig på behandling av äldre män med spridd prostatacancer, definierat som 75 år eller äldre, med avseende på val av systemisk behandling, biverkningar, samsjuklighet, behandlingseffekt, och överlevnad. Genom att titta på kliniska ”real-world data” är målet att på sikt kunna ge en bättre och mer individbaserade behandling till dessa patienter, säger Karin Holmsten, överläkare i onkologi vid kirurg- och onkologikliniken, Capio S:t Görans sjukhus, och postdoktor vid institutionen för onkologipatologi på Karolinska institutet.

Den nya studien med namnet ”Behandling av äldre män med spridd prostatacancer, en registerstudie med fokus på överlevnad, behandlingsmönster och biverkningar” (A real-world study of treatment patterns, side effects and outcome of systemic treatments in older patients with metastatic prostate cancer), är en akademisk retrospektiv real-world data (RWD) och registerstudie där data inhämtas från patientjournaler, Prostate Cancer data Base Sweden (PCBaSe), Nationella prostatacancerregistret (NPCR) och den Individuella patientöversikten (IPÖ). Jämförelse av data kommer genomföras genom att samköra register- och journaldata från2014 och framåt. Karin Holmsten är huvudprövare och kollega Marie Hjälm-Eriksson på Capio S:t Görans sjukhus är medprövare, dessutom finns intresse från Västra Götalandsregionen att delta i studien.

Lungcancer är den dödligaste cancerformen sett till antal dödsfall i Sverige, men trots det saknas ett nationellt screeningprogram. En ny rapport visar att användning av AI i en centraliserad nationell struktur kan minska kostnaderna för radiologer med cirka 80 procent jämfört med konventionell screening, och möjliggöra tidigare upptäckt av fler fall. Trots utmaningar som brist på radiologer och behov av ytterligare forskning, kan ett successivt införande av ett AI-baserat screeningsprogram vara ett steg mot mer jämlik och effektiv vård för lungcancerpatienter.

Under perioden 2014–2018 var lungcancer den fjärde vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor, med en medianålder vid insjuknande på 69 år och en beräknad relativ 5-årsöverlevnad på cirka 20 procent. Trots detta saknas ett nationellt screeningprogram för lungcancer i Sverige, vilket kan bidra till högre dödlighet i sjukdomen.

Studier från bland annat Nederländerna och USA har visat att riktad screening för lungcancer kan minska dödligheten. I Sverige har vissa regioner påbörjat pilotstudier för att undersöka möjligheterna med lungcancerscreening. En förutsättning för ett framgångsrikt screeningprogram är en god tillgång till radiologer, vilket är en begränsad resurs inom svensk sjukvård. För att hantera denna utmaning undersöker svensk sjukvård möjligheten att använda AI som ett komplement.

En rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), på uppdrag av Nollvision cancer och AstraZeneca, har analyserat förutsättningarna för lungcancerscreening med fokus på bilddiagnostik med AI och belyst effekterna av olika scenarier genom en kostnadskonsekvensanalys. Resultaten visar att användning av AI i en centraliserad nationell struktur ger den största kostnadsminskningen. Kostnaderna för radiologer minskar med cirka 80 procent jämfört med konventionell screening (Scenario 1). Dock är det viktigt att beakta de regionala förutsättningarna såsom kompetens, antal radiologer och infrastruktur.

– Det behövs ökad kunskap om vilken roll AI kan tänkas spela i framtidens lungcancerscreening, säger radiologen Vitali Grozman vid Karolinska Universitetssjukhuset. Tidig upptäckt är helt avgörande för att förbättra både överlevnaden och livskvaliteten för patienterna. Användningen av AI inom lungcancerscreening kan revolutionera det diagnostiska arbetet, och därtill innebära viktiga steg mot en mer jämlik och effektiv vård för alla patienter.

Även om ett nationellt AI-baserat screeningprogram ligger några år framåt i tiden och kräver mer forskning, kan ett successivt införande av ett screeningsprogram övervägas. En nationell AI-struktur för bildgranskning skulle minska behovet av radiologer och bidra till att jämna ut regionala skillnader, vilket är ett steg mot mer jämlik och tidig vård för lungcancerpatienter i Sverige.

Ta del av rapporten HÄR

Referens: Urey Adamsson M, Andersson E, Lindgren P. Kapacitet för lungcancerscreening, utmaningar och lösningar. IHE RAPPORT 2024:13, IHE: Lund

Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. Tekniken förutsätter tillgång till radioaktiva spårämnen med kort halveringstid. Idag lyfts en ny cyklotron (partikelaccelerator) in på Akademiska sjukhuset; ett led i moderniseringen av PET-centrum. De nya lokalerna inrymmer även ett renrum för tillverkning av spårämnen och verksamheten startar i juni nästa år.

– Den nya cyklotronen är ett viktigt steg i moderniseringen av PET-centrum på Akademiska sjukhuset. Den nuvarande cyklotronen togs i bruk 1991 och behöver bytas ut. Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av behandling, inte minst inom cancerområdet. Dessutom pågår avancerad forskning inom PET för utveckling av ny diagnostik och behandling, säger Gunnar Antoni, avdelningschef för PET-centrum på Akademiska sjukhuset och adjungerad professor i farmaceutisk radiokemi vid Uppsala universitet.

Startskottet för sjukhusets nya PET-centrum gick i juni 2021 då man startade byggandet av ett hus i betong för den nya cyklotronen. Den 15 oktober lyfts den 20 ton tunga maskinen på plats. Byggnaden kommer även att rymma ett radiokemilaboratorium för framställning av radioaktiva spårämnen och beräknas tas i bruk i juni 2025

– På 30 år har PET/CT-diagnostik gått från exklusiv forskning till klinisk rutin. I år räknar vi med att göra cirka 7 000 undersökningar och efterfrågan beräknas öka med fem procent årligen. Drygt 60 procent av patienterna remitteras hit från andra regioner. Förutom klinisk diagnostik bedriver PET-Centrum mycket forskning kring ny cancerdiagnostik, men även inom neurologiska, inflammatoriska och metabola sjukdomar. Många undersökningar som görs idag har sitt ursprung i preklinisk forskning. Ett sådant område är onkologisk endokrinologi där Akademiska har ett center of excellence, säger Gunnar Antoni.

En cyklotron är en partikelaccelerator som använder elektromagnetiska fält för att ge partiklar höga energier vilket behövs för att producera radioaktiva isotoper för tillverkning av radioaktiva läkemedel. Dessa används sedan för att med hjälp av en PET-kamera diagnostiseras sjukdomar och studera effekten av olika behandlingar. Den nuvarande cyklotronen på Akademiska togs i bruk 1991 och behöver nu bytas ut.

PET/CT-undersökningar görs främst för diagnostik, stadieindelning och för att följa upp effekten av cancerbehandling, men tekniken används också i stor utsträckning inom neurologi (t ex Parkinsons sjukdom), kardiologi och ortopedi samt för att kartlägga inflammatoriska processer i kroppen.

En PET-undersökning innebär att radioaktiva spårämnen förs in i kroppen. Bilderna från kameran visar vad som händer i vävnaden, till exempel att cancerceller delar sig. Detta kombineras oftast med datortomografi (CT).

Gunnar Antoni, avdelningschef för PET-centrum på Akademiska sjukhuset och adjungerad professor i farmaceutisk radiokemi vid Uppsala universitet.

– Vid cancersjukdomar är fördelen säkrare diagnos och att man snabbare hittar rätt behandling. CT-bilderna visar en tumörs placering med stor detaljskärpa medan PET-undersökningen ger information om tumörens ämnesomsättning, något som indikerar hur elakartad sjukdomen är vilket styr hur aggressiv behandling patienten får, förklarar Gunnar Antoni och fortsätter:

– Studier visar att upp till 30 procent av alla undersökningar av cancerpatienter som görs med kombinerad PET/CT leder till att behandlingen ändras. Detta på grund av att läkarna får en bättre bild av sjukdomen.

FAKTA: PET-centrum vid Akademiska sjukhuset

•1991 togs den första cyklotronen i drift. Sedan dess har Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset utvecklat ett stort antal nya spårämnen för PET-undersökningar och utvärderat dem i prekliniska och kliniska studier/valideringar.

•2020 var Akademiska sjukhuset först i Sverige med att uppgradera PET-kamerorna vilket innebär att kamerorna fick 50 procent ökad känslighet och att patienterna exponeras för lägre stråldos och kortare undersökningstid.

•Antalet PET/CT-undersökningar har ökat påtagligt sedan Akademiska sjukhuset tog över PET-Centrum i november 2010. I år räknar man med cirka 7 000 undersökningar, och framöver spås en femprocentig ökning per år.

•PET/CT ingår i allt fler vårdprogram inom Sjukvårdsregion Mellansverige vilket har bidragit till den ökade efterfrågan av sådana undersökningar på Akademiska.

•Tillsammans med nuklearmedicin disponerar PET-centrum fyra PET/CT-kameror och en PET/MR-kamera som främst används i forskningssyfte.

PET-verksamhet med cyklotron finns även på Norrlands universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Linköpings universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skåne universitetssjukhus i Lund. Örebro universitetssjukhus är snart i gång med PET-verksamhet.

Nu startar ett arbete med att ytterligare öka tillgängligheten och korta operationsköer på Danderyds sjukhus. Bland annat ska fler operationer genomföras på kvällar och helger. Totalt avsätts medel på 9,2 miljoner för att förbättra tillgängligheten.

-Vi har under en längre tid arbetat aktivt med att förbättra tillgängligheten och öka antalet operationer på sjukhuset. Kapaciteten har tidigare ökat då operationslag flyttat från natt till dag. Nu får vi möjlighet att satsa ytterligare. Det handlar bland annat om att använda tider på kvällar och helger då operationssalar inte nyttjats. I och med det här tillskottet kan vi växla upp det arbetet än mer, något som är mycket glädjande för våra patienter, säger Corinne Pedroletti, tf. operativ direktör på Danderyds sjukhus.

På Danderyds sjukhus ska medlen primärt användas till tillgänglighetssatsningar inom ortopedi, kardiologi och kvinnosjukvård.

-Inom ortopedin kommer antalet planerade operationer öka med 10 procent då fler operationer kan ske under helgtid. Inom hjärtsjukvården kan fler ablationer (behandling av hjärtrytmrubbningar) göras under helgen och inom befintlig bemanning på vardagar, motsvarande 10 procent av operationskön. Dessutom kommer en effektivare användning av bytestider möjliggöra fler robotoperationer inom kvinnosjukvården. Kvinnosjukvården har även börjat med patientstyrd sedering vid vissa framfallsoperationer vilket också ökar tillgängligheten, säger Corinne Pedroletti.

Arbetet med att minska operationsköerna bekostas av det sektorsbidrag på 1 267 mkr som Region Stockholm fått för folkhälsa och sjukvård. Av dessa medel har Region Stockholm valt att satsa 57 mkr för att arbeta med att minska köerna på sjukhusen. 9,2 mkr av medlen har gått till Danderyds sjukhus.

Foto: Felicia Steinunnsdóttir, Danderyds sjukhus

Forskare vid Umeå universitet har tillsammans med forskare i bland annat Spanien, USA och Italien gjort nya upptäckter kring hur stamceller utvecklas och övergår i specialiserade celler. Studien kan ge ökad förståelse kring hur celler delas och växer till okontrollerat så att cancer utvecklas.

Två av forskarna bakom studien, Sandhya Malla och Kanchan Kumari, i Aguilo labb vid Institutionen för molekylärbiologi. Bild: Poonam Baidya

– Upptäckten öppnar ett nytt spår för framtida forskning om att utveckla nya och effektivare behandlingar av vissa cancerformer, säger Francesca Aguilo, docent och universitetslektor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och ledare av studien.

Alla celler i kroppen uppstår från ett enda befruktat ägg. Från detta enda ursprung utvecklas olika specialiserade celler med vitt skilda uppgifter genom en process som kallas cellulär differentiering. Även om alla celler delar samma ursprung och delar samma genetiska information, använder specialiserade celler informationen på olika sätt för att utföra olika funktioner. Den processen regleras av genetiska och epigenetiska mekanismer.

I den aktuella studien har forskare studerat embryonala stamceller från möss för att förstå hur cellerna övergår från ett mångsidigt tillstånd till att bli specialiserade celler. En nyckelspelare i denna process är proteinet LSD1. Det överuttrycks i många cancerformer och är därför ett viktigt mål inom forskning om cancerbehandling. Flera kliniska prövningar testar att hämma LSD1-proteinets förmåga att modifiera genuttryck.

Studien visar dock att LSD1 inte bara påverkar genuttryck på det sätt som tidigare antagits genom att ändra histoner, det vill säga proteiner som kromosomernas långa DNA-spiraler är uppsnurrade kring, utan LSD1 fungerar också som en stödstruktur för andra proteiner som styr DNA-metylering. Forskarna kunde se att även när LSD1:s enzymatiska funktion hämmades, kunde dess stödförmåga fortfarande upprätthålla DNA-metyleringsmönster som är nödvändiga för celldifferentiering och spridning. Onormal DNA-metylering är starkt förknippad med cancer.

Resultaten tyder på att, för att cancerbehandlingar ska bli effektiva, kanske det inte räcker med att bara inrikta sig på att blockera LSD1:s enzymatiska aktivitet. Behandlingar kan också behöva inrikta sig på att även angripa LSD1:s stödjande roll.

Francesca Aguilo har lett studien. Bild: Mattias Pettersson

– Än så länge är detta grundforskning så det är långt kvar och för tidigt att göra några utfästelser om nya behandlingar, men det kan vara ett viktigt steg för fortsatt cancerforskning, säger Francesca Aguilo.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications. Den har letts från Umeå universitet och finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Kempestiftelserna.

Text: Ola Nilsson

Om den vetenskapliga publiceringen

The scaffolding function of LSD1 controls DNA methylation in mouse ESCs.
Sandhya Malla, Kanchan Kumari, Carlos A. García-Prieto, Jonatan Caroli, Anna Nordin, Trinh T. T. Phan, Devi Prasad Bhattarai, Carlos Martinez-Gamero, Eshagh Dorafshan, Stephanie Stransky, Damiana Álvarez-Errico, Paulina Avovome Saiki, Weiyi Lai, Cong Lyu, Ludvig Lizana, Jonathan D. Gilthorpe, Hailin Wang, Simone Sidoli, Andre Mateus, Dung-Fang Lee, Claudio Cantù, Manel Esteller, Andrea Mattevi, Angel-Carlos Roman & Francesca Aguilo
Nature Communications volume 15, Article number: 7758 (2024
DOI: 10.1038/s41467-024-51966-7

MSDs KEYTRUDA® (pembrolizumab) Met Primary Endpoint of Event-Free Survival (EFS) as Perioperative Treatment Regimen in Patients With Resected, Locally Advanced Head and Neck Squamous Cell Carcinoma.

KEYNOTE-689 is the first Phase 3 trial to demonstrate statistically significant and clinically meaningful improvement in EFS in the intent-to-treat population in the neoadjuvant and adjuvant setting for an anti-PD-1 therapy in earlier stages of head and neck squamous cell carcinoma.

MSD announced that the Phase 3 KEYNOTE-689 trial evaluating KEYTRUDA ® (pembrolizumab), Merck’s anti-PD-1 therapy, as a perioperative treatment for patients newly diagnosed with stage III or IVA, resected, locally advanced head and neck squamous cell carcinoma (LA-HNSCC) met its primary endpoint of event-free survival (EFS). The study evaluated KEYTRUDA as neoadjuvant therapy, then continued after surgery in combination with standard-of-care radiotherapy (with or without cisplatin) as adjuvant therapy, followed by KEYTRUDA as maintenance therapy, compared to adjuvant radiotherapy (with or without cisplatin) alone. At a pre-specified first interim analysis conducted by an independent Data Monitoring Committee, there was a statistically significant and clinically meaningful improvement in EFS for patients receiving the KEYTRUDA perioperative treatment regimen. The study also showed a statistically significant improvement in major pathological response (mPR), a key secondary endpoint, for patients in the KEYTRUDA arm compared with adjuvant radiotherapy alone. The safety profile of KEYTRUDA was consistent with that observed in previously reported studies; no new safety signals were identified.

“These results are substantial, as KEYNOTE-689 marks the first positive trial in two decades for patients with resected, locally advanced head and neck squamous cell carcinoma,” said Dr. Marjorie Green, senior vice president and head of oncology, global clinical development, MSD Research Laboratories. “These statistically significant and clinically meaningful findings have the potential to be practice-changing and continue to highlight the promising role of KEYTRUDA for certain patients with earlier stages of disease.”

A trend toward improvement in overall survival (OS), another key secondary endpoint, was observed for KEYTRUDA as neoadjuvant treatment and KEYTRUDA in combination with standard-of-care radiotherapy (with or without cisplatin) as treatment after surgery and maintenance therapy with KEYTRUDA. The OS results did not reach statistical significance in patients whose tumors were PD-L1 Combined Positive Score (CPS) ≥10 at the time of this first interim analysis. Due to the statistical testing hierarchy, formal testing was not performed in the CPS ≥1 and intention-to-treat (ITT) populations. OS will be evaluated at the next interim analysis.

Results will be presented at an upcoming medical meeting and will be submitted to regulatory authorities.

KEYTRUDA is currently approved as monotherapy and in combination regimens for appropriate patients with metastatic or unresectable, recurrent HNSCC in the U.S., Europe, China, Japan and other countries around the world. For more information, please see the “Selected KEYTRUDA ® (pembrolizumab) Indications in the U.S.” section below.

About KEYNOTE-689

KEYNOTE-689 is a randomized, active-controlled, open-label Phase 3 trial (ClinicalTrials.gov, NCT03765918 ) evaluating KEYTRUDA as neoadjuvant treatment then followed by KEYTRUDA in combination with standard-of-care radiotherapy (with or without cisplatin) as adjuvant treatment and then as a maintenance therapy in treatment-naïve patients with newly diagnosed, stage III or IVA resected locally advanced, head and neck squamous cell carcinoma. Efficacy outcomes are classified by PD-L1 CPS status. The primary endpoint is EFS, and secondary endpoints include OS, mPR, pathological complete response and safety. The study enrolled an estimated 704 patients who were randomized (1:1) to receive either:

KEYTRUDA (200 mg intravenously [IV] every three weeks [Q3W] for two cycles) as neoadjuvant therapy prior to surgery, followed by either KEYTRUDA (200 mg IV Q3W for 15 cycles) plus standard-of-care radiotherapy with cisplatin (100 mg/m 2 IV Q3W for three cycles) as adjuvant therapy following surgery for high-risk patients or KEYTRUDA (200 mg IV Q3W for 15 cycles) plus standard-of-care radiotherapy without cisplatin as adjuvant therapy following surgery for low-risk patients; or

No neoadjuvant therapy prior to surgery, followed by either standard-of-care radiotherapy with cisplatin (100 mg/m 2 IV Q3W for three cycles) as adjuvant therapy following surgery for high-risk patients or standard-of-care radiotherapy without cisplatin as adjuvant therapy following surgery for low-risk patients.