Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Blodprov kan visa risk för spridd bröstcancer

Höga nivåer av ämnet kollagen IV i blodet kan vara ett tecken på spridd bröstcancer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Höga nivåer av ämnet runt tumören innebär också en sämre prognos. Nivåerna av kollagen IV kan enkelt mätas med blodprov.

– Den goda nyheten är att upptäckten kan innebära att det i framtiden blir enklare att avgöra vilka patienter som löper större risk för återfall i bröstcancer och bör följas upp med tätare intervall, genom att mäta halterna av ämnet i blodet, säger Malin Jansson, doktorand vid Umeå universitet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och även den vanligaste orsaken till att kvinnor avlider av cancer. Bröstcancer kan botas med kirurgi. Trots det är dödligheten hög eftersom vissa tumörer har utvecklat dottersvulster, metastaser, innan de upptäcks, och vissa patienter kommer att drabbas av återfall trots att de fått behandling.

Historiskt sett har cancercellen varit i fokus inom bröstcancerforskningen, men allt fler studier visar att även den så kallade stödjevävnaden i bröstet deltar aktivt i bröstcancerutvecklingen. I sin avhandling har Malin Jansson och den forskargrupp hon ingår i vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet studerat ämnet kollagen IV. Hon visar nu att det kan ge viktig information vid en bröstcancerdiagnos.

Kollagen är ett fiberprotein som naturligt finns i olika varianter i kroppens olika vävnader. Den fjärde varianten av proteinet, kollagen IV (4), finns normalt sett i friska bröst enbart runt mjölkgångarna, men vid bröstcancer ses det även i bröstets stödjevävnad.

Avhandlingen visar att patienter med tumörer med hög halt av kollagen IV i stödjevävnaden löper högre risk att utveckla spridd sjukdom och har sämre överlevnadsprognos än patienter med lågt innehåll av kollagen IV. Kollagen IV finns även i blodet.

– Höga nivåer av kollagen IV i blod hos patienter med bröstcancer kan vara ett tecken på att det finns spridd bröstcancer. Därmed öppnas för möjligheten för att ett enkelt blodprov ska bli ett viktigt framtida komplement inför val av behandling, säger Malin Jansson.

Det finns även studier som visar att kollagen IV också kan vara drivande i cancerutvecklingen och alltså inte enbart en markör. Men eftersom ämnet normalt förekommer i kroppen där det är nödvändigt i andra processer, är det i nuläget svårt att tänka sig en behandling som trycker ned ämnet.

Avhandlingen baseras på studier av tumörvävnad från 1395 kvinnor med bröstcancer. En antikropp riktad mot kollagen IV användes för infärgning av tumörvävnaden. Infärgningen av kollagen IV graderades sedan i en tregradig skala. Kollagen IV-nivåerna mättes i blodet hos tre grupper, friska kontrollpatienter opererade för icke maligna åkommor, patienter med bröstcancer enbart i bröstet samt bröstcancerpatienter med skelett- och levermetastaser.

En ledtråd av koppar i kampen mot cancer

För att cancerceller ska kunna växa och sprida sig i kroppen tar de hjälp av proteiner som binder metallen koppar till sig. Ny kunskap om hur dessa proteiner tar upp metallen och hur de interagerar med varandra öppnar nu för nya läkemedel och behandlingsmetoder mot cancer.

Bild: Yen Strandqvist

Mänskliga celler behöver små mängder av metallen koppar för att kunna genomföra livsnödvändiga biologiska processer. Studier har visat att halten koppar i tumörceller och blodserum från cancerpatienter är förhöjd, och slutsatsen är att cancerceller behöver mer koppar än friska celler. Och högre nivåer av koppar innebär också fler aktiva kopparbindande proteiner.

− Därför är dessa proteiner högintressanta att studera när det gäller utveckling av cancer och djupare kunskap om dem kan leda till nya måltavlor för behandling för sjukdomen, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid Chalmers.

De flesta dödsfall på grund av cancer beror på att metastaser, dottertumörer, bildas på flera ställen i kroppen, till exempel i lever eller lungor. Ett protein som kallas Memo1 är en del i flera av de signalsystem som cancerceller använder för att kunna växa och spridas. Tidigare forskning har visat att när genen för Memo1 inaktiveras i bröstcancerceller minskar deras möjlighet att bilda metastaser.

Blockerar giftiga reaktioner

En forskargrupp från Chalmers ville titta närmare på sambandet mellan Memo1 och koppar. I en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, undersökte forskarna Memo1-proteinets förmåga att binda kopparjoner genom en rad provrörsexperiment. De upptäckte att proteinet endast binder den reducerande formen av koppar. Det är den formen av koppar som är vanligast förekommande i levande celler. Det är en viktig upptäckt eftersom reducerande koppar, även om metallen behövs i kroppen, också bidrar till redoxreaktioner som skadar – eller till och med dödar – cellerna. Forskarna fann att när Memo1 bundit till koppar blockerades metallens giftiga redoxreaktioner.

− Det innebär en risk för tumören att vara beroende av mycket koppar eftersom den kan framkalla kemiska reaktioner som är skadliga för cancercellerna. Vi tror att Memo1, genom att binda koppar när det behövs, skyddar cancercellerna så att de kan fortsätta leva och spridas, säger Pernilla Wittung-Stafshede, som är en av studiens huvudförfattare.

Forskarna såg också att Memo1 kan bilda en förening – ett komplex – med ett annat kopparbindande protein som finns i våra celler– Atox1. Det är en koppartransportör inuti cellerna och forskargruppen har tidigare visat att Atox1, men hjälp av koppar, bidrar till att bröstcancerceller kan förflytta sig och bilda metastaser. Sammantaget innebär upptäckterna i den nya studien att koppar och de kopparbindande proteinerna skulle kunna vara en måltavla för cancerbehandling.

− Vi kunde se hur kopparjoner flyttas mellan Memo1 och Atox1 i provrör, och när vi tittade i bröstcancerceller kunde vi visa att de två proteinerna befinner sig nära varandra. Utifrån det drar vi slutsatsen att utbyte av koppar proteinerna emellan kan ske i såväl cancerceller som i provrör, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Forskarna vill nu gå vidare med fler studier fler av hur kopparjonerna binder till Memo1 och om den bindningen har relevans för utveckling av cancer.

−När vi utökar vår grundläggande kunskap om kopparbindande proteiners roll för cancerceller öppnar vi också dörren för nya behandlingar, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Läs den vetenskapliga publikationen i PNAS: Memo1 binds reduced copper ions, interacts with copperchaperone Atox1, and protects against copper-mediatedredox activity in vitro

Ny teknik avslöjar hur bröstcancer sprids

Det är cellerna runt själva cancertumören som tycks vara nyckeln till att bröstcancer sprids. Det kan forskare från bland andra Stockholms universitet visa efter att ha utvecklat ny teknik som kartlägger hur bröstcancer sprids. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Forskare har för första gången i detalj kunnat kartlägga utbredningen av cancerkloner och hur de beter sig. Bilden visar ett lapptäcke av cancerkloner som har färgats blå, orange och grönt. Bild: Artem Lomakin och Lucy Yates.

För första gången kan forskare visa att cancercellernas placering kan vara lika viktig som mutationer när det gäller orsaken till spridningen av bröstcancer. Genom att kombinera cancercellernas genetiska information, de omgivande celltyperna och hur de interagerar med sin miljö över tid, kan forskarna kartlägga hur tumören utvecklas.

Detta är möjligt med hjälp av ny teknik som har utvecklats av forskare från Wellcome Sanger Institute, European Bioinformatics Institute, German Cancer Research Center och Science for Life Laboratory (SciLifeLab) i Sverige. Genom att scanna stora vävnadsbitar med hjälp av fluorescensmikroskopi kan forskarna kartlägga en cancers unika uppsättning av kloner och hur de interagerar med sin miljö. Metoden kan användas för att svara på några av de stora frågorna om cancer: varför vissa cancerceller sprids, hur behandlingsresistens bildas och varför vissa behandlingar misslyckas.

– Cancer orsakas av genetiska mutationer i en cell. Över tid blir tumören ett lapptäcke av grupper av celler, så kallade cancerkloner. Nu har vi för första gången kunnat i detalj kartlägga utbredningen av sådana kloner genom att visualisera dussintals av dessa mutationer i vävnadssnitt från en uppsättning bröstcancertumörer, säger Mats Nilsson, professor i biokemi/molekylär diagnostik vid Stockholms universitet och SciLifeLab.

Miljön formar cancerutvecklingen
Forskarteamet fann att det över flera stadier av bröstcancerutveckling finns specifika, och ofta oväntade, mönster av klontillväxt, och att genetiska kloner beter sig olika beroende på var i bröstet de börjar. Resultaten tyder på att det ibland inte bara är genetiken som påverkar hur cancer växer, utan också tumörernas lokalisering.

– Insikten om detta kan förklara varför vissa behandlingar bara fungerar hos vissa individer, även om de har liknande mutationer som andra, eftersom tumörerna finns i olika delar av bröstet, säger Mats Nilsson.

I framtiden kan det bli möjligt att påverka miljön runt tumören – för att förhindra cancerns förmåga att växa och spridas, hoppas forskarna. Den nya tekniken kan också användas för att testa hur nya behandlingar påverkar cancern och hur tumörer interagerar med immunsystemet.

Studien ”Spatial genomics maps the structure, nature and evolution of cancer clones” är publicerad i Nature.

Hälsoekonomisk bedömning av Padcev vid lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer

TLV har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning till regionerna för läkemedlet Padcev (enfortumab vedotin). Bedömningen gäller vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som tidigare har fått platinainnehållande cellgifter och immunoterapi i form av en hämmare av så kallad programmerad celldödsreceptor 1 eller programmerad celldödsligand 1.

Läs den hälsoekonomiska bedömningen i sin helhet här.

Scemblix beviljas tillfällig subvention

Scemblix ingår i högkostnadsskyddet till dess att den ordinarie subventionsansökan har prövats. Den tillfälliga subventionen omfattar patienter som redan behandlas med läkemedlet på licens. Scemblix är en behandling för vuxna patienter med kronisk myeloisk leukemi (KML) i kronisk fas med förekomst av en viss typ av kromosomavvikelse, Philadelphiakromosom (Ph+), och som tidigare behandlats med två eller flera så kallade tyrosinkinashämmare.

Läkemedel som motsvarar Scemblix har sedan tidigare skrivits ut på licens. Licensläkemedel är ett läkemedel som inte är godkänt av Läkemedelsverket eller den europeiska godkännandemyndigheten EMA, men som ändå får skrivas ut av läkare till enskilda patienter om det finns särskilda behov eller skäl. Ett licensläkemedel ingår per automatik i högkostnadsskyddet, men TLV har inte utvärderat om kostnaden är rimlig i förhållande till nyttan av läkemedlet.

I augusti 2022 beviljades Scemblix marknadsgodkännande i alla EU-länder och kan därmed ersätta de licensläkemedel som används idag. För att patienterna inte ska stå utan subventionerad behandling kan TLV besluta om tillfällig subvention för ett godkänt läkemedel som ersätter ett licensläkemedel. Den tillfälliga subventionen gäller under den tid TLV utreder om kostnaden för behandling med det godkända läkemedlet är rimlig i förhållande till nyttan.

I oktober 2022 ansökte företaget som marknadsför Scemblix om subvention och om tillfällig subvention för läkemedlet hos TLV.

Mot denna bakgrund beslutar TLV att Scemblix ska vara tillfälligt subventionerat och ingå i högkostnadsskyddet för patienter som redan behandlas med Scemblix eller ett licensläkemedel som kan ersättas av Scemblix.

Beslutet gäller från och med den 9 november 2022. I samband med att TLV beslutar om subvention för Scemblix ska det tidsbegränsade beslutet upphöra att gälla och antingen ersättas av ett beslut om subvention, ett beslut om så kallad begränsad subvention eller ett avslagsbeslut om att läkemedlet inte kommer att subventioneras. Den tillfälliga subventionen kan även upphöra om företaget som ansökt om subvention drar tillbaka ansökan.