Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Överlevnad till högt pris – att skydda hjärnan men inte tumören

Strålbehandling av hjärntumörer är i många fall en lyckosam behandling där patienten överlever och tumören försvinner. Men biverkningarna är tuffa och leder ofta till svåra kognitiva problem. Dilemmat forskarna står inför, att skada tumören men inte resten av hjärnan, börjar nu närma sig en lösning.

Klas Blomgren med sin forskargrupp vid Karolinska Institutet.

Idag överlever mer än 80 procent av de barn som drabbas av cancer i hjärnan. Tack vare framsteg inom diagnostik och behandling lyckas man i de allra flesta fall få bort hjärntumören. Men behandlingen, särskilt strålningsbehandling mot hjärnan, har ofta svåra biverkningar som slår till några år senare.

Klas Blomgren, professor vid Karolinska Institutet har fått forskningsstöd från de pengar som Team Rynkebys Skolloppet samlat in till Hjärnfonden Han vill hitta ett sätt att strålbehandla patienter utan att deras hjärnor ska ta skada.

Bota utan att skada

– Jag arbetar också som barnonkolog och träffar många patienter med hjärntumör. Lyckligtvis överlever de allra flesta, men de får svåra problem eftersom behandlingen skadar deras hjärnor. Det vill vi ändra på, berättar Klas Blomgren.

Vilka skador får patienterna efter sin strålbehandling?

– Många får nedsatt intellektuell förmåga, problem med inlärning och minne, hämmad tillväxt. Nedsatt intellektuell förmåga är särskilt begränsande för möjligheten att leva ett normalt liv. Det kan handla om att inte klara skolan, vara socialt isolerad, inte få arbete eller ha en livspartner i samma utsträckning som sina jämnåriga. Dessa sent uppträdande komplikationer utvecklas under 2-10 år och kan resultera i utanförskap, isolering och en oförmåga att leva ett självständigt liv.

Berätta om din forskning, vad vill du undersöka?

– Att strålning dödar cancerceller är välkänt, men varför den övriga hjärnan skadas vet vi inte så mycket om. Vi har upptäckt att det i stor utsträckning är samma mekanismer som ligger bakom naturligt åldrande, men att det går oerhört mycket snabbare. Vi tror att det beror på att en slags immunförsvarscell i hjärnan skadas av strålningen men inte dör genast utan ligger kvar och orsakar en skadlig inflammation. Därför vill vi bryta den skadliga inflammationen.

Litium kan vara svaret

– Vi har funnit att ämnet litium både har en skyddande effekt mot akut skada på hjärnan och att det stimulerar läkning, men utan att skydda eller stimulera tumörcellerna. Det vill vi undersöka närmare i en klinisk studie, alltså en studie på patienter. Om vår studie slår väl ut kan litium bli den första behandlingen mot de kognitiva svårigheter som uppstår efter en strålbehandling.

Vad hoppas du åstadkomma med er forskning?

– Vårt syfte är att behandla och/eller förebygga skadorna som uppstår i hjärnan efter strålbehandling, utan att kompromissa med effekten av tumörbehandlingen. Om de sena komplikationerna hos de barn och vuxna som överlever sin cancersjukdom kan minskas, skulle de botade individerna kunna leva ett friskare liv. Det skulle också minska lidandet för de drabbades familjer, och reducera de medicinska och sociala kostnaderna för samhället. Att inte bara rädda livet, utan också livskvaliteten.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

– Resultaten är svåra att mäta. När det handlar om kognitiv försämring finns bara neuropsykologiska tester att tillgå. En stor utmaning är också att det här är en ”efterbehandling”, alltså att vi behandlar när skadan redan är skedd. Så när den här studien är klar och vi ser att litium fungerar, vill vi prova att ge litium redan under strålbehandlingen eftersom vi hoppas på en ännu större skyddseffekt då. I slutändan kanske vi kan ge litium redan innan strålning.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Det är här vi kan göra som störst skillnad för våra patienter. Det är en sak att rädda livet på någon genom strålbehandling men komplikationerna är att alldeles för högt pris att betala. Hjärnan är det viktigaste organ vi har, det är vår identitet och det är här själen sitter. Om jag vill provocera mina kollegor som inte är hjärnforskare så brukar jag säga att alla andra organ är bara där för att serva hjärnan, avslutar Klas med ett skratt.

NT-rådet rekommenderar inte Keytruda för adjuvant behandling av melanom stadium IIB och IIC

NT-rådets rekommendation till regionerna är att inte använda Keytruda vid adjuvant behandling av vuxna och ungdomar från 12 års ålder med melanom i stadium IIB eller IIC efter total resektion.

Läs hela yttrandet här.

Hälsoekonomisk bedömning av Enhertu vid bröstcancer

TLV har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning till regionerna för läkemedlet Enhertu. Utredningen gäller behandling av vuxna patienter med så kallad HER2-positiv bröstcancer som är spridd eller som inte går att operera och som tidigare har fått en eller fler typer av behandlingar riktade mot HER2.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor såväl i Sverige som globalt. Medianåldern vid insjuknande är 65 år. Prognostiska faktorer som även avgör valet av läkemedelsbehandling är bland annat så kallad human epidermal tillväxtfaktorreceptor 2 (HER2)-status. HER2 är en gen som normalt finns i alla celler i kroppen. HER2-positiva tumörer har många kopior av HER2-genen vilket stimulerar snabb cancertillväxt och om cancertumören inte behandlas ökar både risken för återfall och för att dö.

Enhertu innehåller den aktiva substansen trastuzumab deruxtekan. Företaget har jämfört behandlingseffekten av trastuzumab deruxtekan med behandlingseffekten av trastuzumab emtansin (Kadcyla) genom en direkt jämförande studie.

Baserat på denna studie bedömer TLV att det är rimligt att anta att trastuzumab deruxtekan har bättre effekt när det gäller hur länge patienten lever utan att sjukdomen förvärras samt hur länge patienten lever totalt sett jämfört med Kadcyla.

I TLV:s analys uppgår kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår vid det angivna priset till cirka 900 000 kronor. Osäkerheten i resultaten bedöms som hög.

Läs TLV:s bedömning i sin helhet.

Ny metod hittar rätt behandling till bröstcancerpatienter

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som ska kunna förutsäga om en patient med bröstcancer kommer att ha nytta av en viss behandling eller inte. Den cellbaserade metoden har testats på patienter med lovande resultat, enligt en studie som publiceras i PNAS.

De cellbaserade tumörmodellerna, som skapats från biopsier från bröstcancerpatienter, ska kunna förutsäga hur tumörerna kommer att reagera på olika cancerbehandlingar. Av Xinsong Chen et al, PNAS 2022.

– Idag finns begränsade möjligheter att på förhand säga vilka bröstcancerpatienter som har nytta av olika behandlingar. Den här metoden kan förutsäga hur patienterna kommer att svara på vissa behandlingar, vilket gör att man kan undvika onödiga biverkningar och spara kostnader. Det behövs större bekräftande studier, men vi ser att konceptet fungerar, säger Johan Hartman, professor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Johan Hartman, professor vid Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman.

Idag finns flera olika läkemedel tillgängliga vid behandling av bröstcancer. Men sjukdomen är komplex och alla patienter blir inte hjälpta av samma eller alla läkemedel. Viss information om vilken behandling en patient kommer att ha nytta av går att få genom exempelvis DNA-sekvensering. Men i många fall går det inte att säga om en behandling kommer att hjälpa den individuella patienten eller inte, och därför behövs bättre metoder för att förutsäga patienternas behandlingssvar.

Den metod KI-forskarna har utvecklat bygger på att isolera och odla inte bara tumörceller utan även så kallade stödjeceller från patienter med bröstcancer. Därefter testas cancerbehandlingar i olika koncentrationer på de odlade cellerna för att se hur känsliga de är mot läkemedlen.

Cellmodellerna liknar patienternas tumörer

I den aktuella studien visar forskarna att det är praktiskt möjligt att etablera den här typen av cellbaserade tumörmodeller från brösttumörer, och att cellmodellerna liknar patienternas ursprungstumörer på relevanta sätt, till exempel genetiskt och vad gäller olika proteinmarkörer.

Tumörmodellerna skapades från biopsier från 98 patienter som opererats för bröstcancer och testades på över 35 existerande bröstcancerläkemedel och bröstcancerläkemedel under utveckling. Forskarna kunde se att den läkemedelskänslighet tumörmodellernas visade i hög grad överensstämde med känsligheten hos den tumörtyp patienterna hade, och att tumörmodellerna i vissa fall var känsliga för läkemedel under utveckling.

Därefter undersökte forskarna hur träffsäker metoden är när det gäller att förutsäga behandlingssvar. Detta gjordes på 15 bröstcancerpatienter som fick behandling innan operation, så kallad neoadjuvant behandling, vid Södersjukhuset i Stockholm.

Från biopsier tagna innan operationerna skapade forskarna tumörmodeller från varje patient och utsatte dem för samma läkemedel som patienten fick. Därefter jämfördes modellernas läkemedelskänslighet med patienternas behandlingssvar.

Hög träffsäkerhet

Resultaten visar att de behandlingssvar tumörmodellen förutsade i hög grad överensstämde med patientens behandlingssvar.  Till exempel hade cytostatikan epirubicin en träffsäkerhet på 90 procent i modellen, medan fyra av fyra patienter som behandlades och testades för anti-HER2 monoklonala antikroppsläkemedel uppvisade överenstämmelse.

Xinsong Chen, forskningsspecialist vid Karolinska Institutet. Foto: Niklas Elmehed.

Forskarna poängterar att det går att skapa cellmodellerna även från små tumörer, som vanligtvis anses tekniskt svåra att odla från, och att testerna går relativt snabbt att genomföra.

– Vi kan i de flesta fall utföra individanpassad läkemedelstestning och få resultatet inom tio dagar, vilket tyder på att den här metoden kan fungera i den kliniska vardagen. Men den kan också användas inom forskning och läkemedelsutveckling, säger studiens försteförfattare Xinsong Chen, forskningsspecialist vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Nästa steg är nu att testa metoden i större patientmaterial och att undersöka möjligheten att kombinera den med andra molekylära metoder för att förutsäga behandlingssvar ännu bättre och studera resistensmekanismer.

Publikation

”Breast cancer patient-derived whole-tumor cell culture model for efficient drug profiling and treatment response prediction”, Xinsong Chen, Emmanouil G. Sifakis, Stephanie Robertson, Shi Yong Neo, Seong-Hwan Jun, Le Tong, Apple Tay Hui Min, John Lövrot, Roxanna Hellgren, Sara Margolin, Jonas Bergh, Theodoros Foukakis, Jens Lagergren, Andreas Lundqvist, Ran Ma och Johan Hartman, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), 26 december, 2022, doi: 10.1073/pnas.2209856120

Ebvallo får EU-kommissionens godkännande som första allogena T-cellsbehandling någonsin för vuxna och barn med EBV+ PTLD

Ebvallo (tablecleucel) blir därmed den första och enda godkända terapin för patienter i EU som drabbats av en sällsynt och potentiellt dödlig cancer med medianöverlevnad på bara några månader.

Pierre Fabre kommer att leda kommersialiserings- och distributionsaktiviteterna i Europa.

Atara bioteherapeutics och Pierre Fabre har tillkännagivit att Europeiska kommissionen (EC) har beviljat försäljningstillstånd för Ebvallo (tablecleucel) som monoterapi för behandling av vuxna och barn från två års ålder som har fått återfall eller har en refraktär Epstein-Barr-viruspositiv posttransplantation lymfoproliferativ sjukdom (EBV+ PTLD) och har fått minst en tidigare behandling.

För patienter med solida organtransplantationer inkluderar tidigare behandling kemoterapi såvida inte kemoterapi var olämplig.

Godkännandet baseras på ett positivt yttrande i oktober från kommittén för läkemedel för humant bruk (CHMP) vid europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och gäller alla 27 EU-medlemsstater plus Island, Norge och Liechtenstein. CHMP:s positiva yttrande baseras på resultat från den pivotala fas 3 ALLELE-studien.1 I denna studie visade Ebvallo en gynnsam risk/nytta-profil.

— Godkännandet av Ebvallo i Europa representerar ett medicinskt genombrott för patienter med betydande medicinska behov, säger Pascal Touchon, vd och koncernchef för Atara. Som den första allogena (dvs cellerna kommer från en donator) T-cellsimmunterapin att få godkännande från någon tillsynsmyndighet i världen, är detta ett historiskt ögonblick för Atara, vår europeiska partner, Pierre Fabre och för det bredare cellterapiområdet.

EBV+ PTLD är en sällsynt, akut och potentiellt dödlig hematologisk malignitet som uppstår efter transplantation när en patients T-cellsimmunsvar är nedsatt av immunsuppression. Det kan påverka patienter som har genomgått solid organtransplantation (SOT) eller allogen hematopoetisk stamcellstransplantation (HCT). Medianöverlevnad på 0,7 månader och 4,1 månader för HCT respektive SOT har rapporterats hos EBV+ PTLD-patienter som inte har svarat på standardbehandling vilket understryker det betydande behovet av nya terapeutiska alternativ.

Enligt ett tidigare kommunicerat licensavtal med Atara kommer Pierre Fabre att leda all kommersialiserings- och distributionsverksamhet i Europa och andra utvalda marknader, förutom medicinska och regulatoriska aktiviteter efter överföringen av marknadsföringstillstånd från Atara till Pierre Fabre.

— Ebvallo representerar ett betydande steg inom cellterapiområdet och är ett genombrott för europeiska patienter med EBV+ PTLD, säger Eric Ducournau, vd för Pierre Fabre, Ataras kommersialiseringspartner i Europa. Vi är stolta och glada över att få ut denna innovativa terapi på marknaden, som kommer att förstärka Pierre Fabres portfölj inom onkologi, hematologi och sällsynta sjukdomar.

Ebvallo har särläkemedelsstatus (orphan drug) i Europa. Denna beteckning är reserverad för läkemedel som behandlar livshotande eller kroniskt försvagande sjukdomar som är sällsynta (som drabbar högst fem av 10 000 personer i EU). Godkända särläkemedel gynnas av tio års marknadsexklusivitet. Det skyddar dem från konkurrens eftersom liknande läkemedel inte får marknadsföras inom samma terapeutiska indikation under exklusivitetsperioden.