Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

ASCO GI: Astellas presenterar positiva resultat för zolbetuximab från fas 3-studien SPOTLIGHT

Resultaten visar att zolbetuximab i studien minskade risken för progression eller död med 24,9 procent. Studien utvärderade patienter med CLDN 18.2-positiv och HER2-negativ icke-operabel, lokalt avancerad, eller metastaserande adenocarcinom i magsäcken eller magmunnen. Resultaten presenterades som en muntlig late-breaking presentation på ASCO GI-kongressen 2023.

Astellas Pharma har presenterat resultat från den globala fas 3-studien SPOTLIGHT som utvärderar första linjens behandling med zolbetuximab i kombination med mFOLFOX6 (en kombinationsterapi som inkluderar oxaliplatin, leucovorin och fluorouracil), jämfört med placebo i kombination med mFOLFOX6 hos patienter med Claudin 18.2 (CLDN 18.2)-positiv, HER2-negativ, icke-operabel, lokalt avancerad, eller metastaserande adenocarcinom i magsäcken eller magmunnen.

Läs pressmeddelandet här.

 

Cancerfondsrapporten forskning 2023: Här är regionernas blinda fläck

Regionerna ska skapa förutsättningar för klinisk forskning inom hälso- och sjukvården. Men Cancerfondsrapporten 2023 visar att forskningen varken får rätt förutsättningar eller följs upp tillräckligt tydligt från politiskt håll. Det riskerar få förödande konsekvenser för morgondagens cancervård.

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Det bedrivs allt mindre patientnära forskning i Sverige: sedan början av 2000-talet har andelen forskarutbildade läkare minskat med mer än 15 procent. Under samma period har antalet startade kliniska läkemedelsprövningar minskat med 70 procent.

– Det är bedrövliga siffror. Det finns en tydlig koppling mellan vilken medicinsk forskning som bedrivs i ett land och hur bra vård patienter erbjuds. Men ändå görs alldeles för lite för att forskningen ska få utrymme och rätt förutsättningar, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Sveriges regioner ska enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvara för att forskningen får rätt förutsättningar. I Cancerfondsrapporten 2023 har Cancerfonden därför granskat hur forskningens styrs och följs upp i de sju regionerna med universitetssjukhus i Sverige. Granskningen visar att det finns stora regionala skillnader. Utifrån en genomgång av samtliga regioners organisationskartor och styrande dokument är det i flera fall till och med oklart var regionerna själva anser att huvudansvaret för forskningen ligger.

– Vår granskning visar att regionerna inte lever upp till lagkravet. Ofta är det politiska ansvaret uppdelat och det saknas någon som ser helhetsbilden. Vi ser också en tendens till att ansvariga politiker betraktar forskningen som något som sker vid sidan av vården och ”sköter sig självt”. Det gör att forskningen blir som en blind fläck – den är allas och ingens ansvar, säger Ulrika Årehed Kågström.

Gemensamt för alla regioner är dock höga ambitioner om att vara ledande inom forskningen, men där regionpolitiker ändå inte driver forskningsfrågor lika aktivt som de bedriver sjukvårdsfrågor. Detta trots att patienter har större möjlighet att få tillgång till de senaste behandlingsmetoderna vid sjukhus som bedriver patientnära forskning. Idag brister många regioner både i styrning – och framförallt i hur man följer upp och mäter den forskning som faktiskt bedrivs.

– Det är lättare att prata vårdplatser och kötider. Ändå är alla överens om vilken avgörande betydelse forskningen har för morgondagens vård. Det råder alltså ingen brist på politisk ambition, men däremot på faktisk handlingskraft. Det är hög tid att man börjar betrakta forskningen som en naturlig del av hälso- och sjukvården och agerar därefter – först då kan forskningen få de förutsättningar som faktiskt krävs, säger Ulrika Årehed Kågström.

Cancerfonden vill att varje region:

  • Tydliggör var i regionen ansvaret för klinisk forskning och utveckling enligt hälso- och sjukvårdslagen faktiskt ligger och följs upp.
  • Tar fram konkreta planer för hur klinisk forskning ska bli en del av den dagliga sjukvården.
  • Sätter mål och indikatorer som gör att det går att mäta den kliniska forskningen.
  • Ökar basfinansieringen för forskning och forskningsstödjande infrastruktur.

Läs hela ”Cancerfondsrapporten 2023: forskning på kliniken – allas och ingens ansvar” här 

Nu kan kvinnor i Västerbotten ta HPV-prov på sig själv hemma

Region Västerbotten erbjuder kvinnor som fått en kallelse till cellprov möjligheten att beställa hem HPV-prov som de tar på sig själva, i stället för att gå på sin bokade tid hos barnmorska. Något som kommer spara tid för både kvinnorna och barnmorskemottagningarna.

– Erbjudandet att beställa hem ett HPV-prov ger kvinnorna möjlighet att själva välja den provtagningsmetod som de föredrar. Vissa kvinnor undviker att gå till barnmorskan av olika anledningar och då kan det förhoppningsvis kännas lättare att ta ett topsprov på sig själv hemma, säger Sara Knip, processledare för Gynekologisk Cellprovskontroll i Region Västerbotten.

Dessutom sparar det tid både för kvinnorna och barnmorskemottagningarna.

– Alla med kvinnligt personnummer kommer som tidigare att kallas till en bokad tid hos barnmorska för cellprov med regelbundna mellanrum. På kallelsen och 1177.se finns information om hur man beställer ett HPV-prov som man tar själv, ifall man hellre vill göra det, berättar Sara Knip.

I de fall där provet innehåller HPV får man tid för provtagning hos en barnmorska inom fyra veckor.

Fakta om screening mot livmoderhalscancer

Socialstyrelsen rekommenderar screening mot livmoderhalscancer med analys för humant papillomvirus, HPV. Regelbunden provtagning ger ett starkt skydd mot cancer i livmoderhalsen. Risken minskar med mer än 90 procent.

Alla med kvinnligt personnummer kallas regelbundet från 23–64 års ålder. Om det senaste provet togs före 64 års ålder kan man bli kallad upp till 70 års ålder. Om man behandlats för cellförändringar och ingår i en särskild kontrollgrupp fortsätter man att kallas livet ut.

Laserkirurgi i magnetkamera – ny hjälp för patienter med hjärntumör

Med hjälp av laserkirurgi inne i en magnetkamera kan läkarna nu behandla patienter med svåråtkomliga hjärntumörer som vården tidigare inte kunnat hjälpa. Metoden är godkänd i USA och testas nu för första gången i Europa, där två patienter med hjärntumörer framgångsrikt behandlats på Skånes universitetssjukhus inom ramen för en studie.

Överläkare Hjalmar Bjartmarz, specialistläkare Irena Grubor och överläkare Peter Siesjö är ledande i arbetet med den nya metoden för att behandla svåråtkomliga hjärntumörer med laserkirurgi inne i en magnetkamera.

– Vi har planerat för den här tekniken under flera år och jag är väldigt glad över att vi nu kan behandla patienter med svåråtkomliga hjärntumörer. Tidigare har vi inte kunnat göra mer för de här patienterna eftersom det medfört alltför stora risker med att operera på traditionellt sätt, berättar Peter Siesjö, överläkare inom neurokirurgi, docent vid Lunds universitet och den som leder studien.

Patienterna som ingår i studien har alla drabbats av glioblastom, som är den vanligaste och mest aggressiva formen av hjärntumör.

Stora fördelar
– Det finns stora fördelar med den här tekniken. Dels kan vi nu behandla patienter som vi tidigare inte kunnat hjälpa, dels är den mer skonsam, vilket betyder att risken för infektioner minskar och att återhämtningen går snabbare, berättar Peter Siesjö.

Metoden innebär att en tunn laserfiber förs in i hjärnan till tumören som sedan bränns bort med värme. Resterna av tumören försvinner av sig själv med hjälp av kroppens eget avfallssystem. Ingreppet utförs medan patienter ligger i en magnetkamera så att läkarna hela tiden kan följa ingreppet i realtid.

Mindre ingrepp

Peter Siesjö, överläkare inom neurokirurgi, docent vid Lunds universitet.

– Metoden är mer patientsäker eftersom vi går in i hjärnan genom ett mycket litet hål. Sedan kan vi föra in laserfibern fram till tumören och därmed minimera skada på kringliggande vävnad, förklarar Peter Siesjö.

Traditionellt behandlas patienter med hjärntumörer med öppen kirurgi. Det innebär att kirurgerna behöver göra större ingrepp i hjärnan för att nå tumörerna som sedan skärs bort manuellt. Men för många patienter med svåråtkomliga tumörer har öppen kirurgi inte varit ett alternativ eftersom det medfört för alltför stora risker.

En annan fördel är att personalen slipper transportera patienten mellan operationssalen och röntgen för att kontrollera läget på laserfibern.

Extra precision
Redan under förra året var Skånes universitetssjukhus först i landet med att operera patienter inne i en magnetkamera. Sedan dess har läkarna utfört flera hjärnoperationer som kräver extra precision. Bland annat har elektroder satts in i hjärnan för att blockera olika störningar som orsakar skakningar vid sjukdomen essentiell tremor.

Fakta

  • Totalt kommer fem patienter att operas med laserkirurgi inom ramen för studien som avslutas inom ett halvår.
  • Varje år opereras omkring 60–80 patienter för glioblastom på Skånes universitetssjukhus. Totalt i Sverige opereras runt 300–400 personer.
  • Magnetfältets styrka mäts i enheten tesla. De flesta MR-kameror inom vården ligger på 1,5 tesla. Den kamera som används under operation håller 3 tesla.
  • Operationen på Skånes universitetssjukhus utförs i det undersökningsrum där den stora magnetkameran är placerad. Därför byggs ett sterilt ”tält” runt patienten för att efterlikna de förhållanden som råder i ett traditionellt operationsrum.
  • En del sjukhus använder en liknande metod med så kallade hybridsal där en magnetkamera finns i nära anslutning till, eller i salen för att kontrollera ingreppet före och efter operationen.

Metabol ohälsa bidragande faktor för fetmarelaterad cancer

Under upp till 40 år har nära 800 000 personer från Sverige, Norge och Österrike följts utifrån hur deras BMI och metabola hälsa påverkar risken att drabbas av fetmarelaterade cancersjukdomar. Studien visar att metabol ohälsa avsevärt ökar risken för vissa cancerformer, vid normalvikt såväl som vid övervikt och fetma. 

Tanja Stocks, docent i epidemiologi och forskare vid Institutionen för translationell medicin vid Lunds universitet. Foto: Ingemar Hultquist, Lunds universitet.

Det är sedan tidigare känt att fetma kan kopplas till dryga tiotalet olika cancersjukdomar (se faktaruta). Nu har forskare i ett europeiskt samarbete som drivs från Lunds universitet inkluderat metabol hälsa i epidemiologiska studier om fetmarelaterad cancer. Syftet är att kartlägga hur metabol hälsa samverkar med kroppsvikt avseende risk för fetmarelaterad cancer. I en studie som nu publiceras i Journal of the National Cancer Institute har forskarna inkluderat data från hälsoundersökningar och nationella register från närmare 800 000 individer genom åren 1972-2014. Genom att väga samman uppgifter om blodtryck, blodglukos och blodfetter i form av triglycerider fick de fram en metabol poäng som avgjorde om personerna ansågs metabolt hälsosamma eller ohälsosamma. Utifrån BMI (Body Mass Index) delades personerna också in i kategorierna normalviktig, överviktig eller fet.

–  Ofta kopplas metabol ohälsa ihop med fetma, men man behöver inte vara överviktig för att lida av metabol ohälsa. Därför är det relevant att studera hur metabol ohälsa spelar in i sambandet mellan BMI och fetmarelaterad cancer, säger Tanja Stocks, forskare och dcoent i epidemiologi, som har lett studien.

Under uppföljningstiden på upp till 40 år diagnosticerades 23 630 individer med en fetmarelaterad cancer. Det var ingen överraskning för forskarna att ett högre BMI ökade risken för cancer, men även metabol ohälsa i sig självt var förenat med en ökad risk. Den högsta risken påträffades bland individer med metabolt ohälsosam fetma, vilket var förenat med högst risk för cancer i lever, njure, och bland kvinnor även för endometriecancer (cancer i livmoderkroppen). Ett viktigt fynd var också att metabol ohälsa ensamt utgjorde en ökad risk för fetmarelaterad cancer oavsett om man var normalviktig, överviktig eller hade fetma.

Studien kan inte visa på orsakssamband, men forskarna såg att fetma och metabol ohälsa samspelar på ett sätt som ökade risken för vissa cancerformer mer än förväntat när de två faktorerna kombineras.

–  Studien visar på vikten av att bedöma olika metabola riskprofiler utöver fetma, för att kunna identifiera de grupper som kan ha mest nytta av insatser för att minska sina risker att drabbas av fetmarelaterade cancersjukdomar, säger Ming Sun, doktorand och förstaförfattare till studien.

Publikation
Metabolically (un)healthy obesity and risk of obesity-related cancers: a pooled study
Journal of the National Cancer Institute, 17 januari 2023.