Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Missförstånd kring HPV-vaccination riskerar kvinnors hälsa

Sverige kan bli först i världen att utrota livmoderhalscancer genom vaccination. För att lyckas erbjuds nu gratis vaccin till kvinnor födda 1994–1999. Men vaccinationsdeltagandet är alldeles för lågt. En majoritet i målgruppen tror dessutom – felaktigt – att de redan är vaccinerade med fullgott skydd, visar en ny undersökning från Cancerfonden.

Genom att vaccinera en tillräckligt stor del av befolkningen kommer livmoderhalscancer att kunna utrotas helt.

Livmoderhalscancer är den tredje vanligaste cancerformen hos kvinnor mellan 20 och 49 år. Tack vare forskningen går det idag att vaccinera mot det virus som orsakar livmoderhalscancer, HPV. Genom att vaccinera en tillräckligt stor del av befolkningen kommer livmoderhalscancer att kunna utrotas helt. Nu siktar därför Sverige på att utrota sjukdomen till år 2027.

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden. Foto: Cancerfonden.

– Sverige är i princip ett andetag ifrån att bli först i världen med att utrota livmoderhalscancer. Det är en historisk satsning där sjukdomen kan vara utrotad inom bara tre år. Bara tanken är svindlande, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Nu storsatsar Sveriges regioner för att massvaccinera kvinnor födda 1994–1999 vilka pekas ut som en extra utsatt målgrupp för att drabbas av viruset, som sprids genom sexuella kontakter. Vaccinationen är gratis för målgruppen och för att lyckas nå målet behöver minst 70 procent av kvinnorna ha vaccinerats innan år 2024 är slut. Men alltför få kvinnor väljer att ta vaccinet, hittills har endast cirka 30 procent i hela Sverige vaccinerat sig. Det skiljer sig dessutom kraftigt mellan regionerna; region Kronoberg har högst deltagande just nu, med 44 procent vaccinerade medan motsvarande siffra i Skåne och Dalarna är 13 procent.

– Tiden är knapp. Nu behöver fler kvinnor i målgruppen ta sig till närmaste vaccinationsmottagning, för sin egen och för alla kvinnors skull, säger Ulrika Årehed Kågström.

Tror sig redan vara vaccinerade

Det låga deltagandet har flera anledningar och kan handla om både kunskap och tillgänglighet. Men en nyligen genomförd undersökning, beställd av Cancerfonden, visar även att 75 procent i målgruppen tror att de redan är vaccinerade. En tänkbar förklaring kan vara att målgruppen för många år sedan blivit erbjudna Gardasil 4, en äldre version av vaccinet, som dock inte skyddar mot lika många virusvarianter som den nyare varianten, Gardasil 9. Alternativt tror kvinnorna att de är vaccinerade helt utan att vara det.

– Även de som tagit den äldre varianten av vaccinet måste uppdatera sitt skydd för att vi ska lyckas stoppa spridningen av viruset helt. Det vore förödande om Sverige missade en sån här historisk chans på grund av ett missförstånd där kvinnor felaktigt tror att de är fullt skyddade, säger Ulrika Årehed Kågström.

Nu kraftsamlar Cancerfonden och gör riktade regionala insatser för att öka vaccinationsdeltagandet. Genom samarbeten med företag, regioner, organisationer, extra vaccinationsinsatser och kunskapsspridning är målet att öka vaccinationsdeltagandet till 70 procent vid årets slut.

– Det är ett otroligt ambitiöst mål, men också helt nödvändigt. Dessutom är det avgörande att alla kvinnor fortsätter gå på sin cellprovtagning för att upptäcka en eventuell cancer i tid. Det är vaccinet tillsammans med cellprovtagning som är nyckeln för att den här historiska möjligheten ska bli verklighet, säger Ulrika Årehed Kågström.

Högst deltagande i vaccinering mot HPV i Sverige

  • Region Kronoberg: 44%
  • Region Uppsala: 44%
  • Region Västmanland: 43%

Lägst deltagande i vaccinering mot HPV i Sverige

  • Region Skåne: 13%
  • Region Dalarna: 13%
  • Region Södermanland: 14%

Deltagandet i vaccination fördelat över regioner uppdateras varannan vecka och finns i sin helhet här.

Huvudinsikter från Cancerfondens undersökning

  • 96 procent av målgruppen känner till eller har hört talas om HPV-virus.
  • 75 procent av målgruppen tror att de redan är vaccinerade mot HPV med fullgott skydd.
  • 51 procent av målgruppen kan tänka sig ta vaccinet eftersom det är gratis.
  • Två tredjedelar känner till att livmoderhalscancer kan utrotas. Andelen som känner till ökar med inkomst och utbildningsnivå.

Undersökning utförd av Xtreme Insight på uppdrag av Cancerfonden. Undersökningen är genomförd bland ett nationellt representativt urval av kvinnor födda 1994–1999.

Om HPV/livmoderhalscancer

  • Varannan till var tredje dag dör en kvinna i Sverige av livmoderhalscancer.
  • Sjukdomen orsakas främst av HPV- virus som sprids genom sexuell kontakt.
  • Idag känner man till mer än 200 olika HPV. Det är dock bara 12 olika HPV som kan orsaka cancer. Vaccinet som nu erbjuds skyddar mot de viktigaste cancerframkallande HPV (som orsakar ca 90% av all livmoderhalscancer)
  • Innan HPV-vaccinerna kom hade de flesta som haft sex någon gång drabbats av en HPV- infektion. Hos sex av sju personer läker infektionen ut av sig själv, men gör den inte det kan den leda till cellförändringar som på sikt kan utvecklas till cancer.

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Regional cancerterapi av isolerade kroppsdelar (isolerad hyperterm perfusion, ILP) är en behandlingsform där Göteborg är världsledande. Carl-Jacob Khailat Holmbergs avhandling visar att effekten av ILP kan förstärkas av att kombineras med modern immunterapi.

Carl-Jacob Khailat Holmberg är kirurg på Södersjukhuset och klinisk forskare på Sahlgrenska akademin.

Avancerat malignt melanom är en mycket aggressiv cancersjukdom som leder till kort överlevnad om den sprider sig med metastaser. Men de senaste åren har den Nobelprisvinnande uppfinningen immunterapi – läkemedel som mobiliserar kroppens egna immunförsvar mot cancern – helt revolutionerat behandlingen av dessa patienter.

– Revolutionen har gjort att vi nu står på ny mark. Hela forskningsfältet försöker nu orientera om sig och fastställa vilken kombination av existerande behandlingsmetoder som egentligen är bäst, säger Carl-Jacob Khailat Holmberg, som är specialistläkare i kirurgi på Södersjukhuset i Stockholm och klinisk forskare på Sahlgrenska akademin.

Att bli forskande läkare är på många sätt att gå från en tvådimensionell till en tredimensionell förståelse för medicin

Vad handlar din forskning om?

– Hur man bäst kombinerar och vidareutvecklar kirurgi med dessa toppmoderna immunterapier. På Sahlgrenska universitetssjukhuset har vi ett nationellt centrum för Isolated Limb Perfusion (ILP). Det är en kirurgisk behandlingsmetod där extremiteter som drabbats av melanommetastaser kopplas till hjärt-lung-maskin och spolas med höga doser av upphettade cellgifter. En del av min forskning går ut på att kombinera denna teknik, som är väldigt effektiv lokalt, med immunterapi, som är väldigt effektiv systemiskt i patientens övriga kropp.

Vilka är de viktigaste forskningsresultaten?

– Vi kan visa att ILP är en effektiv behandling även om man tidigare fått immunterapi, vilket fram till nu varit oklart. Vi kan också, i en randomiserad kontrollerad studie, visa potentialen i att förstärka effekten av ILP med bara en enda dos immunterapi dagen före operation. Det är enormt spännande.

Vilken betydelse får detta för behandlingen av denna aggressiva hudcancer?

– Allt detta gör att vi nu ännu bättre kan skräddarsy rätt kombination av olika tekniker och öka sjukdomskontroll för våra patienter. I ett större perspektiv betyder det att kirurgi har en fortsatt viktig roll i behandlingen av patienter med melanom i kombination med moderna immunterapier.

Vad har varit roligt med doktorandprojektet?

– Allt har varit roligt, från början till slut. Det var varit roligt att samarbeta med stora forskningscentra runtom i världen, att se prekliniska data utvecklas till handfast kirurgisk behandling, och att knyta ihop immunonkologi med kirurgi, säger Carl-Jacob Khailat Holmberg och fortsätter:

– Men framför allt har det varit roligt att lära sig hantverket av att vara en forskande kirurg. Att bli forskande läkare är på många sätt att gå från en tvådimensionell till en tredimensionell förståelse för medicin. Det är mycket tillfredsställande.

Reviderad cancerstrategi ska omfatta barn men också familjernas behov behöver ingå

Den nya nationella cancerstrategin måste få med hela vårdkedjan inklusive tiden efter cancerbehandling, tydligare innefatta vården av barn och unga vuxna, och definiera jämställd vård. Det säger Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som på uppdrag av regeringen tagit fram en lägesbild av den nationella cancerstrategin inför uppdateringen av densamma. Barncancerfonden vill också lyfta familjens, inte minst syskons, viktiga roll och behov när barn drabbas av cancer.

Barncancercentrum, Drottning Silvias barnsjukhus. Foto: Sofia Sabel.

Barncancerfonden har på många olika sätt lyft att den uppdaterade strategin ska svara upp på barncancerdrabbades, såväl som barncancervårdens behov och utmaningar och tycker att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i sin lägesbilden tagit barncancerperspektivet på allvar.

– Vi instämmer helt i slutsatsen att barncancerperspektivet tydligt måste integreras i den uppdaterade cancerstrategin. En sammanhållen, nationell cancerstrategi som omfattar både barn och vuxna är av yttersta vikt för att säkra en god och jämlik vård i hela landet, där samtliga patientgrupper gagnas av pågående och kommande utvecklingsarbete, säger Ebba Hemmingsson, intressepolitisk expert på barncancerfonden.

Nya läkemedel behöver prövas på barn

Ett omfattande utvecklingsarbete inom barncancervården har bedrivits av den nationella arbetsgruppen för barncancer (NAG) inom Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) sedan 2020. De regionala insatser och framsteg som genomförts har potential att stärka det långsiktiga omhändertagandet av barncancerdrabbade liksom barncancervården i sin helhet. Men för att lyckas fullt ut behöver ytterligare insatser prioriteras och att de lyfts in i den nya cancerstrategin är ett sätt.

– Idag ser vi brister när det gäller bland annat rehabilitering efter barncancer, kompetensförsörjning, finansiering samt tillgång till läkemedel och kliniska studier. Här behövs särskilda insatser riktade mot det barnonkologiska området, säger Ebba Hemmingsson.

Utvecklingen av cancervården har det senaste decenniet gått oerhört snabbt och ny forskning visar på nya möjligheter. För att ännu fler barn ska överleva krävs nu ytterligare steg som innebär mer forskning och att studier om nya läkemedel som är utprovade och godkända för vuxna även inkluderar barn.

Bättre rehabilitering kommer att krävas

I takt med att fler barn överlever barncancer finns det en ny, och växande patientgrupp: vuxna som överlevt cancer i barndomen. Sena komplikationer och svåra, potentiellt livshotande besvär innebär ofta livslång kontakt med hälso- och sjukvården. Att Vårdanalys lyfter fram just övergången från barn- till vuxensjukvård som ett viktigt område är därför ett välkommet besked. Men kunskapen om komplikationer efter barncancer varierar och det långsiktiga omhändertagandet och rehabiliteringen av de som överlever är inte tillfredställande menar Ebba Hemmingsson.

– Idag drabbas 7 av 10 som har överlevt barncancer av så kallade sena komplikationer och hälso- och sjukvården måste bli bättre på att följa, förebygga och behandla biverkningarna av de tuffa cancerbehandlingar barnen genomgått. Vi ser också brister i övergången från barn- till vuxensjukvården och här behöver vården få rätt förutsättningar att tillgodose en individ- och behovsanpassad övergång – och det oavsett var man bor.

Barncancer drabbar hela familjen

Ett perspektiv som Barncancerfonden saknar i lägesbilden och som bland annat har en framträdande roll i den europeiska cancerplanen, EU:s Beating Cancer Plan, är närståendeperspektivet.

– Barncancer är en sjukdom som drabbar hela familjen. Stödet till närstående är avgörande för att både barnet och familjen ska klara de tuffa behandlingarna. Inte minst syskon till drabbade har stort behov av stöd under en svår tid.

Dagens lagstiftning brister i att säkerställa att syskon får tillgång till individanpassat stöd från hälso- och sjukvård och skola under och efter sjukdoms- och behandlingstiden. Barncancerfonden vill därför bland annat se en uppdaterad lagstiftning som säkrar syskons rätt till anpassad information och stöd.

Långsiktiga och nationella satsningar

Tack vare regeringens satsning på en förbättrad cancervård för barn och unga har ett omfattande utvecklingsarbete inom barncancervården bedrivits sedan 2020. Den nationella strategin måste både stötta och bidra till detta arbete.

– En uppdaterad nationell cancerstrategi är en viktig pusselbit i kampen för att både öka överlevnaden och förbättra livskvaliteten efter genomgången barncancer, avslutar Ebba Hemmingsson.

Blodcancerpatienter i Sverige måste också få tillgång till de nya immunterapierna

Årligen drabbas 4 000–5 000 personer i Sverige av en blodcancerdiagnos. Över 100 är hittills dokumenterade och vanligast är myelom och olika varianter av lymfom och leukemier. Men nya revolutionerande immunterapier finns nu för några av diagnoserna. Problemet är dock att patienter i Sverige inte hinner få tillgång till dem i tid, på grund av svensk byråkrati.

Behandling av blodcancer sker i princip uteslutande med läkemedel. Ett av de senaste årens stora genombrott inom blodcancerbehandling är den Nobelprisade immunterapin vid cancer. Förenklat går den ut på att aktivera och stärka kroppens immunförsvar, för att kunna angripa och oskadliggöra cancercellerna.

– Undersökningar visar att en stor majoritet av Blodcancerförbundets medlemmar vill se en snabbare tillgång till dessa nya läkemedelsterapier och ungefär lika många (åtta av tio) är positiva till deltagande i kliniska studier, säger Peder Skarstedt, arbetande styrelseordförande i Blodcancerförbundet och fortsätter:

– När allt fler personer nu överlever sin blodcancersjukdom måste de också få möjlighet till ökad livskvalitet och arbetsförmåga genom god cancerrehabilitering,

Frågor och hinder som måste åtgärdas och överbryggas

För att detta ska bli möjligt, ser Blodcancerförbundet att det finns frågor och hinder som behöver åtgärdas och överbryggas, på både europeisk, nationell och regional nivå:

  • EU-ländernas läkemedelslagstiftning måste moderniseras och anpassas till utvecklingen av nya effektivare blodcancerläkemedel, som ger färre biverkningar och högre livskvalitet.
  • De europeiska (EMA) och nationella läkemedelsmyndigheterna behöver utveckla mer moderna och effektiva regelverk som underlättar godkännandeprocessen av dessa nya läkemedel. Som jämförelse kan nämnas att FDA, the U. S. Food and Drug Administration verkar godkänna cancerläkemedel snabbare än EMA.
  • I Sverige behöver vi ha ett smidigare system för prissättning och subvention av läkemedel, som gör att de nya behandlingarna snabbare blir tillgängliga för behövande blodcancerpatienter. Systemet måste ta hänsyn till att nya och mer effektiva läkemedel visserligen är kostsamma på kort sikt, men långsiktigt är behandlings- och kostnadseffektiva.
  • Regionernas hälso- och sjukvård måste ha ekonomiska och personella resurser för att kunna genomföra både kliniska studier för utveckling av nya läkemedel och behandlings-metoder samt för att behandla sina blodcancerpatienter med nya effektivare läkemedel.

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

En maskin som automatiskt massproducerar rätt sorts vita blodkroppar. En miljard av dessa T-celler sprutas sedan in i en tumör i levern. Lars Ny och hans forskarteam får nu tio miljoner av Cancerfonden för att ta cellterapi till en ny nivå.

Rebecca Riise, Axel Nelson, Josefine Ekström och Lars Ny är några av dem som arbetar med den kliniska studien på en helt ny metod för cellterapi av dottertumörer i levern.

T-lymfocyter, eller T-celler, är en kategori av vita blodkroppar som spelar en central roll i kroppens immunförsvar. T-cellerna kan anpassa sig för att möta specifika hot, som exempelvis virus eller cancerceller.

Lars Ny, professor i immunonkologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper, leder nu en studie där cancerpatienter får en ny typ av cellterapi som forskarna vid Göteborgs universitet håller på att utveckla. Det handlar om lokal behandling av dottertumörer (metastaser) i levern hos patienter med ögonmelanom.

Brett samarbete

– Att få ett så stort anslag är fantastiskt. Det är väldigt hård konkurrens om den här typen av medel för kliniska behandlingsstudier. Att vi får det betyder att Cancerfonden ser att vi har kunskaperna och hög kvalitet på det vi gör, säger Lars Ny och fortsätter:

– Ögonmelanom är ovanligt. Men det är viktigt och värdefullt att forska på detta, eftersom det idag inte finns effektiva behandlingar som tydligt påverkar överlevnaden när sjukdomen har spritt sig. Tack vare anslaget kan vi göra allt vi vill i den här studien. Vi kan analysera på ett djupare sätt än vi annars skulle ha kunnat. Vi har råd att använda alla experter vi behöver i vår grupp. Det skapar helt andra förutsättningar att genomföra detta på ett avancerat och innovativt sätt.

Det är inte bara onkologer som deltar i forskningsprojektet.

– Vi jobbar tillsammans med bland annat radiologer, kirurger, tumörbiologer och immunologer. Detta är ett multidisciplinärt samarbete och det är nyckeln till att det fungerar.

Primär cellkultur av kroppsegna tumör-infiltrerande lymfocyter (TILs) före den automatiska cellproduktionen i bioreaktorn.

Tusen celler blir en miljard

Studien görs på sex patienter. Syftet är att utveckla och utvärdera en metod för automatiserad tillverkning av kroppsegna T-celler (tumör-infiltrerande lymfocyter, TILs), som sedan sprutas in i tumören.

Processen sker i fyra steg:

  • En bit av tumören plockas ut. Från den isoleras några tusen T-celler.
  • Manuellt hanterad odling i två veckor får upp antalet T-celler till cirka en miljon.
  • I ytterligare två veckor sköter en maskin automatisk tillverkning av T-celler som nu ska öka i antal till minst en miljard.
  • Via en kateter genom en artär i ljumsken når man in i levern och sprutar den stora mängden T-celler direkt i tumörvävnaden.

Utmaningar med metoden

Vilka svårigheter finns med den här nya metoden för cellterapi?

– För det första att kunna tillverka T-cellerna enligt konstens alla regler och uppfylla Läkemedelsverkets krav. Att säkerställa att cellerna har aktivitet och att de inte kontamineras av bakterier eller virus, säger Lars Ny.

Vilka risker finns för patienterna som medverkar i studien?

– Studiens huvudsyfte är att se att behandlingen är säker. När vi skickar in ett så stort antal celler i en liten vävnadsmängd finns det en teoretisk risk för blödningar och proppar i levern. I inledande behandlingar på de första patienterna har vi inte sett något sådant.

Konkurrerande immunceller

Det finns också andra immunceller som konkurrerar med de tillförda T-cellerna. Det gäller att bekämpa dessa immunceller för att det inte ska bli en för kraftig immunreaktion i kroppen. Detta förebyggs i viss utsträckning genom att patienterna får cellgiftsbehandling före cellterapin.

– En viktig sak med den här fas 1-studien är också att vi ska lära oss hur vi ska designa nästa kliniska behandlingsstudie, säger Lars Ny.

Om studien visar att cellterapin har god effekt mot metastaser i levern på patienter med ögonmelanom ser han vidgade möjligheter i framtiden.

– Sådan här cellterapi kan bli aktuell även vid andra cancerformer där det sker spridning till levern. Som till exempel hudmelanom och cancer i tjocktarmen eller bukspottkörteln.