Ingela - Onkologi i Sverige

Hälsoekonomisk bedömning av Carvykti vid behandling av multipelt myelom

TLV har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning till regionerna för läkemedlet Carvykti (ciltakabtagen-autoleucel). Bedömningen gäller behandling av vuxna med så kallad recidiverande och refraktärt multipelt myelom som fått minst tre tidigare behandlingar, inklusive ett immunmodulerande läkemedel, en proteasomhämmare och en anti-CD38-antikropp, och som uppvisat förvärring av sjukdomen vid den senaste behandlingen.

Myelom (multipelt myelom) är en elakartad tumörsjukdom i benmärgen. 600 nya fall diagnostiseras i Sverige varje år. Medianålder vid diagnos är 72 år. Att sjukdomen är recidiverande och refraktär betyder att patienten fått återfall i sjukdomen efter behandling samt att man är resistent mot tidigare givna behandlingar.

Carvykti är en så kallad chimär antigenreceptor (CAR)T-cellsbehandling. Patientens T-celler renas fram ur blodet och modifieras på genetisk väg så de uttrycker en receptor riktad mot proteinet B-cellsmognadsantigen (BCMA) som uttrycks i höga nivåer på ytan av myelomcellerna, varefter T-cellerna återförs till patienten. CAR-T-cellerna kommer därmed att känna igen och döda cancercellerna. Carvykti ges som en engångsinfusion.

Basen för den aktuella hälsoekonomiska bedömningen utgörs av studien CARTITUDE-1. Eftersom CARTITUDE-1 saknade kontrollgrupp har resultaten från denna studie jämförts indirekt i en matchad jämförelse med data från studien LocoMMotion av patienter behandlade med standardbehandling.

De matchade indirekta jämförelserna visade en statistiskt signifikant bättre effekt av Carvykti avseende hur patienterna svarar på behandlingen (total svarsfrekvens, ORR), hur lång tid patienten lever utan att sjukdomen förvärras (progressionsfri överlevnad, PFS) och hur länge patienten lever (total överlevnad, OS).

I TLV:s grundscenario är kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) cirka 1,2 miljoner kronor för Carvykti jämfört med standardbehandling. Osäkerheten i resultaten bedöms som mycket hög och ligger främst i skattningen av den totala överlevnaden och den indirekta jämförelsen som har använts i analysen.

Läs den hälsoekonomiska bedömningen i sin helhet.

Kunskap om KAM och öppen kommunikation avgörande när patienter avböjer konventionell cancerbehandling

När patienter avböjer konventionell cancerbehandling och istället överväger komplementär och alternativ medicin (KAM) uppstår många gånger en konflikt mellan läkare och patient. Det visar en studie som analyserat läkares och patienters erfarenheter i dessa kliniskt utmanande situationer. Artikeln har nyligen publicerats i The Oncologist.

Artikeln baseras på semi-strukturerade intervjuer med sju cancerpatienter som har avböjt onkologisk behandling och istället använt alternativmedicin. De använder exempelvis naturpreparat som kosttillskott och växtämnen, meditation, yoga, akupunktur, omläggning av diet, livsstilsförändringar, avgiftningskurer eller kinesiologi. Dessutom har ett tiotal onkologer och specialister inom palliativ vård intervjuats.

Dialogen avgörande för patientsäkerheten

Studien visade att när det gäller val av behandling fanns det en dissonans mellan läkarnas fokus på medicinska resonemang och patienternas uttryck för komplexa värderingar. Läkarnas svårigheter att förstå patienternas behandlingsval förvärrades när patienterna övervägde att använda alternativa metoder för att försöka ersätta den av cancervården erbjudna behandlingen, vilket försämrade kommunikationen ytterligare.

– Ojämlika roller kunde resultera i konfrontationer som riskerade att driva båda parter mot extrema och oflexibla ståndpunkter. Men trots dessa utmaningar kring behandlingsval och hierarkiska roller ansåg båda parter att öppen och respektfull kommunikation var avgörande för relationen och behandlingsval, säger Kathrin Wode, onkolog, med. dr och processledare integrativ cancervård RCC Stockholm Gotland.

– Patienterna uttryckte också vikten av att möta ett intresse och att känna sig lyssnade på. Deras önskan om stöd från hälso- och sjukvårdspersonal även gällande val kring KAM tydde på att de föredrog delat beslutsfattande, säger Johanna Hök Nordberg, leg apotekare, med. dr och processledare integrativ cancervård RCC Stockholm Gotland.

Preferens för vårdstrategier som omfattar både sjukdom och hälsa

I studien uttryckte deltagarna vikten av att både konventionella och KAM behandlingar både bör bekämpa cancer och stärka hälsan. Flera patienter betonade sin önskan att aktivt bidra själv till sin hälsa och behandling, genom exempelvis livsstilsförändringar. Samt att ta itu med psykologiska och sociala aspekter av sjukdomen. Alla patienterna kritiserade konventionell cancervård för att sakna ett holistiskt perspektiv.

Behov av stärkt kunskap om komplementära behandlingar

Resultatet av studien pekar på behov av att ta till sig komplexiteten i dessa situationer och uppmärksamma patienternas värderingar snarare än att visa på evidensen av den konventionella cancerbehandlingen.

– För detta krävs bland läkare en ökad medvetenhet om patienternas värderingar som leder till beslut som är svåra att förstå enbart ur ett medicinskt perspektiv. Dessutom krävs förbättrad kunskap om komplementära och alternativa metoder (KAM). Några läkare önskade bättre professionellt stöd och en möjlighet att erbjuda ett bredare team av vårdpersonal med kompetens inom KAM, säger Kathrin Wode.

Läs hela artikeln i The Oncologist.

AI effektivt vid diagnos av huvud- och halscancer

Studier i en avhandling indikerar att en AI-stödd metod är effektiv vid diagnos av skivepitelcancer i huvud och hals (SCCHN). Dessutom användes maskininlärning (ML, ett underområde av artificiell intelligens) för att utveckla en modell från kliniskt tillgängliga data för förutsägelse av återfall i skivepitelcancer i tungan (SCCOT).

Det övergripande syftet med studierna var att bedöma användbarheten av PET/CT (röntgen med kontrastmedel och bilder av hur medlet tas upp i kroppen) vid huvud- och halscancer och tillämpa AI för att förutsäga utveckling av SCCOT och återfall av SCCHN. Fyra studier besvarade ställda frågor.

– Våra studier erbjuder en systematisk AI-metod för att upptäcka skivepitelcancer i tungan, tidigt innan kliniska symtom uppträder, genom att använda bland annat tolkbar maskininlärning, säger avhandlingens författare Amir Salehi, Institutionen för medicinsk biovetenskap.

Bättre prognos med diabetes

Resultaten tyder på att personer med SCCOT, oavsett diabetesstatus, kan ha nytta av behandling av glukosnivåer, eftersom SCCOT-patienter med diabetes hade bättre prognos än icke-diabetiker.

– Det här är naturligtvis bara början, och mer forskning behöver göras innan det kan omsättas i klinisk praktik. Vi blev förvånade över att diabetespatienter hade bättre återfall och överlevnadsresultat än icke-diabetiker när det gäller SCCOT, säger Amir Salehi.

Metod: Från patienter som misstänks ha cancer i huvud och hals 2014–2016 jämfördes resultat från PET/CT, panendoskopi med biopsi och US-FNAC. Kliniska, genomiska, transkriptomiska och proteomiska markörer som identifierar risk för återfall undersöktes. I blodprover tagna från friska individer utvärderades data från proteiner relevanta för inflammation och/eller tumörprocesser. SHapley Additive Explanations (SHAP) tillvägagångssätt användes för att bestämma den bästa ML-algoritmen för funktionsval. AdaBoost, artificiella neurala nätverk (ANNs), Decision Tree (DT), eXtreme Gradient Boosting (XGBoost) och Support Vector Machine (SVM) användes för att skapa prediktionsmodeller. Kliniska data från patienter analyserades med hjälp av statistiska och ML-tekniker.

Partsgemensamma förslag kan tillgängliggöra fler kombinationsbehandlingar

Regionernas samverkansmodell för läkemedel, NT-rådet och Lif föreslår i en gemensam rapport flera åtgärder som kan underlätta tillgängliggörandet av kombinationsbehandlingar, framförallt inom onkologi och hematologi.

Både NT-rådet och läkemedelsföretagen har utmaningar med att kombinationsbehandlingar av nya dyra läkemedel är svåra att introducera på grund av höga kostnader. Utmaningen har varit extra tydlig inom onkologi och hematologi där NT-rådet haft flera angelägna kombinationer som inte kunnat rekommenderas för användning.

Många läkemedelskombinationer som bedömts som medicinskt värdefulla för olika patientgrupper, har inte klarat kravet på kostnadseffektivitet, eftersom kostnaderna för flera nya läkemedel i kombination ofta blir mycket hög.

Gemensam beskrivning av utmaningarna

I ett partsgemensamt projekt har därför representanter från Regionernas samverkansmodell för läkemedel, NT-rådet och Lif medverkat för att beskriva utmaningarna och tillsammans föreslå praktiska lösningar för att underlätta tillgängliggörandet av kombinationsbehandlingar.

TLV har gett stöd till projektet genom att bidra med kompetens och kunskap men fokus för arbetet har varit på kombinationer som består av två rekvisitionsläkemedel.

Fokus på åtgärder ”här och nu”

Projektets arbete har sammanfattats i en rapport där flera förslag som utgår från nuvarande process för nationellt ordnat införande läggs fram.

För att i framtiden ha bättre möjligheter att kunna använda särskilt angelägna läkemedelskombinationer bestående av nyare läkemedel föreslås bland annat:

Ett frivilligt åtagande för berörda parter att verka för att kombinationsbehandlingar möjliggörs. Det gäller både företag och regionerna via NT-rådet.
Att viss information alltid finns med i hälsoekonomiska kunskapsunderlag och att den inte beläggs med sekretess.
Att antaganden om hur stor andel av ett läkemedels användning som kommer utgöras av kombinationsanvändning (viktning) ska kunna användas som grund för förhandling och fastställande av avtalsvillkor.
Att lösningsförslag som presenteras i rapporten bör prövas i en pilot där en lämplig läkemedelskombination kan identifieras via horisontspaning.

– Genom att analysera problemen tillsammans och arbeta gemensamt med åtgärdsförslag som vi tror både läkemedelsföretag och regioner kan acceptera bedömer vi att möjligheterna att komma vidare förbättras, säger Mikael Svensson, förhandlingskoordinator i regionernas samverkansmodell för läkemedel.

Förslagen kommer inte att vara tillämpliga för alla läkemedel som ska användas i kombination, utan en klar majoritet av dessa kommer fortfarande att hanteras enligt nuvarande arbetssätt och utvärderingsmetoder.

Sjöbergsstiftelsen utlyser projektanslag för cancerforskning

Sjöbergsstiftelsen beslutat utlysa medel för forskningsprojekt inom områdena:

1. Nästa generation av cancerbehandlingar (t.ex. kombinationsbehandlingar, cellterapier, m.m.)
2. Förståelse för och åtgärder mot cancerbehandlingsresistens.
3. Tidig upptäckt av cancer
4. Lokalt avancerad sjukdom och fjärrmetastasering, bakomliggande orsaker och behandling
5. Valfritt område inom cancerbehandling (som ej ryms inom ovanstående områden)

Projektförslagen registreras via stiftelsens hemsida under tiden 23-08-01—23-09-30.

Läs mer här.