Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Helgenomsekvensering kan ge barn med leukemi mer individanpassad cancerbehandling

I juni kom en studie som visade på nyttan av helgenomsekvensering för barn drabbade av solida tumörer. Nu har forskare inom ramen för det nationella GMS Barncancer-projektet visat att det också gäller för leukemi. Forskarna kan också visa att helgenomsekvensering ger all information som nuvarande diagnosverktyg men också ny information som kan göra att behandlingen kan modifieras bättre och såväl över- som underbehandling kan undvikas.

Forskarna är en del av gruppen för hematologi inom GMS Barncancer men Gisela Barbany, docent och överläkare i klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset började redan 2016, innan GMS Barncancer startade, intressera sig för hur helgenomsekvensering skulle kunna förbättra behandlingen för barn med leukemi.

– Vi förstod tidigt vilka möjligheter som helgenomsekvensering skapar, att metoden skulle kunna täppa till några av hålen i dagens rutindiagnostik, men vi kände också ett behov av att testa så att metoden verkligen kan ersätta de tre till fyra diagnosverktyg vi använder idag. Att vi inte skulle tappa någon viktig information.

Hoppades hitta prognostiska markörer

Akut lymfoblastisk leukemi, ALL är den vanligaste leukemiformen hos barn och idag överlever 90 procent av de drabbade.

Fatemah Rezayee och Gisela Barbany ingår i gruppen för hematologi inom GMS Barncancer.

– Men av de som klarar sin första behandling så får tyvärr 15 procent återfall och av dessa så klarar sig bara hälften, berättar Gisela Barbany.

Förutom önskan om att bota fler så var en annan orsak till att hon ville studera ALL att det sedan tidigare fanns goda kunskaper om genetiska förändringar och hur de påverkar valet av behandling. Det finns också en grupp av leukemipatienter där man idag saknar prognostiska markörer. Prognostiska markörer som snabbt kan visa hur cancern svara på behandlingen är viktiga att hitta för att behandlingsintensiteten ska kunna individanpassas. Gisela Barbany hoppades att de genom helgenomsekvensering skulle kunna hitta fler och nya markörer.

– Vi valde ut prover från tidigare diagnostillfällen för alla typer av risknivåer inom leukemi och för en grupp som saknat markörer vid tidigare analyser.

Säkra data

I den retrospektiva studien har analyserna gjorts på diagnostiska benmärgsmaterial från 88 ALL-patienter. Då tekniken utvecklats så snabbt har Gisela Barbany analyserat om sitt material och uppdaterat sitt projekt flera gånger.

– Resultatet är verkligen lovande, vi har inte hittat några falskt positiva eller negativa diagnoser och av de 39 patienter som tidigare inte kunnat delas in i någon riskgrupp kunde vi hos 35 hitta genetiska förändringar, prognostiska markörer, viktiga för leukemiutveckling och diagnos.

Ny större studie och nya verktyg

Nu ska forskarna fortsätta med större prospektiva studier där helgenomsekvenseringen görs parallellt med rutindiagnostiken.

– Nu utvecklar vi teknologin för att användas i rutindiagnostiken, då både våra egna och andras preliminära studier har visat så lovande resultat.

Vidare vill forskarna använda den nya teknologin för att utveckla verktyg för att mäta behandlingssvar på ett mycket känsligt och noggrant sätt, bland annat tar man fram ett skräddarsytt bioinformatikverktyg för de mer svårupptäckta genetiska avvikelserna.

– Vårt långsiktiga mål är att ersätta dagens diagnostik med helgenomsekvensering och en viktig pusselbit är balansen nytta – kostnaderna. Det ska vi titta på i en separat studie men jag är optimistisk och tror att inom en snar framtid kan vi ersätta dagens metoder med helgenomsekvensering, menar Gisela Barbany.

Få precisionsläkemedel

Inom leukemierna finns det också en liten andel patienter, där precisionsläkemedel kan riktas mot det specifika genetiska felet som driver leukemicellerna vilka kan vara ett komplement till cellgiftsbehandling. Genom protokollet ALLTogether som styr behandlingsvalen för barn med leukemi så får en del barn (med en specifik typ av genetisk avvikelse) tillägg av tyrosinkinashämmare.

– Dessa genetiska avvikelser ses lättare och på ett säkrare sätt med helgenomsekvensering. Men annars är det viktigaste redan nu att vi bättre kan skräddarsy dagens behandlingar för alla barn och på så sätt minska risken för över- och underbehandling, avslutar Gisela Barbarny.

Studien utfördes inom Genomic Medicine Swedens arbetsgrupp för hematologi, i samarbete med SciLifeLab Clinical Genomics, och finansierades av medel från bland annat Science for Life Laboratory Swedish Genomes Program (med stöd från Knut och Alice Wallenberg stiftelsen), Barncancerfonden och Vetenskapsrådet under ramen för ERA PerMed.

Länk till artikeln.

 

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ. Det internationella forskningsprojektet som leds från Lunds universitet tilldelas nu 40 miljoner av Horizon Europe, för att skräddarsy immunterapi för AML, glioblastom och bukspottkörtelcancer.

Niels-Bjarne Woods, forskare Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter, Lunds universitet.

Vi har runt två miljoner mördarceller (så kallade natural killer-cells, NK-celler) i vår kropp, som är viktiga i försvaret mot olika cancersjukdomar och infektioner. Mördarcellerna har väckt forskarnas intresse för hur de kan användas vid immunterapibehandling för cancer. Niels-Bjarne Woods är stamcellsforskare vid Lunds universitet och leder det forskarteam som nyligen upptäckt att det finns en metabolisk växel som kan öka produktionen av mördarceller.

– I våra celler finns mitokondrier som fungerar som ett minikraftverk för cellfunktion. Genom att mata mitokondrierna, likt du lägger ved till brasan, kunde vi påverka hur immunförsvarsceller utvecklades och detta ledde till högre nivåer av mördarceller, säger Niels-Bjarne Woods.

Nu har forskargruppen vid Lunds universitet tillsammans med samarbetspartners vid Rigshospitalet Köpenhamn, Hannover Medical School samt biopharmaföretaget Amniotics tilldelats 40 miljoner kronor från EIC, som är en del av Horizon Europe. I forskningsprojektet HyperTargIPS-NK ska de tillsammans undersöka hur mördarceller kan skräddarsys för behandling av cancerformerna AML (akut myeloisk leukemi), glioblastom (hjärntumör) och bukspottkörtelcancer. Alla dessa är aggressiva varianter av cancer med mycket dålig prognos.

Förbättrad produktion och verkningsgrad

– Tanken är inte att ersätta redan befintliga cancerterapier, utan att komplettera det med en effektiv extra ”dammsugning” av de tumörstamceller som är svåra att avlägsna och som innebär att patienten får återfall i sjukdomen.

På andra håll utvärderas flera försök till liknande terapier med mördarceller, men Niels-Bjarne Woods menar att för att lyckas behöver dessa bli mycket mer potenta och effektiva:

– Genom detta internationella samarbete och den kunskap och teknologi som vi tillsammans har tillgång till, kan vi förbättra produktionen och verkningsgraden av denna nya cancerterapi. Genom att programmera genetiskt modifierade mördarceller och transplantera dem in i patienten, hoppas vi att de ska hitta de återstående tumörstamceller som orsakar återfallen och ”dammsuga” upp dessa sista rester av sjuka celler, avslutar Niels-Bjarne Woods.

NK-cellerna som genereras i Niels-Bjarne Woods laboratorium kommer från pluripotenta stamceller (IPS-celler). Det är celler som kan användas för att generera vilken cell som helst i kroppen och som enkelt kan expanderas i laboratoriet med de protokoll forskarteamet har utvecklat. De förväntar sig att kunna producera ett stort antal celler på ett kostnadseffektivt sätt.

Nytt sätt att behandla ovanlig hjärntumör hos barn ska studeras

Barncancerfonden delar sedan 2022 ut uppstartsbidrag för att stimulera till ett ökat svenskt deltagande i internationella studier. Nu innebär satsningen att en ny studie för en ovanlig hjärntumördiagnos kan starta till hösten. Ett av målen är att se om det går att ersätta strålning av hjärnan, som kan ge svåra biverkningar, med intensivare läkemedelsbehandling.

Atypisk teratoid rabdoid (ATRT) tumör är en ovanlig högmalign embryonal hjärntumör som drabbar riktigt små barn, hela 70 procent diagnostiseras före 3 års åldern. Sjukdomen kan vara medfödd och den drabbar ungefär två barn per år i Sverige, berättar Kleopatra Georgantzi, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset där hon bland annat också är läkemedelansvarig på barnonkologen.

ATRT är en typ av cancer som idag har dålig prognos, trots att en kombination av behandlingar görs. Särskilt barn under ett år som inte kan få strålbehandling på grund av risken för biverkningar har ökad risk för återfall eller att avlida på grund av sjukdomen. Kleopatra Georgantzi har under våren beviljats medel från Barncancerfonden för att svenska barn ska gå delta i ett internationellt studieprotokoll för behandling av barn med atypisk teratoid rabdoid tumör (ATRT).

Jämförande studie

Studien är en randomisering mellan strålbehandling och trippel högdos och målet är att hitta det bästa behandlingsalternativet för barn med ATRT mellan 12 och 35 månader.  Barnen som ingår i studien kommer att erbjudas en mer intensiv trippel högdosbehandling något som har visat sig kunna ge en bättre överlevnad utan svåra biverkningar.

Kleopatra Georgantzi, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, Foto: Sanne Jonsson, Karolinska universitetssjukhuset.

– Det betyder att vi kommer att undersöka och jämföra effekterna av att vi ersätter strålning av hjärnan, som vi vet kan ge kognitiva biverkningar, men även problem med syn eller hörsel, med en trippel högdos av cytostatika. Vi vill se om effekten på cancern blir lika stor och om vi minskar risken för svåra och allvarliga biverkningar.

Behandlingen av barn under ett år kommer också att förändras berättar Kleopatra Georgantzi.

– Tidigare har barn under ett år endast fått cytostatika, men nu börjar vi ge alla trippelhögdos, alla får från och med nu en intensifierad behandling.

Viktigt nordiskt samarbete

Den andra halvan av sin arbetstid arbetar Kleopatra Georgantzi på HOPE, prövningsenheten för tidiga kliniska studier som drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, bland annat med stöd från Barncancerfonden.

Norge och Danmark har redan gått med i ATRT-protokollet och att nu Sverige går med är nödvändigt för att kunna utveckla vården av den sällsynta cancerdiagnosen menar Kleopatra Georgantzi som också är ordförande i Brain Tumour Group (BTG), en del av den nordiska barnonkologiska organisationen NOPHO som verkar för ökad samverkan mellan forskare och vårdprofessionen.

– Vi måste hålla ihop inom Norden när det handlar om barnonkologisk forskning för att kunna vara relevanta inom Europa och vi måste dela kunskaper och erfarenheter för att kunna erbjuda barnen den bästa möjliga tillgängliga behandlingen.

FAKTA UPPSTARTSBIDRAG

  • Uppstartsbidraget söks via ett förenklat ansökningsförfarande och kan sökas året om.
  • Finansiering för att genomföra studien söks i övriga utlysningar.
  • Behöriga att söka är läkare verksamma inom barncancerområdet. Sökanden ska vara utsedd av aktuell vårdplaneringsgrupp som svensk nationell PI för studien.
  • Uppstartsbidraget uppgår till maximalt 400 000 kr.

 

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst– och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer fördubblades, genom att inkludera alla gener i screeningtestet. 

Hans Ehrencrona, forskare och docent i klinisk genetik vid Lunds universitet och överläkare vid Laboratoriemedicin, Region Skåne. Foto: Åsa Hansdotter, Lunds universitet.

I en nationell forskningsstudie (SWEA) som inkluderade patienter mellan 2012 och 2018, deltog alla cancergenetiska mottagningar i Sverige. Totalt gjordes utökade genetiska analyser på 4759 individer, där 4622 kvinnor hade bröstcancer och/eller äggstockscancer. Detta utgör cirka 85 procent av alla kvinnor i Sverige som utreddes för misstänkt ärftlig bröstcancer (BRCA1 och BRCA2) under dessa år. Ett syfte med studien var att ta reda på hur vanligt det är att en annan gen än BRCA1 eller BRCA2 orsakar sjukdomen.

– Analyserna som gjordes var mer omfattande än vad som varit klinisk rutin och vi granskade tretton gener som vi vet är associerade med förhöjd risk för bröst- och äggstockscancer, för att se hur vanliga dessa genetiska förändringar är i en svensk population. Antalet kvinnor som fick en genetisk förklaring till sin bröstcancer fördubblades genom den nya inkluderande screeningtekniken, säger Hans Ehrencrona, som lett studien och är forskare och docent i klinisk genetik vid Lunds universitet och överläkare vid Laboratoriemedicin, Region Skåne.

Av de tretton studerade generna finns det flera mutationer som är ytterst sällsynta och forskarna ifrågasätter användbarheten att ta med dessa i rutinmässiga gentester.

– Samtidigt gör tekniken med storskalig sekvensering, s.k. NGS, Next Generation Sequencing, det enkelt att göra breda analyser och inkludera välkända gener där man har god kunskap om risken för cancer kopplad till genetiska variationer. Sekvensering är en teknik som används just för att identifiera genetiska varianter, för att på så sätt kunna förebygga insjuknande och skräddarsy behandlingar, säger Anna Öfverholm, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset, samt förstaförfattare till studien.

Studien ger kunskap som kan användas vid individuell riskbedömning, förebyggande åtgärder och behandlingsstrategier för bröstcancerpatienter. Redan nu har studien gett konsekvenser för genetiska utredningar av patienter och för kriterier för vem som bör erbjudas genetisk testning har ändrats i det nationella vårdprogrammet för bröstcancer. Man har blivit mer generös gällande genetisk testning och erbjuder nu t.ex. alla kvinnor med trippelnegativ bröstcancer oavsett ålder, att testa sig.

– I vår studie hade drygt 27 procent av kvinnor med trippelnegativ bröstcancer en påvisbar genetisk avvikelse och just i denna grupp ser vi också ofta genetiska varianter som kan leda till riktad behandling. Med hjälp av register har vi i Lund inom ramen för ett forskningsprojekt även börjat kontakta kvinnor i Södra sjukvårdsregionensom som tidigare fått en bröstcancerdiagnos och uppfyller nuvarande testningskriterier, men tidigare inte fått möjlighet att testa sig, avslutar Hans Ehrencrona.

Läs publikationen här.

Anna Martner tilldelas Eric K. Fernströms pris för yngre forskare

Anna Martner, som leder en forskargrupp vid Sahlgrenska Centrum för Cancerforskning, har utsetts till årets mottagare av Fernströmpriset för yngre forskare. Hennes forskning kan leda till effektivare immunterapi vid flera cancerformer.

Anna Martner, mottagare av 2023 års Fernströmpris för yngre forskare.

Anna Martner erhåller 100 000 kronor som ett personligt pris från Eric K. Fernströms stiftelse. Priset har sedan 1979 delats ut till yngre forskare vid medicinska fakulteter i Sverige.

– Det är verkligen hedrande att få detta pris, säger Anna Martner.

Effektivare immunterapi mot cancer

Anna Martners forskningsområde är tumörimmunologi. Hon har studerat detta ämne i Göteborg och under två längre forskningsperioder vid världsledande laboratorier i USA. Hon är sedan i våras universitetslektor vid avdelningen för mikrobiologi och immunologi vid Sahlgrenska akademin.

MDSC producerar NOX2-deriverade syreradikaler (ROS) som inaktiverar NK-celler och T-celler. Om NOX2 stängs av kan immunsystemet effektivare eliminera cancerceller.

Anna Martners forskning handlar om hur immunsystemet effektivare kan eliminera cancerceller. Hennes grupp studerar ett enzym, NOX2, som uttrycks på ytan av immunhämmande celler, myeloid-deriverade suppressorceller (MDSC). De syreradikaler som bildas av NOX2 gör att cancerceller inte avlägsnas tillräckligt effektivt av immunsystemets NK-celler och T-celler. I djurmodeller har Anna Martners grupp visat att de syreradikaler som bildas av NOX2 ökar risken för metastasering och gör immunterapi mot cancer mindre effektiv.

Läkemedel prövas vid cancer i bukspottskörteln

I en kommande studie ska CepleneR, en NOX2-hämmare som utvecklats vid Sahlgrenska akademin, testas som tilläggsbehandling till operation vid cancer i bukspottskörteln.

–Vår förhoppning är att denna behandling ska minska risken för spridning av cancer, säger Anna Martner. Vi kommer att genomföra en fas I/II-studie i samarbete med avdelningen för kirurgi, för att i första hand klargöra om behandlingen är säker i denna patientgrupp, och om den aktiverar immunförsvaret mot cancerceller på det sätt som vi förväntar oss.

Direkta effekter på cancerceller

Utöver att NOX2-deriverade syreradikaler från MDSC stänger av NK-celler och T-celler kan syreradikaler utöva direkta effekter på cancerceller. Dessa mekanismer har Anna Martner fördjupat sig i under sin sabbatical-period vid MIT i Boston.

– Epitelceller som utsätts för syreradikaler genomgår en process som gör dem benägna att vandra från ett organ till ett annat. Om det är cancerceller som genomgår en sådan process kan det leda till metastasering, berättar Anna Martner. Vi tror att detta är ytterligare en anledning till att det är gynnsamt att stänga av NOX2-enzymet vid cancer.