Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Karolinska Universitetssjukhuset först i världen att pröva läkemedel från giftsvampar mot njurcancer

I en ny klinisk studie vid Karolinska Universitetssjukhuset har första patienten blivit behandlad med ett läkemedel vars verksamma ämne kommer från en av Sveriges giftigaste svampar. Syftet med studien är att kliniskt pröva om detta kan bli en behandlingsmetod för patienter med metastaserad njurcancer.

Överläkare Jeffrey Yachnin, medicinskt ansvarig för Centrum för kliniska cancerstudier på Karolinska. Fotograf: Marcus Hagström.

I släktet spindlingar (Cortinarus), eller spindelskivlingar som de också kallas, finns bland annat en av Sveriges giftigaste svampar, toppig giftspindling. Giftet i svampen heter orellanin och det är ett nefrotoxin som orsakar allvarliga skador på njurarna och i större doser förstör njurarna.

– På samma sätt det aktivt transporteras i friska njurceller så verkar det också aktivt transporteras i njurcancerceller och även cellerna på njurcancermetastaser. Så säger överläkare Jeffrey Yachnin, medicinskt ansvarig för Centrum för kliniska cancerstudier på Karolinska.

– Det fascinerande är att orellanin verkar vara helt ofarligt för kroppens andra organ och vävnader och inte orsaka några biverkningar. Denna egenskap öppnar möjligheten för njurcancerpatienter, som redan är beroende av dialys på grund av man saknar egen njurfunktion, att behandlas för sin cancer, säger Jeffrey Yachnin.

Njurcancer upptäcks tyvärr ofta sent och ibland av en slump. Ofta har den redan hunnit sprida sig och då räcker det inte alltid med kirurgi.

Läkemedlet är utvecklat i Sverige och testas nu första gången på patienter i en klinisk studie på Karolinska. Studien ska omfatta cirka 40 patienter som Karolinska ska rekrytera både från Sverige och andra länder.

Statiner kopplas till lägre risk för tjock- och ändtarmscancer vid ulcerös kolit

Blodfettssänkande statiner verkar kunna skydda patienter med den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit från att utveckla och avlida i tjock- och ändtarmscancer. Statinbehandling var också associerad till lägre risk att dö oavsett orsak hos patienter med ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine.

Jiangwei Sun, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Foto: Lin Li.

– Även om det behövs fler studier för att bekräfta våra resultat så talar vår studie för att statiner kan förebygga tjock- och ändtarmscancer hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), som är en högriskgrupp för att utveckla denna cancerform, säger studiens försteförfattare Jiangwei Sun, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

I en observationsstudie har han och hans kollegor jämfört drygt 10 500 IBD-patienter ifrån hela landet där hälften påbörjade en behandling med någon statin medan den andra hälften som matchats med den första gruppen inte gjorde det. Efter en uppföljningstid på, i snitt, 5,6 år hade 70 statinbehandlade och 90 icke statinbehandlade IBD-patienter diagnostiserats med tjock- och ändtarmscancer.

Skyddseffekten ökade med tiden

Skyddseffekten var större ju längre tid patienterna behandlats med statiner och kunde påvisas efter två års behandling.

Även dödsfallen i tjock- och ändtarmscancer var under studietiden färre hos de statinbehandlade patienterna, 20 jämfört med 37, liksom dödsfallen oavsett orsak, 520 jämfört med 719.

Studien visar att man behöver behandla cirka 200 IBD-patienter med statiner för att undvika ett fall av tjock- och ändtarmscancer eller ett dödsfall i cancerformen inom tio år efter behandlingens början. Den skyddande effekten var enbart statistiskt säkerställd för patienter med ulcerös kolit.

– Vi tror att det kan bero på att studien innehöll färre patienter med Crohns sjukdom. Det behövs sannolikt fler och större studier där man sammanställer patientpopulationer från flera länder för att nå statistisk signifikans för Crohns sjukdom, säger Jiangwei Sun.

Betydligt färre dödsfall

För att undvika ett dödsfall oavsett orsak under samma tioårsperiod räckte det med att behandla 20 IBD-patienter, vilket kan förklaras av att statiner även skyddar mot andra vanligare åkommor såsom hjärt-kärlsjukdom. Statiner kunde kopplas till färre dödsfall både hos patienter med ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro Universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Foto: Pavel Koubek (Icon Photography).

Studien är baserad på den så kallade ESPRESSO-kohorten som startades och fortfarande drivs av Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro Universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, liksom även studiens sisteförfattare.

– Genom att kombinera vävnadsdata från tjock- och ändtarmscancer med svenska hälsoregister har vi en unik möjlighet att studera långtidseffekter av läkemedel vid inflammatorisk tarmsjukdom. Vår förhoppning är att de här studierna ska förbättra vården av IBD-patienter, säger han.

Bästa underlaget hittills

Enligt forskarna är de nya resultaten det bästa underlaget hittills för att statiner skulle kunna vara en bra förebyggande behandling mot tjock- och ändtarmscancer för IBD-patienter, men det krävs mer kunskap innan behandlingen kan rekommenderas i generella riktlinjer.

– Fler studier behövs för att fastställa om det finns ett orsakssamband, när i sjukdomsförloppet statinbehandling i så fall bör sättas in, lämplig dos och hur länge behandlingen behöver pågå för att göra nytta, säger Jiangwei Sun.

Forskningen genomfördes tillsammans med forskare från bland annat Örebro universitet och Harvard University i USA. Forskningen finansierades av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Vissa av författarna anger kopplingar till olika företag. Jonas Halfvarson, Ola Olén och Jonas F Ludvigsson anger tidigare relationer med ett flertal läkemedelsbolag. Paul Lochhead är anställd på GSK. Övriga författare rapporterar inga intressekonflikter.

Antioxidanter ökar blodflödet i cancertumörer

C-vitamin och andra antioxidanter stimulerar nybildning av blodkärl i lungcancertumörer, visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Clinical Investigation. Fynden ger ytterligare stöd för att kosttillskott med antioxidanter kan påskynda tumörtillväxt och metastasering vid cancer.

Ting Wang och Martin Bergö. Foto Stefan Zimmerman.

– Vi har funnit att antioxidanter aktiverar en mekanism som får cancertumörer att bilda nya blodkärl, vilket är förvånande eftersom man tidigare trott att antioxidanter har en skyddande effekt. Blodkärlen tillför näring som hjälper tumören att växa och sprida sig i kroppen, säger Martin Bergö, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära samt prorektor vid Karolinska Institutet, som lett studien.

Antioxidanter motverkar fria syreradikaler som kan ha skadliga effekter i kroppen och är därför vanligt förekommande i olika kosttillskott. Men för höga doser kan vara skadliga.

– Man ska inte vara rädd för antioxidanter i vanlig kost men de flesta människor behöver inget extra tillskott av antioxidanter. Det kan rentav vara skadligt för cancerpatienter och personer med ökad cancerrisk, säger Martin Bergö.

Tidigare okänd mekanism

Martin Bergös forskargrupp har tidigare visat att antioxidanter som C- och E-vitamin påskyndar tillväxten och spridningen av lungcancer genom att stabilisera ett protein som heter BACH1. Proteinet aktiveras när nivån av fria syreradikaler sjunker, vilket exempelvis sker när extra antioxidanter tillförs via kosten eller när spontana mutationer i tumörcellerna aktiverar kroppsegna antioxidanter. Nu har forskarna kunnat visa att aktiveringen av BACH1 leder till ökad nybildning av blodkärl, så kallad angiogenes.

Tidigare forskning har visat att det krävs låga syrenivåer, hypoxi, för att cancertumörer ska kunna producera nya blodkärl. Den nya mekanismen som forskarna har identifierat visar att tumörer kan bilda nya blodkärl även vid normala syrenivåer. Studien visar också att BACH1 regleras på liknande sätt som proteinet HIF-1α – en mekanism som belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 och som innebär att celler kan anpassa sig till förändringar i syrenivåer. HIF-1α och BACH1 arbetar tillsammans i tumörerna, visar den nya forskningen.

Hoppas på effektivare läkemedel

– Det pågår en del försök med läkemedel som stryper blodkärlsnybildning, så kallade angiogenes-hämmare, men resultaten har inte varit så framgångsrika som man hoppats. Vår studie öppnar för effektivare sätt att förhindra angiogenes i tumörer; till exempel skulle patienter vars tumörer har höga nivåer av BACH1 kunna svara bättre på behandling med angiogenes-hämmare än patienter med låga BACH1-nivåer, säger Ting Wang, doktorand i Martin Bergös forskargrupp vid Karolinska Institutet.

Forskarna har använt flera olika cellbiologiska metoder och framför allt studerat lungcancertumörer med hjälp av organoider – små odlade mikrotumörer från patienter ­– men även möss och tumörprover av bröst- och njurcancer från människa. Tumörer där BACH1 var aktiverat, antingen genom tillskott av antioxidanter eller genom överproduktion av BACH1-proteinet, visade sig producera mer nya blodkärl och vara extra känsliga för angiogenes-hämmare.

– Nästa steg är att undersöka i detalj hur nivåerna av syre och fria radikaler kan reglera BACH1-proteinet, och vi kommer fortsätta studera den kliniska betydelsen av våra resultat. Vi kommer också gå vidare med liknande studier i andra cancerformer som bröst-, njur- och hudcancer, säger Ting Wang.

Studien genomfördes i nära samarbete med KI-forskarna Susanne Schlisio, Staffan Strömblad och Eckardt Treuter samt forskare vid First Affiliated Hospital of Zhengzhou University. Forskningen finansierades huvudsakligen av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Sjöbergstiftelsen, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Centrum för innovativ medicin (CIMED) och Karolinska Institutet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Läs artikeln här.

Stockholms breddinförande av teledermatoskopi har gett snabba resultat

Sedan våren 2023 erbjuder samtliga vårdcentraler i Stockholms län teledermatoskopi. Breddinförandet av arbetssättet – som möjliggör en mer träffsäker bedömning av hudförändringar redan på vårdcentralen – har pågått sedan 2021. Nu visar färsk statistik från Karolinska Universitetssjukhuset att vårdcentralerna har klart kortast ledtider för operation av hudförändringar med allvarligast misstankegrad, jämfört med sjukhusen och vårdvalens vårdgivare.

En genomgång har gjorts av samtliga remisser skickade för granskning av misstänkta hudförändringar från november 2022 till och med maj 2023. De 172 remissvar som rekommenderar operation av misstänkt melanom har analyserats. Resultaten visar att patienter som behandlades på vårdcentralerna – 25 procent av samtliga – i snitt opererades fem dagar efter nybesöket på vårdcentralen jämfört med de som opererades på sjukhusen och i vårdval som fick vänta åtta dagar respektive tio dagar.

Antalet fall av malignt melanom har fördubblats under 2000-talet. Idag får cirka 800 personer i Stockholms län diagnosen malignt melanom och ungefär lika många diagnostiseras med förstadiet in situ-melanom varje år.

– Att cancern upptäcks tidigt och opereras snabbt är avgörande för överlevnaden i sjukdomen. Här bidrar vårdcentralerna enormt mycket med att effektivisera patientflödet. Vi jobbar ytterligare på att förbättra det, bland annat med olika typer av kunskapsstöd och initiativ för att öka motivationen kring behandling på vårdcentralerna, säger Martin Friberg, distriktsläkare och processledare för teledermatoskopi vid Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland.

Ett initiativ är att få fler primärvårdsläkare att operera.

– Vissa förändringar bör fortsättningsvis opereras av hudspecialister eller plastikkirurger men vårdcentralerna kan operera i större utsträckning än vad som görs idag. Vi kommer tillsammans att se till att det finns utbildning och träning kring detta, säger Jan Lapins, överläkare och docent med inriktning på hudcancer diagnostik och terapi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Systemet kräver att kunskapsnivån i hela kedjan kontinuerligt upprätthålls och utvecklas. En del är att se till att alla vårdcentraler fortsatt har minst en-två läkare som tittar i dermatoskopet och gör bedömningar.

– För de distriktsläkare som har arbetat ett tag med teledermatoskopi ser vi hur snabbt de går vidare mot mer utmanande fall, vilket tyder på att de befinner sig på en snabb inlärningskurva, säger Karina Schultz, hudläkare och medlem av den styrgrupp på Karolinska Universitetssjukhuset som har ett övergripande ansvar för granskning av bilderna från teledermatoskopin.

Dessutom behövs fler hudcancerspecialiserade hudläkare som granskare och för det ändamålet tas nya utbildnings- och träningsprogram fram.

– Redan sedan projektperioden från 2015 och framåt har stora utbildningsinsatser, både för primärvården och för hudspecialister varit en förutsättning för det framgångsrika breddinförandet. Alla våra dermatologer som ingår i granskargruppen har flera års erfarenhet av teledermatoskopi och de har även genomgått subspecialisering bland annat med IMED-kursen i klinisk och dermatoskopisk diagnostik av hudcancer på distans i University of Queensland, säger Karina Schultz.

Aktivering av NK-celler möjlig väg för framtida behandling av hudlymfom

I en studie publicerad i Frontiers in Immunology hittade forskare från Karolinska Institutet ett högt antal naturliga mördarceller (NK-celler) i hudprover från patienter med hudlymfom. NK-celler är normalt viktiga anti-lymfomceller, men de här var outvecklade och med tecken på nedsatt funktion. En möjlig behandling av sjukdomen skulle därmed kunna vara att aktivera de påverkade cellernas så de återfår sin normala funktion.

NK celler. Foto: Getty Images.

Hudlymfom är en allvarlig, men mindre välstuderad typ av hudcancer. Tidiga stadier av sjukdomen har god prognos, men i avancerade stadier är prognosen dålig och de behandlingar som finns botar sällan sjukdomen. Det finns därför ett stort behov av nya behandlingsalternativ.

NK-celler, natural killer cells eller naturliga mördarceller, är en typ av vita blodkroppar som ingår i det medfödda immunsystemet och som kan känna igen och döda cancerceller. I studier av hudprover från patienter med hudlymfom hittade forskarna ett högt antal sådana celler men fann också att de var outvecklade och med tecken på nedsatt funktion. Vidare fann de att lymfomcellerna verkar påverka NK cellernas fenotyp och funktion lokalt. Detta eftersom nära kontakt mellan lymfomceller och NK celler skapade förändringar hos NK cellerna som liknade de hos patienterna med hudlymfom.

Foto av Hanna Brauner. Foto: Lukas Ljungqvist.

– Resultaten är mycket intressanta då de tyder på att ökad aktivitet hos hudens NK-celler vid hudlymfom kan vara en ny immunterapi för att behandla dessa patienter i framtiden, säger Hanna Brauner, docent vid institutionen för medicin, Solna.

I nästa steg kommer författarna att studera faktorer som krävs för att bli frisk från lymfom, eller för lokal utläkning. För det kommer de att genomföra en detaljerad analys av huden från patienter med hudlymfom före och under behandling. ”Trots att de flesta patienter med hudlymfom inte får botande behandling vet att många av behandlingar kan ge lokal remission.  Vi kommer studera vilka förändringar som sker i lymfomet, anti-lymfom immunceller och andra celler i tumörmikromiljön under utläkning”, säger Hanna Brauner.

Dessa nya kunskaper kan förhoppningsvis också tillämpas för att öka förståelsen för patofysiologiska mekanismer hos andra sorters lymfom som är mer svårtillgängliga för provtagning.

Studien genomfördes i nära samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, hudkliniken, och med anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Cancerfonden, Sveriges läkarförbund, Region Stockholm (klinisk forskartjänst och projektmedel från ALF Medicin), Hudfonden och Clas Groschinsky, Åke Wiberg, Magnus Bergvall, Radiumhemmet och Karolinska Institutets stiftelser (inklusive en doktorand genom Karolinska Institutets KID-medel) och programmet KI-China Scholarship Council (CSC).